Kungl. Majlis proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;
given Stockholms slott den 25 april 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Thorivald Bergquist.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 april 1941.

K ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

T. f. departementschefen, statsrådet Bergquist anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under kapitalbudgeten,
bilaga 2, »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1, föreslagit riksdagen
att i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av 6,400,000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande ärenden.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 216. 899 41

2

Kungl. Majus proposition nr 216.

Uppförande av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.

(Frågan har senast behandlats i 1940 års statsverksproposition, kapitalbudgeten
(bilaga 4, punkt 1), statsutskottets utlåtande nr 68 till 1940 års
lagtima riksdag och samma riksdags skrivelse nr 151).

I skrivelse den 30 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande
av medel å riksstaten för nästa budgetår till slutförande av byggnadsarbetena
vid Sidsjöns sjukhus.

Styrelsen har därvid till en början framhållit, att Kungl. Majit den 30
juni 1938 uppdragit åt styrelsen att, med beaktande av vad i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 mars 1938 och riksdagens skrivelse den 31
maj 1938, nr 343, anförts rörande då föreliggande förslag till nytt sinnessjukhus
i Sundsvall, upprätta fullständiga ritningar till anläggningen i fråga
ävensom undersöka möjligheterna att genom byggnadsföretagets utbjudande
helt eller till vissa delar å entreprenad nedbringa totalkostnaden under det
för ändamålet beräknade beloppet av 10,400,000 kronor. Därjämte hade
Kungl. Majit den 26 augusti 1938 förklarat, att byggnadsstyrelsen ägde för
upprättande av fullständiga entreprenadhandlingar ävensom för byggnadsföretagets
igångsättande beträffande erforderliga markarbeten disponera ett
belopp av högst 1,000,000 kronor. Vidare har byggnadsstyrelsen erinrat örn
att Kungl. Majit den 22 juni 1939 och den 21 juni 1940 medgivit, att byggnadsstyrelsen
finge — utöver genom beslutet den 26 augusti 1938 anvisat
belopp -— för fullföljande av de med uppförandet av sjukhuset förenade
arbetena använda 3,000,000 kronor respektive 3,200,000 kronor, varigenom
för byggnadsföretaget sålunda stöde till byggnadsstyrelsens disposition tillhopa
7,200,000 kronor.

Slutligen har byggnadsstyrelsen anfört att Kungl. Majit genom skilda
beslut medgivit, att förenämnda, den 26 augusti 1938 anvisade belopp av
1,000,000 kronor finge av styrelsen disponeras jämväl för utförande i styrelsens
egen regi av grund-, sockel- och bottenbjälklagsarbeten för de åtta sjukpaviljongerna
samt specialpaviljongen vid sjukhuset ävensom av kulvertanordningen
mellan nämnda byggnader, att styrelsen finge i egen regi uppföra
omförmälda nio paviljonger vid sjukhuset samt att styrelsen skulle äga att
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna ritningar i egen regi
uppföra administrationsbyggnad, upptagningspaviljong, ekonomibyggnad med
gymnastik- och samlingssal samt värmecentral med verkstadsbyggnad vid
sjukhuset.

Rörande de byggnadsarbeten, som alltjämt återstode att verkställa, har
styrelsen anfört följande.

Arbetena hade numera fortskridit så långt, att fem paviljonger vore helt
eller i det närmaste uppförda under tak. Grundläggningsarbetena för övriga
fem paviljonger påginge och grunden för den byggnad, som vore avsedd att
inrymma värmecentral och verkstäder, vore färdig, varjämte grundläggningsarbetena
för ekonomibyggnaden igångsatts. Före utgången av år 1940 beräknades
byggnadsstommarna för samtliga paviljonger samt värmecentralbyggnaden
vara uppförda under tak, varefter de invändiga putsnings- och

3

Kungl. Majlis proposition nr 216.

golvläggningsarbetena i dessa byggnader beräknades kunna igångsättas omedelbart
efter årsskiftet.

Utöver förenämnda byggnader planerades att vid sjukhuset uppföra bostäder
m. m. för personal, obduktionsbyggnad och växthus.

