Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

1

Nr 63.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka; given
Stockholms slott den 7 februari 19Jfl.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 februari 19Jfl.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge fråga om
anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka samt anför härom
följande:

Vissa delar av Uppsala domkyrka ha befunnits vara i sådant skick,
att omedelbara skyddsåtgärder varit erforderliga i avbidan på en mer
genomgripande restaurering. Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 24
september 1937 ha särskilda sakkunniga av min företrädare i ämbetet
tillkallats för utredning rörande frågan örn domkyrkans restaurering.
Vidare lia vid olika tillfällen anslag anvisats för bekostande av erforderliga
skyddsåtgärder.

Genom beslut den 18 mars 1938 medgav Kungl. Maj:t sålunda, att
erforderliga skyddsåtgärder å domkyrkans ytterdelar (pinakler, fialer

Bihang till riksdagens protokoll 191,1. 1 sami. Nr 63.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

m. m.) finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av domkapitlet
i Uppsala framlagt förslag samt att kostnaderna för dessa åtgärder
finge intill ett belopp av högst 35,000 kronor förskottsvis gäldas
ur domkyrkans egen kassa. Dessa arbeten voro slutförda den 1 juni
1938 och hade dragit en kostnad av 23,343 kronor 76 öre. Vidare medgav
Kungl. Maj.t genom beslut den 8 juli 1938, att ytterligare skyddsåtgärder
av liknande slag finge utföras under förutsättning att för åtgärdernas
utförande erforderliga förslagsritningar underställdes byggnadsstyrelsen
för prövning. För ändamålet anvisades högst 60,000 kronor,
att utgå från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Slutligen
medgav 1939 års urtima riksdag (skrivelse nr 99) med bifall till ett i
propositionen nr 88 framställt förslag, att för vissa till 167,100 kronor
beräknade skyddsarbeten (omfattade huvudsakligen arbeten å kontreforbetäekningar,
rivning av tourelltorn och vattenutkastare, rensning av
murfogar samt arbeten å domkyrkans övre murförsträvningssystern jämte
anslutande byggnadspartier) ävensom för vissa av nämnda sakkunniga
utförda undersökningar och arbeten finge av förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter tagas i anspråk högst 189,600 kronor. Därvid förutsattes,
att frågan örn den slutliga fördelningen mellan staten, domkyrkan
och domkyrkoförsamlingen av kostnaderna för domkyrkans iståndsättande
skulle bedömas på grundval av den utredning, som bomme att
framläggas av de sakkunniga.

I ett den 14 november 1940 avgivet betänkande ha de sakkunniga
framlagt förslag till restaurering av domkyrkan. Remissbehandlingen
av detta betänkande bär ännu icke kunnat slutföras.

I skrivelse den 11 december 1940 har domkapitlet erinrat, att domkapitlet
anbefallts avgiva utlåtande över de sakkunnigas förslag. Då
ärendet finge anses vara av synnerligen omfattande och svårbedömbar
natur, funne sig domkapitlet behöva en ej alltför sparsamt tillmätt tid
för att kunna yttra sig över förslaget i dess helhet. Domkapitlet hade
för avsikt att i ärendet inhämta domkyrkoförsamlingens mening i avsikt
bland annat att få klarlagt i vilken utsträckning församlingen skäligen
borde och kunde väntas bidraga till de betydande kostnader, som
en restaurering lcomme att draga.

Då emellertid vissa byggnadsdelar för närvarande befunne sig i ett
så utomordentligt skröpligt skick, att ett omedelbart ingripande vore
alldeles ofrånkomligt, ifall man nämligen ville undvika att utsätta människor
och byggnadsverket självt för de största risker, ville domkapitlet
hemställa, att Kungl. Majit måtte till 1941 års riksdag avlåta proposition
örn anvisande av 200,000 kronor för utförande under år 1941 av
vissa arbeten å domkyrkan. Dessa arbeten gällde väsentligen ersättande
av det ovanför södra sidoskeppstaken befintliga strävsystemet med ett

3

Kungl. Maj:ls proposition Nr 63.

annat, i huvudsaklig anslutning till det av de sakkunniga framlagda,
av professorn Ragnar Östberg utarbetade förslaget.

Sedermera har domkapitlet i särskild skrivelse framlagt vissa kostnadsberäkningar.

