Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 57.
1
Nr 57.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala
om- och tillbyggnad m. m.; given Stockholms slott
den lif. februari 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den lif. februari 19Ifl.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler härefter
fråga örn anslag till fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala
om- och tillbyggnad m. m. samt anför härom följande:
Om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala
igångsattes år 1934 och ha indelats i tre etapper. Den första etappen
avsåg förlängning av läsesalsflygeln i syfte att utöka de för allmänheten
avsedda lokalerna. För detta ändamål anvisade 1933 och
1934 års riksdagar tillhopa 450,000 kronor. Den andra etappen innebar
en ombyggnad av huvudbyggnaden och hade främst till syfte att
genom ingripande ändringar i bokmagasinen skapa ökade utrymmen för
boksamlingarna. Till dessa arbeten anvisade 1936 och 1937 års riks
Bihang
till rilcsdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 67. 1
2
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 57.
dagar sammanlagt 325,000 kronor. Nämnda två byggnadsetapper lia i
huvudsak slutförts. Däremot återstår att utföra tredje etappen, som
åsyftar att bereda bättre lokaler för låneexpeditionen och det inre tjänstearbetet
genom sammanförande av de nu spridda, olika tjänstelokalerna
till bibliotekshusets mittparti m. m. Till detta ändamål har alltsedan
budgetåret 1938/39 på beredskapsstat varit upptaget ett anslag av 185,000
kronor, varförutom f>å riksstaten för sistnämnda budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 20,000 kronor för uppgörande av byggnadsplaner,
entreprenadhandlingar och dylikt.
Närmare redogörelse för den i fråga örn tredje etappen föreliggande
utredningen har lämnats i propositionen 1938: 275. Av denna redogörelse
framgår, att kostnaderna beräknats till 410,000 kronor samt att
byggnadsstyrelsen framhållit, att det enligt styrelsens mening vore synnerligen
angeläget, att ombyggnadsarbetena inom biblioteket slutfördes
i ett sammanhang. Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare, att omfattande
utrymmen, som utvunnits genom första byggnadsetappen, kunna
för allmänhetens räkning tagas i anspråk först sedan tredje etappen slutförts.
Detta gäller i fråga om den nya läsesalen i norra tillbyggnaden
sex forskarrum samt ett läsrum för tidningsforskare, vilka lokaler nu
måste disponeras för svenska tryckavdelningens behov, vartill för samlingarnas
del komma fyra likaledes för provisoriska ändamål använda
tidningskällare.
Vid skilda tillfällen ha universitetsmyndigheterna gjort framställning
örn överförande till riksstaten av det på beredskapsstat uppförda anslaget.
I skrivelse den 15 juni 1940 har större akademiska konsistoriet
i Uppsala framhållit, att anslagsäskandet vore väl motiverat och borde
beviljas så snart omständigheterna det medgåve.
Vidare har kanslern för rikets universitet i skrivelse den 5 november
1940 hemställt, att ett anslag av 222,000 kronor måtte anvisas för genomförande
av en ur brandskyddssynpunkt önskvärd ombyggnad av
bibliotekets vindsvåning enligt ett såsom alternativ B betecknat,
av länsarkitekten J. Curman den 3 oktober 1940 upprättat förslag. Av
handlingarna i detta ärende inhämtas:
Överbibliotekarien har framhållit, att genomgripande åtgärder erfordrades
för att de oerhörda risker för ödeläggelse genom brand, som hotade
institutionen på grund av vindsvåningens nuvarande skick, skulle elimineras.
Takresningen bestode helt av trä och utgjorde en kolossal
anhopning av hundraårigt, högeligen brännbart virke, den omfattande
hyllinredningen vore likaledes av trä och bjälklaget företedde ej tillräcklig
motståndskraft för att vid en eventuell eldsläckning skydda
underliggande våningar mot vattenskador. I en byggnad, som inneslöte
vårt lands största vetenskapliga bibliotek med bok- och handskriftsskatter
till omätliga värden och till betydande del av rent oersättlig
natur, utgjorde detta en situation, som även under normala förhållan
-
Kungl. May.ts proposition Nr 57. 3
den måste räknas som otillfredsställande — ett allvarligt eldsvådetillbud
hade i januari 1932 uppkommit genom en soteld — men som i nu rådande
oroliga tidsläge helt enkelt ej kunde försvaras.
