Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av
viss fastighet till Vilhelmina kommun i Västerbottens
län; given Drottningholms slott den 31 januari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 31 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

Den 14 juli 1916 förklarade Kungl. Majit hinder från det allmännas sida
icke möta att vid pågående avvittring inom Vilhelmina socken undantoges
— för att tills vidare av Vilhelmina församling avgiftsfritt disponeras för
därmed avsedda ändamål under de villkor, länsstyrelsen i Västerbottens län
kunde finna lämpligt föreskriva — bland annat i Dikanäs område för kyrka
och begravningsplats, prästgårdstomt, skolhustomt, plats för kyrkobyhus
och husbehovsskog för prästerlig tjänsteinnehavare, utgörande tillhopa
159.78 hektar.

Genom utslag den 19 november 1917 i fråga örn avvittring av de delar av
Vilhelmina socken, som förut icke varit föremål för sådan förrättning, fastBihang
till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 47. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

ställde länsstyrelsen med stöd av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 14
juli 1916 ett av avvittringslantmätaren O. A. Bergström upprättat förslag
enligt vilket till plats för kyrkobyhus vid Dikanäs avsatts ett område av 7.7500
hektar utgörande impediment.

Vidare fastställde länsstyrelsen genom resolution den 21 juni 1924 en av
avvittringslantmätaren B. Lindblad år 1922 upprättad plan för bebyggande
jämte tomtindelning av det för Dikanäs kapellag avsatta kyrkostadsområdet.
Tillika föreskrev länsstyrelsen, att det skulle åligga Vilhelmina kommun
att, där så erfordrades, behörigen avdika och torrlägga kyrkostadsplatsen,
att anlägga gatorna och utstaka tomterna samt att anskaffa och
tillhandahålla för den blivande kyrkostadsplatsen nödig brandredskap. Vid
tomternas bebyggande skulle iakttagas, att inom kapellaget på ett avstånd
av minst en mil därifrån bosatta personer tillhörande den bofasta befolkningen
skulle äga rätt att bebygga desamma för att erhålla bostad och stallrum,
då de ville bevista gudstjänster, och vid andra tillfälliga besök eller
för barnen under skolgången. Tomterna skulle efter ansökning anvisas av
kommunalnämnden. I avseende å sättet för byggnadskvarterens användande
meddelade länsstyrelsen vidare särskilda byggnadsbestämmelser. I övrigt
skulle den av länsstyrelsen den 7 november 1868 fastställda ordningsstadgan
för kyrkostäderna lända till efterrättelse. Slutligen föreskrevs, att det skulle
åligga kommunalnämnden att övervaka, att dessa bestämmelser vederbörligen
iakttoges och särskilt efterlevandet av 13 § i nämnda stadga. (Denna
paragraf innehåller vissa föreskrifter örn sättet för tomternas bebyggande.)

I skrivelse den 21 september 1937 har Vilhelmina kommun hos Kungl.
Majit gjort fi-amställning örn att ifrågavarande kyrkostadsområde i Dikanäs
måtte med full äganderätt överlåtas till kommunen i och för försäljning
av tomter till enskilda för bebyggelse och på i huvudsak samma villkor,
som angivits i Kungl. Majits brev den 14 juni 1918 angående överlåtelse
av kyrkostadsområde till Sorsele kommun.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits den 7 februari
1940 av länsstyrelsen i Västerbottens län och den 28 juni 1940 av kammarkollegiet.
Vid länsstyrelsens utlåtande funnos fogade yttranden från Vilhelmina
folksamling, stiftsnämnden i Luleå stift, Luleå domkapitel samt
vederbörande landsfiskal, överlantmätare och länsarkitekt.

Vilhelmina församlings kyrkoråd och kyrkofullmäktige ha förklarat sig
icke ha något att erinra mot kommunens framställning.

