Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

1

Nr 292.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1940/41 m. m.; given
Stockholms slott den 23 maj 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Det överskott, vari riksstaten för budgetåret 1940/41 i dess av 1940
års lagtima riksdag fastställda form utmynnade, uppfördes i staten såsom balanserat
i avvaktan på slutlig reglering av denna. Den av riksdagen gjorda budgetavvägningen
kunde nämligen väntas bli förskjuten under statsregleringsperiodens
lopp.

Den 21 juni 1940 fastställde Kungl. Maj:t den av 1940 års lagtima riksdag
antagna beredskapsstaten för försvarsväsendet m. m. att från och med
den 1 juli 1940 lända till efterrättelse såsom förskottsstat. I första
hand avsågos med denna stat utgifter enligt nya dispositionsbeslut fattade
under budgetåret 1940/41. Men förskottsstaten för budgetåret 1940/41 beBihang_
till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 292.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

lastas även av utgifter betingade av dispositionsbeslut som ursprungligen avsett
förskottsstaten för nästföregående budgetår. Dessa utgifter utgå av den
nya förskottsstaten på grund av ett av Kungl. Majit den 21 juni 1940 meddelat
beslut, i vilket Kungl. Majit förklarat, att i fall där beslut meddelats örn
disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag å förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 och särskilda medel
för reglering av denna disposition ej å tilläggsstat till riksstaten för nämnda
budgetår anvisats å obetecknat anslag eller reservationsanslag, dispositionsbeslutet
skall, i den mån under budgetåret 1940/41 ytterligare anslagsmedel
erfordras för ändamålets tillgodoseende, avse motsvarande förskottsanslag å
den från och med den 1 juli 1940 gällande förskottsstaten, dock endast försåvitt
icke särskilda anslagsmedel för ändamålet anvisats i riksstaten för
budgetåret 1940/41. Slutligen regleras efter ingången av budgetåret 1940/41
mot den nya förskottsstaten dessförinnan gjorda utbetalningar föranledda
av en omedelbar tillämpning av den fastställda förskottsfullmakten.

I proposition nr 1 till 1940 års urtima riksdag framlades förslag till t i 11-läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41. I denna proposition
äskades täckningsanslag för reglering av vissa med stöd av förskottsstaten
beslutade medelsdispositioner. Men propositionen upptog även anslagsäskanden
för utgiftsbehov som ej kunnat föreläggas den senaste lagtima riksdagen
men vilka borde tillgodoses innan ärendet hunne underställas 1941
års lagtima riksdag. Regleringsanslagen för utgifter bestridda å förskottsstat
avsågo i samtliga fall utgifter hänförliga till nya beslut om disposition
av anslag å den fastställda förskottsstaten, men däremot icke utgifter betingade
av dispositionsbeslut som ursprungligen avsett förskottsstaten för
budgetåret 1939/40. Sistnämnda dispositionsbeslut avsågo nämligen samtliga
en fortlöpande, av krisen betingad verksamhet av obestämd total omfattning,
vilket gjorde det omöjligt att angiva storleken av erforderliga regleringsanslag.
Täckning av dylika utgifter eller sådana som eljest borde bli
föremål för kollektiv reglering uppsköts sålunda.

Förslaget till tilläggsstat I kompletterades under urtima riksdagen med ytterligare
anslagsäskanden samt med tillägg till riksstatens inkomstsida, å vilken
upptogos redovisningstitlar för krigskonjunlcturskatten och den allmänna
omsättningsskatten.

I skrivelse nr 102 framlade urtima riksdagen en i anslutning till riksstaten
upprättad sammanställning av de nya utgifter, för vilka medel anvisats av
nämnda riksdag.

Vid början av 1941 års riksdag framlades i proposition nr 2 ytterligare förslag
om tilläggsanslag till riksstaten för innevarande budgetår (tilläggsstat
II). Förslaget till tilläggsstat II framträdde i första hand såsom en
särskild, med tanke på det försämrade läget på arbetsmarknaden utformad
allmän beredskapsstat, vilken skulle omedelbart sättas i kraft och regleras.
De anslag för anläggningsarbeten, vilka det kunde bli nödvändigt att utföra
av arbetslöshetspolitiska skäl, bundos med avseende å dispositionen vid särskilda
villkor och erhöllo speciell beteckning (reservationsanslag B). Medel

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

3

äskades å förslaget till tilläggsstat II även för vissa andra ändamål, som den
senaste utvecklingen aktualiserat och som måste tillgodoses under löpande
budgetår. De viktigaste av de nya medelsbehoven hänförde sig till försvarsväsendet
och avsågo sådan materielanskaffning m. m., som icke borde finansieras
från förskottsstaten, örn möjlighet förelåge att underställa riksdagen
anslagsfrågan. I de fall där ändringar i riksstaten blivit påkallade för civila
ändamål, rörde det sig i regel endast om smärre belopp. Ett för flera huvudtitlar
gemensamt anslagsändamål av betydelse utgjorde dock kristilläggen.
Staten omfattade även anslagsäskanden för reglering av vissa utbetalningar,
verkställda med stöd av förskottsstaten. I statförslaget äskades ej medel för
avskrivningsändamål. Ej heller upptogos några inkomster i förslaget.

I riksstaten för budgetåret 1940/41 i dess av 1940 års lagtima riksdag fastställda
form uppgick driftbudgetens inkomstsumma till cirka 1,861 miljoner
kronor och dess utgiftssumma till 1,723 miljoner kronor. Staten utvisade
alltså ett överskott å 138 miljoner kronor, vilket såsom förut nämnts balanserades
i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten. De av 1940 års urtima
riksdag beslutade tilläggsanslagen avsågo en summa på driftbudgeten av 199
miljoner kronor. Härav belöpte på fjärde huvudtiteln 93 miljoner kronor,
på elfte huvudtiteln 39 miljoner kronor och på åttonde huvudtiteln 13 miljoner
kronor; anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppgingo
till 41 miljoner kronor. Urtima riksdagen beräknade vidare å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 inkomster å sammanlagt 100 miljoner
kronor, varav 20 miljoner kronor i krigskonjunkturskatt och 80 miljoner
kronor i allmän omsättningsskatt.

I propositionen nr 2 till årets riksdag, angående utgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41, äskades under driftbudgeten beredskapsanslag
på sammanlagt 91 miljoner kronor och anslag för övriga
ändamål på tillsammans 109 miljoner kronor. Denna tilläggsstats
driftbudgetsdel omfattade sålunda ursprungligen anslagsäskanden å sammanlagt
200 miljoner kronor. Under riksdagens lopp lia framlagts förslag om nya
tilläggsanslag utöver de i nämnda proposition upptagna. På hemställan av
vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—8) har Kungl. Majit vidare fattat beslut om förslag
till riksdagen i ytterligare ett antal dylika anslagsfrågor. Däribland ingå anslag
till täckning av vissa försvarskostnader å 1,370 miljoner kronor, varav
för engångsutgifter 620 miljoner kronor och för löpande utgifter 750 miljoner
kronor, samt anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på
cirka 41 miljoner kronor. Av tilläggsanslagen hänför sig ett sammanlagt belopp
av 12 miljoner kronor till beredskapsanslag. Vid bifall till nu berörda
förslag skulle anslagssumman å tilläggsstat II stiga till 1,715 miljoner kronor.

Å tilläggsstat II ha icke beräknats några nya eller förändrade intäkter;
inkomst av den varuskatt, varom förslag kommer alt föreläggas riksdagen,
inflyter icke under budgetåret och skatteförslaget påfordrar alltså icke någon
kompletlering av budgetens inkomstsida.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Kapitalbudgeten i den av 1940 års lagtima riksdag fastställda riksstaten
omfattade anslag å sammanlagt 413 miljoner kronor. Å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisades investeringsanslag å tillhopa
193 miljoner kronor. I propositionen nr 2 till årets riksdag, angående utgifter
å tilläggsstat II till nämnda riksstat, upptogos investeringsanslag å
66 miljoner kronor, varav 37 miljoner kronor såsom beredskapsanslag och
29 miljoner kronor för övriga ändamål. De förslag, som sedermera i särskilda
propositioner och nu föreliggande proposition (bil. 9) framlagts för
riksdagen, innefatta ett sammanlagt belopp av 173 miljoner kronor. Vid bifall
till dessa förslag skulle anslagssumman å kapitalbudgeten i tilläggsstat

II stiga till 239 miljoner kronor.

Sammanfattar man de å riksstat och tilläggsstat I och II anvisade och
äskade anslagen för investeringar, uppgå dessa till en summa av 845 miljoner
kronor, varav 37 miljoner kronor avse beredskapsanslag och 808 miljoner
kronor övriga ändamål.

Vid statsrådsprotokollet torde få fogas en förteckning (bihang 1) över av
Kungl. Maj:t hos lagtima riksdagen äskade och, i förekommande fall, av
riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/
41 utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen.

Beträffande utfallet av utgiftsregleringen för innevarande budgetår
med undantag för fjärde huvudtiteln samt angående inkomstutfallet har
riksräkenskapsverket den 30 april 1941 avgivit en beräkning, varav inhämtas
i huvudsak följande.

Driftbudgetens inkomster beräknas komma att överstiga de i riksstat och
tilläggsstat uppförda med 50.42 miljoner kronor. För de inkomsttitlar, som
ingå i driftbudgetens allmänna del (den s. k. allmänna budgeten), d. v. s.
de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas en
nettomerinkomst å 100.00 miljoner kronor, medan inkomsterna å de till specialbudgeterna
hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att understiga de
ursprungligen beräknade med netto 49.58 miljoner kronor. Därest det underskott
å automobilskattemedlens specialbudget, som här förutsättes skola
täckas av budgetutjämningsfonden, icke medräknas, uppgår nettomerinkomsten
för allmänna budgetens inkomsttitlar till 130.75 miljoner kronor,
medan nettobristen för de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna
ökas till 80.33 miljoner kronor. Bristen för inkomsttitlarna å automobilskattemedlens
specialbudget belöper sig enligt samma beräkningsmetod till
80.50 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag under I—-

III och V—XIV huvudtitlarna samt under utgifter för statens kapitalfonder
kunna, örn man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag,
beräknas komma att överskridas med netto 38.08 miljoner kronor.
Merutgifter beräknas för V huvudtiteln på 21.12 miljoner kronor, för VI huvudtiteln
på 6.02 miljoner kronor, för riksgäldsfonden på 6 miljoner kronor
samt för riksdagen och dess verk m. m. på 4.27 miljoner kronor. I fråga om
utfallet av driftbudgetens utgiftssida framhålles därjämte, att budgetutjämningsfonden
beräknas komma att tillföras besparingar å reservationsanslag
å i runt tal 3 miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

5

Enligt riksräkenskapsverket skulle alltså de i beräkningen ingående utgiftsanslagen
belastas nied en nettomerutgift av 35 miljoner kronor. För inkomstsidan
vore en merinkomst å cirka 100 miljoner kronor att påräkna.
Mot verkets ifrågavarande beräkningar synes intet vara att erinra.

En sammanfattning och närmare specifikation av här anförda siffror
lämnas i den i bihang 2 ingående tabellen över statsregleringen för budgetåret
1940/41. Inkomsterna upptagas i denna tabell till de i riksstaten och tillläggsstat
I beräknade beloppen samt utgifterna till beloppet av de hittills
äskade och beviljade anslagen å riksstaten samt tilläggsstat I och II. För
fjärde huvudtiteln har därvid framkommit en anslagssumma på 2,055 miljoner
kronor. Chefen för försvarsdepartementet har till statsrådsprotokollet
denna dag (bilaga 2) redogjort'' för de grunder, enligt vilka denna summa
fixerats. Av redogörelsen framgår, att anslagssumman innefattar täckning
blott för faktiskt utbetalade medel för försvarsändamål under löpande budgetår;
anvisningar och bemyndiganden, för vilka täckning med denna grund
för anslagsberäkningen icke nu beredes, uppgå till sammanlagt cirka 535 miljoner
kronor. Tabellen utmynnar i ett underskott att avföras å budgelutjämningsfonden
på ett formellt belopp av 1,676 miljoner kronor. Då enligt vad
nyss anförts för inkomstsidan torde kunna påräknas en merinkomst å 100
miljoner kronor samt för utgiftssidans civila huvudtitlar beräknas uppstå en
nettomerutgift å 35 miljoner kronor, kan statsregleringen för budgetåret
1940/41 i enlighet härmed beräknas utfalla med ett underskott av 1,611 miljoner
kronor. Då budgetutjämningsfonden vid budgetårets ingång hade en
negativ behållning av 759 miljoner kronor, skulle fonden vid budgetårets
slut alltså utvisa en brist på cirka 2,370 miljoner kronor. Skillnaden mellan
utgifter och inkomster torde bli ej oväsentligt mindre än den här angivna
belastningen å budgetutjämningsfonden, beroende på en sannolik ökning av
reservationerna vid budgetårets utgång i förhållande till reservationerna vid
budgetårets början (440 miljoner kronor). Till en sådan ökning bidrager
bland annat att i utgiftssumman å 3,637 miljoner kronor ingå anslag å tillhopa
103 miljoner kronor, vilka betecknats såsom reservationsanslag (B) och
komma att tagas i anspråk endast under vissa förutsättningar. Sistnämnda
belopp innefattar anslag på 80 miljoner kronor att täckas av automobilskattemedel,
vilket belopp, om det till fullo disponeras, ökar det underskott å
automobilskattemedlens specialbudget, som preliminärt täckes från budgetutjänmingsfonden,
till lil miljoner kronor.

Av den lämnade översikten framgår, att budgetunderskottet nära överensstämmer
med den beräkning som framlades i årets statsverksproposition.
Försvarsutgifterna uppskattades där med en viss marginal, som avsågs bereda
erforderligt utrymme för de civila anslagen å tilläggsstat II. Utvecklingen
har blivit den väntade. De utgifter som tillkommit för civila ändamål
lia sålunda helt motvägts av att vissa betalningar tor försvarsändamål förskjutits
till nästa budgetår. Jag återkommer härtill vid anmälan av förslag
till beredskapsstat för försvarsväsendet för nästa budgetår.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Här framlagda beräkningar äro av omedelbar betydelse för bedömningen
av statens skattebehov under nästa budgetår. Det må erinras om att det av
krigsförhållandena framtvungna systemet med förskotts- och tilläggsstater
inneburit en övergång till en partiell efterskottsbudgetering och att till följd
därav bestämningen av den direkta beskattningens höjd tillsvidare måste
utgå från budgetutfallet under föregående statsregleringsperiod och blott i
andra hand kan taga hänsyn till det vid tidpunkten för skatternas bestämmande
helt ovissa inkomstbehovet under det budgetår under vilket skatterna
inflyta.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit på hemställan
av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—9) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

7

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 3. Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel. För anskaffande av

chiffreringsmateriel för utrikesförvaltningen anvisade Kungl. Maj:t genom
beslut den 1 november 1940 ett belopp av 46,500 kronor, att utgå av det å
förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under
sjunde huvudtiteln uppförda anslaget: Allmänna utgifter för försvarsberedskap:
Förstärkning av den civila administrationen m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts i proposition nr 81 framlagda förslag anvisade sedermera
1940 års urtima riksdag (riksdagens skrivelse nr 100) å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 ett anslag av 46,500 kronor för täckning av
denna förskottsanvisning. Det har emellertid visat sig, att viss ytterligare
chiffreringsmateriel måste anskaffas, för att förbindelserna mellan utrikesdepartementet
och Sveriges representation i utlandet skola kunna behörigen
upprätthållas. Kostnaderna för den ytterligare materiel, som nu erfordras,
uppgå till 56,400 kronor. Närmare upplysningar rörande materielen torde
få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 56,400.

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 292.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] 8 a. Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskick ningen

och generalkonsulatet i London, förslagsanslag. På grund av de i
London rådande förhållandena hava för personalen vid beskickningen och
generalkonsulatet därstädes, däri inbegripet de militära attachéerna och deras
biträden, lantbruksattachén samt pressattachén, vissa särskilda hyres- och
resekostnader uppkommit. För tiden september 1940—juni 1941 kunna dessa
kostnader beräknas uppgå till omkring 32,000 kronor. Jag anser mig böra
förorda, att ifrågavarande hyres- och resekostnader bestridas av statsmedel
och att ett särskilt anslag av förslagsanslags natur för ändamålet äskas av
riksdagen. De kostnader av samma slag, som kunna uppkomma under budgetåret
1941/42, torde böra bestridas från vederbörligt anslag å den blivande
förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för nämnda budgetår.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag efter samråd med
cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid
beskickningen och generalkonsulatet i London å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 32,000.

D. Diverse.

[3.] 6. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. I enlighet

med Kungl. Majits i statsverkspropositionen (III ht. s. 20 f.) framlagda förslag
har 1940 års lagtima riksdag till upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 130,000 kronor
eller samma belopp, som beviljades för nästföregående budgetår. Under de
rådande utomordentliga förhållandena har det emellertid varit ogörligt att begränsa
utgifterna under detta anslag till den beräknade kostnadsramen. En
ytterligare medelsanvisning om 5,000 kronor har visat sig ofrånkomlig, och
jag får med anledning därav hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av ........................ kronor 5,000.

[4.j 6 a. Bidrag till den svenska rese- och informationsbyrån i New

York, Sändebudet i Washington har i skrivelse till ministern för utrikes
ärendena den 28 november 1940 föreslagit, att medel måtte beviljas för upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

9

rätlhållande i begränsad omfattning av verksamheten vid den svenska reseoch
informationsbyrån — »The Swedish Travel Information Bureau Incorporated»
— i New York.

Den ekonomiska grundvalen för byråns verksamhet har sedan byråns tillkomst
år 1921 undergått åtskilliga förändringar. Enligt senast gällande ordning
(jfr Kungl. Maj:ts proposition till 1934 års riksdag nr 80) säkerställdes
byråns verksamhet ekonomiskt genom årliga bidrag av Svenska Trafikförbundet
och Aktiebolaget Svenska Amerika Linien. Denna ordning upphörde
emellertid med 1939 års utgång, då Svenska Amerika Linien, på grund av att
turisttrafiken lamslagits genom kriget, icke såg sig i stånd alt i fortsättningen
ekonomiskt stödja byråns verksamhet. I detta sammanhang verkställdes en
begränsning och omläggning av byråns verksamhet, vilken under år 1940
kunde upprätthållas genom anslag från Svenska Trafikförbundet. Denna begränsade
verksamhet, som till väsentlig del består i byråns bidrag till den
allmänna upplysningsverksamheten om Sverige i Amerikas Förenta Stater
och som enligt en av byrån uppgjord beräkning skulle betinga en kostnad
av 22,200 kronor per år, har även under år 1941 tillsvidare kunnat vidmakthållas
genom ett bidrag från Svenska Trafikförbundet om 5,550 kronor.

