Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

1

Nr 282.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1941/42 till egnahemsorganen för handhavande
av bostadsförbättringsverksamhet, m. m.; given Stockholms
slott den 23 maj 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen: Den

sedan några år tillbaka bedrivna bidragsverksamheten för främjande
av bostadsförbättring på landsbygden står under ledning och kontroll av egnahemsstyrelsen.
Även i fråga örn den särskilda lån- och bidragsgivningen
för lantarbetarbostäder tjänstgör egnahemsstyrelsen som ledande organ. Ifrågavarande
verksamhetsgrenar handhavas av egnahemsorganen jämväl efter
den från och med budgetåret 1940/41 genomförda omorganisationen av egnahemsverksamheten,
vilken bland annat innebar, att hushållningssällskapens
egnahemsnämnder ersatts med direkt under egnahemsstyrelsen sorteUihang
till riksdagens protokoll 1941. 1 samt. Nr 282. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

rande rent statliga nämnder. I samband med omorganisationen har därjämte
befattningen med utbetalning av lantarbetarbostadslån och lantarbetarbostadsbidrag
samt granskning och förvaring av säkerheterna för sådana lån
och bidrag överflyttats från statskontoret till egnahemsstyrelsen.

Till ersättning för vissa av dylik verksamhet föranledda administrationskostnader
för egnahemsstyrelsen och egnahemsnämnderna ha medel tidigare
plägat anvisas från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. I sin skrivelse den
15 november 1939 med anslagsäskanden för egnahemsverksamheten under
budgetåret 1940/41 förklarade sig egnahemsstyrelsen i anslutning härtill ha
räknat med att visst belopp fortfarande skulle från nyssnämnda anslag utgå
till bestridande såväl av ersättning till personal, som direkt anställdes hos
styrelsen och nämnderna för att sysselsättas med arbete för bostadsförbättringsverksamliet
m. m. som ock av vissa kostnader för anlitande av byggnadssakkunskap
inom egnahemsorganen. Även om egnahemsnämnderna behövde
tillgång till byggnadssakkunskap icke blott för liandhavandet av bostadsförbättringsverksamlieten
utan även för egnahemsarbelet i allmänhet,
borde beaktas, att såväl egnahemsdirektörerna och i förekommande fall egnahemskonsulenterna
och egnahemsassistenterna som även egnahemskassörerna
åsamkades betydande arbete med bostadsförbättringsverksamheten,
utan att det ifrågasattes att några medel därför skulle ställas till förfogande
från femte huvudtitelns anslag, och med tanke därpå syntes rimligt, att de
kostnader, som föranleddes av anlitande av speciell byggnadssakkunskap hos
egnahemsnämnderna, bestredes av nyss avsedda anslagsmedel. I avgivna remissyttranden
framhöllo statskontoret och riksräkenskapsverket i anledning
härav såsom sin mening, att samtliga kostnader för de arbetsuppgifter, vilka
skulle åvila egnahemsstyrelsen och egnahemsnämnderna, borde bestridas av
de för avlöningar och omkostnader hos styrelsen och nämnderna anvisade
anslagsmedlen.

Vid föredragning av nämnda spörsmål i propositionen nr 130/1940 L. angående
anslag till egnahemsverksamhet för budgetåret 1940/41 m. m. anförde
jag (sid. 8 och 31), alt möjligheten att för vissa kostnader för egnahemsstyrelsen
taga i anspråk erforderligt belopp av anslaget till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden fortfarande borde stå öppen samt att jag
— ehuru jag i princip biträdde statskontorets och riksräkenskapsverkets uppfattning
—- likväl funne övervägande skäl tala för att de särskilda kostnaderna
för egnahemsnämndernas befattning med bostadsfrämjandet tills vidare
i viss utsträckning skulle få avföras å nyssnämnda anslag till främjande
av bostadsbyggande å landsbygden. Mot nämnda uttalanden framställde riksdagen
icke någon erinran.

Jag torde nu få anmäla, att egnahemsstyrelsen i skrivelse den 29 augusti
1940 hemställt om medgivande, att av reservationsanslaget till bidrag till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden må under budgetåret 1940/41
bestridas kostnader intill ett belopp av 18,000 kronor för avlönande av personal,
vilken inom styrelsen sysselsättes med arbete, som föranledes av sty -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3

relsens befattning med bostadsförbättringsverksamheten och den särskilda
lån- och bidragsgivningen för lantarbetarbostäder. Egnahemsstyrelsen har
vidare i skrivelse den 19 maj 1941 hemställt, att, under förutsättning att en
väsentligt utvidgad bostadsförbättringsverksamhet avsåges skola komma till
stånd under budgetåret 1941/42, för riksdagen måtte framläggas förslag örn
förstärkning av egnahemsstyrelsens och egnahemsnämndernas anslag för
nämnda budgetår till avlöningar och till omkostnader med sammanlagt
150,000 kronor. Över framställningarna har statskontoret den 29 augusti
1940, respektive den 23 maj 1941 avgivit infordrade utlåtanden.