Såsom antytts uppskattades ursprungligen kostnaderna för sjukhusbygget
till sammanlagt 10,400,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid i sin
förevarande skrivelse i anledning av de inträdda förändringarna på byggnadsmarknaden
verkställt en omräkning i vissa delar av de tidigare kalkylerna.
I enlighet härmed skulle totalsumman kunna beräknas till 11,500,000 kronor,
fördelad på följande sätt:

Åtta sjukpaviljonger samt specialpaviljong.................... kronor

Administrationsbyggnad, upptagningspaviljong, ekonomibyggnad
med gymnastik- och samlingssal samt värmecentral

med verkstadsbyggnad ...................................... »

B o stadsbyggnader:

bostadshus örn sju rum, jungfrukammare

och kök för sjukhuschef ................ kronor 80,000

bostadshus om sex rum, jungfrukammare

och kök för överläkare .................. » 70,000

bostadshus med tre lägenheter, vardera örn
fem rum, jungfrukammare och kök, för

två förste-läkare och syssloman.......... » 155,000

bostadshus med tre lägenheter, vardera örn
tre rum, jungfrukammare och kök, för

andre-läkare .............................. » 113,000

bostadshus med tre lägenheter örn tre rum
och kök för maskinmästare, förste maskinist
och trädgårdsmästare................ » 87,000

10 två-familjsvillor för gift personal med

lägenheter örn två rum och kök ........ » 364,000

bostadshus för förestånderskor och översköterskor
................................ » 246,000

3 bostadshus för sköterskor ................ » 575,000

bostadshus för ogift manlig personal ...... » 198,000

portvakts- och personalbyggnad jämte tele foncentral

................................ » 65,000

tvättstuga för gift personal ................ » 20,000 »

Obduktionsbyggnad.............................................. »

Växthus.......................................................... »

Trafikkulvertar mellan paviljongerna .......................... »

Pannanläggning m. m. för värmecentral, köks- och tvättapparater
samt desinfektionsanläggning.......................... »

Lokaltelefon och nattvaktskontroll.............................. »

Utvändiga ledningar för värme-, vatten-, avlopps- och elektriska
ledningar inklusive schaktnings- och sprängnings arbeten

samt rörkulvertar.................................... »

Ytterbelysning .................................................. »

Promenadgårdar ................................................ »

Väg- och planeringsarbeten samt stängsel...................... »

4,990,000

2,465,000

1,973,000

55.000

90.000
260,000

490,000

54.000

738.000
25,000

170.000

190.000

Summa kronor 11,500,000

4

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

För utförande av vid byggnadsföretaget erforderliga skyddsrum, för vilka
förberedande åtgärder vidtagits, har därjämte beräknats åtgå tillsammans

160.000 kronor, varför kostnadssumman i sin helhet skulle komma att uppgå
till (11,500,000 + 160,000) 11,660,000 kronor.

I anslutning till dessa kostnadskalkyler har byggnadsstyrelsen ytterligare
anfört:

Såsom framginge av propositionen nr 176 till 1938 års riksdag hade byggnadsstyrelsen
under år 1937 beräknat de slutliga kostnaderna för sjukhusanläggningen
till 11,370,000 kronor. Föredragande departementschefen hade
emellertid ansett, att genom begränsning av personalbostädernas antal och
förenkling av desamma — i den mån de överskrede skälig minimistandard
— en icke obetydlig reduktion av totalkostnaderna syntes kunna uppnås.
Efter samråd med byggnadsstyrelsen hade departementschefen funnit sig
berättigad uppskatta densamma till inemot 1,000,000 kronor, vadan för sjukhuset
syntes behöva beräknas ett belopp av högst 10,400,000 kronor.

Det ursprungligen föreslagna byggnadsprogrammet för personalbostäder
hade sedermera i flera avseenden väsentligt beskurits, med avseende på
såväl antal som standard, varjämte vissa andra åtgärder i besparingssyfte
vidtagits. Kostnaderna för sjukhuset hade emellertid numera — bortsett
från erforderliga skyddsrum — måst beräknas till 11,500,000 kronor eller

1.100.000 kronor högre belopp än det som förut angivits som slutbelopp.

I anledning härav ville styrelsen erinra, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna
upprättades vid mitten av år 1937. Mellan denna tidpunkt och
hösten 1939, innan nuvarande kristidsperiod inträtt, hade icke obetydliga
prisstegringar ägt rum, genomsnittligt med 15 ä 20 procent, och under förevarande
kristid hade ökade kostnader å materialier och arbete uppstått
med ytterligare omkring 10 procent. Den kostnadsökning av i runt tal
10 procent, som de numera upprättade kostnadsberäkningarna visade, innebure
sålunda i själva verket, att den av departementschefen angivna kostnadssumman
underskridits och det vore givetvis styrelsens avsikt att med
beaktande av de förutsättningar och krav, som måste anses föreligga för de
åtgärder i besparingssyfte vid statliga byggnadsföretag, vilka numera igångsatts,
söka på allt sätt medverka till att den nu angivna slutliga kostnaden
för byggnadsföretaget icke utan särskilt tvingande skäl — vartill måste
räknas ytterligare inträffande prisstegringar å materialier och arbete — överskredes.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med erinran att hittills
sammanlagt 7,200,000 kronor anvisats för hithörande ändamål har styrelsen
hemställt, att ett reservationsanslag av (11,660,000 — 7,200,000) 4,460,000
kronor måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår för fullbordande av
nu ifrågavarande byggnadsföretag.