Yttranden över domkapitlets framställning ha avgivits av riksantikvarieämbetet
och byggnadsstyrelsen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas.

D om kapitlet. Domkapitlet, som i egenskap av domkyrkans rättslige
målsman vore djupt medvetet örn sitt ansvar för byggnadsverkets
bestånd, funne det vara en av förhållandenas makt framtvungen nödvändighet
att ur det omfattande förslaget till restaurering av domkyrkans
exteriör bryta ut frågan om ombyggnad av de i sitt nuvarande
tillstånd högeligen riskfyllda strävbågarna ovan sidoskeppen. Denna
fråga medgåve, sådant som läget faktiskt vore, intet uppskov för ytterligare
överläggningar eller för eventuellt utarbetande av andra förslag.
De olycksbådande hastigt förvittrande strävbågarna måste med det
snaraste avlägsnas. Alen det räckte ej enbart med en rivning av dessa.
Den tekniska sakkunskapen hade med bestämdhet gjort gällande, att
från statisk synpunkt en ersättning för det rivna strävsystemet vore
ofrånkomligen nödvändig. En ren förnyelse av det Zetterwallska försträvningssystemet
funne domkapitlet av konstruktiva, ekonomiska, historiska
och estetiska skäl ej rimligen kunna ifrågakomma. Domkapitlet
ansåge däremot, att ett av professorn Östberg, i samarbete med professorn
Henrik Kreuger, konstruerat nytt strävmursystem, vilket efter
domkapitlets tillstånd på prov redan utförts beträffande korets fyra östligaste
strävor, förtjänade att anbefallas, detta framförallt ur konstruktiv
och ekonomisk synpunkt, men ock på grund av dess historiska anknytning
till den gestalt, vari domkyrkan framträtt under inemot 200
år, samt på grund av dess framhävande av byggnadskroppens monumentalitet.
En viss möjlighet till att vidtaga mindre modifikationer,
örn sådana skulle befinnas tjänliga, syntes emellertid böra lämnas öppen.

Det torde vara i hög grad ekonomiskt — men ock ur andra synpunkter
mycket angeläget — att, i samband med detta arbetes utförande,
jämväl den kleristoriemuren krönande blindarkaden av cement finge
utbytas mot en ny tegelfris och att omfogning samt annan nödig murbehandling
av kleristoriemuren finge verkställas, allt i överensstämmelse
med professorn Östbergs och de sakkunnigas förslag. Alotsvarande arbete
hade redan, med ett enligt domkapitlets mening utomordentligt
lyckosamt resultat, verkställts beträffande korets östliga del, i samband
med därvarande strävsystems omgestaltning. Genom att utföra nämnda
arbete på samma gång som det därmed på det närmaste sammanhörande
förnyelseverket beträffande strävsystemet, skulle man vinna, att
nya ställningar ej behövde vidare resas för arbete ovan sidoskeppstaken.

Kostnaderna för arbetena skulle kunna fördelas pä två kalenderår.
Under kalenderåret 1941 borde arbetena å södra sidan utföras, eftersom
strävsystemet å denna sida befunne sig i det mest bristfälliga skicket.
Under kalenderåret 1942 borde motsvarande arbeten å den norra sidan
komma till utförande. För vartdera av dessa båda år torde en summa
av i runt tal 200,900 kronor — under förutsättning av ungefärligen
samma arbets- och materialpriser som för närvarande — vara behövlig.

4

Kungl. May.ts proposition Nr 63.

Med ett dylikt anslag skulle det vara möjligt att hålla den arbetsstyrka,
som nu sedan ett par år varit sysselsatt med liknande arbete å domkyrkan,
i kontinuerlig verksamhet. Dessa arbetare jämte förman —
anställda hos byggnadsfirman Anders Dios, Uppsala — vilka av de
fackmän, som följt bygget, fått vitsord örn synnerlig kompetens och
duglighet, vöre nu mycket vana vid arbete av just ifrågavarande art
och torde därför på goda grunder kunna väntas utföra detsamma både
bättre och billigare än nytt folk. Det syntes därför domkapitlet synnerligen
önskvärt, örn nödiga medel kunde ställas till förfogande i så
god tid, att ett ombyte av folk och förman ej bleve nödigt. Ifrågavarande
arbetes säregna art gjorde det omöjligt eller i varje fall riskabelt
och oekonomiskt att, såsom i de flesta andra fall vore lämpligt, infordra
anbud från olika, kompetenta byggmästare, för att sedan överlämna
arbetets utförande till den lägstbjlidande.