I skrivelse till Konungen den 15 april 1941 har Svenska Trafikförbundet
dels ställt i utsikt ytterligare ett bidrag örn 5,550 kronor för byråns verksamhet
under år 1941 under förutsättning av ett bidrag från staten av 11,100
kronor, dels ock förklarat sig berett att, så skyndsamt omständigheterna det
medgiva, framlägga förslag om eif slutgiltigt reglerande av byråns ställning.

Den svenska rese- och informationsbyrån i New York och särskilt dess
chef har under en lång följd av år utövat ett förtjänstfullt arbete i den
svenska turistpropagandans tjänst. Parallellt med denna verksamhet har
byrån, vilket vitsordas särskilt av sändebudet i Washington, bedrivit framgångsrik
upplysningsverksamhet om Sverige i allmänhet.

Enligt min uppfattning, som delas av upplysningsnämnden, vars yttrande
inhämtats i ärendet, skulle det vara olyckligt, örn den organisation och
den sakkunskap, som på detta sätt vunnits för svensk turistverksamhet
och svenskt upplysningsarbete i Förenta Staterna, nu skulle helt slopas för
att kanske med stora svårigheter och kostnader behöva återuppbyggas, då
turistlivet ånyo komme i gång. Då som bekant stora ansträngningar för närvarande
göras för skapandet av en så tillförlitlig upplysningsverksamhet som
möjligt i Förenta Staterna rörande Sverige, förefaller det därjämte, som örn
byråns erfarenheter på detta område skulle vara av största värde även under
nu rådande förhållanden. I avvaktan på den av Svenska Trafikförbundet i
utsikt ställda utredningen angående slutligt reglerande av byråns ställning
får jag därför föreslå, att bidrag av statsmedel å 11,100 kronor lämnas för
upprätthållande av byråns verksamhet under år 1941.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag efter samråd med
chefen för kommunikationsdepartementet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

att till Bidrag till den svenska rese- och informationsby rån
i New York å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av.............. kronor 11,100.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl Bergenstråhle.

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

11

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande:

D. Lantförsvaret.

Fortifikatoriska anordningar''m. m.

[1.] 53 c. Ytterligare kostnader för vissa befästningsanläggningar, reser vationsanslag.

I skrivelse den 27 juni 1940 hemställde överbefälhavaren över
rikets försvarskrafter, att ett belopp örn sammanlagt 41,000,000 kronor måtte
ställas till arméförvaltningens fortifikationsstyrelses förfogande att användas
för permanenta befästningsanläggningar i skilda delar av landet enligt överbefälhavarens
närmare bestämmande. Av nämnda belopp beräknades omkring
20,000,000 kronor erforderliga för utförande av vissa anläggningar, som
tillsammans bildade ett befästningsområde för sig, under det att återstående

21,000,000 kronor avsågos för vissa andra arbetsobjekt, om vilka i det följande
icke är fråga. Anmärkas bör här, att överbefälhavaren i sin skrivelse
framhöll, att de gjorda kostnadsberäkningarna icke kunde betraktas såsom
slutgiltiga.

Med anledning av överbefälhavarens nyssberörda framställning bemyndigade
Kungl. Maj:t till en början genom beslut den 12 juli 1940 fortifikationsstyrelsen
att i enlighet med de anvisningar, som kunde av överbefälhavaren
meddelas, vidtaga erforderliga åtgärder för igångsättande av de i skrivelsen
avsedda anordningarna.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Sedermera hemställde Kungl. Majit i propositionen nr 1 till 1940 års urtima
riksdag (Bilaga 2, punkten 1), att riksdagen måtte, för fullföljande av
de ifrågavarande befästningsanläggningarna, å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 41,000,000 kronor till
Vissa befästningsanläggningar.

Sedan riksdagen bifallit nämnda hemställan, beslöt Kungl. Majit den 30
augusti 1940 ställa det anvisade reservationsanslaget å 41,000,000 kronor till
fortifikationsstyrelsens förfogande att av styrelsen disponeras för därmed avsedda
ändamål i enlighet med de anvisningar, som kunde av överbefälhavaren
meddelas.

Emellertid hade överbefälhavaren, med stöd av Kungl. Majits nyssberörda
beslut den 12 juli 1940, vidtagit åtgärder för igångsättande av arbetena inom
det förut omnämnda befästningsområdet. Sålunda fastställde överbefälhavaren
den 16 juli 1940 en plan för vissa befästningsanläggningar inom området
samt meddelade, att de av planen omfattade arbetena jämte vissa andra
arbeten finge påbörjas och utföras inom ramen av 14,000,000 kronor. Sedermera
anbefallde överbefälhavaren den 17 augusti 1940, att inom ramen av

19,000,000 kronor skulle, inberäknat de nyssnämnda arbetena för 14,000,000
kronor, planläggas vissa närmare angivna andra arbeten.

Under åberopande av överbefälhavarens nyssberörda skrivelse den 16 juli
1940 ställde fortifikationsstyrelsen till vederbörande militärmyndighets förfogande
för ifrågavarande ändamål ett belopp av 12,000,000 kronor att redovisas
å angiven titel, varvid styrelsen meddelade, alt styrelsen för bestridande
av vissa särskilda anskaffningskostnader reserverat ett belopp av 2,000,000
kronor. Med stöd av Kungl. Majits beslut den 30 augusti 1940 bemyndigade
vidare styrelsen militärmyndigheten att beträffande dessa arbeten, utan hinder
av gällande upphandlingsförordning, infordra anbud på sätt i varje fall
funnes lämpligt eller träffa uppgörelse under hand.

Sedermera meddelades mig i en från försvarsstaben under hand överlämnad,
den 24 september 1940 dagtecknad promemoria, att det under utförandet
av de ifrågavarande befästningsarbetena visat sig, att kostnaderna i vissa fall
beräknats alldeles för lågt. Detta hade bland annat berott på avsevärt höjda
cement- och drivmedelspriser, men jämväl därpå, att man enligt senare
gjorda erfarenheter ansett erforderligt att utföra anläggningarna på ett starkare
och därmed dyrbarare sätt. För tids vinnande hade militärmyndigheten
icke infordrat fasta anbud utan med entreprenörerna avtalat om arbete på
löpande räkning. Först under arbetets gång och sedan överenskommelse träffats
om utförande av en del av arbetena, hade det konstaterats, att de planerade
anläggningarna icke kunde färdigställas inom ramen av tillgängliga
medel. För täckande av de uppkomna merkostnaderna erfordrades en omdisposition
av 6,380,000 kronor, avsedda för övriga i överbefälhavarens skrivelse
den 27 juni 1940 angivna arbetsobjekt. Denna omdisposition borde ske
på närmare angivet sätt. Därest jag icke hade något att däremot erinra,
hade överbefälhavaren för avsikt att verkställa den angivna förändringen av
disponerandet av medlen under det förenämnda anslaget till Vissa befäst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

13

ningsanläggningar. — Då den ifrågavarande omdispositionen kunde ske inom
anslaget å 41,000,000 kronor, ansåg jag, efter samråd med statsrådets övriga
ledamöter, under för handen varande omständigheter hinder däremot icke
böra möta, helst som den av överbefälhavaren i skrivelsen den 27 juni 1940
anmälda uppdelningen av arbetsobjekten mera hade karaktären av en beräkningsgrund.

I skrivelse till vederbörande militärmyndighet den 1 oktober 1940 meddelade
överbefälhavaren vissa bestämmelser angående arbetets fortsatta bedrivande,
varjämte meddelades, att av fortifikationsstyrelsen komme att ställas
till förfogande 12,160,000 kronor utöver det förut för ändamålet anvisade
beloppet av 14,000,000 kronor. Den sålunda angivna kostnadsramen finge
icke överskridas. — Under åberopande av överbefälhavarens nyssberörda
skrivelse ställde fortifikationsstyrelsen den 4 oktober 1940 till militärmyndighetens
förfogande för ifrågavarande ändamål ett belopp av 12,160,000 kronor
att redovisas på angivet sätt.

Emellertid hade statens krisrevision den 18 september 1940 avlåtit en skrivelse
till överbefälhavaren beträffande kontrollen å utförandet av och kostnaderna
för ifrågavarande befästningsarbeten. Krisrevisionen anförde i
sagda skrivelse, att revisionen funnit, att kontrollen över de pågående arbetena
icke vore ordnad på ett sätt som fullt tillgodosåge statsverkets intressen.
Krisrevisionen hemställde därför, att överbefälhavaren måtte föranstalta, att
erforderlig teknisk-ekonomisk personal snarast möjligt ställdes till militärmyndighetens
förfogande. Med föranledande av sagda skrivelse blev, i anslutning
till en den 3 oktober 1940 utfärdad högkvartersorder angående vissa
direktiv rörande kontroll m. m. vid permanenta befästningar, en särskild
kontrollorganisation upprättad inom fortifikationsstyrelsen. Sedermera överenskoms,
att den fortsatta utredningen rörande medelsöverskridandena skulle
övertagas av fortifikationsstyrelsen, som även skulle handhava ledningen av
det fortsatta byggnadsarbetet. Det beslöts vidare, att arbetenas slutförande
skulle handhavas av ett särskilt under fortifikationsstyrelsen lydande organ,
varjämte en särskild föredragande för ifrågavarande ärenden anställdes hos
styrelsen.

Sedan den av fortifikationsstyrelsen företagna utredningen i sitt första
skede slutförts, anmälde jag frågan om de uppkomna medelsöverskridandena
i statsrådet den 13 december 1940 och anförde därvid, bland annat, i huvudsak
följande:

Av den utredning i saken som numera genom fortifikationsstyrelsens försorg
förebragts framgår, att de för ändamålet avsedda anslagsmedlen, oaktat
de förut nämnda förstärkningarna, överskridits med inemot 17,400,000 kronor.
Dessutom hava kostnaderna för slutförande av redan påbörjade arbeten
med stöd av de inkomna anbuden m. m. beräknats till cirka 7,900,000
kronor. Som emellertid vissa av de redan gjorda utgifterna anses böra överföras
till andra utgiftstitlar, kan den slutliga sammanlagda bristen beräknas
til! inemot 23,600,000 kronor.

Det sålunda uppkomna, högst betydande överskridandet av de för ändamålet
anvisade anslagsmedlen måste uppenbarligen till sina orsaker snarast

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

möjligt klarläggas. Redan på det preliminära stadium vari utredningen nu
befinner sig kan emellertid konstateras, att ett flertal samverkande orsaker
föreligga. Först och främst är det uppenbart, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna,
vilka lågo till grund för anslagsäskandena, varit i hög grad
ofullständiga och felaktiga. Till arbetenas fördyring har helt naturligt också
i hög grad medverkat det förhållandet, att arbetena på grund av sin brådskande
natur i stor utsträckning måst utföras med tillämpning av systemet »hök
och räkning» i stället för med fasta anbud. Vidare synas avsevärda kostnadsökningar
hava uppkommit genom att under arbetenas gång förändringar
vidtagits i fråga örn befästningarnas beskaffenhet för ökande av deras hållfasthet,
varjämte vid sidan av de egentliga befästningarna vissa särskilda anordningar
anbefallts till utförande. Slutligen torde överskridandena också
delvis få tillskrivas den omständigheten, att de organ som haft att utöva arbetenas
centrala ledning icke varit tillräckligt utrustade med därför lämpad
arbetskraft, i följd varav den särskilt vid tillämpning av det använda entreprenadsystemet
viktiga kontrollen över arbetenas utförande brustit i effektivitet.

Om sålunda det kan sägas, att orsakerna till de inträffade medelsöverskridandena
rent allmänt sett äro de nyss angivna, anser jag emellertid frågan
vara av den betydelse, alt en ingående undersökning bör företagas rörande
samtliga de förhållanden, som lett fram till den inträffade situationen. En
sådan undersökning synes mig lämpligen böra handhavas av en särskild för
ändamålet tillsatt kommission, vilken bör hava att efter granskning av samtliga
på frågan inverkande omständigheter inkomma med utlåtande i saken.

Resultatet av kommissionens utredningsarbete torde sedermera böra föreläggas
riksdagen i samband med frågan om anslag å riksstaten för täckande
av de kostnader som erfordras för reglering av entreprenörernas tillgodohavanden
och för arbetenas färdigställande.

I anslutning till det anförda beslöt Kungl. Majit den 13 december 1940
tillsätta en kommission, bestående av tre ledamöter, med uppdrag att efter
undersökning av de förhållanden som sammanhängde med det inträffade
överskridandet av de för ifrågavarande befästningsarbeten anvisade medlen
inkomma med utlåtande rörande denna fråga. Till ledamöter i kommittén
förordnade Kungl. Majit generaldirektören E. R. Stridsberg, överingenjören
vid vattenfallsstyrelsen E. G. H. Westerberg samt bankdirektören E. J.
Bengtson.

I skrivelse den 18 december 1940 anmälde sedermera överbefälhavaren,
att en av honom från vederbörande militärmyndighet infordrad utredning
angående det ekonomiska läget vid de ifrågavarande befästningsanläggningarna
utvisade, att sammanlagt 23,586,000 kronor beräknades erforderliga för
att slutföra de påbörjade arbetena. Sagda summa borde emellertid, enligt
vad som utrönts under samråd med fortifikationsstyrelsen, höjas till

25,000,000 kronor, överbefälhavaren uttalade härtill, att därest det vid
en tidigare tidpunkt blivit klarlagt, att de gjorda ekonomiska kalkylerna icke
varit hållbara och att anvisade medel icke skulle varit tillräckliga, så hade
en hemställan örn ytterligare medel därför säkerligen kommit att göras. Jämväl
borde erinras om att det militärpolitiska läget under de skilda tidsskeden,
då de olika etapperna av arbetena påbörjades, synts nödvändiggöra ar -

Kungl. Alaj.ts proposition nr 292.

15

betenas igångsättande utan dröjsmål. Sedan arbetenas slulförande genom
högkvartersskrivelse den 11 december 1940 överlämnats till fortifikationsstyrelsen,
syntes det lämpligen ankomma på nämnda styrelse att göra framställning
om härför erforderliga medel. Överbefälhavaren överlämnade samtidigt
en skrivelse av den 12 december 1940, däri fortifikationsstyrelsen hemställde,
att Kungl. Maj:t måtte — i avvaktan på en planerad framställning
om ytterligare medel för ifrågavarande arbeten —- för bestridande av utgifter
i samband med arbetenas fortsatta bedrivande till styrelsens förfogande
ställa ett belopp av 10,000,000 kronor.

I anledning av sistberörda framställning medgav Kungl. Maj:t genom beslut
den 20 december 1940, att fortifikationsstyrelsen finge för ifrågavarande
ändamål disponera ett belopp av högst 10,000,000 kronor från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet
i allmänhet: Engångsutgifter (Ga). Sedermera medgav Kungl. Majit
genom beslut den 4 april 1941, på därom av fortifikationsstyrelsen i skrivelse
den 26 mars 1941 gjord hemställan, att styrelsen finge för det fortsatta färdigställandet
av ifrågavarande befästningsanläggningar disponera ett ytterligare
belopp av högst 8,000,000 kronor från förenämnda förskottsanslag.
Hittills har sålunda för ifrågavarande ändamål anvisats ett sammanlagt belopp
av 18,000,000 kronor från förskottsanslag.

I skrivelse den 19 maj 1941 har nu fortifikationsstyrelsen ■— med förmälan
att utredningen rörande kostnaderna för fullbordande av befästningsanläggningarna
i fråga nu framförts så långt, att behovet av ytterligare medel därför
kunde överblickas — hemställt, att ett belopp av ytterligare 7,000,000
kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för arbetenas slutförande. Resultatet
av utredningen hade sammanfattats i en skrivelsen bifogad tablå med
tillhörande detaljberäkning rörande det ytterligare medelsbehovet för anläggningarnas
färdigställande. Av nämnda handlingar framgår, att utredningen
omfattat samtliga de fortifikatoriska arbeten inom det ifrågavarande befästningsområdet,
för vilka medel tidigare beräknats, sålunda icke blott de arbeten,
som avsågos i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940 och som
då beräknades till 20,000,000 kronor, utan även vissa arbeten, för vilka medel
tidigare anvisats från riksstatsanslag, nämligen enligt brev den 3 november
1939 1,000,000 kronor, enligt brev den 8 december 1939 900,000 kronor och
enligt brev den 23 februari 1940 5,000,000 kronor. För samtliga dessa arbeten
hava enligt tablån från skilda anslag ställts till förfogande sammanlagt

33,530,000 kronor, därav för de i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940
avsedda arbetena, bokförda å titel 15 a 9, 26,380,000 kronor. På inkomstsidan
har ytterligare bokförts värdet av viss överskottsmateriel, såsom baracker
m. m., med 1,800,000 kronor, därav på litel 15 a 9 1,770,000 kronor. Sammanlagt
har sålunda å inkomstsidan upptagits eli belopp av 35,330,000 kronor,
därav å titel 15 a 9 28,150,000 kronor. Utgifterna hava för samtliga arbeten
beräknats till 60,330,000 kronor, därav i kända kostnader 48,675,223
kronor och i beräknade ytterligare kostnader 11,654,777 kronor. Av ut -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

gifterna belöpa å titel 15 a 9 sammanlagt 49,085,971 kronor, därav i kända
kostnader 38,574,194 kronor och i beräknade ytterligare kostnader 10,511,777
kronor. Slutresultatet utvisar sålunda ett ytterligare anslagsbehov av sammanlagt
(60,330,000 —- 35,330,000 =) 25,000,000 kronor, därav å titel 15 a 9 belöper
ett belopp av (49,085,971 — 28,150,000 =) 20,935,971 kronor. Det övriga
bristbeloppet (25,000,000 — 20,935,971 =) 4,064,029 kronor, hänför sig
till att underskott uppkommit å det enligt brevet den 3 november 1939 anvisade
beloppet med 304,937 kronor och å det enligt brevet den 23 februari
1940 anvisade beloppet med 3,767,326 kronor, medan å det enligt brevet den
8 december 1939 anvisade beloppet uppkommit ett överskott av 8,234 kronor.
Sammanfattningsvis har fortifikationsstyrelsen anfört, att enligt tablån
beräknades — utöver de medel som anvisats före den 20 december 1940 eller
eljest stått till förfogande — ett belopp av 25,000,000 kronor vara erforderligt
för arbetenas fullbordande. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december
1940 och den 4 april 1941 hade därav redan anvisats sammanlagt 18,000,000
kronor, varför sålunda ytterligare erfordrades 7,000,000 kronor.