Slutligen har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 21 april 1941 för godkännande
överlämnat uppgjorda ritningar till bostäder m. m., obduktionsbyggnad
och växthus vid sjukhuset. Styrelsen har därvid anmält bland
annat, att de nio vårdpaviljongerna och ångpannebyggnaden numera vore
under tak.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arbetena med uppförandet av
det nya sinnessjukhuset i Sundsvall fortskridit så långt, att medel för avslutande
av byggnadsföretaget nu böra anvisas.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Såsom jag i det föregående anfört, Ilar byggnadsstyrelsen med hänsyn
till inträdda prisstegringar på byggnadsmarknaden verkställt en omräkning
i vissa delar av de tidigare kostnadskalkylerna och samtidigt i anledning av
erhållet uppdrag gjort byggnadsförslaget i avseende å personalbostäderna
till föremål för en omarbetning i besparingssyfte.

Rörande sistnämnda fråga vill jag erinra örn att 1938 års riksdag vid behandlingen
av förslaget örn ifrågavarande sjukhus’ uppförande i anslutning
till Kungl. Maj:ts uppfattning uttalade sig för nödvändigheten av en begränsning
och förenkling av det av byggnadsstyrelsen föreslagna bostadsbeståndet
för läkare och övrig personal. Enligt detta styrelsens förslag hade
bostädernas uppförande beräknats draga en sammanlagd kostnad av 2,260,000
kronor. I det av styrelsen nu framlagda reviderade förslaget har framför allt
en förhållandevis betydande reducering av antalet bostäder vidtagits, varigenom
hithörande byggnadskostnader trots den inträdda prisstegringen ansetts
kunna begränsas till 1,973,000 kronor. Det synes emellertid icke helt uteslutet,
att ytterligare kostnadsminskningar äro möjliga. Jag vill därför förorda,
att utlåtande från 1940 års civila byggnadsordning inhämtas, innan uppförandet
av personalbostadshusen i den av byggnadsstyrelsen föreslagna omfattningen
påbörjas. Denna omprövning torde jämväl få omfatta förslagen
rörande obduktionsbyggnad och växthus. Jag förutsätter vidare, att byggnadsstyrelsen
vid utförandet av övriga kvarstående arbeten vid sjukhusbygget
tillvaratager alla möjligheter för nedbringande av byggnadskostnaderna.

Försiktigtvis anser jag mig likvisst böra räkna med det totalbelopp —
(11,660,000 — 7,200,000) 4,460,000 kronor — som byggnadsstyrelsen funnit
ytterligare erfordras för byggnadskomplexets fullbordande samt förordar, att
detta belopp i sin helhet äskas för nästa budgetår.

Anordnande av en rotfruktkällare vid Umedalens sjukhus.

I skrivelse den 11 februari 1941 har medicinalstyrelsen med överlämnande
av till ärendet hörande ritningar och kostnadsförslag gjort framställning om
anvisande av medel för anordnande av en rotfruktkällare vid Umedalens
sjukhus. Styrelsen har härutinnan anfört i huvudsak följande.

Den plan, som följdes vid uppförande av Umedalens sjukhus vid Umeå,
hade icke upptagit någon rotfruktkällare, enär man för det dåvarande icke
kunde beräkna storleken av de lagerutrymmen, som komme att krävas för
antytt ändamål. Sedan sjukhuset numera varit i drift närmare 6 år, kunde
behovet av dylika utrymmen närmare överblickas. Sjukhusets odlade jordareal
hade undan för undan ökats genom återupptagande av nedlagda mossodlingar
och uppginge för närvarande till närmare 25 hektar. Hösten 1940
skördades vid sjukhuset en potatismängd, som viii täckte sjukhusets årsbehov,
vartill komme åtskilliga andra trädgårdsprodukter, såsom kål m. m.