Curmans förslag omfattade två alternativ för ombyggnaden. Båda
räknade med att de tre större av vindens nuvarande sektioner skulle
uppdelas medelst brandsäkra plattväggar, varigenom sektionerna skulle
utökas från fyra till sju, och utginge från förutsättningen, att vinden
efter ombyggnaden fortfarande skulle kunna användas för förvaring av
bibliotekets väldiga förråd av lagertryck, örn den nuvarande hyllinredningen
av trä utbyttes mot brandsäker inredning med stålhyllor. Denna
utväg funne överbibliotekarien tillfredsställande, då ju böcker i uppställt,
respektive packat skick som bekant icke utgjorde något mera
brännbart material och då det vidare säkerligen ej skulle vara möjligt
att för det utmärkt värdefulla trycklagret, som krävde ett hyllutrymme
på åtminstone 5,000 å 6,000 hyllmeter, skapa brandsäkra och fuktfria
lokaliteter på annat håll för en motsvarande kostnad.
I fråga örn själva takkonstruktionen erbjöde de två alternativen
skilda lösningar. Alternativ A räknade visserligen med en betydande
reduktion av det nu befintliga trävirket såsom ur konstruktiv synpunkt
på sina håll obehövligt, men bibeliölle i övrigt träkonstruktionen, dock
försedd med brandhärdig beklädnad. Alternativ B innebure däremot
ett fullständigt slopande av den nuvarande träkonstruktionen och
dess ersättande med helt ny brandsäker takresning av lättbetongplattor
mellan balkar av armerad betong, vilande på murkrönet och på betongpelare
anslutna till befintligt, bärande pelarsystem. Alternativ A (bibehållen
träkonstruktion) slutade på 126,000 kronor och alternativ B (ny
takkonstruktion) på 216,000 kronor.
I fråga om de båda förslagens värde ur brandskyddssynpunkt torde,
framhåller överbibliotekarien, ingen tvekan kunna råda örn företrädet
hos alternativ B. Uppsala stads brandmyndigheter hade icke funnit
alternativ A medföra mera väsentliga förbättringar ur brandskyddssynpunkt
och rent av satt i fråga, om dessa kunde anses motsvara de beräknade
kostnaderna, samt särskilt med hänvisning till det förebyggande
brandskyddets betydelse förordat alternativ B. Överbibliotekarien förordade
också obetingat alternativ B.
Till kostnaden för ombyggnaden enligt alternativ B, 216,000 kronor,
måste läggas dels 2,000 kronor att tillgodoföras universitetets reservfond
såsom utlägg för utredning rörande de ifrågavarande skyddsåtgärderna,
dels ett belopp, som komme att krävas såväl för trycklagrets
bortflyttning före ombyggnaden, respektive återflyttning efter densamma,
sorn för provisoriska åtgärder av skilda slag för dess hysande i åtkomligt
och användbart skick under byggnadstiden. Sistnämnda belopp
kunde icke sättas lägre än till 4,000 kronor.
Det större akademiska konsistoriet och karlsteen lia biträtt överbibliotekariens
förslag.
Även byggnadsstyrelsen har funnit åtgärder påkallade flir motverkande
av de risker ur brandsäkerhetssynpunkt, sorn föreligga med hänsyn
till vindsvåningens nuvarande konstruktion och inredning. De åtgärder,
som avsåges i alternativ A, kunde endast i viss mån åstadkomma
skydd mot spridning av eld inifrån byggnaden men däremot icke mot
brand utifrån och kunde därför icke av byggnadsstyrelsen förordas.
Departe
mentschefen.