I anslutning till fortifikationsstyrelsens nyssberörda skrivelse har den förenämnda
av Kungl. Maj:t den 13 december 1940 tillsatta kommissionen, vilken
antagit benämningen 1940 års granskningskommission, inkommit med en
den 20 maj 1941 dagtecknad promemoria rörande det utförda granskningsarbetets
resultat. Kommissionen har därvid till en början anmält, att kommissionen
hade för avsikt att inom den närmaste tiden inkomma med fullständig
berättelse rörande de iakttagelser som under granskningen gjorts. I avvaktan
härpå ville kommissionen, såsom underlag för en eventuell proposition till
riksdagen rörande anslag för täckande av underskotten, framlägga vissa synpunkter
av mera allmän art. Kommissionen har därvid uteslutande uppehållit
sig vid de arbeten som avsetts i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940,
d. v. s. de arbeten som bokförts å anslagstiteln 15 a 9. Kommissionen har därvid
anfört i huvudsak följande:

Vid bedömandet av frågan om det förekomna överskridandet å anslagstiteln
15 a 9 vore till en början att märka, att någon verklig kostnadsberäkning
icke utförts för mer än ungefär hälften av det ursprungligen angivna
anslagsbeloppet, 20,000,000 kronor. Det till grund för överbefälhavarens
framställning liggande förslaget från vederbörande militärmyndighet, framlagt
i skrivelse den 9 maj 1940, hade sålunda endast avsett arbeten för en
kostnad av cirka 9,800,000 kronor. Beträffande dispositionen av återstoden
av anslagsbeloppet syntes från början någon detaljerad plan icke hava förelegat.
De direktiv rörande användningen av denna del av anslagsbeloppet,
som av överbefälhavaren först meddelats, hade också icke obetydligt ändrats
redan innan anslagsbristen varit känd. De beräkningar, som framlagts i
skrivelsen den 9 maj 1940, hade väsentligen grundats på erhållna uppgifter
angående vissa vid skrivelsens upprättande pågående fortifikatoriska arbeten.
Dessa uppgifter hade dock visat sig icke vara tillräckligt vägledande. Det i
skrivelsen angivna kostnadsbeloppet hade rätteligen bort vara avsevärt högre.
Detta hade haft betydelse även för det på överbefälhavaren ankommande
bedömandet av möjligheten att utföra arbeten med anlitande av återstoden
av anslagsbeloppet. — Ehuruväl den slutliga omfattningen av arbetena i

Kungl. Majlis proposition nr 292.

17

fråga innebure en begränsning i jämförelse nied det ursprungliga förslaget
med den utökning som senare av överbefälhavaren anbefallts, hade å andra
sidan vissa åtgärder vidtagits, som vore ägnade att väsentligt utöka effektiviteten
av och möjligheten att utnyttja de utförda anläggningarna. Dessa
åtgärder hade emellertid medfört betydande kostnadsökningar.

Av nu anförda skäl läte det sig icke göra att genomföra en direkt jämförelse
mellan det ursprungligen beräknade anslagsbeloppet och de slutliga
kostnaderna. Vissa sammanställningar kunde emellertid i någon mån belysa
förhållandena.

Enligt en på granskningskommissionens föranstaltande gjord utredning
hade — med den omfattning anläggningarna slutligen erhållit — kostnaderna
härför uppskattats till ett belopp av omkring 34.8 miljoner kronor, detta
under förutsättning av ett normalt utförande till skäliga priser. Mot nämnda
siffra borde ställas den nu föreliggande beräkningen av kostnaderna å anslagstiteln
15 a 9. Denna beräkning slutade å ett belopp av 48.21 miljoner
kronor. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och det för normalt utförande
beräknade eller 13.4 miljoner kronor kunde sägas utgöra den merkostnad,
som föranletts av de speciella förhållanden, varunder ifrågavarande anläggningar
utförts.

På grund av brådskan med arbetenas igångsättande hade det blivit nödvändigt
att i stället för uppgörelse om fast entreprenad träffa överenskommelse
med ett antal byggnadsentreprenörer örn utförande av vissa anläggningar
med tillämpning av systemet »bok och räkning». Enligt detta system
erhölle entreprenören ersättning för sina direkta utlägg för arbetslöner och
materialier samt därtill ett tillägg — i flertalet fall utgående med viss procent
på kostnaderna — såsom gottgörelse för centraladministration samt såsom
vinst m. m. Därigenom hade entreprenörernas intresse av att söka hålla
kostnaderna nere reducerats, då deras ersättning stegrats, ju större kostnadssumman
blivit. Bok- och räkningsförfarandet hade även medfört den nackdelen,
att det omöjliggjort en förhandsberäkning av anläggningskostnaderna.
Då ej heller anordningar vidtagits för ett snabbt rapportsystem rörande entreprenörernas
utlägg och materialförbrukning, hade byggnadsledningen alltför
sent fått överblick över kostnadsläget.

Forccringen hade ock direkt inverkat på kostnaderna i flera andra hänseenden.
Arbetare hade sålunda till stort antal måst tågås från andra trakter
av landet, varför särskilda kostnader uppstått för förläggningsanordningar
m. m. Även långväga transporter av arbetsmaskiner och materialier till
byggnadsplatserna hade blivit nödvändiga.

Till slut syntes böra framhållas, att användandet av systemet bok och räkning
bort föranleda att — till undvikande av onödiga kostnader för staten —
såväl byggnadsledningen som kontrollen av de utförda arbetena organiserats
på ett verkligt effektivt sätt. I dessa avseenden hade emellertid enligt granskningskommissionens
mening åtskilligt brustit.

Såsom jag redan vid anmälan av förevarande fråga i statsrådet den 13
december 1940 anförde, är det uppenbart, alt ett flertal samverkande omständigheter
förorsakat det betydande överskridande av de för ifrågavarande
arbeten beräknade anslagsmedlen, som redan då kunde konstateras, överskridandet
kan sålunda till en början rent allmänt sägas lill stor del bottna

1 Motsvarar av fortifikationsstyrelsen uppgiven nettobrist, 47,315,971 kronor, med tillägg för
vissa kostnader för arbeten utförda genom statens arbetsmarknadskommission (jfr sid. 19).

Hillemo till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 292.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

i att de ursprungliga kostnadsberäkningarna varit i hög grad ofullständiga
och felaktiga, något som naturligen i sin tur delvis kan bero på de säregna
och brådskande förhållanden som förelågo vid den ifrågavarande lidpunkten.
Vidare har fördyringen till avsevärd del förorsakats av det använda
entreprenadsystemet »bok och räkning» ävensom av att under arbetenas
gång upprepade förändringar vidtagits i fråga om befästningarnas beskaffenhet,
belägenhet m. m. Den omständigheten, att de organ som haft att
utöva arbetenas ledning icke voro utrustade med därför lämpad arbetskraft,
har säkerligen också medverkat till kostnadsökningen. Även örn sålunda
grunderna till vad som inträffat kunna till sin allmänna innebörd klarläggas,
är det icke förty beklagligt, att överskridandena kunnat erhålla en så avsevärd
omfattning som blivit fallet.

Den särskilda granskningskommission, som genom Kungl. Maj:ts beslut
den 13 december 1940 tillsattes för att utreda de förhållanden som lett fram
till den inträffade situationen, har icke ännu helt fullbordat sitt synnerligen
omfattande arbete. Av den promemoria från kommissionen, som nu
föreligger och för vars innehåll i det föregående redogjorts, synes emellertid
framgå, att även enligt kommissionens mening de allmänna orsakerna till
överskridandena i huvudsak varit de nyss angivna. Då fortifikationsstyrelsens
arbete med beräkningarna av det sammanlagda medelsbehovet för arbetenas
färdigställande numera avslutats, synes det vara lämpligt, att frågan
om anvisande av medel för kostnadernas täckande nu framlägges för riksdagen.
Jag förutsätter därvid, att granskningskommissionens arbete skall
vara färdigställt i sådan tid, att kommissionens slutliga berättelse rörande
granskningsarbetet skall kunna tillställas riksdagens vederbörande utskott
för att vara tillgänglig vid frågans utskottsbehandling. Huruvida särskilda
åtgärder med anledning av det inträffade böra vidtagas på grund av eventuella
försummelser eller av annan anledning, torde få bedömas sedan slutresultatet
av kommissionens granskning föreligger.

Av fortifikationsstyrelsens föreliggande utredning i ämnet framgår, att
utöver de anslagsmedel som före granskningskommissionens tillsättande anvisats
för arbetena inom ifrågavarande befästningsområde ett belopp av
sammanlagt 25,000,000 kronor erfordras för arbetenas fullbordande. Sagda
belopp hänför sig emellertid icke helt och hållet till de arbeten, som avsågos
i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940, utan till en mindre del
även till vissa förut beslutade arbeten av samma slag. Då någon invändning
mot de föreliggande beräkningarna i och för sig icke torde kunna göras och
det uppenbarligen är av vikt att de ifrågavarande befästningsarbetena snarast
nå sin fullbordan, anser jag mig böra tillstyrka, att det nämnda beloppet,

25.000. 000 kronor, äskas av riksdagen för ändamålet. Beloppet skall givetvis
i första hand användas till täckande av de anvisningar från förskottsanslag
örn sammanlagt 18,000,000 kronor, som av Kungl. Majit för ändamålet lämnats
genom beslut den 20 december 1940 och den 4 april 1941.

I detta sammanhang torde täckning böra beredas jämväl för ett belopp av

3.000. 000 kronor, som Kungl. Majit genom beslut den 16 maj 1941 ställt till

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

19

fortifikationsstyrelsens förfogande från vederbörligt förskottsanslag för utförande
av vissa av överbefälhavaren i skrivelse den 8 maj 1941 angivna särskilda
fortifikatoriska arbeten inom det område varom här är fråga. Närmare
upplysningar rörande sistberörda ärende torde få inhämtas genom de
handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Vidare torde i förevarande sammanhang jämväl böra upptagas frågan örn
gäldandet av kostnaderna för vissa särskilda fortifikatoriska anläggningar
inom förevarande befästningsområde, vilkas utförande omhänderhafts av
statens arbetsmarknadskommission och beträffande vilka arbetsmarknadskommissionen
i promemoria den 23 december 1940 gjort gällande att av
kommissionen härvid förskotterade kostnader ävensom kostnaderna för anläggningarnas
fullbordande borde gäldas av försvarsväsendet. Fortifikationsstyrelsen
har i yttrande den 23 april 1941 över sagda promemoria hävdat,
att kostnaderna för de ifrågavarande anläggningarna borde bestridas av
kommissionen, varefter kommissionen i förnyat yttrande den 23 maj 1941
vidhållit sin tidigare uppfattning. För min del anser jag mig icke böra motsätta
mig att kostnaderna för anläggningarna i fråga övertagas av fortifikationsstvrelsen.
Av handlingarna i ärendet framgår, att de redan nedlagda
kostnaderna uppgå till 587,100 kronor samt att för slutförande av anläggningarna
erfordras ett till 290,000 kronor beräknat belopp. Sammanlagt skulle
sålunda för ändamålet erfordras (587,100 + 290,000 =) 877,100 kronor,
vilket belopp emellertid torde kunna avrundas till 875,000 kronor. Sagda
belopp torde böra äskas av riksdagen under förevarande anslag och därefter
ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande för att i mån av rekvisition
tillhandahållas arbetsmarknadskommissionen.

Det sammanlagda belopp, som i nu förevarande sammanhang bör äskas
av riksdagen, utgör sålunda (25,000,000 + 3,000,000 + 875,000=) 28,875,000
kronor. Beloppet i fråga torde böra anvisas under rubrik Ytterligare kostnader
för vissa befästningsanläggningar.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för vissa befästningsanläggningar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 28,875,000.

G. Gemensamma anslag.

[2.] a. Täckning av vissa försvarskostnader: Engångsutgifter, förslagsanslag.
Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades ett
förslagsanslag av 670,000,000 kronor för täckning av sådana av försvarsberedskapen
föranledda, å budgetåret 1939/40 belöpande kostnader, vilka bestritts
eller beräknades komma att under sagda budgetår bestridas med anlitande
av förskottsanslag och som icke tidigare blivit föremål för särskild
framställning till riksdagen.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Vid beräkningen av behovet av täckningsmedel för dessa beredskapskostnader
för försvarsväsendet utgick man från att samtliga riksstatsanslag för
löpande utgifter ävensom de anskaffningsanslag å tilläggsstat, vilka avsågo
icke individualiserade materielanskaffningar skulle disponeras till hela sitt
belopp. Vidare avsågs, att täckning icke skulle beredas för andra kostnader
än som verkligen komme att bestridas under budgetåret 1939/40.

I syfte att åstadkomma en samlad översikt över utgifterna för försvarsväsendet
under budgetåret 1940/41 har inom finansdepartementet verkställts
en utredning rörande storleken av dels de medelsanvisningar å förskottsanslaget
till engångsutgifter (Ga), som stått till de militära förvaltningsmyndigheternas
förfogande under samma budgetår, dels de olika försvarsgrenarnas
löpande kostnader för försvarsberedskapen. Enligt en rörande denna utredning
avgiven promemoria, vilken torde få såsom bilaga fogas vid protokollet
i detta ärende (bihang 3J, utgjorde totalsumman av de medel, som under
budgetåret 1940/41 intill utgången av april 1941 genom av Kungl. Maj:t beslutade
medelsanvisningar ställts till myndigheternas disposition för e ngångsutgifter,
983.8 miljoner kronor. Härutöver hade under samma
tid lämnats bemyndiganden att verkställa vissa utgifter å tillhopa 326.9 miljoner
kronor. De faktiska engångsutgifterna under budgetåret beräknades
uppgå till 785.7 miljoner kronor. Nästföljande budgetår beräknades alltså
genom meddelade anvisningar och bemyndiganden bliva belastat med engångsutgifter
på (983.8 + 326.9 — 785.7 =) 525 mil joller kronor. För täckning
av engångskostnaderna funnes å riksstaterna och tilläggsstaterna för
budgetåren 1939/40 och 1940/41 redan anvisade sammanlagt 130.5 miljoner
kronor. Vidare hade av dessa utgifter i bokslutet för budgetåret 1939/40
över förskottskonto reglerats tillhopa 22.4 miljoner kronor. Enligt promemorian
skulle alltså utbetalningarna för engångsutgifter under budgetåret
(iverstiga för täckning disponibla medel med (785.7 — 152.9 =) 632.8 miljoner
kronor. De löpande beredskap sutgifter na under budgetåret
1940/41 kunde, till den del de icke täcktes av anslag å riksstat och
tilläggsstat, enligt promemorian uppskattas till i runt tal 750 miljoner kronor.
Häri inginge krigsfamiljebidrag med ett beräknat belopp av cirka 110
miljoner kronor.

I promemorian har uttalats, att den under budgetåret 1939/40 tillämpade
anslagstekniken medfört vissa svårigheter, då det gällt att särskilja engångsutgifter
från löpande utgifter, samt minskat möjligheterna att i redovisningen
fastlåsa de belopp, som vid utgången av budgetåret kvarstått å de före
budgetårsskiftet meddelade anvisningarna. Det framstode därför såsom önskvärt,
att särskilda anslag anvisades för reglering av engångskostnaderna. Medel
borde anvisas för täckning av anvisningarna för engångskostnader till
hela deras belopp, oberoende av örn de av anvisningsbesluten föranledda
utbetalningarna komme att slutligt fullgöras under innevarande budgetår
eller icke. De föreslagna särskilda anslagen, vilka borde äga karaktären avreservationsanslag,
ansåges kunna bidraga till att skapa bättre reda och ordning
i redovisningen samt underlätta övergången till den nya riksstatsupp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 292. 21

.ställning för fjärde huvudtiteln, som skulle tillämpas från och med nästkommande
budgetår.

Över promemorian hava infordrade yttranden avgivits av arméförvaltningens
civila departement, marinförvaltningen och flygförvaltningen samt riksräkenskapsverket.

Arméförvaltningens civila departement har i sitt yttrande ifrågasatt lämpligheten
av att på tilläggsstat II uppföra täckningsanslag för av Kungl.
Maj:t meddelade anvisningar jämväl i de delar, där kostnaderna icke hunnit
slutligt gäldas och där återstoden av anvisningarna följaktligen skulle
redovisas såsom reservationer å tilläggsstatsanslag för engångskostnader.
Departementet ville för sin del föreslå, att täckningen av försvarsväsendets
kostnader under innevarande budgetår verkställdes enligt samma principer
som tillämpats under budgetåret 1939/40, d. v. s. att täckningsanslag meddelades
i form av förslagsanslag motsvarande de under budgetåret 1940/41 havda
kostnaderna.

Marinförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot de i promemorian
föreslagna grunderna för anvisande av anslag till täckning av försvarsutgifterna
under innevarande budgetår.

Flygförvaltningen har funnit förslaget om anvisande av reservationsanslag
för täckande av samtliga förskottsanvisningar för engångskostnader
mest ändamålsenligt. Det belopp som erfordrades för täckning av anvisningarna
till flygförvaltningen borde enligt flygförvaltningens mening uppdelas
å fyra särskilda reservationsanslag. Därav vore ett avsett för täckning
av utgifter å anvisningar hänförliga till vissa anslag å tilläggsstatema för
budgetåret 1939/40, medan de övriga vore ämnade för reglering av övriga
anvisningar med fördelning å flygförvaltningens olika avdelningar.

Riksräkenskapsverket har uttalat sin anslutning till förslaget örn skilda
anslag för täckning av å ena sidan engångsutgifter och å andra sidan löpande
utgifter. Likaledes har riksräkenskapsverket i princip förordat, att för
täckning av engångsutgifterna på sätt i promemorian föreslagits anvisades
särskilda reservationsanslag. I sistnämnda avseende har dock förordats den
modifikationen, att de till armförvaltningens tygdepartements förfogande
ställda anvisningarna för anskaffning av tygmateriel och ammunition skulle
regleras över ett särskilt förslagsanslag, avsett att täcka allenast på innevarande
budgetår belöpande utbetalningar. Vidare har riksräkenskapsverket
föreslagit, att för reglering av engångsanvisningarna skulle till de olika myndigheterna
ävensom till gemensamma ändamål anvisas särskilda täckningsanslag
av reservationsanslags eller obetecknade anslags natur, uppdelade
å olika utgiftsändamål. För täckning av de löpande försvarsutgifterna skulle
under gemensamma anslag anvisas ett särskilt förslagsanslag.

Såsom av det anförda framgår utgick man vid regleringen av utgifterna å
förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. under budgetåret 1939/40 från
att täckning icke borde beredas för andra kostnader än som verkligen blivit
bestridda under budgetåret. I den tidigare omnämnda promemorian har nu

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

föreslagits, att vid regleringen av förskottsstaten för innevarande budgetår
skulle tillämpas en ny princip, i det att samtliga från förskottsanslag gjorda
anvisningar för engångsanskaffningar skulle täckas genom anslag å tilläggsstat
för innevarande budgetår, även i den mån anvisningarna icke tagits i
anspråk under budgetåret. Anvisningarna skulle med andra ord sammanföras
i gruppanslag av reservationsanslags natur.

