Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
1
Nr 293.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för
uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1941 m. m.; given Stockholms slott den 23 maj
1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen alt bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj
1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter att få underställa Kungl.
Majit frågan örn grunderna för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1941 samt vissa andra spörsmål angående utformningen
av riksstaten för budgetåret 1941/42. Departementschefen anför därvid följande:
Å
driftbudgeten i det i 1941 års statsverksproposition framlagda förslaget till
riksstat för budgetåret 1940/41 upptogos utgifter å sammanlagt 1,889 miljoner
kronor. Inkomsterna beräknades till 2,082 miljoner kronor. Det sålunda
framkommande överskottet av inkomster över utgifter, uppgående till 193
miljoner kronor, betecknades såsom avsett att balanseras i avvaktan på slutlig
reglering av riksstaten.
Under tiden efter framläggandet av årets statsverksproposition har riksstatsförslaget
i olika hänseenden modifierats.
Bihang lill riksdagens protokoll 19it. 1 sami. Nr 293.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
Utgifterna.
Av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för utgifterna å driftbudgeten
på i runt tal 1,889 miljoner kronor hänföra sig 1,649 miljoner kronor
till egentliga statsutgifter under huvudtitlarna I—XIV samt 240 miljoner
kronor till utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa belöpa
på riksgäldsfonden 190 miljoner kronor och på avskrivning av nya kapitalinvesteringar
46 miljoner kronor.
Under riksdagens lopp har Kungl. Maj.t i särskilda propositioner framlagt
förslag örn ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
De viktigaste ändringsförslagen avse elfte och nionde samt fjärde och femte
huvudtitlarna. Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, till reglering
av matfettsförsörjningen och till utgivande av förmalningsersättningar
m. m. ha nu äskats anslag å sammanlagt 231 miljoner kronor; i statsverkspropositionen
var för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område upptaget
ett beräknat belopp av 74 miljoner kronor, varvid emellertid förutsattes att
vissa av ifrågavarande utgifter skulle tillsvidare bestridas från förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. Av denna ökning på 157 miljoner kronor falla 131
miljoner kronor på elfte huvudtiteln och 26 miljoner kronor på nionde huvudtiteln.
Fjärde huvudtiteln företer en ökning med cirka 21.5 miljoner kronor.
Denna ökning beror på förhöjning av anslagen till de värnpliktigas avlöning
(4.87 miljoner kronor), en nettoförhöjning av vissa avlöningsanslag på cirka
4 miljoner kronor samt anslag till anskaffning av flygmateriel, vapen och
ammunition (8.23 miljoner kronor) ävensom anslag till hjälpverksamhet till
förmån för de till militärtjänst inkallades familjer (3 miljoner kronor).
Under femte huvudtiteln innefattar det slutliga anslagsäskandet i fråga örn
bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett belopp som är
16.75 miljoner kronor högre än det i statsverkspropositionen beräknade. Anslag
har äskats till bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum
med 4 miljoner kronor. De preliminära anslagsäskandena för bidrag
till inrättande av pensionärshem och till erkända arbetslöshetskassor ha höjts
med resp. 2.9 miljoner och 2.15 miljoner kronor. Under åttonde huvudtiteln
har anslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor äskats med 1.6
miljoner kronor lägre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen.
Enligt vad som nu kan förutses, komma anslag att äskas för åtgärder för
arbetsmarknadens reglering samt för arbetsmarknadskommissionen å 23.65
miljoner kronor mera än som upptagits i statsverkspropositionen. Härjämte
förberedas förslag örn semesterlön för viss militär tjänstgöringstid, medförande
en kostnad av 20 miljoner kronor.
Den totala nettoökningen av driftbudgetens utgiftssida enligt Kungl. Maj:ts
nu föreliggande och motsedda förslag uppgår till i runt tal 252 miljoner
kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat beslut.
Dessa beslut innebära en nettoökning beträffande driftbudgeten av cirka 1.6
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
3
miljoner kronor i förhållande till Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen och
i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden; av nettoökningen hänför
sig ett belopp på cirka 1 miljon kronor till ombyggnadsarbeten å riksdagshuset.
Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets utgiftssida,
beträffande vilka förslag torde böra framläggas i detta sammanhang
eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat övervägande av statsregleringen
för nästa budgetår.
Enligt vad jag inhämtat, torde anslag under huvudtiteln Riksdagen och
dess verk m. m. behöva höjas med cirka 0.7 miljoner kronor.
Bland utgifter för statens kapitalfonder torde underskottet å riksgäldsfonden,
enligt inhämtad uppgift, kunna beräknas till ett belopp som med 2.8
miljoner kronor understiger vad i statsverkspropositionen upptagits.
Huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar slutar i statsverkspropositionen
å 45.9 miljoner kronor. Enär vissa investeringsanslag vid
tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke kunnat definitivt äskas, ha
jämväl motsvarande avskrivningsanslag uppförts med allenast beräknade belopp.
I vissa fall har avskrivningsanslaget beräknats, trots att motsvarande
investeringsanslag äskats definitivt. Sålunda lia slutliga anslagsäskanden
icke framlagts beträffande avskrivningsanslagen för statens utlåningsfonder,
fonden för låneunderstöd samt arrendeegnahemsfonden. I statsverkspropositionen
ha dessa anslag upptagits enligt dittills tillämpade avskrivningskvoter.
Anledningen till att anslagen endast beräknats i statsverkspropositionen
har varit, att de förändringar i de tillämpade räntesatserna som i
vissa fall kommit till stånd eller som i anledning av pågående utredningar
kunde komma att föreslås, kunde motivera viss jämkning i avskrivningsbehovet.
I avbidan på slutförande av utredningen rörande lånevillkoren
vid statens utlåningsfonder, vilken för närvarande till viss del fullföljes
inom statskontoret, torde dessa anslag nu böra äskas enligt samma grunder
som tillämpats i statsverkspropositionen.
Beträffande avskrivningar å investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond
har i årets statsverksproposition förordats en övergång till kollektiv avskrivning
sålunda, att endast tre avskrivningsanslag anvisas eller beräknas,
ett för varje delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Vid anslagsberäkningen
har för vart och ett av de berörda investeringsanslagen tillämpats de
av riksdagen godkända grunderna för avskrivning av anläggningar bokförda
ä fonden. Från dessa utgångspunkter ha avskrivningsanslag äskats beträffande
marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond med
3,665,000 kronor, respektive 10,392,500 kronor. För arméförvaltningens delfond
har behovet av avskrivningsmedel uppskattats till 15,692,500 kronor.
Beträffande denna delfond har avskrivningsanslaget i riksstatsförslaget upptagits
med allenast beräknat belopp i avbidan på definitiva anslagsäskanden i
fråga örn de å kapitalbudgeten uppförda anslagen lill ordnande av Svea livgardes
förläggning å Järvafältet och till Hylt garnisonssjukhus i Skövde. Såsom
jag anför vid anmälan av frågorna örn avskrivning å försvarsväsendets
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 293-
fastighetsfond å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår har
riksräkenskapsverket förordat, att de anslag, som anvisas för budgetåret
1941/42 till avskrivning av kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond,
genomgående disponeras till avskrivning av 50 °/o av lyftade anslagsmedel
till den del dessa icke avse markinköp eller uppförande av byggnader
å Järvafältet eller för ammunitionsfabriken. Frågan om denna förenkling av
grunderna för avskrivning å försvarsväsendets fastighetsinvesteringar torde
emellertid böra göras till föremål för ytterligare överväganden. Avskrivningsanslagen
för nästa budgetår torde därför böra utmätas efter hittills tillämpade
grunder. Rörande detaljerna i denna beräkning hänvisas till en uppställning
som torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.
De nu erforderliga ändringarna i statsverkspropositionens förslag örn avskrivningsanslag
kunna sammanfattas på följande sätt:
ökning (+)
Statens affårsverksfonder: Statens järnvägars fond. ^kronor ^
Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens
järnvägar (jfr prop. nr 212) ...................... + 250,000
Statens allmänna fastighetsfond:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (jfr prop. nr
216) .............................................. — 237,000
Uppförande av byggnader för tekniskt-vetenskaplig forskning
(jfr prop. nr 169) .................................... + 200,000
Försvarsväsendets fastighetsfond:
Arméförvaltningens delfond (jfr prop. nr 222 och 267) .... + 4,821,000
Marinförvaltningens delfond (jfr prop. nr 222, 267 och 268) + 864,000
Flygförvaltningens delfond (jfr prop. nr 143, 222 och 267) . . + 8,877,800
Statens utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer (jfr prop. nr 251) .................... + 3,225,000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
(jfr prop. nr 251) .................................... + 1,720,000
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift (jfr
prop. nr 168) ...................................... + 375,000
Fonden för låneunderstöd:
Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
(jfr prop. nr 251) .................................. + 810,000
Lån för bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 251) .. + 2,430,000
Fonden för förlag till statsverket:
Oljelagringsanläggning på Gotland (jfr prop. nr 254) ...... + 1,410,000.
I enlighet härmed skulle huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar
öka med cirka 24.7 miljoner kronor. Hemställan örn anvisande av
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1941/42
göres i det följande. På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar
och justeringar av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen,
som kunna påkallas i anledning av riksdagens beslut rörande anslag å
kapitalbudgeten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
5
Här berörda förändringar medföra en nettoökning av driftbudgetens utgiftssida
med cirka 22.6 miljoner kronor.