4 Kungl. Marits proposition Nr 57.
Enligt alternativ B skulle liela den nuvarande takkonstruktionen av
trä avlägsnas och utbytas mot bärande armerade betongkonstruktioner
med mellanliggande lättbetongplattor. Härjämte skulle, liksom enligt
alternativ A, genomföras en sektionering av vindsutrymmet samt anskaffas
arkivhyllor av stål. Beträffande de sålunda enligt alternativ B
avsedda åtgärderna, vilka enligt styrelsens mening måste anses innebära
en effektiv lösning av frågan, hade byggnadsstyrelsen icke något att
erinra. Styrelsen hade heller icke något att erinra beträffande de till
216,000 kronor beräknade kostnaderna för detta alternativs genomförande,
till vilket belopp bomme kostnader å sammanlagt 6,000 kronor
för flyttning av bokbestånd m. m., och tillstyrkte därför bifall till den
av kanslern gjorda framställningen. Vidare har byggnadsstyrelsen framhållit
att, bland annat av kostnadsskäl, de arbeten, som inginge i den
tredje etappen av ombyggnaden av universitetsbiblioteket, borde utföras
senast i samband med den nu ifrågakomna ombyggnaden av vindsvåningen.
På anmodan av mig har kanslern överlämnat en av överbibliotekarien
lämnad specificerad uppgift rörande den ökning av universitetets driftkostnader,
som beräknades uppkomma, därest de i tredje etappen av
universitetsbibliotekets om- och tillbyggnad ingående arbetena bomme
till utförande. Av handlingarna inhämtas, att kostnadsökningen beräknats
till i runt tal 5,200 kronor, av vilket belopp omkring 2,800 kronor
belöpa på avlöningar och återstoden på omkostnader.
Utredningen i ärendet utvisar nödvändigheten av effektiva åtgärder i
syfte att avlägsna de brandrisker, som nu förefinnas inom biblioteket
på grund av vindsvåningens konstruktion och inredning. Vid besök i
biblioteket har jag blivit övertygad örn vikten av att sådana åtgärder
utan längre dröjsmål vidtagas. Jag tillstyrker därför, att medel för
ändamålet ställas till förfogande. De i ärendet föreliggande två alternativa
förslagen skilja sig från varandra huvudsakligen därutinnan, att
det ena (alternativ A) räknar med ett bibehållande i viss utsträckning
av vindens träkonstruktion, vilken dock skulle förses med brandhärdig
beklädnad, medan det andra (alternativ B) utgår från att träkonstruktionen
skall ersättas med en helt brandsäker takresning av lättbetongplattor
mellan balkar av armerad betong. Båda alternativen förutsätta,
att vinden efter ombyggnaden fortfarande skall användas som bokmagasin.
Vid min pröfning av de båda alternativa förslagen har jag funnit
det önskvärt att undersöka, huruvida någon fördel skulle kunna ernås,
örn det tryck, som nu förvaras på vinden, överflyttas till ett särskilt
nyuppfört bokmagasin och vinden alltså icke i fortsättningen användes
som förvaringslokal. Enligt från byggnadsstyrelsen under hand inhämtade
uppgifter skulle i sådant fall de på biblioteksvinden erforderliga
arbetena kunna inskränkas till vattentät beläggning av golvet, sektio
-
5
Kungl. Marits proposition Nr 57.
nering genom brandsäkra väggar samt eventuellt behandling av trävirket
med flamskyddande material. Kostnaderna för dessa åtgärder lia av
styrelsen beräknats till 55,000 kronor. Läggas härtill de av styrelsen till
135.000 kronor beräknade kostnaderna för bokmagasinets uppförande,
erh ålles ett belopp av 190,000 kronor, vilket med 26,000 kronor understiger
kostnaderna vid ett genomförande av alternativ B. Från överbibliotekarien
har jag inhämtat, att de årliga kostnaderna vid en lösning
av frågan genom uppförande av bokmagasin kunna beräknas till inemot
7.000 kronor, vilken kostnad skulle vara att betrakta som utgiftsökning i
jämförelse nied årskostnaderna vid en lösning enligt alternativ B. Överbibliotekarien
har framhållit, att det dagliga biblioteksarbetet skulle
försvåras, varförutom överbibliotekarien satt i fråga, huruvida de ändringsarbeten
på vinden, som i detta fall skulle komma i fråga, verkligen
komme att erbjuda det effektiva skydd för de underliggande våningarna,
som ur brandfaresynpunkt måste anses önskvärt.