Önskvärdheten av effektiv bokföringsmässig kontroll över att gjorda anvisningar
för engångsanskaffningar icke överskridas synes även mig påkalla
en viss omläggning i behandlingen av förskottsanslagen. Syftet med den i
promemorian förordade regleringstekniken torde emellertid kunna vinnas på
andra vägar, vilka bättre än den föreslagna ge utrymme för den rörelsefrihet
i fråga om medelsdispositionen, som Kungl. Maj: i förevarande sammanhang
bör äga, men likväl medföra att myndigheterna bindas i samma utsträckning
som genom sedvanliga anslagsanvisningar. En lämplig lösning synes vara, att
Kungl. Maj:t utan att själv vara bunden vid maximerade riksstatsanslag
meddelar uttryckliga bestämmelser därom, att samtliga anvisningar å förskottsanslag
av engångsnatur skola i bokförings- och redovisningshänseende
av myndigheterna likställas med reservationsanslag.

Av det sagda följer, att den täckning av från förskottsanslag utgående kostnader
för engångsanskaffningar, som vid budgetårets slut bör äga rum, enligt
min mening bör ske frän förslagsanslag. I förenämnda promemoria har
ifrågasatts, att för ändamålet erforderliga anslagsmedel skulle uppdelas på
ett flertal anslag att ställas till de särskilda förvaltningsmyndigheternas disposition.
Att därmed vissa fördelar ur systematisk synpunkt skulle vinnas
är uppenbart. I konsekvens med vad som nyss förordats angående utformningen
av medelsanvisningar från förskottsanslag anser jag emellertid, att
syftet med den i promemorian föreslagna uppdelningen på lämpligaste sätt
tillgodoses genom anvisandet av ett kollektivanslag som, när det ställes till
vederbörande myndigheters förfogande, uppdelas i särskilda undertitlar, avsedda
att i redovisningshänseende behandlas såsom skilda anslag från vilka
förvaltningsmyndigheterna skola hava att avföra för täckningarna erforderliga
medel. Indelningen i undertitlar torde böra i huvudsak ansluta sig till
den uppdelning i utgiftsposter, som i det följande angives och som i princip
överensstämmer med den föreslagna anslagsuppdelningen. Indelningen i fråga
torde i enlighet med det anförda böra komma till uttryck i den av riksräkenskapsverket
utarbetade budgetredovisningen.

Beloppet av samtliga utgifter för engångsanskaffningar under budgetåret
1940/41 kunna, i den mån de icke täckas genom beviljade eller äskade anslag
å riksstaten eller tilläggsstat I och II, med utgångspunkt från anvisningar
gjorda till och med denna dag, beräknas till cirka 620 miljoner kronor.
Fördelningen av dessa beräknade utgifter framgår av följande sammanställning: -

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

23

Milj. kr.

Försvarsstaben.................................. 0.2

Arméförvaltningen

Intendenturdepartementet...................... 200.0

Tygdepartementet och ammunitionsnämnden.... 239.0

Sjukvårdsstyrelsen........................... 7.0

Fortifikationsstyrelsen......................... 29.0

Marinf örvaltningen

Intendenturmateriel m. m...................... 5.0

Fartygs- och artillerimateriel m. m.............. 69.0

Sjukvårdsmateriel............................. 0.1

Flygförvaltningen

Intendenturmateriel.............. 2.5

Flygmateriel m. m......... 68.2

Summa 620.0.

I anslutning till det anförda torde förslagsanslaget till täckning av engångskostnaderna
böra uppföras med ett belopp av 620,000,000 kronor, vilket belopp
när anslaget ställes till förfogande torde böra indelas i undertitlar på
sätt förut sagts. Anslaget torde få belastas även med utbetalningar i anledning
av de utgiftsbeslut som må befinnas erforderliga fram till tidpunkten
för riksdagens beslut i anslagsfrågan. Sådana beslut böra givetvis i vanlig
ordning anmälas för vederbörande riksdagsutskott.

Örn efter anvisandet av ifrågavarande regleringsanslag ytterligare utgifter
för engångsanskaffningar komma att beslutas, för vilka medel ej i vanlig
ordning anvisats av riksdagen, torde härav uppkommande utbetalningar, i
enlighet med vad chefen för finansdepartementet anför vid anmälan av förslag
till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m., böra i sin helhet bestridas
från förskottsanslag avsedda att regleras mot riksstaten för budgetåret
1941/42.

Såsom av det föregående framgår lia för täckning av de å förskottsstat under
budgetåret avförda löpande utgifterna anslagsmedel till ett sammanlagt
belopp av 750,000,000 kronor beräknats vara erforderliga. Dessa medel torde
i enlighet med vad som i promemorian föreslagits och på sätt riksräkenskapsverket
tillstyrkt böra anvisas å ett gemensamt anslag av förslagsanslags
natur. Härtill återkommer jag under följande punkt.

Den budgettekniska regleringen av försvarskostnaderna torde böra ske på
samma sätt som i bokslutet för budgetåret 1939/40 i enlighet med vad jag
anförde vid anmälan av propositionen nr 293 till 1940 års lagtima riksdag.
Behållning å sådana reservationsanslag, som på grund av den förstärkta försvarsberedskapen
icke kommit till användning och som avse ändamål för vilka
nya anslag stå till förfogande å riksstaten för budgetåret 1941/42, torde
vid bokslutet icke böra kvarstå å anslagen utan tillföras budgetutjämningsfonden.
Kungl. Maj:t torde böra meddela de föreskrifter, som må erfordras

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

för denna budgettekniska disposition. Tillika torde Kungl. Majit kunna föreskriva,
att den specificerade redovisningen av utgifterna under fjärde huvudtiteln,
liksom under föregående budgetår icke skall inflyta i den i tryck publicerade
budgetredovisningen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Täckning av vissa försvarskostnader: Engång sutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av ............ kronor 620,000,000.

[3.] b. Täckning av vissa försvarskostnader: Löpande utgifter, förslagsanslag.
Under åberopande av vad jag under föregående punkt anfört får jag
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av vissa försvarskostnader: Löpande utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 750,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
K. G. Linden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

25

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid
följande.

F. Civila luftskyddet.

[1.] 5 a. Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande det all männa

luftskyddet m. m., förslagsanslag. Genom beslut den 19 april 1940
föreskrev Kungl. Maj :t, att sådan personal tillhörande det allmänna luftskyddet,
vilken inkallats eller inkallades till tjänstgöring i anledning av luftskyddstillstånd,
skulle intill dess Kungl. Maj:t annorledes förordnade äga uppbära
avlöning enligt vissa grunder. Samtidigt anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret
att från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret
1939/40 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till förstärkning
av den civila administrationen till länsstyrelserna utbetala de belopp,
som erfordrades i anledning av beslutet. Sedan därefter Kungl. Majit den 31
maj 1940 utfärdat förordning (nr 432) om grunderna för avlöning av viss
personal tillhörande det allmänna luftskyddet, föreskrev Kungl. Majit genom
särskilt beslut samma dag, att den enligt förordningen utgående avlöningen
skulle tillhandahållas luftskyddspersonalen genom vederbörande länsstyrelsers
försorg samt att statskontoret skulle hava att från förenämnda förskottsanslag
till samtliga länsstyrelser utbetala de belopp, som erfordrades i anledning
av det sålunda meddelade beslutet.

Enligt skrivelse den 21 juni 1940, nr 436, anmälde riksdagen, med bifall

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

till Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag, att riksdagen till civilt luftskydd:
avlöning till viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor. Sistnämnda dag föreskrev
Kungl. Maj:t, i anslutning till vad i propositionen nr 293 anförts, att berörda
förslagsanslag skulle användas dels till beredande av ersättning åt omförmälda
förskottsanslag för de på grund av besluten den 19 april och 31 maj
1940 från förskottsanslaget bestridda utgifterna, dels till bestridande av eljest
förekommande utgifter för avlönande av luftskyddspersonal enligt förenämnda
förordning den 31 maj 1940, dels ock till gäldande av sådan ersättning,
som enligt 5 § lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets
behov skulle av kronan utgå till ägare eller innehavare av egendom,
som berördes av vissa med stöd av sagda lag vidtagna åtgärder.

Vidare har Kungl. Majit förutberörda den 21 juni förklarat, att i fall där
beslut meddelats om disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag
å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40
och särskilda medel för reglering av denna disposition ej å tilläggsstat till
riksstaten för nämnda budgetår anvisats å obetecknat anslag eller reservationsanslag,
dispositionsbeslutet skulle, i den mån under budgetåret 1940/41
ytterligare anslagsmedel erfordrades för ändamålets tillgodoseende, avse motsvarande
förskottsanslag å den för budgetåret 1940/41 gällande förskottsstaten,
dock endast försåvitt icke särskilda anslagsmedel för ändamålet anvisats
å riksstaten för budgetåret 1940/41.

Slutligen har Kungl. Majit den 28 juni 1940 föroi-dnat angående grunderna
för ersättning till i 26 § luftskyddskungörelsen den 13 april 1940 (nr 239)
omförmälda besiktningsmännen samt därvid tillika anbefallt statskontoret att
till vederbörande besiktningsman utbetala förekommande ersättningsbelopp
från nyssnämnda å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret
1940/41 uppförda förskottsanslag.

Statens kostnader för de nu berörda ändamålen för budgetåret 1940/41
kunna för närvarande endast approximativt beräknas. För reglering av dessa
kostnader bör emellertid ett anslag upptagas å tilläggsstat för samma budgetår.
Anslaget, som bör vara av förslagsanslags natur, synes böra upptagas till

1,100,000 kronor och benämnas Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal
tillhörande det allmänna luftskyddet m. m. För nästa budgetår åter bör något
anslag å riksstaten icke nu äskas, utan torde kostnaderna tills vidai-e få utgå
av vederbörligt förskottsanslag.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande
det allmänna luftskyddet m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av...................... kronor 1,100,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

27

[2.] 5 b. Civilt luftskydd: Förberedande åtgärder för mottagande av eva kuerad

civilbefolkning m. m., förslagsanslag. Den 12 april 1940 ställde
Kungl. Maj:t till statens utrymningskommissions förfogande ett belopp av
högst 500,000 kronor till bestridande av kostnaderna för dels sådana åtgärder
av förberedande natur, vilka kunde erfordras för att i händelse av luftskyddstillstånd
evakuerad civilbefolkning skulle kunna mottagas å de orter,
till vilka densamma borde överflyttas, dels ock de åtgärder i övrigt,
vilka föranleddes av på kommissionen ankommande uppgifter. Därjämte
anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att utbetala högst förenämnda belopp
från det å förskottsstat för förs vars väsendet m. m. under sjunde huvudtiteln
anvisade anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens
skydd m. m.

För täckande av utgifterna för ändamålet anvisades å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1939/40 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 angående fortsatt giltighet
för vissa dispositionsbeslut beträffande förskottsstaten för budgetåret 1939/
40 skulle omförmälda belopp av högst 500,000 kronor få disponeras jämväl
under budgetåret 1940/41, därvid ifrågakommande utgifter skulle bestridas
från motsvarande förskottsanslag å den från och med den 1 juli 1940 gällande
förskottsstaten. Den 24 januari 1941 har Kungl. Majit därefter förklarat
hinder icke möta för statens utrymningskommission att av sistnämnda
belopp bestrida kostnaderna för tryckning av s. k. utrymningsbiljetter ävensom
av för underlättande av dylika biljetters utlämnande utarbetade transportregister.
Genom beslut den 28 februari 1941 har Kungl. Majit vidare
meddelat föreskrifter örn grunderna för arvode och vissa ersättningar till
ledamot av inkvarteringsnämnd, vilken gottgörelse jämväl skall gäldas från
sagda medelsbelopp. Därjämte har Kungl. Majit genom skilda beslut förklarat
hinder icke möta för utrymningskommissionen att dels efter samråd
med statens industrikommission av ifrågavarande belopp bestrida kostnaderna
för inköp av högst 2,500 ton träull, att uppläggas såsom reservlager
för att i händelse av utrymning användas för stoppning av madrasser och
kuddar till sådana bostäder, vilka komme att tagas i anspråk för inkvarteringsändamål,
dels ock efter samråd med statens bränslekommission av samma
belopp bestrida kostnaderna för inköp av omkring 2,300 ton koks, att
uppläggas såsom reservlager för att i händelse av utrymning användas till
uppvärmning av sådana bostäder inom Malmöhus och Kristianstads län, vilka
komme att tagas i anspråk för inkvarteringsändamål.

De sammanlagda kostnaderna i nu angivna avseenden, i vad avser budgetåret
1940/41, torde kunna beräknas till ett belopp av i runt tal 500,000 kronor.
För täckande av dessa utgifter böra medel äskas å tilläggsstat II till
riksstaten för nämnda budgetår. För ändamålet bör anvisas ett förslagsanslag
av 500,000 kronor, rubricerat Civilt luftskydd: Förberedande åtgärder
för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m. Under nästa budgetår
torde hithörande utgifter tills vidare få utgå av vederbörligt förskottsanslag.

28

På grund
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

att till Civilt luftskydd: Förberedande åtgärder för mottagande
av evakuerad civilbefolkning m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

29

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj
19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1940 års valstatistik.

Till bestridande av kostnaderna för avlöningar till personal vid 1940 års
valstatistik har riksdagen anvisat dels för innevarande budgetår ett reservationsanslag
av 47,000 kronor och dels för nästa budgetår ett reservationsanslag
av 8,700 kronor. Enligt vad jag inhämtat har genom en omläggning av
arbetsmetoden vid valstatistikens utarbetande, enligt vilken under innevarande
budgetår större personal använts, än som ursprungligen beräknats,
arbetet fortskridit så långt, att berättelsen över statistiken blir färdig till utgivande
omkring den 1 juli 1941. Därvid förutsättes emellertid, att större
delen av det belopp, som anvisats för avlöningar under nästa budgetår, får
tagas i anspråk redan under det löpande budgetåret. Därest riksdagen icke
däremot framställer erinran, torde jag senare få framlägga förslag, att Kungl.
Majit förskottsvis av tillgängliga medel ställer till statistiska centralbyråns
förfogande för berörda ändamål erforderligt belopp att efter den 1 juli 1941
ersättas från anslaget för budgetåret 1941/42. Under sådan förutsättning
påkallas för ändamålet icke något anslag för budgetåret 1940/41.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 292-

E. Diverse.

[1.] 5 a. Reglering av vissa krediter, reservationsanslag. För reglering av

vissa krediter torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
böra äskas ett reservationsanslag å 20,500,000 kronor. Med hänsyn till ärendets
karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för
den närmare innebörden av anslagsäskandet. En fullständig redogörelse för
ärendet torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 20,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

31

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 maj 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
samt anför därvid följande:

F. Tekniska högskolor.

[1.] 3 a. Tekniska högskolan i Stockholm: Anskaffande av viss radio materiel,

reservationsanslag. Framställning föreligger om anvisande av högst

20,000 kronor till institutionen för radioteknik vid tekniska högskolan i
Stockholm för anskaffande av viss radiomateriel från utlandet. Av framställningen
inhämtas, att vissa svårigheter kunna möta att framdeles anskaffa
ifrågavarande materiel, som är av betydelse för slutförandet av vissa nu pågående
försök, och att det redan under normala förhållanden ställer sig dyrare
att i Sverige tillverka instrument av här ifrågavarande slag än att köpa
dem färdiga från utlandet. Beträffande utredningen i ämnet torde i övrigt
få hänvisas till handlingarna i ärendet, vilka komma att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott.

Såvitt jag kan bedöma, är det ur olika synpunkter önskvärt att åtgärder Depariementsvidtagas
för anskaffning av den radiomateriel, varom här är fråga. På hög- chefenskolans
materielanslag finnes en icke obetydlig reservation men denna är,
enligt vad jag inhämtat, bunden för särskilda ändamål och torde icke böra
anlitas för denna materielanskaffning. Ett särskilt reservationsanslag av

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

20,000 kronor för anskaffande av radiomaterielen torde böra anvisas. Då
frågan är av brådskande beskaffenhet, torde anslag för ändamålet böra
äskas under driftbudgeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/
41. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Anskaffande av
viss radiomateriel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 20,000.

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

[2.] 1 a. Åtgärder för civil folkberedskap, reservationsanslag. I årets

statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkt 190) har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till åtgärder för kulturell folkberedskap m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 60,000 kronor. Vid anmälan av denna anslagsfråga
framhöll jag, att behov av ökad medelsanvisning kunde uppkomma
och att med hänsyn härtill det kunde ifrågasättas, huruvida icke anslaget
borde erhålla karaktär av förslagsanslag. Då emellertid en sådan anordning
strede mot de anslagsprinciper, som under normala förhållanden tilllämpades,
hade jag icke ansett mig böra framställa förslag av denna innebörd.
Jag framhöll, att örn behov av ökad medelsanvisning skulle uppkomma
Kungl. Majit torde få i särskild proposition äska ytterligare medel för ändamålet.
Vidare erinrade jag, att frågan om ett samordnande av den kulturella
beredskapen med en social beredskap vore föremål för Kungl. Majits prövning
och att, för den händelse det skulle visa sig erforderligt att vidtaga speciella
beredskapsåtgärder jämväl på det sociala området i anslutning till de
på det kulturella redan genomförda och dessa åtgärder skulle medföra behov
av ökat anslag, Kungl. Majit torde böra framdeles förelägga riksdagen det
förslag örn ökad medelsanvisning, som kunde befinnas påkallat.

Jag tillåter mig nu, under hänvisning i övrigt till den under nämnda punkt
i åttonde huvudtiteln lämnade redogörelsen för den nu utbyggda folkberedskapsorganisationen,
ånyo upptaga frågan örn medelsanvisning till detta
ändamål.

Det är givetvis av den största vikt, att beredskapsåtgärder på detta område
vidtagas och att dessa omhänderhavas av i förväg inrättade, funktionsdugliga
organ, vilkas verksamhet kan anpassas efter det vid varje tidpunkt
föreliggande behovet. I brist på fastare hållpunkter har det varit nödvändigt
att genom mer eller mindre provisoriska anordningar söka sig fram till
den organisation och de verksamhetsformer, som för vårt lands vidkommande
äro lämpliga. Sedan — på sätt framgår av åttonde huvudtiteln — en hela
landet omspännande lokal organisation anknutits till sektionen för kulturell
folkberedskap och denna kunnat under någon tid prövas i praktisk

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

33

verksamhet, är det numera möjligt att säkrare bedöma organisationens ändamålsenlighet
och även att mera planmässigt taga den i anspråk för de avsedda
uppgifterna.