Den totala nettoökning av driftbudgetens utgiftssida
under angivna tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår
sålunda till 276 miljoner kronor. Slutsumman på driftbudgeten skulle alltså
bliva 2,165 miljoner kronor.
I detta sammanhang torde jag även få ånyo anmäla frågan om anslag
till oförutsedda utgifter för budgetåret 1941/42.
I avvaktan på riksdagens slutliga prövning av förslag örn ändrad lydelse
av § 63 regeringsformen och § 39 mom. 1 riksdagsordningen föreslogs i
årets statsverksproposition att till oförutsedda utgifter för budgetåret 1941/
42 skulle allenast beräknas ett förslagsanslag på 1 miljon kronor. I skrivelse
den 19 februari 1941, nr 30, har riksdagen anmält, att riksdagen vid
företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit det av 1940 års
lagtima riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av nämnda
grundlagsstadganden. I anledning härav får jag föreslå, att anslag till
oförutsedda utgifter för nästa budgetår nu äskas av riksdagen. Därvid böra
de modifikationer i tidigare gällande dispositionsvillkor vidtagas, som följa
av den antagna grundlagsändringen. Vidare torde av skäl, som i statsverkspropositionen
berörts, befogenheten att av anslaget i förekommande
fall bestrida nettoutgifter å inkomsttiteln »övriga diverse inkomster» böra
försvinna. Anslaget torde liksom tidigare upptagas till 1 miljon kronor.
Inkomsterna.
Statsverkspropositionens inkomstsida. I statsverkspropositionen utvisar
driftbudgetens inkomstsida en summa av cirka 2,082 miljoner kronor. Härav
hänföra sig 1,846.4 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 235.2
miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-
och förmögenhetsskatlen giva 450 miljoner kronor, värnskatten 275
miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner kronor och särskild
skatt å förmögenhet 27 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna till
55 miljoner kronor. I automobilslcattemedel beräknas inflyta 25 miljoner
kronor. Tullar och acciser beräknas till sammanlagt cirka 845 miljoner
kronor, varav tullmedel 130 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt 200
miljoner kronor, tobaksskatt 160 miljoner kronor och rusdrycksmedel sammanlagt
260 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknas i statsverkspropositionen
till sammanlagt 139.5 miljoner kronor, därav för postverket 10 miljoner
kronor, för telegrafverket 36 miljoner kronor, för statens järnvägar
60 miljoner kronor, för statens vattcnfallsverk 23.5 miljoner kronor och för
domänverket 10 miljoner kronor.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar. I nuvarande läge har det synts tillfyllest
att för omprövning av inkomstberäkningen i riksstatsförslaget inhämta
uppgifter rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av
lullmedlen och de affärsdrivande verken. Därjämte har beräkning verkställts
rörande utvecklingen av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten
samt värnskatten.
Inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och krigskonjunkt
urskatt. Riksräkenskapsverket har i sin för statsverkspropositionen
avsedda inkomstberäkning med stöd av en undersökning av det
sannolika taxeringsutfallet för år 1940 uppskattat den behållna inkomsten
under nästa budgetår av inkomst- och förmögenhetsskatt till 450 miljoner
kronor. Därvid har verket utgått från oförändrad uttagningsprocent för bottenskatten
för olika grupper av skattskyldiga. På samma sätt har verket vid
beräkningen av värnskattens avkastning, vilken upptagits till 275 miljoner
kronor, förutsatt, att skatten skulle fortsättningsvis uttagas enligt de grunder
som fastställts vid 1940 års lagtima riksdag.
Särskilda uppgifter lia nu införskaffats för kontroll å den av riksräkenskapsverket
verkställda beräkningen rörande underlaget för inkomst- och
förmögenhetsskatten samt värnskatten. En bearbetning av det hittills inkomna
materialet ger preliminärt vid handen att, vad angår fysiska personer,
det beskattningsbara beloppet vid 1941 års taxering kan antagas ungefär
överensstämma med det av riksräkenskapsverket uppskattade beloppet, men
att det beskattningsbara beloppet beträffande svenska aktiebolag torde bliva
icke oväsentligt lägre än vad verkets uppskattning angiver. När material
föreligger i tillräcklig omfattning, torde resultatet av en bearbetning därav
få delgivas riksdagens vederbörande utskott.
Till beräkningen av ifrågavarande inkomsttitlar i riksstaten återkommer
jag i det följande i samband med behandlingen av frågan örn grunderna
för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.