Vad sålunda anförts ger vid handen, att några avsevärdare fördelar
icke synas vara att ernå, örn det på biblioteksvinden nu förvarade trycket
överflyttas till ett särskilt uppfört bokmagasin. Jag anser mig därför i likhet
med de i ärendet hörda myndigheterna böra utgå från att vinden alltfort
användes som lagerutrymme. Från denna utgångspunkt synes det i det
långa loppet lämpligast och ur brandskyddssynpunkt ändamålsenligast
att utföra de i vindsvåningen nödvändiga ändringsarbetena i enlighet
med det av myndigheterna enhälligt förordade alternativ B, vilket sålunda
av mig tillstyrkes. Enligt vad jag förvissat mig om medför ett
genomförande av detta förslag icke någon ändring av biblioteksbyggnadens
arkitektoniska utformning.
Kostnaderna vid ett genomförande av nämnda alternativ ha beräknats
till 216,000 kronor, varav 180,000 kronor för byggnadsarbeten och
36.000 kronor för hyllinredning. Mot dessa beräkningar har jag intet
att erinra. Härutöver torde i enlighet med föreliggande förslag universitetets
reservfond böra erhålla ersättning med 2,000 kronor för förskotterade
utredningskostnader och medel anvisas till bestridande av kostnaderna
för flyttning av trycklagret m. m.
Såsom av det föregående framgår, har tredje etappen av de vid universitetsbiblioteket
planerade örn- och tillbyggnadsarbetena ännu icke
utförts. Jag har övertygat mig örn det trängande behovet av dessa
arbeten och vdl särskilt fästa uppmärksamheten pa att de utrymmen,
som ernåtts genom första byggnadsetappen, kunna komma till avsedd
användning först sedan tredje etappen slutförts. Da såsom byggnadsstyrelsen
framhållit ombyggnaden av vindsvåningen av ekonomiska skäl
bör utföras i samband med tredje etappens arbeten, vill jag föreslå, att
medel anvisas jämväl för utförande av sistnämnda hittills på beredskapsstat
upptagna arbeten. Från byggnadsstyrelsen bär jag under hand lii
Bihang
till riksdagens protokoll 10/fl. t sami. I\r 57.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 57.
hämtat, att kostnaderna för dessa arbeten numera böra beräknas till
475.000 kronor. Då emellertid enligt den föregående redogörelsen ett belopp
av 20,000 kronor redan ställts till förfogande, återstår alltså att
anvisa ett anslag av 455,000 kronor.
Sammanlagt erfordras sålunda för utförande av de nu angivna byggnadsarbetena
och för hyllinredning ett anslag av (216,000 + 455,000 =)
671.000 kronor. Enligt vad jag under hand från 1940 års civila byggnadsordning
inhämtat, är det med hänsyn till byggnadsföretagets art
icke troligt, att ifrågavarande kostnader kunna nedbringas.
Ombyggnaden av vindsvåningen och de i tredje etappen ingående
arbetena kunna enligt från byggnadsstyrelsen under hand lämnad uppgift
påbörjas redan innevarande budgetår. Anslag för ändamålet synes
böra anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41.
Jag föreslår, att hela det sammanlagt erforderliga beloppet, 671,000
kronor, uppföres på nämnda tilläggsstat. Anslaget synes böra tagas i
anspråk först efter den närmare omprövning, som enligt propositionen
nr 2 till årets riksdag i allmänhet skall ske beträffande de på tilläggsstat
upptagna byggnadsföretagen. I beloppet ingå icke de förutnämnda
kostnaderna för flyttning av trycklagret. Dessa kostnader liksom de motsvarande
kostnader, som enligt handlingarna i ärendet uppkomma vid
ett utförande av tredje etappens arbeten, torde på sätt förutsatts i
propositionen 1938 : 275 få bestridas från förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala
om- och tillbyggnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
(B) av......................kronor 671,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
410498