Örn jag här bortser från vissa ändringar i den yttre organisationen, som
visat sig behövliga och som utan kostnadsökning torde kunna genomföras,
är det särskilt i två hänseenden som under den tid, som förflutit, sedan denna
anslagsfråga i statsverkspropositionen dryftades, behov av ökad medelsanvisning
yppat sig.

Sålunda har, såsom redan i åttonde huvudtiteln antytts, under verksamhetens
bedrivande som ett önskemål framstått att anknyta den andliga folkberedskapen
till de beredskapsåtgärder, som genomförts eller äro avsedda att
genomföras på det sociala området. Till övervägande föreligger förslag örn
vidtagande av mer definitiva åtgärder i sådan riktning. Då emellertid utredningen
i detta ärende icke slutförts, torde frågan icke kunna i detta sammanhang
upptagas till slutligt bedömande.

Däremot anser jag mig böra nu ingå på frågan örn ökad medelsanvisning
till upplysningsverksamhet av beskaffenhet att ankomma på folkberedskapsorganisationen.

Såsom jag vid anmälan i åttonde huvudtiteln av frågan om anslag till
dessa beredskapsåtgärder yttrade, bör folkberedskapsorganisationen — ehuru
den principiellt bör vara en för krigstillstånd eller överhängande krigsfara
tillfälligt inrättad organisation med främsta uppgift att verka för den
inre frontens upprätthållande — även under nuvarande förhållanden, ehuru
i mindre utsträckning, kunna tagas i bruk, främst i syfte att inom landet vidmakthålla
en god samhällsanda och en aktiv folkberedskap. Hittills har organisationens
verksamhet bland annat syftat till att i samverkan med de
olika fria organisationerna bidraga till att stärka civilbefolkningens moraliska
motståndskraft. Den upplysningsverksamhet, som måste ingå som ett led i
detta befolkningsskydd, har av naturliga skäl i stort sett bedrivits under de
former, som på detta område tidigare tillämpats. I vårt lands nuvarande
situation synes en förbättring och utvidgning av denna upplysningsverksamhet
vara av behovet påkallad. Den undervisning per korrespondens och radio,
som med bidrag av allmänna medel på sistone i stor omfattning meddelats
rörande folkförsvaret, hemvärnet, luftskyddet, folkförsörjningen m. m., har
givit goda resultat och har funnits kunna med fördel användas också på detta
område. De förberedande åtgärder, som ansetts böra vidtagas, avse bland
annat anordnandet av en objektiv upplysningsverksamhet av detta slag i
frågor, som i dagens situation äro av särskild betydelse för vårt folk, men
förutsätta, att även andra former för spridande av upplysning i dessa frågor
skola komma till användning. Däremot åsyftas icke sådan föreläsningsverksamhet,
som i särskild ordning understödjes från anslag under åttonde huvudtiteln.

Av vikt är, att de åtgärder av detta slag, som måste vidtagas, icke hindras
eller försenas på den grund, att tillräckliga anslagsmedel icke stå till förfogande.
På sätt i statsverkspropositionen förutsatts finner jag mig därför

Bihang till riksdagens protokoll 19H. I sami. Nr 292. ■’>

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

böra föreslå, att ökade medel ställas till förfogande. Utöver de medel, som
vid bifall till det i statsverkspropositionen framställda förslaget skulle av
riksdagen i särskild ordning anvisas, torde ett anslag av 250,000 kronor
böra nu äskas av riksdagen på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. Beräkningen av anslaget har skett med ledning av föreliggande
uppgifter rörande kostnaderna för den motsvarande upplysningsverksamhet,
som med hjälp av på fjärde huvudtiteln till förfogande stående anslagsmedel
under senaste året anordnats.

Det synes lämpligt, att det anslag, som vid bifall till vad sålunda föreslås
bör anvisas för innevarande budgetår, erhåller karaktär av reservationsanslag.
Bestämmelser rörande anslagets disposition torde få meddelas av Kungl.
Maj:t på sätt i årets åttonde huvudtitel förutsatts beträffande det för nästa
budgetår äskade motsvarande anslaget. Av praktiska skäl torde jämväl det
sistnämnda anslaget böra betecknas såsom reservationsanslag, varförutom
det lämpligen bör benämnas Åtgärder för civil folkberedskap.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för civil folkberedskap å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 250,000.

N. Diverse.

[3.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Åttonde huvudtitelns kommittéanslag var under budgetåren 1938/39
och 1939/40 uppfört med 250,000 kronor. Medelsåtgången utgjorde under
samma budgetår 240,900 kronor respektive 193,400 kronor. Den minskade
belastningen under det sistförflutna budgetåret sammanhängde med de hösten
1939 inledda åtgärderna för att minska medelsåtgången. Av samma anledning
ansågs anslaget för innevarande budgetår kunna sänkas med 110,000
kronor till 140,000 kronor, med vilket belopp anslaget alltså nu är uppfört.
Dessutom stod vid ingången av löpande budgetår till förfogande reserverade
medel av omkring 66,000 kronor.

Utgifterna under budgetåret 1940/41 ha uppgått till högre belopp än vid
anslagsberäkningen hösten 1939 kunnat förutses. Sålunda ha utgifterna intill
mitten av maj 1940 enligt vad jag från statskontoret inhämtat uppgått
till i det närmaste 190,000 kronor, varav dock omkring 8,000 kronor äro av
natur att böra gottgöras kommittéanslaget från kyrkofonden. För återstoden
av löpande budgetår stå alltså till Kungl. Majits disposition omkring
(140,000 + 66,000 — 190,000 + 8,000 =) 24,000 kronor. Då utgiftsbehovet
under samma tid torde kunna uppskattas till omkring 36,000 kronor, kan
motses ett underskott på i runt tal 12,000 kronor.

Att utgifterna under budgetåret 1940/41 kunna väntas uppgå till högre be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

35

lopp än det, varmed tidigare räknats, beror bland annat på att den numera
slutförda utredningen rörande restaurering av Uppsala domkyrka dragit särskilt
höga kostnader men även på igångsättandet av 1940 års skolutredning
och utredningen angående den högre tekniska undervisningen. Vid anmälan
av medelsbehovet till förevarande ändamål för nästa budgetår
(se 1941 års åttonde huvudtitel, punkten 216, sid. 352 och 353) erinrade
jag om tillkomsten av de sistnämnda utredningarna. Jag föreslog
därjämte, att under budgetåret 1941/42 skulle från detta anslag få bestridas
kostnaderna för statens konstråd och teaterrådet och framhöll, att
det vid tidpunkten för statsverkspropositionens anmälan (den 3 januari 1941)
icke kunde med bestämdhet förutsägas, huruvida anslaget efter denna ytterligare
belastning komme att förslå till bestridande av de på anslaget normalt
fallande kostnaderna. Jag ansåg mig emellertid vid anslagsberäkningarna böra
räkna med oförändrad medelsanvisning — alltså 140,000 kronor — och
förutsatte att, därest anslaget skulle visa sig otillräckligt, särskild framställning
i sinom tid skulle avlåtas till riksdagen om anvisande av ytterligare anslagsmedel.
— Innevarande års riksdag har även för nästa budgetår till förevarande
ändamål anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Med ledning av utgifterna för kommittéändamål under den hittills tilländagångna
delen av budgetåret 1940/41 kan numera förutses, att en förstärkning
av kommittéanslaget för nu löpande och för nästa budgetår är påkallad
särskilt som det torde visa sig nödvändigt att från anslaget bestrida kostnader
för utredning av vissa med det nuvarande krisläget sammanhängande
frågor. Såvitt nu kan bedömas, synes det dock vara tillräckligt, örn anslagsförstärkningen
begränsas till 40,000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas
såsom reservationsanslag på tilläggsstat II för innevarande budgetår. Under
erinran att medelsanvisningen vid bifall till vad sålunda föreslås dock skulle
komma att ej oväsentligt understiga de för detta ändamål före innevarande
budgetår utgående anslagen, hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bo Tideström.

!>VY

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

37

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållning sär enden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 4 c. Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,

förslagsanslag. Den för budgetåret 1940/41 fastställda förskottsstaten upptager
under elfte huvudtiteln ett förskottsanslag till Allmänna utgifter för
pris- och handelsreglerande åtgärder. Anslaget är uppfört med 20,000,000
kronor. Enligt särskilda medgivanden av 1939 års urtima riksdag skola å
detsamma avföras utgifter för fyra särskilda ändamål, nämligen vissa åtgärder
för reglering av prisbildningen på stenkol m. m., ersättningar för
rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen, i den mån dessa avse förfoganden
för civila ändamål, ersättningar till importörer för krigsförsäkringskostnader,
som belasta importvaror, samt slutligen avskrivningar på statens
reservförrådsnämnds lager, i de fall försäljningar skett från dessa under
dagspriset på den försålda varan.

Sedan Kungl. Majit den 28 juni 1940 utfärdat kungörelse (nr 650) angående
reglering av importpriserna å stenkol och koks m. m., har Kungl. Majit
samma dag anbefallt statskontoret att från förberörda förskottsanslag, på
rekvisition av statens bränslekommission, disponera erforderliga medel för

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

täckande av underskott, som kunde uppkomma för en samtidigt inom bränslekommissionen
inrättad clearingkassa.

Kungl. Maj :t har vidare genom olika beslut anbefallt statskontoret att med
anlitande av ifrågavarande anslag för skilda ändamål utbetala medel. För
sålunda utanordnade medel har Kungl. Maj:t sedermera i särskilda propositioner
till riksdagen begärt täckning genom äskande av anslag å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår. Äskande av medel härför behöver
alltså icke ske i nu förevarande sammanhang.

De utgifter, för vilka täckning nu ifrågasättes, hänföra sig till ersättningar
för rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen och ersättningar till importörer
för krigsförsäkringskostnader. För reglering av prisbildningen å
stenkol och koks respektive avskrivning å reservförrådsnämndens lager har
anslaget däremot icke belastats med några utgifter. Enligt inhämtade uppgifter
torde några kostnader i sistberörda hänseenden ej heller vara att vänta
under återstoden av budgetåret.

I ersättningar för rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen har från
anslaget utbetalats tillhopa 2,027,290 kronor 34 öre för att vissa fartyg på
grund av utav Kungl. Majit meddelade beslut jämlikt förenämnda lag tagits
i anspråk för kronans eller enskilt företags räkning för lagring av brännoljor
eller forsling av petroleumprodukter. Av sagda belopp utgöra 167,127 kronor
50 öre ersättning för ett till Svenska petroleum aktiebolaget Standards förfogande
ställt fartyg. Beloppet skall jämte laga ränta enligt beslut av Kungl.
Majit den 6 september 1940 sökas åter från oljebolaget. Enligt vad jag inhämtat
har statskontoret anhängiggjort rättegång vid domstol angående återbetalande
av beloppet; rättegången är ännu ej slutförd. Enligt av reservförrådsnämnden
lämnad uppgift har nämnden för avsikt att hos statskontoret begära
ersättning för kostnader, som förskjutits av nämnden för fartyg, som
jämlikt Kungl. Majits beslut den 15 mars, 26 april och 3 maj 1940 tagits i
anspråk för forsling av flytande bränsle. De ifrågavarande ersättningsbeloppen
lära sammanlagt uppgå till omkring 250,000 kronor. Såsom ersättning
för krigsförsäkringskostnad vid import av råfosfat har statskontoret
jämlikt Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 och den 21 juni 1940
från anslaget utbetalat 155,783 kronor 65 öre.

De från ifrågavarande förskottsanslag hittills gjorda utgifterna, tillhopa
2,183,073 kronor 99 öre, böra nu täckas å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 genom anvisande av ett särskilt anslag under elfte huvudtiteln.
Med hänsyn till de anmälda, ännu ej utbetalade beloppen samt
till möjligheten av att ytterligare utbetalningar kunna komma att äga rum
från förskottsanslaget under återstoden av innevarande budgetår, torde anslaget
under elfte huvudtiteln givas förslagsanslags karaktär och lämpligen
bestämmas till ett till 2,500,000 kronor avrundat belopp. Frågan om bokförandet
av de belopp, som må inflyta med anledning av förenämnda rättegång,
synes tills vidare kunna lämnas öppen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

att till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 2,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Erik Blomqvist.

•. VvA:''i:, ’.^.X

Kungl. Majlis proposition nr 292.

41

Bilaga 7.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott den
23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

I propositionen nr 2 till årets riksdag angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 äskades icke några medel för avskrivningsändamål.
Så bör nu ske i samband med den slutliga regleringen
av riksstaten för innevarande budgetår. I det i nyssnämnda proposition
framlagda statförslaget uppgingo de sammanlagda anslagsäskandena å kapitalbudgeten
till 66 miljoner kronor. Senare avlåtna förslag innefatta en ökning
av detta belopp med 173 miljoner kronor till 239 miljoner kronor. Av
denna summa avser ett sammanlagt belopp av 37 miljoner kronor sådana
anslag (betecknade B), vilka gälla anläggningsarbeten till motverkande av
arbetslösheten och som endast få disponeras under särskilda villkor, vilka
utformats i propositionen nr 2. Då tilläggsstat II även i den del den innefattar
dylika s. k. beredskapsanslag bör omedelbart regleras, torde anslag för
avskrivning av dessa investeringar böra äskas efter samma grunder som tilllämpas
för sedvanliga investeringar.

Jag torde nu få i korthet redogöra för de fall i vilka viss omedelbar avskrivning
erfordras. Hemställan göres i det följande om att anslag skola
äskas av riksdagen i enlighet med här framlagda förslag.

Statens affärsverksfonder. Ett anslag på 4,395,000 kronor till
fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende torde böra avskrivas
till ett belopp av 3,345,000 kronor, vilket avser militära ledningar.
Ett anslag till anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fastigheter
(100,000 kronor) torde få anses förräntningspliktigt till ett belopp av

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

30.000 kronor. För statens vattenfallsverks del torde ett anslag till vissa
kraftledningar för militära behov (16,500 kronor) böra i sin helhet avskrivas.
Det sammanlagda avskrivningsbehovet under statens affärsverksfonder
skulle sålunda få beräknas till 3,431,500 kronor.

Luftfartsfonden. I enlighet med för luftfartsfonden gällande avskrivningsregler
böra de under denna fond uppförda anslagen till byggande
och förbättring av flygplatser samt till stationsbyggnad å Bulltofta flygplats
å respektive 2,000,000 och 175,000 kronor i sin helhet avskrivas. För
luftfartsfonden föreligger sålunda ett sammanlagt avskrivningsbehov av

2.175.000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt de för fonden antagna
avskrivningsprinciperna bör, när fråga är örn nybyggnader för sjukhus
och forskningsinstitut, grundavskrivning ske till 50 procent av anskaffningskostnaden
samt ifråga örn övriga nybyggnader med 25 procent. Anslag för
ändrings- och reparationsarbeten, vilka icke öka fastighetsvärdet, böra helt
avskrivas. Beträffande lotsverkets byggnader skall grundavskrivning likaledes
verkställas med 50 procent, dock att hamn- och fyranläggningar skola
omedelbart avskrivas. Med tillämpning av dessa grunder böra avskrivningsanslag
äskas på sätt av det följande framgår till ett sammanlagt belopp av
5,364,100 kronor.

Försvarsväsendets fastighetsfond. I propositionen nr 81 till
1940 års urtima riksdag angående reglering av vissa utgifter å förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41, m. m. har i avseende
å beräkningen av anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framhållits,
att det visat sig praktiskt att för byggnadsföretag för försvarsändamål
hos riksdagen äska investeringsanslagen utan en genomförd åtskillnad
mellan nybyggnader av olika slag, reparationsarbeten och viss materielanskaffning.
Att vid bestämningen av avskrivningsanslagen beräkna storleken avavskrivningarna
med hänsyn till investeringsanslagens uppdelning på olika
ändamål har emellertid enligt vad som vidare meddelats i propositionen ansetts
föga lämpligt med tanke på svårigheten att senare genomföra avskrivningarna
i enlighet med de tillämpade beräkningsgrunderna. Avskrivningsanslagen
hava därför befunnits böra beräknas schablonmässigt efter fastställda
grunder utan differentiering med hänsyn till de olika ändamål, som
i vissa fall tillgodoses med ett och samma investeringsanslag. I anslutning
till denna redogörelse för beräkningen av anslagen till avskrivning av nya
kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond har i propositionen
slutligen ifrågasatts, huruvida man icke för investeringar i denna fond borde
genomföra kollektiv avskrivning sålunda, att avskrivningsmedlen för var och
en av delfondema anvisades å ett gemensamt anslag.

Sedan genom skrivelse till generaldirektören och chefen för riksräkenskapsverket
den 10 december 1940 yttrande infordrats angående den lämpliga formen
för ifrågavarande anslagsanvisning och avskrivning, har nämnda ämbetsverk
i skrivelse till chefen för finansdepartementet den 31 december 1940
anfört följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

43

Riksräkenskapsverket vill till en början framhålla angelägenheten av att
utgifter för reparationsarbeten och materielanskaffning såvitt möjligt icke
inräknas i de anslag, som beviljas till kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, utan i stället anvisas att utgå från den å fondens stat upptagna
posten till reparations- och underhållskostnader m. m. respektive från
vederbörliga anslag till materielanskaffning under riksstatens fjärde huvudtitel.
I de fall, där utgifter för reparationsarbeten vid medelsanvisningen
icke kunna hållas åtskilda från kostnader för nybyggnader, torde emellertid
en tillämpning av samma ordning för avskrivningen av de å reparationsarbetena
nedlagda utgifterna som för avskrivningen av kostnaderna för
ifrågakommande nybyggnader icke kunna anses medföra några nämnvärda
olägenheter. Även om mera vägande invändningar kunna riktas mot att låta
enahanda förfarande komma till användning jämväl i de fall, där utgifter för
viss materielanskaffning inbegripas i investeringsanslagen för försvarsväsendets
fastighetsfond, vill riksräkenskapsverket dock icke nu motsätta sig
en sådan anordning. Riksräkenskapsverket utgår härvid från att utgifter för
materielanskaffning icke bliva inräknade i investeringsanslagen i sådan omfattning,
att de å fonden redovisade byggnadsvärdena komma att påverkas
härav i någon avsevärd utsträckning.