Generaltulldirektören har i en till mig överlämnad promemoria angivit det
nettobelopp, varmed tullmedlen kunna beräknas inflyta under budgetåret
1941/42, till 140 miljoner kronor. Beräkningen stödjes därpå, att varutillförseln
från de främmande länder, nied vilka handelsförbindelser kunnat
under nuvarande kristid helt eller delvis vidmakthållas, nått en viss stadga
och att denna jämnhet i varutillförseln kan vara upptakten till en stegring
i importen från dylika länder under det budgetår som stundar. Då emellertid
utvecklingen av handelsförbindelserna alltjämt måste anses vara mycket
oviss, syntes det tillrådligt att icke räkna med någon snabbare återväxt
i tullmedelsuppbörden. Den av generaltulldirektören nu förordade inkomstsiffran
torde böra godtagas.
I proposition nr 237 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga förordning
om varuskatt. Enligt en överslagsvis gjord uppskattning antages,
att denna skatt skall lämna en årlig inkomst av omkring 25 miljoner
kronor. I samma proposition föreslås en höjning av läskedrycksskatten,
vilken beräknas medföra en merinkomst av omkring 1.2 miljoner kro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
7
nor. Vidare föreslås höjning av skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor, medförande en inkomst av
omkring 19 miljoner kronor. Däremot föreslås, att den nuvarande industrisockerskatten
(samt glykosaccisen) skall upphöra att utgå; den sålunda
bortfallande inkomsten är för närvarande beräknad till 20 miljoner
kronor. Vinna de i nämnda proposition framlagda fölhagen bifall, bör inkomstberäkningen
i statsverkspropositionen jämkas sålunda, att såsom en ny
titel av bevillningskaraktär upptages varuskatt med 25 miljoner kronor, att
den allmänna omsättningsskatten beräknas lill 220 miljoner kronor i stället
för 200 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen, att skatt å läskedrycker
beräknas till 8 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen,
samt att inaustrisockerskatten uteslutes ur inkomstspecifikationen.
Industrisockerskatt och glykosaccis, som inflyta efter utgången av
innevarande budgetår, torde böra redovisas a inkomsttiteln övriga diverse
inkomster.
Då kaffeskatten icke beröres av det nya skatteförslaget, ger detta
icke anledning till ändring i den i statsverkspropositionen framlagda beräkningen,
som dock på grund av den försämring kaffeförsörjningen numera
undergått kan ifrågasättas jämkad ned till ett lägre belopp än det tidigare
föreslagna. Då alla hållpunkter saknas för en bedömning av det sannolika
utfallet, vill jag dock icke ifrågasätta någon ändring.
I anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i propositionen
nr 74 rörande höjande av avgifterna vid karolinska sjukhuset för
patienter på hel- och halvenskilda rum, torde den under uppbörd i statens
verksamhet upptagna inkomsttiteln inkomster vid karolinska
sjukhuset böra höjas med 40,000 kronor till 3,565,000 kronor. Under
samma rubrik torde, likaledes i anledning av förslag i nämnda proposition,
böra upptagas en ny inkomsttitel, benämnd avgifter för kontroll å
radiologiskt arbete, och under denna titel torde böra beräknas ett
belopp av 90,000 kronor. Enligt samma proposition skola Konung Gustaf V:s
jubileumsfond och cancerföreningen till kronan erlägga ett sammanlagt belopp
av 1,120,000 kronor såsom ersättning för statens övertagande av kostnaderna
för driften vid de till karolinska sjukhuset anknutna forskningsavdelningarna.
Detta belopp torde böra tillföras inkomsttiteln övriga
diverse inkomster.! propositionen nr 225 angående lönereglering för
landsfiskaler m. m. har föreslagits, att de sportler, vilka nu utgå lill landsfiskalerna,
skola i samband med löneregleringen indragas till statsverket. Av
sportlerna utgöras ungefär 90,000 kronor av hötes- och beslagarandelar.
Dessa böra redovisas under den i riksstaten upptagna inkomsttiteln bötesmedel.
Den del av sportlerna, som utgör expeditionslösen, högst omkring
75.000 kronor, och som kommer att inflyta till statsverket i form av stämpel,
torde höra redovisas såsom stämpelmedel. Av de övriga sportlerna utgöres
den största posten av landsfiskalernas indrivningsprovision, ungefär
500.000 kronor. Dessa inkomster torde jämte övriga indragna sportler böra
redovisas under titeln övriga diverse inkomster. Med hänsyn härtill och
8
Kungl. Majlis proposition nr 293.
med inräknande av det belopp som, enligt vad förut nämnts, överlämnas
från jubileumsfonden och cancerföreningen, torde sistnämnda inkomsttitel
böra i riksstaten för budgetåret 1941/42 beräknas till ett avrundat belopp av
5 miljoner kronor.