I sin förstnämnda skrivelse har egnahemsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Särskilt efter egnahemsorganisationens omläggning medför handhavandet
av bostadsförbättringsverksamheten samt lån- och bidragsgivningen för
lantarbetarbostäder betydande arbete för styrelsen. Bortsett från de uppgifter,
som härvidlag falla på styrelsens överdirektör, byråchefen på allmänna
byrån samt byrådirektören på byggnadskontoret m. fl., kan arbetet med behandlingen
av ärenden av här avsedd art beräknas taga i anspråk dels en
halv arbetskraft med juridisk utbildning (prövning av ansöknings- och besvärsärenden,
tillsyn över säkerhetshandlingar m. m.), dels en halv arbetskraft
med agronomutbildning, dels en och en halv arbetskraft på byggnadskontoret
(gransknings- och ritarbete), dels ock en arbetskraft för kontorsbiträdesgöromål.

Enligt styrelsens mening böra ifrågavarande särskilda arbetskrafter avlönas
från anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden.
Härvid torde böra räknas med avlöningar för en halvtidsbefattning med
lön motsvarande löneklass 15, en halvtidsbefattning med lön motsvarande
löneklass 13, en heltidsbefattning och en halvtidsbefattning med lön motsvarande
löneklass 12 samt en heltidsbefattning med lön motsvarande löneklass
4, allt med skäligt tillägg med hänsyn till levnadskostnadsindex. Sålunda
beräknade avlöningskostnader kunna för tiden från och med oktober
1940 intill utgången av budgetåret 1940/41 uppskattas till i runt tal 18,000
kronor.

I sitt yttrande häröver har statskontoret erinrat, att de av 1934 års riksdag
godkända grunderna beträffande ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida
innebära, bland annat, att utgifter för statens egen verksamhet skola särskiljas
från bidrag eller understöd till icke statlig verksamhet, att i fråga om
förstnämnda utgiftsgrupp anslagsuppdelningen skall ske efter myndigheter
samt alt medelsanvisningen för myndigheterna skall anordnas på sådant sätt,
alt de olika huvudslagen av utgifter — i främsta rummet personalkostnader
och sakliga kostnader -— kunna hållas isär. Den av egnahemsstyrelsen föreslagna
anordningen att för avlönande av viss personal hos styrelsen, vilken
personal skulle sysselsättas med till styrelsens ämbetsbefattning hörande reguljära
och fortlöpande göromål, taga i anspråk reservationsanslaget till bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, syntes näppeligen
stå i överensstämmelse med angivna grunder. Det av chefen för jordbruksdepartementet
i propositionen nr 130/1940 L., sid. 8, gjorda uttalandet kunde
svårligen åberopas såsom stöd för en avvikelse från angivna budgettekniska

4

Kungl. Majus proposition nr 282.

principer, allra helst som av Kungl. Maj:t hittills lämnade medgivanden att
anlita berörda anslag i intet fall avsett avlöningar till hos styrelsen anställd
personal med fortlöpande reguljära styrelsen åvilande arbetsuppgifter. Ämbetsverket
— som visserligen icke kunde med full säkerhet bedöma, örn och i
vad mån den i framställningen omförmälda personalen kunde anses oundgängligen
behövlig för att egnahemsstyrelsen skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina ämbetsåligganden, men som hade svårt att föreställa
sig, att en utökning av personalen i avsedd omfattning skulle vara
strängt av behovet påkallad — ville med hänsyn härtill förorda, att hos riksdagen
äskades särskilda medel för ändamålet. I varje fall syntes erfordras
riksdagens samtycke för att taga i anspråk reservationsanslaget till bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden för bestridande av ifrågavarande
avlöningskostnader.

I sin omförmälda skrivelse den 19 maj 1941 har egnahemsstyrelsen med
avseende å behovet av anslagsmedel för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1941/42 anfört i huvudsak följande.