Riksräkenskapsverket har alltså funnit sig böra tillstyrka, att anslagen till
avskrivning av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond
beräknas schablonmässigt efter fastställda grunder utan differentiering med
hänsyn till de olika ändamål, sorn i vissa fall tillgodoses med ett och samma
investeringsanslag. Ämbetsverket Ilar härvid ansett avgörande betydelse böra
tillmätas vad i propositionen anförts rörande svårigheterna att genomföra
avskrivningarna i enlighet med mera differentierade beräkningsgrunder. Efter
denna modifiering av avskrivningsreglema synes det önskvärt och lämpligt,
att anvisningen av medel för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i
försvarsväsendets fastighetsfond förenklas sålunda, att för varje delfond anvisas
ett gemensamt avskrivningsanslag. I samband härmed torde emellertid
böra övervägas, huruvida icke den åtskillnad i avskrivningsavseende, som
enligt gällande bestämmelser skall göras mellan rent militära etablissement
och förvaltningsbyggnader, bör slopas. I stället synes ett avskrivningssystem,
baserat på 50-procentig grundavskrivning och årsavskrivningar örn IV4 procent
av de bokförda värdena, genomgående kunna komma till användning
för alla investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond, som ej avse markinköp.
Genomförandet och kontrollen av avskrivningarna skulle ytterligare
underlättas och förenklas, därest å kapitalbudgeten alltid uppfördes särskilda
anslag för markinköp.

I statsverkspropositionen har förordats en övergång till kollektiv avskrivning
av försvarsväsendets kapitalinvesteringar. Därvid har föreslagits anvisande
eller beräknande av endast tre avskrivningsanslag beträffande försvarsväsendets
fastighetsfond, ett för värjo delfond. Vid anslagsberäkningen ha
för vart och ett av de berörda investeringsanslagen tillämpats de av riksdagen
godkända grunderna för avskrivning av anläggningar bokförda å fonden.

I utlåtande den 28 februari 1941 över av armé-, marin- och flvgförvaltningarna
uppgjorda förslag till stater för budgetåret 1941/42 för resp. delfonder i
försvarsväsendets fastighetsfond har riksräkenskapsverket, i anslutning till
förut återgivna yttrande, framlagt förslag rörande en viss förenkling i beräkningen
av avskrivningsanslagen för nämnda fond. Förslaget, som finnes återgivet
i propositionen nr 138 lill årets riksdag (sid. 9—10), innebär, att all

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

grundavskrivning skall ske schablonmässigt med 50 °/o å för byggnadskostnader
anvisade anslagsmedel, med undantag dock för kostnaderna för de
nytillkommande byggnaderna å Järvafältet och för ammunitionsfabriken,
för vilka avskrivningen på sätt framgår av propositionen nr 184 till 1939
års lagtima riksdag (sid. 5) skall täckas med särskilda medel. Riksräkenskapsverket
bar sålunda hemställt, att de anslag som anvisas för budgetåret
1941/42 till avskrivning av kapitalinvesteringar i försvarsväsendets
fastighetsfond genomgående disponeras till avskrivning av 50 % av lyftade
anslagsmedel lill den del dessa icke avse markinköp eller uppförande av
byggnader å Järvafältet och för ammunitionsfabriken. Riksräkenskapsverket
har tillika föreslagit, att denna regel med ändring av vad tidigare föreskrivits
må få tillämpas jämväl i bokslutet för budgetåret 1940/41. De å avskrivningsanslag
hittills anvisade —- inräknat de till förlagsfonden överförda — avskriv -ningsmedel, som icke komma att erfordras för grundavskrivning, torde böra
överföras till de för budgetåret 1941/42 uppförda kollektiva avskrivningsanslagen.

Det av riksräkenskapsverket framlagda förslaget om beräkning av avskrivningar
å investeringsanslag till försvarsväsendets fastighetsfond skulle om det
genomfördes onekligen medföra en lättnad i arbetet vid beräknandet av dessa
avskrivningsanslag samt vid anslagsredovisningen. För innevarande budgetår
ha ifrågavarande anslag å riksstat och tilläggsstat I anvisats efter de grunder
som plägat tillämpas för statens allmänna fastighetsfond. Med hänsyn
härtill torde även de anslag å tilläggsstat II som nu skola äskas för avskrivning
av nya kapitalinvesteringar böra beräknas enligt de av riksdagen hittills
godkända grunderna för avskrivning av anläggningar bokförda å fonden. Med
tillämpning av dessa grunder skulle avskrivning ske med ett sammanlagt belopp
av 22,952.800 kronor fördelat på olika avskrivningsanslag på sätt av
det följande framgår.

Statens utlåning sfonder. Med de regler för amortering och förräntning,
som gälla för de utlåningsfonder, beträffande vilka investeringsanslag
äskats å kapitalbudgelen å tilläggsstat II, torde avskrivning böra ske med
18 °/o å investeringen för frukt- och potatislagerhusfonden, d. v. s. med 67,500
kronor, samt med 25 °/o å investeringen i lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift eller med 875,000 kronor. Det sammanlagda avskrivningsbehovet
för statens utlåningsfonder utgör alltså 942,500 kronor.

Fonden för låneunderstöd. Under denna rubrik har äskats
ett anslag å 6,000,000 kronor till värnpliktslån. Frågan om erforderlig avskrivning
av denna investering torde böra upptagas först då resultatet av lånerörelsen
låter sig bättre överblickas. Jag erinrar, att anslag för ändamålet äskats
jämväl å riksstaten för nästa budgetår. Ej heller beräknar jag något avskrivningsanslag
för det under förevarande rubrik anvisade anslaget till lån för
stödjande av bostadsproduktionen i vissa orter, då det visserligen förutsättes
att viss räntelätlnad skall kunna beredas för ifrågavarande lån, men omfattningen
av denna räntelättnad icke nu kan bedömas. Under fonden för låneunderstöd
har vidare i propositionen nr 2 äskats anslag för lån till Göteborgs

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

45

diakoniss-sällskap och till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i
Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshem samt till Stockholms
kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning av en vattenanläggning vid
skyddshemmet Hornö. Dessa investeringar uppgå till sammanlagt 259,700
kronor. Då investeringarna avse räntefria lån, torde desamma böra till fullo
avskrivas. A avskrivningsanslaget för sistnämnda investering, som utgör tilllägg
till en för budgetåret 1939/40 anvisad investering å 6,000 kronor, torde
böra äskas medel jämväl för avskrivning av sistnämnda investering. Det sani
mani agda avskrivningsbehovet under fonden för låneunderstöd uppgår alltså
till 265,700 kronor.

Fonden för förlag till statsverket. Under denna fond torde
anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring å 740,000 kronor samt
till ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring å 3 miljoner
kronor böra i sin helhet avskrivas. Anslag till cisternanläggningar för
oljelagring å sammanlagt 3,810,000 kronor torde böra enligt vedertagen
praxis avskrivas med 25 °/o eller med tillhopa 952,500 kronor. Av ett anslag
till anläggningar för oljelagring ovan jord å 1,670,000 kronor torde 400.000
kronor böra avskrivas såsom avseende militära ändamål.

I proposition nr 283 har under fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 äskats ett reservationsanslag å 8
miljoner kronor, att användas till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker
eller för utvidgning av äldre företag. Anslagsmedlen äro liksom de av
1939 och 1940 års urtima riksdagar för samma ändamål anvisade medlen
avsedda att utlämnas såsom lån för anläggningar, som skola vara helt avskrivna
inom en tid av 10 år. Avbetalning av de utlånade beloppen skall ske
i den formen, att vederbörande företag vid leverans av sulfitsprit till aktiebolaget
Vin- & spritcentralen icke utfår den del av likviden, som motsvarar
beräknad avskrivning och förräntning å anläggningskapitalet. Vid bolagets
återförsäljning av spriten erhålles härigenom en extra inkomst, som tillföres
statsverket över inkomsttiteln rudrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag
och som kommer att bereda täckning för en över budgeten
verkställd successiv avskrivning av de utlånade beloppen. Med hänsyn härtill
bör förevarande anslag i likhet med vad som sker beträffande de tidigare
anslagen regleras genom årliga avskrivningsanslag under en 10-årsperiod.
Till påbörjande av denna avskrivning torde riksdagen, vid bifall til!
Kungl. Maj:ts proposition, jämväl böra anvisa ett reservationsanslag av

800,000 kronor under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Framdeles bör motsvarande anslag upptagas under huvudtiteln för
avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Det sammanlagda avskrivningsbehovet för investeringar under fonden för
förlag till statsverket skulle alltså uppgå till 5,892,500 kronor.

För avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 erfordras alltså sammanlagt 41,024,100 kronor. Härav
belöpa å avskrivningsanslag, som motsvara beredskapsanslag å kapitalbud -

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

geten, tillhopa 11,417,300 kronor, vilket belopp alltså kommer att tagas i anspråk
endast under de villkor som gälla för beredskapsanslagen. Under åberopande
av vad sålunda anförts hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att — i vissa fall
under förutsättning att motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten
—

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
affärsverksfonder å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen

Telegrafverket:

Fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende, reservationsanslag
............................ kronor 3,345,000

Statens järnvägar:

Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar
tillhöriga fastigheter, reservationsanslag
(B) » 70,000

Statens vattenfallsverk:

Vissa kraftledningar m. m. för militära
behov, reservationsanslag .......... » 16,500;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i 1 u f tfartsfonden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa följande anslag, nämligen

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser,

reservationsanslag (B) ............ kronor 2,000,000

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats,

reservationsanslag (B) ............ » 175,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
allmänna fastighetsfond å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen Justitiedepartementet: Ny

verkstadsbyggnad m. m. vid strafffängelset
i Uppsala, reservationsanslag
(B).......................... kronor

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad,
reservationsanslag (B) »

19,000

15,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 292. 47

Bostadshus vid fångkolonien å Singes hult,

reservationsanslag (B) ...... kronor 16,500

Värmeledning m. m. vid kronohäktet i

Luleå, reservationsanslag (B) ...... » 78,500

Utbyggande av vårdanstalten å Hall, reservationsanslag
(B) .............. » 186,500

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten
å Skenäs, reservationsanslag
(B)........................ » 29,000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,
reservationsanslag (B) .. » 855,000

Uppförande av nybyggnad för statens
sjuksköterskeskola, reservationsanslag
............................ » 173,800

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för riksförsåkringsanstalten,

reservationsanslag (B) ............ » 500,000

Nybyggnad för pensionsstyrelsen, reservationsanslag
(B)................. » 500,000

Nybyggnad för lantmåterikontoret i Nyköping,
reservationsanslag (B)...... » 67,500

Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö,

reservationsanslag (B) ............ » 138,800

Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län, reservationsanslag (B) » 212,500

Nybyggnad för lantmåterikontoret i Vänersborg,
reservationsanslag (B) .... » 155,000

Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands
län, reservationsanslag (B) .... » 100,000

ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands
län, reservationsanslag (B) .... » 24,700

Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands
län, reservationsanslag (B) .... » 8,300

Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren
i Gävle, reservationsanslag
(B).......................... > 40,000

Finansdepartementet:

Byggnader vid tullstationen i Svinesund,

reservationsanslag ................ » 25,000

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets
gränsbevakning, reservationsanslag
(B) ............................. » 25,000

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Ecklesiastikdepartementet:

Till- och ombyggnad av landsarkivet i

Göteborg, reservationsanslag (B) .... kronor 67,000
Nybyggnad för landsarkiv i Linköping,

reservationsanslag (B) ............ » 100,000

Uppförande av magasinsbyggnad för statens
etnografiska museum, reservationsanslag
(B) .................. » 15,000

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska
och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala,

reservationsanslag (B) ............ » 250,000

Ombyggnads- och installationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen
vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag
(B) .................. » 111.000

Uppförande av byggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet i
Uppsala, reservationsanslag (B) .... » 45,000

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler
vid tekniska högskolan i Stockholm,
reservationsanslag (B) ...... » 108,500

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska
högskolans i Stockholm kemibyggnad,
reservationsanslag (B)........ » 57,500

Uppförande av byggnad för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers
tekniska högskola, reservationsanslag
(B)........................ » 350,000

Ändrings- och reparationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag
(B) ................ » 43,000

Örn- och nybyggnadsarbeten vid döv stumskolorna,

reservationsanslag (B) » 362,500

Fullföljande av universitetsbibliotekets i
Uppsala örn- och tillbyggnad m. m.,
reservationsanslag (B) ............ » 167,800

Jordbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, reservationsanslag

(B).............................. » 500,000

Byggnadsarbeten vid statens centrala
frökontrollanstalt, reservationsanslag
(B) ............................. » 16,200

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

49

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i f ö rsvarsväsendets
fastighetsfond å tilläggsstatII
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen:

Armé förvaltningens delfond:

Förrådsbyggnader för truppförbandens

krigsreserver .................... kronor 5,000,000

Ammunitionsförråd ................ » 750,000

Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel » 3,480,000

Befålsbyggnad i Boden .............. » 116,300

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsvä sendets

fabriker .................. » 160,000

Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk

verksamhet ...................... » 90,000

Modernisering av verkstäderna vid Bodens
tygstation................... » 200,000

Sjukstall m. m. å Marma skjut fält.... » 32,500

Ordnande av avloppsförhållandena vid

Kronobergs regemente............. » 85,000

Förvärv av bondden Visborgs slätt—

Kneippbyn m. m.................. » 15,000

Marinförvaltningens delfond:

Merkostnader för utbyggnad av flottans

skifferoljeverk å Kinnekulle........ » 718,000

Utvidgning av flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle ...................... » 675,000

Byggnader för central torpedverkstad.. » 512,500

Förstärkning av utrustning spir en vid

Karlskrona örlogsvarv............. » 60,000

Utbyggnad av sjöflygstation.......... » 187,500

Radiopejlstationer .................. » 37,500

Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms
örlogsstation............... » 790,000

Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid

Stockholms och Karlskrona örlogsvarv » 268,000

Vattenledning vid Hårsfjärdens depå. . » 200,000

Modernisering av vissa marinens verkstäder
m. m...................... » 1,787,000

Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens

anläggningar .................... » 500,000

Förrådslokaler för artilleriammunition

m. m............................ » 1,750,000

Gasskyddsförråd och gasskyddslaborato rier

för kustartilleriet.............. » 199,000

Förrådsbyggnad för skyddssvcp...... » 70,500

bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 292. 4

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund
............................ kronor 120,000

Varmbadinråttning och gymnastiksal

m. m. vid Gotlands kustartillerikår.. » 205,000

Flygförvaltningens delfond:

Nytt kasernetablissement för bombflottilj » 490,000

Etablissement för basorganisation .... » 1,000,000

Vissa kompletteringsarbeten vid Svea

flygflottilj ...................... » 219,000

Barackbyggnader m. m. för vissa krigs flygfält

......................... » 488,500

Anordnande av krigsflygfålt m. m..... » 1,869,000

Bidrag till anordnande av flygfält vid

Skå-Edeby ...................... » 870,000

Omläggning av vattenledningssystemet
vid flygvapnets förläggning i Fårösund
........................... » 7,500;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
utlåningsfonder å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Jordbruksdepartementet:

Frukt- och potatislagerhusfonden .... kronor 67,500
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift .............. » 875,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för låneunderstöd å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen

Socialdepartementet:

Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap
för vissa byggnadsarbeten vid
skyddshemmet Härsjögården, reservationsanslag
(B) ................ kronor 143,000

Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks
uppfostringsanstalt i Lidköping för
vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet
Margretelund, reservations -

anslag (B) ...................... » 114,000

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
för utvidgning av en
vattenanläggning vid skyddshemmet
Hornö, reservationsanslag .......... » 8,700;

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

51

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i
fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag,
nämligen

Finansdepartementet:

Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker,
reservationsanslag ........kronor 800,000

Handelsdepartementet:
Sprängningsarbeten m. m. för oljelag ring,

reservationsanslag ............

Ytterligare medel till sprängningsarbeten
m. m. för oljelagring, reservationsanslag
(B) ..................

Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag
..................

Ytterligare medel till cisternanläggningar
för oljelagring, reservationsanslag

(B) .............................

Anläggningar för oljelagring ovan jord,
reservationsanslag ................

» 740,000

» 3,000,000

» 202,500

» 750,000

» 400,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
V. Schwartz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

53

Bilaga 8.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn
anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat II
till riksslaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

I proposition nr 181 till 1941 års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att vissa fastigheter, som uppförts med anlitande av det såsom
kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1940/41 till bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden
anvisade reservationsanslaget å 1,850,000 kronor, må överlåtas på
en för beredande av bostäder åt verkstadens personal bildad bostadsrättsförening.
Denna förening skulle därvid ikläda sig betalningsansvar för vissa
lån, vilka till belopp av 266,080 kronor skulle vara ränte- och amorteringsfria.

I proposition denna dag har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen medgiva,
att för underlättande av egnahemsbebyggelse för nämnda personal finge
av nyssberörda anslag utlämnas ränte- och amorteringsfria lån i enlighet
med i propositionen angivna grunder. Av propositionen framgår att, sedan
av anslaget tagits i anspråk erforderligt belopp för finansiering i den ordning
proposition nr 181 angiver av bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden,
å anslaget kommer att återstå ett belopp av minst 100,000 kronor.

De anslagsmedel, som i enlighet med nu nämnda förslag disponeras för
utgivande av ränte- och amorteringsfria lån, böra till fullo avskrivas. Avskrivningen
bör vara indirekt och avskrivningsmedlen i samband med
de beviljade lånen överföras till att redovisas under fonden för låneunderstöd.
För ifrågavarande avskrivning erfordras anvisande av ett anslag under
huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Anslaget
torde böra upptagas med 370,000 kronor. I vad mån detta belopp be -

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

höver disponeras blir beroende på den omfattning ifrågavarande stödverksamhet
visar sig erhålla.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning d lån till bostadsbyggnader för centrala
torpedverkstadens personal å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
å .......................... kronor 370,000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
V-. Schwartz.

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

55

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj
1941.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[I.] 3b. Förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning, re servationsanslag.

Till förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning
torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår böra äskas ett
anslag å 80,500,000 kronor. Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke
lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare innebörden
av anslagsäskandet. En fullständig redogörelse för ärendet torde få lämnas
vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag å........ kronor 80,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
V. Schwartz.

'' * r; * ■ ?. .jfi

•;V-•''*•»{»> VI "Lw\vu
V»''^ *m5:'' ’ .'' • .-.

:o o ''■

-i,ii •*• i.n. .i ''i'';-> h-: lii; .^ITOx

., ''[''. ilis-*''

rf?T- ''^iri ■

. 5; .. :

.»t ;i; swi iJ“< vu - 1

.pillar ... ..•;

’ i'' ■ i,;''.''

i''(iÅr . •'' ; “ ''•.!

i. ;- ■: >:-u-'' J7

. o

• *

''/ii .**''K

nr -rU ''• :;1 i .-.ila rl •

r • . 1 <,w. ..K , , *■

’ ''.''}/■ •''• '' l , ■ .ic: i..’ . •; .