Nya beräkningar angående överskotten av statens affärsverk
lia uppgjorts inom vederbörande verk. Enligt dessa beräkningar skulle överskotten
nu böra upptagas till härefter angivna belopp, jämte vilka ställts de
i riksstatsförslaget angivna avkastningssiffrorna.
I statsverkspropositionen -
kronor
Postverket ................ 10,000,000
Telegrafverket ............ 36,000,000
Statens järnvägar.......... 60,000,000
Statens vattenfallsverk...... 23,500,000
Domänverket.............. 10,000,000
Ny
beräkning
kronor
10,000,000
39.000. 000
70.000. 000
23,500,000
9,000,000
Den för postverket angivna siffran synes vara försiktigt beräknad. Ett belopp
på 12 miljoner kronor sjoles kunna påräknas för nästa budgetår. Det
kunde också vara befogat att i anslutning till chefens för telegrafverket beräkning
höja överskottet å detta verk med 3 miljoner kronor till 39 miljoner
kronor. I nuvarande ovissa läge torde dock tillräcklig anledning icke föreligga
att vidtaga de eljest motiverade smärre jämkningarna i de i statsverkspropositionen
föreslagna beräkningarna.
Chefen för statens järnvägar Ilar i en till mig överlämnad promemoria framhållit,
att de förhållanden på vilka järnvägsstyrelsens beräkning till statsverkspropositionen
baserats kunde, därest icke ytterligare tågindragningar bleve
nödvändiga, i allt väsentligt ligga till grund för en ny uppskattning av järnvägarnas
inkomstgivning för budgetåret 1941/42. Denna nya uppskattning
visar, att högre inkomst än som tidigare antagits kan påräknas för såväl persontrafik
som godstrafik. Hittills kända månadssiffror utvisa relativt god överensstämmelse
mellan utgifterna och den för år 1941 fastställda lcostnadsstaten,
och justering av utgiftssumman skulle endast behöva vidtagas på grund
av höjt kristillägg samt viss extra avsättning till förnjelsefonden. Det bokföringsmässiga
överskottet beräknades nu till 70 miljoner kronor, vartill komme
dels 10.7 miljoner kronor, som hittills reserverats för täckning av underskott
å malmbanan men som nu vore att påräkna för statsregleringen, dels 1 å 2
miljoner kronor på grund av att vissa enskilda järnvägar komme att införlivas
med statens järnvägar. I allt skulle sålunda för nästkommande budgetår
kunna räknas med en behållen inkomst av något över 80 miljoner kronor.
Med hänsjn till den stora ovissheten i de till grund för den nu verkställda
beräkningen liggande antagandena i vad gäller konjunkturförhållandena och
prisutvecklingen m. m. stannar emellertid beräkningen i promemorian vid 70
miljoner kronor eller 10 miljoner kronor mera än som upptagits i statsverkspropositionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
9
Det samband, som räder mellan inkomstgivningen vid statens järnvägar och
de av krisen föranledda förhållandena inom transportväsendet, föranleder
särskilda svårigheter vid en beräkning av statens järnvägars överskott. Betydande
avvikelser från förutberäkningarna kunna uppkomma även vid måttliga
ändringar i de till grund för beräkningarna liggande förutsättningarna.
Då emellertid överskottet för nästa budgetår torde uppnå åtminstone det av
järnvägsstyrelsen nu angivna beloppet 70 miljoner kronor, tillstyrker jag,
att inkomsttiteln ifråga upptages i riksstaten i enlighet med styrelsens förslag.
För domänverkets del finner jag icke någon ändring av den tidigare beräkningen
nu påkallad.
Slutligen erinrar jag, att de i statsverkspropositionen beräknade överskotten
å statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets
fastighetsfond, enligt vad i propositionerna nr 158 och 160
föreslagits, nu böra upptagas till belopp som med netto 736,000 kronor överstiga
vad i statsverkspropositionen beräknats.
Den direkta beskattningen.
Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition framhöll
jag, att det kunde komma att visa sig nödvändigt att fastställa nya grunder
för värnskatten och att i samband därmed ändra även uttagningen av inkomst-
och förmögenhetsskatten. Uttagningsprocenten hade vid 1940 års
lagtima riksdag kunnat fastställas, först sedan beslut redan fattats angående
grunderna för utgörande av värnskatt. Vid fastställande av dessa grunder
utgick man preliminärt från en lägre uttagningsprocent för inkomst- och förmögenhetsskatten
än som senare, på grund av den under april och maj inträffade
försämringen i det statsfinansiella läget, beslöts av riksdagen.