Ej heller stiftsnämnden och domkapitlet ha gjort någon erinran mot framställningen.
Då kyrkostadsområdet vid avvittringen avsatts för ett kyrkligt
behov inom kapellaget, ha de emellertid ifrågasatt, om ej inflytande
tomtförsäljningsmedel, i den mån de icke toges i anspråk för områdets ordnande,
borde disponeras för andra kyrkliga behov inom kapellaget.

Landsfiskalen, överlantmätaren och länsarkitekten ha tillstyrkt bifall till
ifrågavarande framställning. Landsfiskalen har (i november 1937) bland
annat meddelat, att den dåvarande bebyggelsen av kyrkostadsområdet i Dika -

3

Kungl Mcij:ts proposition nr 47.

näs endast utgjordes av en arrest, feni kyrkstugor (under uppförande) och
en stallbyggnad, överlantmätaren har framhållit, att, därest kommunens
hemställan skulle bifallas, uppmärksamhet borde riktas på möjligheten att
Dikanäs framdeles kunde komma att bilda egen kommun och att i sådant
fall särskilda bestämmelser behövde meddelas örn förvaltningen av förevarande
område och av inflytande tomtförsäljningsmedel.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

På sätt överlantmätaren i sitt yttrande framhållit är ifrågavarande område
att anse såsom en kronan tillhörig äga, varför ur äganderättssynpunkt
hinder för förvärvet icke borde möta. Sedan några tiotal år tillbaka är området
visserligen föremål för s. k. ändamalsupplatelse, innebäiande att området
får med nyttjanderätt innehavas så länge detsamma brukas för angivet
ändamål eller i förevarande fall till uppförande av allmogens kyrkobyhus.
Innehavare av upplåtelsen är Vilhelmina församling. I denna sin
egenskap kan församlingen sålunda icke fråntagas sin nyttjanderätt till
området, så länge detsamma användes eller genom medgivna kraftåtgärder
kan återställas för begagnande för upplåtelseändamålet. Utredningen i
ärendet giver emellertid vid handen, att det upplatna området hittills utnyttjats
i mycket ringa utsträckning för uppförande av kyrkobyhus samt
att detsamma är beläget inom den centrala delen av Dikanäs by och helt
ingår i det markområde, för vilket enligt länsstyrelsens beslut byggnadsplan
skall upprättas. Vid sådant förhållande har det blivit synnerligen angeläget
för kommunen att skapa förutsättningar för permanent bosättning och ordnad
bebyggelse inom kyrkostadsplatsen. Med beaktande härav har församlingen
tillstyrkt bifall till kommunens framställning att utan lösen få förvärva
det ifrågasatta området.

I likhet med övriga i ärendet hörda myndigheter finner länsstyrelsen det
vara av allmänt intresse påkallat, att överlåtelsen av området snarast möjligt
kommer till stånd. Länsstyrelsen får därför tillstyrka bifall till framställningen
på i huvudsak enahanda villkor, som föreskrivits vid överlåtelse
av kyrkostadsområdet i Sorsele enligt Kungl. Maj:ts brev den 14 juni
1918. Då kommunen torde få vidkännas betydande kostnader för områdets
behöriga ordnande, synas för tomterna inflytande försäljningsmedel
helt böra användas till bestridande av dylika utgifter.

Kammarkollegiet bär yttrat huvudsakligen följande.

Utredningen i ärendet visar, att kyrkostadsområdet i Dikanäs numera huvudsakligen
bör komma till användning för stadigvarande bosättning. Detta
synes lämpligen kunna ske därigenom att området överlåtes på Vilhelmina
kommun, som sedan må efter eget beprövande försälja lägenheter inom området.
Den i Sorsele använda formen för försäljning synes under nuvarande
förhållanden vara onödigt betungande och även i övrigt mindre lämplig för
området i fråga.