: 1-i • fi l! / {''. . i>t ris. * ''lii''1 '' .

!-.j; - i • . . .

c . .''i •

• *: -v. • . ,: v

1''.'' ‘ ivu: ,

.'' ; ‘ i .

\ • z\ ,.-r : !

nhw • i i. if-jS : ■ 0

... : v • /•:.-

• /viii .ii.r ■ *ii; • »rr '' ■;{*

!.''?£] Z »Stuf!", ;*

.: i •- i:» joitfi:

•-x "‘■i

.- ••<=:•. w<d. .7

::i: 7 >* ’

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

57

Bihang 1.

Förteckning

över av Kungl. Majit hos lagtima riksdagen år 1941 äskade och, i
förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 utöver de i prop. nr 2

upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

Utrikesdepartementet:

A: 3 Chiffreringsmateriel.............................. 56,400

B: 8 a Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid be skickningen

och generalkonsulatet i London, förslagsanslag
.......................................... 32,000

D: 6 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige.... 5,000

D: 6 a Bidrag till denj svenska rese- och informationsbyrån i

New York...................................... 11,100

104,500

IV. Försvarsdepartementet.

Fortifikatoriska anordningar m. m.:

D: 53 a Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag..... 550,000

D: 53 c Ytterligare kostnader för vissa befästningsanläggningar,

reservationsanslag .............................. 28,875,000

Flytande materiel, befästningar m. m.:

E: 30 Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag..... 1,300,000

E: 37 a Automatisering av telefonväxeln vid Ostkustens marindistrikt,
reservationsanslag...................... 60,000

E: 39 Utrustning för central torpedverkstad, reservationsanslag
........................................ 175,000

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.:

E: 60 b Likvidering av viss artillerimateriel, reservationsanslag 12,270,000
Sjökarteverket:

E: 70 Nytt utsjölodningsfartyg, reservationsanslag......... 21,000

Täckning av vissa försvarskostnader:

G: a Engångsutgifter, förslagsanslag..................... 620,000,000

G: b Löpande utgifter, förslagsanslag................... 750,000,000

G: 4 b Försvarsväsendets rullföringsnämnd, förslagsanslag .... 52,000

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

G: 4 c Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning

m. m., reservationsanslag......................... 1,500,000

Diverse:

G: 16 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.................................. 85,000

1,414,888,000

V. Socialdepartementet.

Bekämpande av arbetslösheten:

B: 17 Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., reservationsanslag
.................................. 25,000,000

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:

Statens alkoholistanstalt å Haknäs:

B: 54 a Avlöningar, förslagsanslag....................... 16,700

B: 54 b Omkostnader, förslagsanslag..................... 16,300

B: 54 c Vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag .. 26,400

Fattigvård och barnavård:

B: 73 a Bidrag till allmänna barnhuset................... 93,000

B: 79 Bidrag till stiftelsen Råby räddningsinstitut, reservationsanslag
.................................... 50,000

B: 80 Bidrag till driften av skol- och yrkeshemmet Råby .. 20,000

Statens sjuksköterskeskola:

C: 63 a Utrustning, reservationsanslag..................... 110,000

Civilt luftskydd:

F: 5 a Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna

luftskyddet m. m., förslagsanslag................ 1,100,000

F: 5 b Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad

civilbefolkning m. m., förslagsanslag............. 500,000

26,932,400

VI. Kommunikationsdepartementet.

Hamnar och farleder:

B: 25 b Fördjupning av viss farled, reservationsanslag....... 42,000

VII. Finansdepartementet.

A: 3 Besparingsberedningen, reservationsanslag............. 160,000

E: 5 a Reglering av vissa krediter, reservationsanslag........ 20,500,000

E: 7 a Undersökning av de lokala olikheterna i levnadskostnaderna
år 1941, reservationsanslag.................. 20,000

20,680,000

V III. Ecklesiastikdepartementet.

C: 11 b Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka, reservationsanslag
.......................................... 208,000

U niversitetssj ukhus:

E: 22 b Vissa om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande av

en neurokirurgisk klinik, reservationsanslag....... 525,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 292. 59

Kronor

Tekniska högskolan i Stockholm:

F: 3 a Anskaffande av viss radiomateriel, reservationsanslag 20,000

H: 26 Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid
de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, reservationsanslag
...................................... 180,000

Folkskolor m. m.:

I: 21 a Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning,

reservationsanslag (B)........................... 300,000

K: la Åtgärder för civil folkberedskap, reservationsanslag .... 250,000

N: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
......................................40,000

1,523,000

IX. Jordbruksdepartementet.

Lantbrukshögskolan:

D: 9 Undersökning rörande trippelanalysmetodens användbarhet
........................................ 15,000

D: 9 a Undersökningar rörande kromosomfördubblade typer

av lantbruksväxter, reservationsanslag............ 9,300

G: 25 d Undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa
äggvitehaltiga fodermedel, reservationsanslag 11,600

G: 32 a Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare...... 5,000,000

I: 13 Understöd åt fiskare, reservationsanslag.............. . 100,000

5,135,900

X. Handelsdepartementet.

C: 14 a Djupborrning efter salt och olja m. m. vid Höllviken i

Skåne, reservationsanslag.......................... 410,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

C: 3 a Viss utjämning av vedpriserna...................... 750,000

D: 4 c Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,
förslagsanslag............................... 2,500,000

D: 4 d Särskilda omkostnader för vissa fartyg, förslagsanslag . 636,000

D: 4 e Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvområ det,

reservationsanslag............................ 35,000

” 3,921,000

Säger för egentliga statsutgifter 1,473,636,800

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:
b Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
(I: B: 14), reservationsanslag.......................

Kronor

3,345,000

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

3 Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga

fastigheter (I: Q: 8 a), reservationsanslag (B)......... 70,000

4 Vissa kraftledningar m. m. för militära behov (I: D: 11 a),

reservationsanslag................................. 16,500

~ 3,431,500

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3 a), reservationsanslag
(B)................................... 2,000,000

5 Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats (II: 5), reservations anslag

(B)....................................... 175,000

2,175,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Justitiedepartementet:

1 a Ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i

Uppsala (lil: 1 a), reservationsanslag (B) ... 19,000

1 b Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad

(III: 1 b), reservationsanslag (B)........... 15,500

1 c Bostadshus vid fångkolonien å Singeshult

(III: 1 c), reservationsanslag (B)........... 16,500

1 d Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå

(III: 1 d), reservationsanslag (B)........... 78,500

1 e Utbyggande av vårdanstalten å Hall (III: 1 e),

reservationsanslag (B)..................... 186,500

1 f Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten
å Skenäs (III: 1 f), reservationsanslag

(B).................................... 29,000 345,000

Socialdepartementet:

3 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk hus

(III: 3), reservationsanslag (B) ....____ 855,000

4 a Uppförande av nybyggnad för statens sjuk sköterskeskola

(lil: 4 a), reservationsanslag . 173,800 1,028,800

Kommunikationsdepartementet:

6 b Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten

(lil: 6 b), reservationsanslag (B)........... 500,000

6 c Nybyggnad för pensionsstyrelsen (III: 6 c), reservationsanslag
(B)...................... 500,000

6 d Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping

(lil: 6 d), reservationsanslag (B)........... 67,500

6 e Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö

(III: 6 e), reservationsanslag (B)........... 138,800

6 f Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län (III: 6 f), reservationsanslag (B) . 212,500

6 g Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg

(lil: 6 g), reservationsanslag (B)........... 155,000

6 h Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands

län (III: 6 h), reservationsanslag (B)....... 100,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

61

Kronor Kronor

6 i Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län

(III: 6 i), reservationsanslag (B)........... 24,700

6 j Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län

(lil: 6 j), reservationsanslag (B)........... 8,300

6 k Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskon toren

i Gävle (III: 6 k), reservationsanslag (B) 40,000 1,746,800

Finansdepartementet:

61 Byggnader vid tullstationen i Svinesund

(lil: 6 1), reservationsanslag .............. 25,000

6 m Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gräns bevakning

(III: 6 m), reservationsanslag (B) . 25,000 50,000

Ecklesiastikdepartementet:

7 b Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg

(III: 7 b), reservationsanslag (B)........... 67,000

7 c Nybyggnad för landsarkiv i Linköping (lil: 7 c),

reservationsanslag (B)..................... 100,000

7 d Uppförande av magasinsbyggnad för statens
etnografiska museum (lil: 7 d), reservationsanslag
(B).............................. 15,000

7 e Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska
och farmakologiska institutionerna vid universitetet
i Uppsala (III: 7 e), reservationsanslag
(B)................................ 250,000

7 f Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid universitetet
i Uppsala (III: 7 f), reservationsanslag (B) 111,000

7 g Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala

(III: 7 g), reservationsanslag (B)............ 45,000

7 h Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid
tekniska högskolan i Stockholm (III: 7 h),

reservationsanslag (B)..................... 108,500

7 i Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans
i Stockholm kemibyggnad (III: 7 i),

reservationsanslag (B)..................... 57,500

7 j Uppförande av byggnad för avdelningen för vägoch
vattenbyggnad vid Chalmers tekniska
högskola (lil: 7 j), reservationsanslag (B) ... 350,000

7 k Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska
högskola (III: 7 k), reservationsanslag

(B)..................................... 43,000

7 1 örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumsko lorna

(lil: 7 1), reservationsanslag (B)...... 362,500

7 m Fullföljande av universitetsbibliotekets i Upp sala

om- och tillbyggnad m. m. (III: 7 m), reservationsanslag
(B)...................... 167,800 1,677,300

Jordbruksdepartementet:

8 a Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt (III: 8a), reservationsanslag (B).... 500,000

8 b Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt
(III: 8 b), reservationsanslag (B) . 16,200 516,200

5,364,100

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

D. Försvarsväsendets fastighets fond.
Arméförvaltningens delfond:

5 c Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsre server

(IV: 5 c), reservationsanslag......... 5,000,000

5 d Ammunitionsförråd (IV: 5 d), reservationsanslag 750,000

5 e Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel

(IV: 5 e), reservationsanslag............... 3,480,000

5 f Befälsbyggnad i Boden (IV: 5 f), reservationsanslag
.................................... 116,300

8 a Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker (IV: 8 a och b), reservationsanslag.. 160,000
8 b Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet
(IV: 8 c), reservationsanslag........ 90,000

8 c Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation
(IV: 8 d), reservationsanslag........ 200,000

9v Sjukstall m. m. å Marma skjutfält (IV: 9 v),

reservationsanslag........................ 32,500

12 a Ordnande av avloppsförhållandena vid Krono bergs

regemente (IV: 12 a), reservationsanslag 85,000
12 b Förvärv av bandelen Visborgs slätt—Kneipp byn

m. m. (IV: 12 b), reservationsanslag .. 15,000

M a r i n f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

14 d Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk
å Kinnekulle (IV: 26 b), reservationsanslag
.................................. 718,000

14 e Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinne kulle

(IV: 26 c), reservationsanslag......... 675,000

15 Byggnader för central torpedverkstad (IV: 25),

reservationsanslag........................ 512,500

17 b Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona

örlogsvarv (IV: 28 b), reservationsanslag .... 60,000

17 c Utbyggnad av sjöflygstation (IV: 28 c), reservationsanslag
............................ 187,500

17 d Radiopejlstationer (IV: 28 d), reservationsanslag 37,500
17 e Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms ör -

logsstation (IV: 28 e), reservationsanslag---- 790,000

17 f Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms
och Karlskrona örlogsvarv (IV: 28 f),

reservationsanslag........................ 268,000

17 g Vattenledning vid Hårsfjärdens depå (IV: 28 g),

reservationsanslag........................ 200,000

17 h Modernisering av vissa marinens verkstäder

m. m. (IV: 28 h), reservationsanslag....... 1,787,000

17 i Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar
(IV: 28 i), reservationsanslag ....... 500,000

20 e Förrådslokaler för artilleriammunition m. m.

(IV: 32 e), reservationsanslag.............. 1,750,000

20 f Gasskyddsförråd och gasskyddslab oratorier för

kustartilleriet (IV: 32 f), reservationsanslag . 199,000

20 g Förrådsbyggnad för skyddssvep (IV: 32 g), reservationsanslag
.......................... 70,500

Kronor

9,928,800

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

63

Kronor

20 h Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund

(IV: 32 h), reservationsanslag.............. 120,000

20 i Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid
Gotlands kustartillerikår (IV: 32 i), reservationsanslag
.............................. 205,000

Kronor

8,080,000

F1 y g f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

21 c Nytt kasernetablissement för bombflottilj (IV:

33 d), reservationsanslag.................. 490,000

21 d Etablissement för basorganisation (IV: 33 e),

reservationsanslag........................ 1,000,000

23 e Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj
(IV: 35 e), reservationsanslag.......... 219,000

23 f Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält

(IV: 35 f), reservationsanslag.............. 488,500

27 e Anordnande av krigsflygfält m. m. (IV: 40 c),

reservationsanslag........................ 1,869,000

27 g Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby

(IV: 40 e), reservationsanslag.............. 870,000

27 h Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets
förläggning i Fårösund (IV: 40 g),

reservationsanslag........................ 7,500 4,944,000

22,952,800

E. Statens utlåningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

8 a Frukt- och potatislagerhusfonden (V: 10 a), reservations -

anslag........................................... 67,500

14 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

(V: 16 a), reservationsanslag........................ 875,000

9427500

F. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten
vid skyddshemmet Härsjögården (VI: 3 a),

reservationsanslag (B).............................. 143,000

Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt
i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet
Margretelund (VI: 3 b), reservationsanslag (B) ... 114,000

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning
av en vattenanläggning vid skyddshemmet
Hornö (VI: 3 c), reservationsanslag................. 8,700

265,700

G. Fonden för förlag till statsverket.
Finansdepartementet:
a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker (VIII: 3 a),

reservationsanslag................................. 800,000

64

Kungl. May.ts proposition nr 292.

Kronor

Handelsdepartementet:

1 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VIII: 6), reservationsanslag
....................................... 740,000

1 a Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för olje lagring

(VIII: 6 a), reservationsanslag (B)........... 3,000,000

2 Cisternanläggningar för oljelagring (VIII: 7), reservations anslag

........................................... 202,500

2 a Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring

(VIII: 7 a), reservationsanslag (B).................. 750,000

2 b Anläggningar för oljelagring ovan jord (VIII: 8), reservationsanslag
........................... 400,000

5,892,500

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

3 Avskrivning å lån till bostadsbyggnader för centrala

torpedverkstadens personal, reservationsanslag....... 370,000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 41,394,100

Summa för driftbudgeten 1,515,030,900

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens af färsverks fonder.

B. Telegrafverket.

Kronor

14 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

reservationsanslag..................................... 4,395,000

III. Statens allmänna fastighets fond.

Ecklesiastikdepartementet:

7 m Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn- och

tillbyggnad m. m., reservationsanslag (B).............. 671,000

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

A r m é f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

5 d Ammunitionsförråd, reservationsanslag................... 1,500,000

5 e Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel, reservationsanslag. 6,960,000

5 f Befälsbyggnad i Boden, reservationsanslag............... 465,000

8 b Ytterligare medel till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets
fabriker, reservationsanslag.................. 40,000

8 d Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation, reser vationsanslag

....................................... 200,000

9 v Sjukstall m. m. å Marma skjutfält, reservationsanslag...... 65,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 292. 65

Kronor

12 a Ordnande av avloppsförhållandena vid Kronobergs regemente,
reservationsanslag............................ 85,000

12 b Förvärv av bandelen Visborgs slätt—Kneippbyn m. m., reservationsanslag
30,000

23 b Förvärv av viss mark vid Rinkaby skjutfält, reservationsanslag
............................................ 27,000

9.372.000

Marin förvaltningens delfond:

25 Byggnader för central torpedverkstad, reservationsanslag.. 1,025,000

26 c Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, reserva tionsanslag

......................................... 1,350,000

28 d Radiopejlstationer, reservationsanslag................. 75,000

28 e Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation,

reservationsanslag................... 790,000

28 f Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms och

Karlskrona örlogsvarv, reservationsanslag .............. 536,000

28 g Vattenledning vid Hårsfjärdens depå, reservationsanslag . . 400,000

28 h Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m., reservationsanslag
....................*.................... 1,787,000

28 i Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar, reservationsanslag
....................................... 1,000,000

32 e Förrådslokaler för artilleriammunition m. m., reservationsanslag
............................................. 3,500,000

32 f Gasskyddsförråd och gasskyddslaboratorier för kustartilleriet,
reservationsanslag............................... 398,000

32 g Förrådsbyggnad för skyddssvep, reservationsanslag....... 141,000

32 h Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund, reservationsanslag
..................................•_.......... 240,000

32 i Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid Gotlands

kustartillerikår, reservationsanslag.................... 410,000

11,652,000

F 1 y g f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

40 c Anordnande av krigsflygfält m. m., reservationsanslag---- 1,869,000

40 f Utvidgning av Kvidinge flygfält, reservationsanslag...... 18,500

40 g Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets förläggning
i Fårösund, reservationsanslag..............._•__15,000

1,902,500

22,926,500

V. Statens utlåningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

16 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift, reservationsanslag
....................................... 3,500,000

Handelsdepartementet:

18 Statens sekundärlånefond för rederinäringen, reservationsanslag
..................................................750,000

4.250.000

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 292. 5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

VI. Fonden för låneunderstöd.

Försvarsdepartementet:

a Värnpliktslån, reservationsanslag........................ 6,000,000

Socialdepartementet:

1 Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, reservationsanslag
............................................. 6,000,000

1 a Lån för stödjande av bostadsproduktionen i vissa orter, reservationsanslag
..................................... 5,000,000

Handelsdepartementet:

6 a Lån för tillverkning av röntgenfilm m. m., reservationsanslag 600,000

6 b Lån till aktiebolaget Svenska Amerika Linien, reservationsanslag
............................................. 3,450,000

21,050,000

VII. Fonden för statens aktier.

Handelsdepartementet:
c Teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebo laget,

reservationsanslag.............................. 11,000,000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

3 a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker, reservationsanslag
............................................ 8,000,000

3 b Förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning,

reservationsanslag................................... 80,500,000

Folkhushållningsdepartementet:

9 Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m., reservationsanslag
............................................. 20,000,000

15 Förlagskapital för clearingkassan för fettvaror, reservationsanslag
............................................. 500,000

109,000,000

Summa för kapitalbudgeten 173,292,500

? V?- ; 1V.V#

py\:- \

n.K

-yy

&•

l £i:

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Statsregleringen för

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter............................

II. Uppbörd i statens verksamhet........

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden....

IV. Diverse inkomster...................

Riksstaten

Milj. kr.