Till grund för en bedömning av frågan om den direkta beskattningens höjd
föreligger nu en uppskattning av budgetutfallet för innevarande budgetår (jfr
proposition nr 292). Dessutom låta sig inkomstbehoven under nästa budgetår
samt resultaten av årets taxeringar nu något bättre överblicka än vid tidpunkten
för framläggandet av statsverkspropositionen. Huruvida en skärpt
beskattning är motiverad av penningpolitiska skäl kan med hänsyn till det
hittills gynnsamma resultatet av den statliga upplåningen anses tveksamt,
trots att denna upplåning blott i relativt ringa utsträckning torde lia representerat
en indragning av medel som eljest skulle disponerats för konsumtionsändamål.
Såsom utvecklingen i övrigt gestaltat sig, kunna däremot
statsfinansiella skäl föreligga att överväga en skärpt inkomstbeskattning.
Löpande statsreglering torde utmynna i ett underskott på cirka 1,700 miljoner
kronor. Även för nästa budgetår är ett ansenligt underskott att motse.
.Tåg erinrar örn att redan beslutade anvisningar och bemyndiganden avseende
engångsutgifter för försvarsväsendet beräknas medföra en belastning
av nästa budgetår med 535 miljoner kronor, vartill komma löpande försvarsutgifter
som vid bibehållen försvarsberedskap kunna uppskattas till
10
Kungl. Muj:ts proposition nr 293.
700 miljoner kronor. När jag likväl icke nu vill förorda en höjning av den
direkta beskattningen är detta på följande grunder.
För de fysiska personernas del stå, såsom ofta framhållits, väsentligt ökade
skatteintäkter att vinna blott genom en skärpt beskattning, som går ganska
långt ner i inkomstklasserna. För de svagast ställda av dessa skattebetalare
torde emellertid redan de nuvarande skatterna vid gällande uppbördsformer
bereda avsevärda svårigheter. En skärpning av beskattningen kan befaras
motvägd av ett försämrat uppbördsresultat. Tveksamheten örn en skattehöjning
gör sig särskilt gällande i fråga om familjeförsörjare och andra personer
med större försörjningsbörda. Innan en ytterligare skärpning av den
direkta beskattningen upptages till övervägande, synes det under dessa omständigheter
lämpligt att avvakta resultaten av pågående utredningar angående
en uppbördsreform med övergång till källbeskattning. Anledning finnes
också att undersöka möjligheten av en mera ändamålsenlig differentiering
av beskattningen efter försörjningsbördan än som vinnes genom nu gällande
avdragssystem eller kan nås blott genom en vidare utveckling av detta.
Under sådana förhållanden synes det vara försvarligt att för närvarande
lämna hela inkomstbeskattningen oförändrad och att sålunda skjuta över
även frågan om en höjning av företagsbeskattningen till ett senare övervägande.
Jag tillstyrker alltså, att den direkta beskattningen icke skärpes, och saknar
under angivna förhållanden också anledning att föreslå en ändrad avvägning
av skatterna. I enlighet härmed hemställer jag i det följande örn
förslag till riksdagen, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter
oförändrade grunder. Jag torde senare få anmäla förslag örn uttagande av
en särskild värnskatt efter samma grunder som för innevarande budgetår.
I annat sammanhang denna dag framlägges förslag om viss skattelindring
i anledning av fullgjord beredskapstjänst under år 1940. Den skatteförlust,
som inträder vid bifall till förslaget, är icke av sådan storlek, att den
ansetts påkalla särskild hänsyn vid avvägningen av beskattningen.
Med stöd av de nya beräkningar som verkställts rörande skatteunderlaget
vid 1941 års taxering förordar jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten
samt värnskatten i riksstaten för budgetåret 1941/42 nu beräknas till 415
miljoner kronor resp. 260 miljoner kronor. Härvid har förutsatts, att skatterna
utgå efter oförändrade grunder, att riksdagen bifaller förslaget om
skattelindring för fullgjord beredskapstjänst, samt att nedsättning i skatterna
i enlighet med propositionen i ämnet skall ske på grund av påförd krigskonjunkturskatt
och bli av en omfattning som motsvarar det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet av krigskonjunkturskatt för budgetåret
1941/42 eller 50 miljoner kronor. Vid bifall till ett motionsvis framfört förslag
örn att sistnämnda avdrag skall ske från krigskonjunkturskatten bör den
beräknade intäkten av inkomst- och förmögenhetsskatt upptagas med 425
miljoner kronor och intäkten av värnskatt med 265 miljoner kronor samt
intäkten av krigskonjunkturskatten sänkas till 35 miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
11
En tabellarisk översikt över statsregleringen för budgetåret 1941/42 vid
bifall till här framlagda förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet (bilaga).