I sin senare skrivelse har domkapitlet framhållit, att kostnaderna för
en ombyggnad av strävsystemet ovan sidoskeppstaken på domkyrkans
södra fasad samt övre gesimsen å kleristoriemuren, likaledes å kyrkans
.södra sida, jämte behövligt fogningsarbete å denna mur av byggnadsfirman
Anders Dios beräknats till sammanlagt 170,690 kronor. Härtill
komme kostnaden för behövlig arbetsledare-kontrollant med 6,000 kronor
för år.

På grund av att icke förutsedda åtgärder måst vidtagas och avsevärda
prisstegringar i vissa fall inträtt, hade det tyvärr ej visat sig
möjligt att, med det tidigare anvisade beloppet av 167,100 kronor, fullständigt
utföra alla de arbeten, som avsetts. Kostnaden för dessa resterande
arbeten uppginge till ett sammanlagt belopp av 20,510 kronor.
De allra nödvändigaste av dessa arbeten vore rivning av återstående
kontrefortavtäckningar samt nedtagning av de återstående vattenutkastarna.
Mycket önskvärt vore ock, att fogrensningsarbetet måtte få
slutföras. Däremot funne domkapitlet, att med det tilltänkta arbetet
å den nedre betonggesimsen å korets östligaste del, kostnadsberäknat
till 8,000 kronor, skulle kunna ännu någon tid anstå. Domkapitlet såge
sig sålunda för nämnda restarbetens utförande böra anhålla örn anvisande
av ett belopp av 12,510 kronor.

Härtill borde läggas en säkerhetsmarginal, för visso i allra knappaste
laget, av 10,800 kronor. Inalles erfordrades alltså ett anslag av 200,000
kronor under år 1941.

Riksantikvarieämbetet. Det nya strävsystem, som föreslagits,
vore avsett att utföras i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,
som inginge i ett stort restaureringsprojekt, som utarbetats av professorn
Ragnar Östberg och som framlagts av domkyrkokommittén. I samband
med utarbetande av sagda restaureringsprojekt hade å domkyrkans korparti
fyra av de östligaste strävorna ombyggts efter de östbergska ritningarna
för att klart åskådliggöra förslagets innebörd på denna viktiga
punkt och därigenom möjliggöra en noggrann prövning av detsamma.
Ombyggnaden av de ifrågavarande fyra strävorna vore emellertid icke
helt genomförd. Vidare hade den för bedömande av de föreslagna strävornas
arkitektoniska samverkan med det övriga murverket så viktiga
behandlingen av kapellkransens taklist icke tagits under arbete; i domkapitlets
framställning hade en för detta ändamål avsedd anslagspost
icke medtagits. Det föreslagna nya strävsystemets arkitektoniska ut -

5

Kungl. Marits proposition Nr 63.

formning hade till följd av angivna förhållanden ännu ej kunnat underkastas
någon prövning av byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet
liksom ej heller det framlagda förslaget i övrigt. En dylik granskning
från myndigheternas sida erfordrade givetvis en betydligt rikligare tidsfrist
än den, som kunnat lämnas för bedömande av den nu föreliggande
särskilda anslagsfrågan.

Emellertid vore behovet av omedelbara åtgärder för ersättande av
det nuvarande strävsystemet över domkyrkans södra sidoskepp klart
ådagalagt, varför riksantikvarieämbetet ansåge sig böra tillstyrka utverkande
av det för detta arbetes utförande nödvändiga anslaget redan av
1941 års riksdag. Ämbetet förutsatte därvid, att den arkitektoniska
utformningen av det nya strävsystemet skulle bli föremål för en ingående
prövning genom byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet, innan
det med anslaget avsedda byggnadsarbetet komme till utförande. För
ett dylikt bedömande av det föreslagna strävsystemets verkan vore det
emellertid nödvändigt, att även kapellkransens taklist gjordes till föremål
för försöksbehandling i samband med de redan utförda strävorna
å koret. För detta ändamål erfordrades 8,000 kronor, med vilket belopp
den av domkapitlet begärda anslagssumman sålunda borde ökas.