Däremot synas tillräckliga skäl knappast föreligga för en överlåtelse avområdet
utan ersättning. Vid värdering, som verkställts genom domänverkets
försorg, har området i befintligt skick åsatts ett värde av 7,750 kronor.
Då det kan antagas att området i någon omfattning tills vidare måste reserveras
för kyrkostadsändamål samt försäljningen av tomter antagligen kommer
att gå rätt långsamt, har kollegiet funnit sig böra föreslå en köpeskilling
av 3,000 kronor såsom efter omständigheterna skälig. De särskilda
villkor, som erfordras vid en försäljning av kyrkostadsområdet i Dikanäs,
torde kunna inskränkas till bestämmelser örn rätt för innehavare av kyrko -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

byhus att bibehålla dessa samt om företrädesrätt för innehavare av byggnad
att förvärva tomt, som för byggnaden utlägges. Det torde ankomma på
länsstyrelsen att meddela beslut om eftergift av de villkor, som uppställts
för kyrkostaden begagnande genom resolutionen den 21 juli 1924.

Under åberopande av det anförda får kollegiet föreslå, att Kungl. Majit
täcktes hos riksdagen hemställa örn bemyndigande för Kungl. Majit att
mot en köpeskilling av 3,000 kronor till Vilhelmina kommun försälja det
vid avvittringen till kyrkostad i Dikanäs avsatta området örn 7.7500 hektar.

För försäljningen torde i övrigt böra föreskrivas följande villkor.

1. Området säljes i befintligt skick att tillträdas å dag, som länsstyrelsen
äger bestämma.

2. Köpeskillingen gäldas kontant senast vid tillträdet.

3. Köparen bestrider ensam lagfarts- och övriga med köpet förenade
kostnader ävensom alla å tiden från och med tillträdesdagen å området belöpande
skatter och onera.

4. Kronan fritager sig från annan hemulsskyldighet än köpeskillingens
återbärande.

5. Ägare av kyrkobyhus å området förbehållas rätt att bibehålla dessa,
så länge de användas för sitt ändamål i enlighet med de av länsstyrelsen
meddelade bestämmelserna.

6. Ägare av andra å området uppförda byggnader skola äga företrädesrätt
att i överensstämmelse med blivande byggnadsplan för dem erhålla nödigt
tomtutrymme mot löseskilling som, därest överenskommelse örn beloppet
ej kan träffas, skall bestämmas av länsstyrelsen; och skall ägare av
sådan byggnad, om han icke önskar begagna sig av lösningsrätten, icke vara
förbunden att avflytta förrän två år efter det byggnadsplan för området blivit
fastställd.

Åt länsstyrelsen i Västerbottens län lärer böra uppdragas att verkställa
försäljningen, varom länsstyrelsen i sinom tid torde böra underrätta kammarkollegiet
genom översändande av avskrift av köpebrevet. Den till statsverket
inflytande köpeskillingen torde böra uppdebiteras under A. IV. Diverse
inkomster 5. Övriga diverse inkomster.

I anledning av vad kammarkollegiet anfört har länsstyrelsen i Västerbottens
län den 20 december 1940 avgivit förnyat utlåtande i ärendet. Vid utlåtandet
lia fogats yttranden från kommunalfullmäktige i Vilhelmina kommun
samt vederbörande länsarkitekt.

Kommunalfullmäktige lia framhållit, att kyrkostadsområdet visserligen
kunde anses lämpligt för bebyggelse men att kommunen på grund av att
områdets iordningställande torde föranleda avsevärda kostnader samt med
hänsyn till kommunens dåliga ekonomi och höga skatter funnit sig böra
hemställa, att området måtte kostnadsfritt överlämnas lill kommunen. Skulle
detta mot förmodan ej låta sig göra, ha kommunalfullmäktige anhållit, att
köpeskillingen icke måtte bestämmas till högre belopp än 1,500 kronor.