översikten ger vid handen, att driftbudgeten kan förutses utmynna i ett underskott
på cirka 85 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp som föreslås
uppfört å beredskapsstat för för svars väsendet erhålles ett sammanlagt minussaldo
på något över 1,600 miljoner kronor, eller obetydligt mindre än det
slutliga underskott som motses på löpande statsreglering. Nämnda minussaldo
överstiger avsevärt det underskott varmed räknades för nästa budgetår
i de i statsverkspropositionen framlagda uppskattningarna. Såsom en väsentligt
bidragande orsak härtill framstår en betydande ökning av vissa av krisläget
framtvungna civila utgifter för försörjningsändamål.
Hemställan.
Under åberopande av vad här förut anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1941
utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt
med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som
avses i samma moment b).
Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten för
budgetåret 1941/42 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen
att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevill
-
ning ............................ kronor 415,000,000
Värnskatt, bevillning ................ » 260,000,000
Tullmedel, bevillning................ » 140,000,000
Allmän omsättningsskatt, bevillning . . » 220,000,000
Skatt å läskedrycker, bevillning ...... » 8,000,000
Inkomster vid karolinska sjukhuset . . » 3,565,000
Övriga diverse inkomster ............ » 5,000,000
Statens järnvägar .................. » 70,000,000.
Ytterligare hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte — med ändring av Sitt
i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslå riksdagen besluta
dels att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga
en ny inkomsttitel sålunda:
Varuskatt, bevillning................ kronor 25,000,000;
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
dels ock att ur riksstaten utesluta inkomsttiteln industrisockerskatt.
Tillika hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta
att i nämnda riksstat under rubriken uppbörd i statens
verksamhet upptaga en ny inkomsttitel sålunda:
Avgifter för kontroll å radiologiskt ar -
bete ............................ kronor 90,000.
Slutligen hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — delvis med ändring av
i statsverkspropositionen framlagt förslag — föreslå riksdagen
dels att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................kronor 1,000,000,
att stå till Kungl. Majlis förfogande för bestridande av ut -
gifter, vilka äro av så brådskande art, att frågan ej hinner
underställas riksdagen, under villkor:
att utgiften är av den storlek, att vederbörande huvudtitels
anslag till extra utgifter med hänsyn till därå förefintliga
behållningar icke lämpligen kan för ändamålet anlitas,
att utgiften är av beskaffenhet att ej kunna bestridas av
andra till Kungl. Majits förfogande stående medel,
att utgiften icke heller avser ändamål, för vilka anslag uppförts
å sådan beredskapsstat, varom förmäles i § 63 regeringsformen,
samt att genast vid nästa lagtima riksdags början en särskild
specificerad anmälan göres till riksdagen om de utgifter,
Kungl. Majit under det senaste året anvisat att utgå
av anslaget;
dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
affärsverksfonder (statens järnvägars fond)
för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen:
Kommunikationsdepartementet:
Anordningar för lastning och lossning
av sockerbetor vid statens järnvägar kronor 250,000;
dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret
1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen :
Socialdepartementet:
Vissa bgggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
.................... kronor 2,963,000
Kungl. Maj.ts proposition nr 293. 13
Ecklesiastikdepartementet:
Uppförande av byggnad för kvinnokliniken
vid akademiska sjukhuset
i Uppsala ..................... kronor 250,000
Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet
...................... » 300,000
Handelsdepartementet:
Uppförande av byggnader för tekniskt^
et enskaplig forskning...... » 200,000;
dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i f ö rsvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret
1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Försvarsdepartementet:
Arméförvaltningens delfond........ kronor 20,513,500
Marinförvaltningens del fond ....... » 4,529,000
Flygförvaltningens delfond ........ » 19,270,300;
dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
ujlåningsfonder för budgetåret 1941/42 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen:
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer
........................ kronor 4,300,000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.... » 2,365,000
Statens b o sättning slånefond........ » 375,000
Ecklesiastikdepartementet:
Statens lånefond för universitetsstudier
........................ » 210,000
Studielånefonden ................. » 200,000
Jordbruksdepartementet:
Lånefonden för inköp av ädla aversion
.......................... » 50,000
Lånefonden för inköp av avelsston
av nordsvensk ras............... » 100,000
Statens kaninavelslånefond......... » 5,000
Jordbrukets maskinlånefond ....... » 340,000
14
Kunni. Majlis proposition nr 293.