Tilläggs-stat I
Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

1,508.7

46.8

75.0

33.1

100.0

1,608.7

46.8

75.0

33.1

Säger

1,663.6

100. o

1,763.6

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder.............

130.6

. —

130.6

II. Riksbanksfonden....................

5.0

—

5.0

III. Statens allmänna fastighetsfond.......

9.9

—

9.9

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.......

5.6

—

5.6

V. Statens utlåningsfonder..............

12.7

—

12.7

VI. Fonden för låneunderstöd............

1.2

—

1.2

VII. Fonden för statens aktier............

27.6

—

27.6

VIII. Statens pensionsfonder...............

5.0

—

5.0

IX. Diverse kapitalfonder................

0.5

—

0.5

Säger

198.1

—

198.1

Summa

1,861.7

100. o

1,961.7

Underskott att avföras d statens budgetutjäm-

ningsfond..............................

11,675.7

3,637.1

1 Formellt belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

69

Bihang 2.

budgetåret 1940/41.

Utgifter.

Tilläggs-

Riksstaten

staterna

Summa

I och II

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.......

1.8

0.4

2.2

II. Justitiedepartementet................

16.5

0.3

16.8

III. Utrikesdepartementet................

8.8

0.3

9.1

IV. Försvarsdepartementet ..............

454.4

1,600.8

2,055.2

V. Socialdepartementet.................

343.7

40.4

384.1

VI. Kommunikationsdepartementet.......

124.4

89.1

213.5

VII. Finansdepartementet................

72.2

21.3

93.5

VIII. Ecklesiastikdepartementet............

246.8

5.8

252.6

IX. Jordbruksdepartementet.............

162.5

22.7

185.2

X. Handelsdepartementet...............

27.7

6.7

34.4

XI. Folkhushållningsdepartementet........

29.6

42.9

72.5

XII. Pensionsväsendet...................

60.6

1.4

62.0

XIII. Oförutsedda utgifter ................

1.0

—

1.0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.......

5.9

O.o

5.9

Säger

1,555.9

1,832.1

3,388.0

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.....................

1.2

—

1.2

II. Riksgäldsfonden....................

139.6

—

139.6

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

24.6

81.6

106.2

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-

förluster.........................

2.0

0.4

2.4

Säger

167.4

82.0

249.4

Summa

1,723.3

1,914.1

3,687.4

■T

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

71

Bihang 3.

P. M.

med approximativa beräkningar rörande utgifterna för försvarsväsendet
under budgetåret 1940/41.

I. Engångsutgifter.

I bifogade sammanställning1 redovisas de till försvarsstaben, arméförvaltningens
olika departement och styrelser, marinförvaltningen, flygförvaltningen
samt statens ammunitionsnämnd ställda anvisningar å förskottsanslaget
till engångsutgifter, (Ga), vilka kvarstodo vid utgången av budgetåret 1939/
40 samt ytterligare tillkommit under budgetåret 1940/41, ävensom de övriga
kvarstående anvisningar å anslagen 1939/40 G 2 och G 2 a, vilka skola redovisas
å sagda förskottsanslag. Vidare utvisar sammanställningen under budgetåret
1940/41 verkställda och beräknade utgifter å dessa anvisningar samt
uppskattade reservationer å desamma vid utgången av sistnämnda budgetår.

De till försvarsstaben ställda anvisningarna å tillhopa 305,000 kronor avse
utgifter för telefonanläggningar, anskaffning av vissa instrument, anordnande
av radiopejlstationer m. m. För täckning av kostnaderna för nämnda radiopejlstationer
har å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond under marinförvaltningens delfond
anvisats ett reservationsanslag av 75,000 kronor. I övrigt hava särskilda
medel för täckning av de utgifter, som följa av anvisningsbesluten,
icke anvisats å riksstaten eller tilläggsstaterna för budgetåret 1940/41, varför
dessa icke reglerade utgifter samt vid sistnämnda budgetårs utgång kvarstående
reservationer å de anvisade beloppen — tillsammans 230,000 kronor
— böra regleras över ett täckningsanslag.

Anvisningarna till arméförvaltningens civila departement —- inalles
68,918: 63 kronor — avse avlöningar till viss personal, kostnader för militärfysisk
verksamhet samt materielanskaffning. För täckning av dessa kostnader
hava icke anvisats särskilda anslag, varför täckningsmedel erfordras för
hela anvisningsbeloppet.

De anvisningsbelopp, som under budgetåret 1940/41 stått till arméförvaltningens
intendenturdepartements förfogande — tillsammans 213,661,935: 70
kronor — äro till huvudsaklig del ämnade för anskaffning av intendenturmateriel.
Enligt uppgift från departementet beräknas de behållningar å respektive
287,723: 20 kronor och 48,956: 53 kronor, som den 30 juni 1940 kvarstodo
å vissa till departementets förfogande genom nådiga brev den 6 september
1939 (Dnr H. 244) och den 15 juni 1939 (Dnr 2395) ställda anslagsmedel,
icke komma alt till någon del disponeras under budgetåret 1940/41
samt ej heller behöva i framtiden tagas i anspråk. Vid sådant förhållande
torde böra föreskrivas, att sagda behållna medel icke skola stå till förfogande
efter utgången av budgetåret 1940/41. För återstående anvisningsbeloppet
(213,661,935:70 — (287,723:20 + 48,956:53) ==) kronor 213,325,255:97!
för vars reglering särskilda anslagsmedel ej finnas anvisade, böra beredas
täckningsmedel.

Här utesluten.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

I den angivna summan av anvisningar tor arméförvaltningens tygdepartement
— 706,758,060 kronor — vilka anvisningar till huvudsaklig del avse
anskaffning av tygmateriel, ammunition, stridsvagnar och andra motorfordon
hava medräknats anskaffningsbemyndiganden å inalles 326,940,000 kronor.
I utgifterna under budgetåret 1940/41 hava inräknats kostnaderna för
av statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd förskotterade
anskaffningar å respektive 104,000,000 kronor och 48,389,480
kronor, vilka senare utgifter ännu den 31 mars 1941 ej redovisats å vederbörlig
krigstitel. Den till tygdepartementet ställda anvisningen den 12 april
1940 angående inköp av gengasaggregat (Folkh.dep.), å vilken den 30 juni
1940 förefanns en behållning å 2,242,049 kronor, skall enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 28 juni 1940 täckas över det å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 uppförda reservationsanslaget X a. C 8. För täckning av
övriga engångsutgifter synas böra disponeras de å 1940/41 års riksstat och
tilläggsstat I och II under fjärde huvudtiteln uppförda anslagen D 50, D 50 a,
D 51 och D 53 å tillhopa 127,465,000 kronor. I de angivna beloppen ingå
vidare 18,406,349 kronor, som i bokslutet för budgetåret 1939/40 av riksräkenskapsverket
omfördes från förskottstitel till krigstitel 11 respektive riksstatsanslaget
G 2 a. För reglering av återstående anvisningsbelopp,
(706,758,060 — 2,242,049 — 127,465,000 — 18,406,349 =) 558,644,662 kronor,
erfordras alltså särskilda täckningsmedel.

Till statens ammunitionsnämnd har anvisats 15,672,900 kronor för anskaffning
av maskiner för tillverkning av ammunition, för uppläggning av
förråd samt för uppförande av provisoriska fabriker m. m. Särskilda täckningsmedel
hava ej anvisats för dessa kostnader, varför desamma böra helt
regleras med särskilda anslagsmedel.

Ej heller för sjukvårdsstyrelsens till 11,323,873:68 kronor uppgående anvisningar,
vilka huvudsakligen avse anskaffning av sjukvårdsmateriel, har
anvisats täckningsanslag. Särskilda medel erfordras alltså för reglering av
hela anvisningsbeloppet.

Anvisningarna till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, vilka uppgå
till inalles 57,812,332:69 kronor, avse utrustningsarbeten i befästningar, uppförande
och elektrifiering av baracker, färdigställande av befästningsanläggningar
och dylikt. För täckning av viss förskottsanvisning å 550,000 kronor
avseende kostnader för vissa befästningsanläggningar, har å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken: 1940/41: IV. D. 53 a.
Vissa befästningsanläggningar uppförts ett reservationsanslag å samma belopp.
För återstående kostnader (57,812,332: 69 —- 550,000: — =)

57,262,332:69 kronor böra alltså beredas särskilda täckningsmedel.

Anvisningarna till marinförvaltningen — sammanlagt 216,277,816: 09 kronor
_ röra huvudsakligen anskaffning av artilleriammunition, torpeder,

minmateriel, inköp av fartyg samt nautisk och annan materiel. För täckning
av kostnaderna för vissa luftförsvarsanordningar vid Ilårsfjärden härunder
det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 uppförda
reservationsanslaget till vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret (E. 59)
anvisats ett belopp å 230,000 kronor. Vidare bör avdrag ske för ett förskott
till statens ammunitionsnämnd å 4,000,000 kronor, som redan i bokslutet för
budgetåret 1939/40 omlördes till riksstatsanslaget G 2 a. För reglering av
övriga kostnader för marinförvaltningens förevarande anskaffningar —
212,047,816: 09 kronor — erfordras alltså särskilda medel. Härav torde emellertid
de jämlikt kungl, breven den 9 februari och 26 mars 1940 (H 114 och
314) utbetalade beloppen å (50: — + 7,471: 35 =) 7,521: 35 kronor böra redovisas
såsom löpande utgifter, varefter återstå att täcka engångskostnader
å 212,040,294: 74 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

73

Det till flygförvaltningens förfogande under budgetåret 1940/41 stående
anvisningsbeloppet 88,847,994: 85 kronor, har huvudsakligen varit ämnat för
flygplananskaffningar, inköp av ammunition saint flyg- och intendenturmateriel.
För reglering av dessa kostnader hava ej anvisats några anslagsmedel,
varför täckningsmedel erfordras för hela kostnadsbeloppet.

Totalsumman av de medel, som under budgetåret 1940/41 stått till de olika
försvarsgrenarnas förfogande för engångsutgifter, utgör enligt sammanställningen
1,310,728,831:64 kronor. Härav beräknas de faktiska utgifterna under
budgetåret 1940/41 uppgå till 785,713,032: 36 kronor. Kvarstående behållningar
å anvisningsbesluten utgöra 525,015,799: 28 kronor. För täckning
av nämnda engångsutgifter hava, såsom ovan redovisats, å riksstaterna och
tilläggsstaterna för budgetåren 1939/40 och 1940/41 redan anvisats sammanlagt
130,562,049 kronor. Av kvarstående reservationer beräknas därjämte
336,679: 73 kronor icke komma att för framtiden tagas i anspråk.

I dessa siffror ingå även vissa byggnadskostnader. Frågan huruvida och i
så fall i vilken omfattning dessa äro av karaktär alt böra överföras till fastighetsfonden
kan icke bedömas i detta sammanhang.

Innan det slutliga behovet av täckningsmedel för här angivna förskottsanvisningar
till engångsutgifter kan fastställas, måste ställning tagas till frågan,
om täckning skall liksom under budgetåret 1939/40 ske enbart för de
likvider, som fullgöras under innevarande budgetår, eller om, liksom för
övriga å riksstaten redovisade engångsutgifter, reservationsanslag böra anvisas
för täckning av samtliga under budgetåret beslutade utgifter.

Vid bedömandet av dessa spörsmål bör först erinras, att den under budgetåret
1939/40 tillämpade anslagstekniken medfört svårigheter att särskilja
engångsutgifter från löpande utgifter samt försvårat möjligheterna att i redovisningen
fastlåsa de belopp, som vid utgången av budgetåret kvarstodo å
de före budgetårsskiftet meddelade anvisningarna. Därest icke såsom under
föregående år speciella skäl nödvändiggöra ett annat förfaringssätt måste
det därför framstå som önskvärt, att särskilda anslag anvisas för täckning
av engångsutgifterna.

Eftersom de hittills gjorda beställningarna av krigsmateriel icke kunna i
sin helhet fullföljas under innevarande budgetår, måste likvidema till en betydande
del verkställas först under efterföljande budgetår. I vissa fall kommer
det att bli beroende av rent tillfälliga omständigheter, huruvida de hittills
fattade utgiftsbesluten komma till kassamässigt uttryck före eller efter
budgetårsskiftet. Örn man emellertid önskar klarlägga de verkliga hittills beslutade
utgifterna för försvarets engångskostnader, liksom för övriga i budgeten
redovisade engångsutgifter, böra anslag anvisas för täckning av de utgifter,
som av Kungl. Majit anvisats till utbetalning, oberoende av örn utbetalningsbesluten
kunna av vederbörande förvaltningsmyndigheter slutligt
fullföljas under innevarande budgetår. Denna metod har även tillämpats
med avseende å de engångsutgifter, för vilka medel redan anvisats å riksstaten
och tilläggsstaterna.

Med avseende å tygdepartementets utgifter bör därvid hänsyn tagas till av
Kungl. Majit genom särskilda brev lämnade bemyndiganden att verkställa
vissa utgifter. Dessa bemyndiganden äro dock ännu ej formellt anvisade.
Med hänsyn till att även de lämnade bernyndigandena, åtminstone till den del
de avse utgifter, som verkställas genom ammunitions- och verkstadsnämnderna,
torde komma att föranleda utbetalningar under budgetåret 1940/41,
hava de i närslutna bilagor1 behandlats såsom anvisningar, för vilka särskilda
täckningsmedel böra äskas.

1 Ilar uteslutna.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 292.

6

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

De skäl, som tidigare kunnat åberopas till stöd för den föregående år med
avseende å täckningsanslaget Ga tillämpade anslagstekniken, synas i nuvarande
läge icke längre vara bärkraftiga. Såsom av närslulna tabeller framgår,
kunna anvisningarna för engångskostnader numera överblickas. Sedan
försvarsministern publicerat beräkningar rörande de totala försvarskostnadernas
storlek samt angivit deras sannolika fördelning på engångskostnader
och löpande utgifter, finnas icke längre skäl att enbart i redovisningshänseende
hemlighålla totalbeloppet för dessa kostnader. Specificeringen av de
hittills å tilläggsstat anvisade medlen ger vid handen, att en längre driven
sekretess med avseende å Ga-anvisningarna icke synes påkallad.

Även ur budgetteknisk synpunkt tala flera skäl för att de meddelade engångsanvisningarna
i sin helhet täckas genom reservationsanslag. De civila
beredskapsanslagen hava anvisats å budgeten, oaktat de sannolikt icke komma
att disponeras detta budgetår. Det skulle då verka egendomligt örn icke
samma princip kunde tillämpas med avseende å de militära beredskapsanvisningarna,
vilka i sin helhet äro disponerade för redan beslutade utbetalningar.
Dessutom skalle en sådan anslagsanvisning bidraga till att skapa bättre
reda och ordning i redovisningen samt underlätta övergången till den nya
riksstatsuppställning, som skall tillämpas från och med nästkommande budgetår.
Slutligen torde det även ur allmänna synpunkter vara önskvärt, att den
totala försvarskostnaden publiceras och även att den publicerade försy årskostnaden
icke skenbart understiger den av försvarsministern offentliggjorda
utgiftsberäkningen, vilket skulle bliva fallet örn täckningsmedel anvisades enbart
för under budgetåret gjorda utbetalningar.

Slutligen bör framhållas, att hänsyn här icke tagits till frågan, huruvida de
utlagda beställningarna vid återgång till fredsförhållanden kunna till viss del
återtagas och anvisningarna alltså vid sådant förhållande icke helt tagas i
anspråk. Motsvarande förhållande gäller emellertid även de för civila beredskapsändamål
anvisade anslagen. Man torde dock kunna förutsätta, att de
hittills beslutade militära materielanskaffningarna helt eller till huvudsaklig
del måste fullföljas, även örn den förstärkta försvarsberedskapen upphör
innan de hittills anvisade medlen blivit förbrukade.

I anslutning till vad sålunda anförts, har behovet av medel till täckning av
engångsutgifter å förskottsstaten beräknats till följande belopp:

Försvarsstaben ................................. 230,000 kronor

Arméförvaltningen:

Civila departementet .......................... 69,000 »

Intendenturdepartementet ..................... 213,325,300 »

Tygdepartementet ........................... 558,644,700 »

Statens ammunitionsnämnd .................... 15,672,900 »

Sjukvårdsstyrelsen ............................ 11,323,900 »

Fortifikationsstyrelsen ........................ 57,262,400 »

Marinförvaltningen .............................. 212,040,300

Flygförvaltningen ............. 88,848,000 »

eller tillsammans 1,157,416,500 kronor.

Därest de belopp, som enligt närslutna bilagor väntas komma att kvarstå
såsom reservationer å engångsanvisningarna till budgetåret 1941/42, anses
böra helt eller delvis täckas genom anslag för sistnämnda budgetår, böra förestående
summor minskas med de belopp, för vilka täckning anses böra uppskjutas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

75

II. Löpande utgifter.

De medel som erfordras för täckning av löpande utgifter för försvarsberedskap
under budgetåret 1940/41 (förskottsanslagen Da, Ea, Fa och Ga) torde
kunna beräknas på följande sätt:

Milj.

kronor

De kontanta försvarsutgifterna under innevarande budgetår

torde kunna beräknas till...................................... 2,050.0

Reservationerna å riksstaten och tilläggsstaterna torde minskas

från 202.3 till 190.1 med ...................................... — 12.2

Tillkommer reservationer å engångsanvisningar den 376 1941 .... 525.0

Totala försvarskostnaden blir alltså 2,562.8

Härav täckas å riksstaten ............................ 454.4

å tilläggsstat I och II t. o. m. prop. 221 ................... 201.8 656.2

Återstår att täcka å förskottsstaten 1,906.6
Härav täckas såsom engångskostnader enligt ovan ............ 1,157.4

övriga beredskapskostnader, löpande utgifter, torde alltså kunna

beräknas till ................................................ 749.2

eller i avjämnat tal .......................................... 750.0

varav torde belöpa på

arméförvaltningen ................................ 500

marinförvaltningen ............................... 100

flygförvaltningen ................................. 40

länsstyrelserna (krigsfamiljebidrag) ...... 110_

tillsammans 750 milj. kronor,

eller samma belopp, som för dessa förskottsanslag sammanlagt beräknats i
förskottstaten.

III. Sammanfattning.

Sammanlagt torde alltså såvitt nu kan bedömas de till budgetåret 1940/41
hänförliga beredskapskostnader, för vilka täckning icke beräknats i riksstaten
eller hittills å tilläggsstat anvisade anslag, inklusive under budgetåret
1939/40 anvisade hittills icke täckta medel, kunna beräknas till

engångsutgifter ................................. 1,157,416,500 kronor

löpande utgifter ................................ 750,000,000 »

eller sammanlagt ............................... 1,907,416,500 kronor.

Stockholm den 17 maj 1941.