Den av egnahemsorganisationen omhänderhavda statsunderstödda bostadsförbättringsverksamheten
på landsbygden under budgetåret 1941/42 torde
beräknas komma att väsentligt utvidgas med hänsyn bland annat till förhållandena
på arbetsmarknaden. Om så blir fallet, är det naturligt, att de för
normala förhållanden beräknade anslagen för egnahemsstyrelsen och egnahemsnämnderna
icke kunna bliva tillräckliga. På grund härav anser sig
styrelsen nödsakad att framlägga förslag om anvisande av särskilda anslagsmedel
till förstärkning av styrelsens och nämndernas avlönings- och expensanslag.

För egnahemsstyrelsen torde behov böra beräknas uppkomma av att anställa
1 heltidsamanuens för det administrativa arbetet (prövning av besvär,
rådgivning åt nämnderna i fråga om författningstillämpning m. m.), 2 lieltidsamanuenser
och 2 kontorsbiträden för räkenskapsgranskning och annat
kameralt arbete samt 2 heltidsamanuenser och 1 kontorsbiträde för granskning
av ritningar m. m. För avlöning av nu nämnda personal torde böra beräknas
ett anslagsbehov av omkring 40,000 kronor. En utvidgad bostadsförbättringsverksamhet
skulle vidare medföra ökade kostnader för styrelsen
för blankett- och ritningstryck, maskiner och kontorsinventarier, bokföringsmaterial,
telefoner m. m. Kostnadsökningen för dessa ändamål torde kunna
uppskattas till i runt tal 30,000 kronor.

Beträffande personalbehovet bos egnahemsnämnderna utgår styrelsen från
att de ökade kostnaderna härför, i den mån de ha avseende å byggnadsrådgivning
och byggnadskontroll, komma att bekostas från anslagsmedel under
femte huvudtiteln till bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden. För
avlönande av annan personal hos egnahemsnämnderna, närmast för expeditionsgöromål,
torde böra räknas med en kostnad av förslagsvis 60,000 kronor.
Vad slutligen angår behovet av ökade expenser för egnahemsnämnderna,
torde även här kunna förutsättas, att sådana kostnader som hänföra sig till
den utökade byggnadsrådgivningen och byggnadskontrollen komma att bestridas
från nyssnämnda anslagsmedel under femte huvudtiteln. I övrigt påräknelig
kostnadsökning för skrivmaterialier, vissa inventarier, telefoner m. m.
torde kunna uppskattas till ungefär 20,000 kronor.

Egnahemsstyrelsen, som emellertid utgår från att styrelsen icke behöver
känna sig bunden att i detalj disponera angivna belopp på det sätt, som skis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

5

serats, utan att styrelsen äger en viss rörelsefrihet härutinnan, får under åberopande
av det sålunda anförda hemställa, att Kungl. Ma,j:t måtte, under förutsättning
att en väsentligt utvidgad bostadsförbättringsverksamhet avses
skola komma till stånd, framlägga förslag för riksdagen om förstärkning av
egnahemsstyrelsens och egnahemsnämndernas anslag till avlöningar och till
omkostnader med sammanlagt 150,000 kronor.

I sitt remissyttrande i anledning av sistberörda framställning har statskontoret
anfört i huvudsak följande.

Då framställningen icke lämnar några hållpunkter för bedömande örn och
i vad mån en förstärkning av styrelsens och egnahemsnämndernas avlöningsoch
omkostnadsanslag för budgetåret 1941/42 kan vara erforderlig, kan ämbetsverket
icke ingå i någon prövning av ärendet i sak. Statskontoret förutsätter
emellertid, att utöver de medel, som kunna bliva beviljade till förhöjning
av ifrågavarande anslag, anvisning av ytterligare belopp för styrelsens
och nämndernas verksamhet under nästkommande budgetår icke kommer att
ske, samt att beviljade tilläggsanslag endast komma att ställas till styrelsens
förfogande, örn och i den mån Kungl. Maj:t äger tillgång till detaljerade
kostnadsberäkningar.

Vad härefter angår formen för medlens beviljande, vill statskontoret erinra,
att de av 1934 års riksdag godkända grunderna för uppställningen av
riksstatens utgiftssida innebära, bland annat, att anslagen för statlig verksamhet
skola uppdelas efter myndigheter och att för varje myndighet medelsanvisningen
skall anordnas på sådant sätt, att de olika huvudslagen av
utgifter -— i främsta rummet personalkostnader och sakliga kostnader^ -—
kunna hållas isär. I enlighet härmed skulle det belopp, varom här är fråga,
rätteligen fördelas på fyra anslag, nämligen ett till förstärkning av styrelsens
avlöningsanslag, ett till förstärkning av dess omkostnadsanslag, ett till förstärkning
av egnahemsnämndernas avlöningsanslag och ett till förstärkning
av deras omkostnadsanslag. Därest det emellertid med hänsyn till svårigheten
att beräkna behovet av medel för de särskilda ändamål, som skola tillgodoses,
skulle befinnas önskligt, att avvikelse göres från nyssnämnda grunder,
torde i allt fall åtminstone två anslag böra anvisas, nämligen ett till
ökade medel åt egnahemsstyrelsen och ett till ökade medel åt egnahemsnämnderna.
De anslag, som kunna varda beviljade, böra uppföras såsom obetecknade.