Byggnadsstyrelsen. I likhet med riksantikvarieämbetet hade byggnadsstyrelsen
icke funnit det möjligt att i restaureringsfrågans nuvarande
läge taga slutlig ställning till spörsmålet örn den arkitektoniska utformningen
av nya strävbågar över domkyrkans sidoskepp. Då det emellertid
på grund av de nuvarande strävbågarnas synnerligen bristfälliga
beskaffenhet måste anses nödvändigt, att åtgärder snarast vidtoges för
bågarnas ombyggande, syntes det styrelsen påkallat, att anslag för ändamålet
anvisades för nästa budgetår. Jämväl styrelsen förutsatte, att utformningen
av det nya strävsystemet skulle bli föremål för en ingående
prövning genom styrelsen och ämbetet, innan arbetet komme till utförande.
Vidare biträddes riksantikvarieämbetets förslag, att ett belopp
av 8,000 kronor ställdes till förfogande för komplettering av hittills utförd
provmurning. Styrelsen tillstyrkte därför, att anslagsbeloppet i
dess helhet bestämdes till 208,000 kronor.

Det hade givetvis varit önskvärt, om ställning till frågan örn den
arkitektoniska utformningen av nya strävbågar över domkyrkans sidoskepp
kunnat tagas i samband med ståndpunktstagande till restaureringsfrågan
i dess helhet. Den verkställda undersökningen har emellertid
visat, att förstörelsen av de nuvarande strävbågarna ovan sidoskeppen
är så långt framskriden, att ett uppskov med restaureringen i denna del
icke är tillrådlig, i ali synnerhet som det under nuvarande förhållanden
torde vara ovisst, när den av allt att döma omfattande restaureringen
av domkyrkan kan komma till utförande. Det av domkapitlet nu framlagda
restaureringsförslaget omfattar, förutom vissa smärre restarbeten,
vilka icke kunnat utföras medelst de av 1939 års urtima riksdag anvisade
medlen, huvudsakligen rivning av det nuvarande strävsystemet
ovan södra sidoskeppstaken och dess ersättande med ett av de sakkunniga
förordat, av professorn Ragnar Östberg utarbetat förslag. Kost Bihang

till riksdagens jrrotokoll 19^1. 1 sand. Nr 63.

Departe mentschefen.

2

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

naderna för samtliga dessa arbeten lia beräknats till 200,000 kronor.
Riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen ha emellertid på anförda
skäl ansett, att restaureringsprogrammet bör utvidgas att omfatta även
försöksbehandling av kapellkransens taklist. Kostnaderna skulle härigenom
stiga med 8,000 kronor. Vidare ha nämnda myndigheter förutsatt,
att den arkitektoniska utformningen av det nya strävsystemet bleve
föremål för en ingående prövning, innan arbetena komme till utförande.
Jag delar denna uppfattning och har intet att erinra mot de föreliggande
kostnadsberäkningarna. Det för ifrågavarande arbeten erforderliga
beloppet uppskattar jag således till 208,000 kronor. Det synes lämpligt,
att vid nämnda omprövning även domkyrkoförsamlingen erhåller
tillfälle giva sin mening tillkänna.

Med hänsyn till arbetenas brådskande natur förordar jag, att nämnda
belopp upptages på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag har förvissat mig örn att de ytterligare överväganden, som enligt
vad nyss sagts äro erforderliga, icke skola nämnvärt försena arbetenas
igångsättande. Då arbetena böra utföras med det allra snaraste, torde
anslagsmedlen ej böra bindas av särskilda, av arbetslöshetsläget motiverade
villkor. Vad av domkapitlet anförts ger vid handen, att det är
mest ändamålsenligt, att arbetena ej utbjudas på entreprenad utan utföras
i samma ordning som de hittills beslutade. Frågan örn fördelningen
av de nu ifrågavarande kostnaderna mellan staten och de för domkyrkan
eljest ansvariga torde icke böra nu avgöras utan upptagas i samband
med prövningen av frågan om medelsanvisning till de ytterligare
restaureringsarbeten, som prövas vara erforderliga. På sistnämnda, fråga
anser jag mig icke böra i detta sammanhang ingå.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av.............................kronor 208,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

410410