Statens sekundärlånefond för jordbrukare
....................... kronor 625,000
Egnahemslånef onden ............. » 350,000
Arbetarsmåbrukslånef onden ....... » 2,000,000
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift............. » 375,000;
dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för låneunderstöd för budgetåret 1941/42 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen:
Socialdepartementet:
Lån för uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder .......... kronor
Lån för bostadsförbättringsverksamhet
..... »
J ordbruksdepartementet:
Lån för anskaffande av grästorkar
m. m...... » 200,000;
dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för förlag till statsverket för budgetåret
1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
Handelsdepartementet:
Oljelagringsanläggning på Gotland .... kronor 1,410,000;
dels ock att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
under rubriken diverse kapitalfonder för budgetåret
1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
J ordbruksdepartementet:
Arrendeegnahemsfonden .......... kronor 375,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
810,000
2,970,000
Ur protokollet:
V. Schwartz.
-i-, X^VV''-
J i’4
. ->CT-a<
BILAGA
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 293.
Driftbudgeten för
Inkomster.
Statsverks- |
Senare |
||
>ropositionen |
ändringar |
||
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsinkomster: |
|||
I. Skatter .......................... |
1,727.9 |
- 14.0 |
1,713.9 |
Il Uppbörd i statens verksamhet........ |
46.5 |
+ 0.1 |
46.6 |
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden .. |
45.0 |
— |
45.0 |
IV. Diverse inkomster.................. |
27.0 |
+ 1.5 |
28.5 |
Säger |
1,846.4 |
- 12.4 |
1,834.0 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder: |
|||
I. Statens affärsverksfonder............ |
139.5 |
+ 10.o |
149.5 |
II. Riksbanksfonden .................. |
10. o |
— |
10.o |
III. Statens allmänna fastighetsfond...... |
10.6 |
- O.o |
10.6 |
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond...... |
6.1 |
+ 0.7 |
6.8 |
V. Statens utlåningsfonder.............. |
13.8 |
— |
13.8 |
VI Fonden för låneunderstöd .......... |
1.3 |
— |
1.3 |
VII. Fonden för statens aktier............ |
17.6 |
— |
17.6 |
VIII. Statens pensionsfonder.............. |
35.6 |
— |
35.6 |
IX. Diverse kapitalfonder .............. |
0.7 |
— |
0.7 |
Säger |
235.2 |
+ 10.7 |
245.9 |
Summa |
2,081.6 |
- 1.7 |
| 2,079.9 |
Underskön alt avföras d statens budgetutjämningsfond vid fullständigt
ianspråktagande av d beredskapsstat för försvarsväsendet m. m.
under driftbudgeten uppfört belopp
1,620
Kungl. Maj:ts proposition nr 293.
17
budgetåret 1941/42.
Bilaga.
Utgifter.
Statsverks-propositionen |
Senare |
Summa Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsutgifter: |
|||
I. Kungl, hov- och slottsstaterna ...... |
1.8 |
4- 0.0 |
1.8 |
II. Justitiedepartementet ........ |
18.1 |
+ 0.2 |
18.3 |
III. Utrikesdepartementet ...... |
9.0 |
- 0.0 |
9.0 |
IV. Försvarsdepartementet........... |
553.8 |
+ 21.5 |
575.3 |
V. Socialdepartementet............ |
358.7 |
+ 69.7 |
428.4 |
VI. Kommunikationsdepartementet....... |
108.6 |
-f 0.2 |
108.8 |
VII. Finansdepartementet ............. |
68.6 |
- 0.4 |
68.2 |
VIII. Ecklesiastikdepartementet......... |
266.6 |
- 1.7 |
264.9 |
IX. Jordbruksdepartementet .......... |
121.5 |
+ 31.8 |
153.3 |
X. Handelsdepartementet.............. |
23.2 |
+ 0.1 |
23.3 |
XI. Folkhushållningsdepartementet....... |
41.7 |
+ 131.2 |
172.9 |
XII. Pensionsväsendet ............ |
70.9 |
_ |
70.9 |
XIII. Oförutsedda utgifter ......... |
1.0 |
_ |
1.0 |
XIV. Riksdagen och dess verk m. m..... |
5.9 |
+ 1.7 |
7.6 |
Säger |
1,649.4 |
+ 254.3 |
1,903.7 |
B. Utgifter för statens kapitalfonder: |
|||
I. Luftfartsfonden............ |
1.2 |
1.2 |
|
II. Riksgäldsfonden.................. |
190.o |
- 2.8 |
187.2 |
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar |
45.9 |
+ 24.7 |
70.6 |
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme- |
|||
delsförluster................. |
2.5 |
— |
2.5 |
Säger |
239.6 |
+ 21.9 |
261.5 |
Summa |
1,889.0 |
+ 276.2 |
2,165.2 |
Å beredskapsslal
fört belopp .. .
för försvarsväsendet m. m. under driftbudgeten upp -
1,535
Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 293.