Med avseende å förevarande spörsmål torde jag först få erinra om att detsamma
i viss del redan tidigare anmälts för Kungl. Maj:t. I skrivelse den 17
december 1940 med förslag angående erforderliga medel för fortsättande
under budgetåret 1941/42 av bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden
framhöll egnahemsstyrelsen, att en sådan utvidgad bostadsförbättringsverksamhet
som i skrivelsen åsyftades måste medföra viss ökning av behovet
av arbetskraft och expensmedel hos såväl egnahemsstyrelsen som egnahemsnämnderna
och att, i den mån icke de vanliga avlönings- och omkostnadsanslagen
skulle lämna tillgång till sålunda ökade administrationskostnader,
medel från anslaget till bostadsförbättringsbidrag syntes böra få enligt
beslut av Kungl. Maj:t tagas i anspråk för dessa ändamål. Skrivelsen
anmäldes av chefen för socialdepartementet i den till innevarande års riks -

Departements chefen.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 282.

dag avlåtna propositionen nr 251 angående åtgärder för främjande av ökad
bostadsproduktion m. m., varvid departementschefen yttrade (sid. 176), att
under det i propositionen äskade reservationsanslaget till bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden borde avses medel för bland annat —
förutom rådgivningsverksamhet i landsbygdens byggnadsfrågor — avlöningar
och reseersättningar åt vissa hos egnahemsstyrelsen anställda byggnadskontrollanter.
Angående sättet för bestridande av kostnader i övrigt för särskild
arbetskraft och särskilda expenser i anledning av den i propositionen
föreslagna utvidgningen av bostadsförbättringsverksamheten gjordes i nämnda
sammanhang icke något uttalande.

Såsom framgår av mina uttalanden till propositionen nr 230/1940 L., synes
det mig principiellt riktigt, att de särskilda avlönings- och omkostnadsbehov
för egnahemsstyrelsen och egnahemsnämnderna, vilka föranledas av myndigheternas
befattning med bostadsförbättringsverksamheten, tillgodoses medelst
anslag under nionde huvudtiteln. Jag vill därför föreslå, att det för innevarande
budgetår av egnahemsstyrelsen äskade beloppet av 18,000 kronor för
särskilda avlöningskostnader vid egnahemsstyrelsen, mot vilket belopp icke
synes finnas anledning till erinran, får bestridas med anlitande av det till
Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Avlöningar anvisade förslagsanslaget
å 202,800 kronor. Enligt vad jag inhämtat är med anledning härav en
förstärkning med nämnda belopp, 18,000 kronor, erforderlig av den å avlöningsstaten
för egnahemsstyrelsen med bestämt belopp av 50,000 kronor
uppförda grundavlöningsposten. De medel, vilka egnahemsstyrelsen funnit
erforderliga för bestridande under nästa budgetår av utgifter för avlöningar
och omkostnader vid styrelsen och nämnderna i anledning av deras handhavande
av bostadsförbättringsverksamhet, torde böra anvisas i form av två
särskilda obetecknade anslag, förslagsvis med rubrikerna Egnahemsbildning:
Egnahemsstyrelsen: Handhavande av bostadsförbättringsverksamhet och Egnahemsbildning:
Egnahemsnämnderna: Handhavande av bostadsförbättringsverksamhet,
å 70,000, respektive 80,000 kronor. Sedan riksdagen prövat anslagsfrågorna
torde det få ankomma på Kungl. Majit alt efter förslag av egnahemsstyrelsen
meddela närmare föreskrifter rörande anslagens användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

l:o) medgiva, att den i avlöningsstaten för egnahemsstyrelsen
under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal upptagna delposten till grundavlöningar
m. m. må för budgetåret 1940/41 överskridas med högst
18,000 kronor;

2:o) för budgetåret 1941/42 under nionde huvudtiteln anvisa
följande anslag, nämligen

dels till Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Handhavande
av bostadsförbättringsverksamhet ett
anslag av .............................. kronor 70,000,

Kungl. Maj.ts proposition nr 282.

7

dels ock till Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna:
Handhavande av bostadsförbättringsverksamliet
ett anslag av .................... kronor 80,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av de lydelse, bilaga
lill detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Per Eldin.