Länsarkitekten bär framhållit bland annat följande:

Kyrkostadsområdet i Dikanäs är som överallt annorstädes i ett dålligt
skick. Då behov av kyrkostad numera endast finnes i mycket begränsad
utsträckning, är det naturligt, att kyrkostaden begränsas till sin omfattning
och delar av angränsande mark få försäljas till tomter. Inkomsterna av
denna tomtförsäljning skulle då i första hand täcka kostnaderna för kyrkostadsområdets
uppordnande och sedan i mån av exploateringens fortsättande

Kungl. Maj:ts proposition nr 47. 5

täcka kostnader i övrigt för områdets ordnande. Någon vinst för kommunen
kan under dessa förhållanden uppkomma först sedan en ganska omfattande
försäljning ägt rum.

Man torde kunna räkna med att högst 2/3 av kyrkostaden komma alt utläggas
till tomtmark, medan resten undantages för allmänna byggnader, allmänna
platser och gator. Den totala tomtarealen blir under sådana förhållanden
5.15 hektar, och efter ett tomtpris av 7 öre per kvm, vilket torde
vara högt i förhållande till senast å orten betingade tomtpriser, blir nuvärdet
av kyrkostaden som tomtmark i runt tal 3,500 kronor. Detta förutsätter,
att hela området skall kunna försäljas inom den närmaste tiden, vilket är
uppenbart orimligt. Med hänsyn till tillgång och efterfrågan kan man i stället
räkna med att endast ett fåtal tomter försäljas inom kyrkostaden under
de närmaste åren. Räknar man med 4 tomter och ett genomsnittligt värde
av 125 kronor, kommer man till ett spekulationsvärde å marken av 500 kronor.
Detta torde vara den högsta inkomst av ifrågavarande tomtmark, kommunen
under nuvarande förhållanden kan kalkylera med under de närmaste
åren. Då härtill kommer, att kostnaderna för områdets ordnande kunna beräknas
uppgå till ungefär sistnämnda belopp, torde området kunna sägas i
stort sett sakna värde för kommunen. Man skulle visserligen kunna räkna
med att området har ett visst värde ur jordbrukssynpunkt. Detta kan emellertid
under inga omständigheter sättas högre än till 50 kronor per hektar
eller för hela området till omkring 350 kronor.

Länsstyrelsen har anfört, att, ehuru kyrkostadsområdet helt inginge i det
markområde, för vilket enligt länsstyrelsens beslut byggnadsplan skulle upprättas,
en mera omfattande exploatering av marken för tomtupplåtelse icke
torde bli aktuell inom närliggande tid. Det torde i stället enligt länsstyrelsens
mening vara att förvänta, att bebyggelsen för avsevärd tid framåt komine
att koncentreras till samhällets nuvarande centrum, där alltjämt ett flertal
tomter stöde obebyggda och som ur bebyggelsesynpunkt vore att föredraga
framför det mindre välbelägna kyrkostadsområdet. I fråga om markens
värde har länsstyrelsen vitsordat de uppgifter, som lämnats i länsarkitektens
yttrande. Länsstyrelsen har förklarat sig med hänsyn till det anförda
sakna anledning frångå sin tidigare uttalade mening, alt området borde
överlåtas till kommunen utan vederlag, i synnerhet som kommunen torde
få vidkännas avsevärda kostnader för byggnadsplanens genomförande
inom området.

Av vad i detta ärende anförts torde framgå, att det för Vilhelmina kommun
är av betydelse att ifrågavarande kjpkostadsområde i Dikanäs får disponeras
för stadigvarande bosättning. Jag vill därför förorda, att området
av kronan överlåtes till kommunen. Med hänsyn såväl till områdets läge
som till kommunens ekonomiska förhållanden och då utnyttjandet av tomtmarken
torde komma att taga en jämförelsevis lång tid i anspråk, finner jag
mig i likhet med länsstyrelsen böra förorda, att området överlåtes till kommunen
utan vederlag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles
närmare fastställa villkoren för överlåtelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 41. "

Departementschefen.

6

Kungl. Majlis proposition nr 47.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det vid avvittringen till kyrkostad i Dikanäs avsatta området
örn 7.7500 hektar må överlåtas till Vilhelmina kommun
utan vederlag samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Majit
kan komma att föreskriva.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

417129. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.