Med skrivelse den 29 juni 1940 hade sjukhusdirektionen till medicinalstyrelsen
överlämnat förslag att för en kostnad av 24,900 kronor vid sjukhuset
uppföra en sådan källare, varom nu vore fråga. Förslaget hade sedermera
på föranstaltande av medicinalstyrelsens arkitekt Hakon Ahlberg med
avseende å vissa konstruktionsdetaljer överarbetats av länsarkitekten K.
Sörensen; och skulle det sålunda reviderade förslaget enligt ett av arkitekten

Departements chefen.

6 Kungl. Majus proposition nr 216.

Ahlberg den 24 oktober 1940 avgivet yttrande kunna utföras för den av
direktionen beräknade kostnaden. Enligt vad medicinalstyrelsen av finansdepartementet
under hand inhämtat, vore ifrågavarande källare icke att anse
såsom sådant byggnadsföretag, som linge bekostas av medel, vilka stöde till
styrelsens förfogande för underhåll av statens sinnessjukhus.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen den 28 januari
1941 förklarat sig icke hava något att erinra beträffande den föreslagna konstruktionen
av källaren ifråga, men ansett de för byggnadsföretaget uppgivna
kostnaderna vara för lågt beräknade. Dessa syntes böra höjas till 31,000
kronor.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört har medicinalstyrelsen
infordrat yttrande från sjukhusets syssloman, vilken bland annat anfört:

Vid uppgörande av det kostnadsförslag, som slutade på 24,900 kronor,
hade man utgått ifrån att arbetet utfördes i sjukhusets regi samt att vid
sjukhuset tillgänglig arbetskraft i största utsträckning komme till användning.
Bortforslingen av sand och andra transporter skulle ske med sjukhusets
fordon. Erforderligt grus funnes på platsen, varför några sådana
kostnader ej medtagits i förslaget. Kostnadsberäkningarna för byggnadsmaterialet
syntes alltjämt kunna godtagas. Däremot hade arbetskostnaderna
stigit sedan förslaget uppgjorts, och merutgifterna härför beräknats till 740
kronor. Därtill komme omsättningsskatt på de få artiklar, som i förslaget
berördes därav, jämte oförutsedda utgifter, sammanlagt omkring 360 kronor.
Projektet kunde sålunda numera beräknas draga en kostnad av sammanlagt
(24,900 + 740 + 360) 26,000 kronor, under förutsättning att arbetet kunde
igångsättas inom den närmaste tiden.

Med stöd av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att vid Umedalens sjukhus
vid Umeå finge uppföras en källare för potatis och andra rotfrukter för en
kostnad av högst 26,000 kronor.

Behovet av särskilda källarutrymmen vid Umedalens sjukhus för förvaring
av potatis och rotfrukter m. m. anser jag till fullo styrkt. Då
jag ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot det av medicinalstyrelsen
framlagda byggnadsförslaget eller de av styrelsen beräknade kostnaderna
härför, 26,000 kronor, förordar jag, att sistnämnda belopp i förevarande
sammanhang äskas för ändamålet.

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus.

(Erågan har senast behandlats i propositionen nr 256 till 1939 års lagtima
riksdag, statsutskottets utlåtande nr 235 i anledning av propositionen
samt nämnda riksdags skrivelse nr 413).

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i propositionen
nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala
utföra ny- och ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst

1,524,000 kronor. Dessa arbeten voro avsedda som en första etapp av en
fullständig renovering av sjukhuset i dess helhet samt omfattade dels an -

7

Kungl. Majus proposition nr 216.

läggande av ny ångcentral jämte ombyggnad av vattenverket dels ock uppförande
av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen.

För slutförande av dessa arbeten under budgetåret 1938/39 anvisade 1938
års riksdag, på förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 176, ytterligare

471,000 kronor, utgörande beräknad merkostnad i anledning av inträffad
prisstegring å material m. m.

I skrivelse den 18 februari 1938 hemställde medicinalstyrelsen örn anvisande
av ytterligare medel i syfte att vissa andra i styrelsens ursprungliga
förslag ingående, men vid 1936 års riksdag till utförande ej föreslagna
arbeten måtte bringas till verkställighet såsom en andra etapp i renoveringsarbetena
vid sjukhuset. Körande dessa arbetens art och omfattning
tillåter jag mig hänvisa till en i förenämnda proposition nr 256 till 1939
års lagtima riksdag å sid. 3 intagen sammanställning.

Frågan örn utförandet av den andra etappens arbeten förelädes 1939 års
lagtima riksdag, som i nära anslutning till Kungl. Majits förslag beslöt
verkställaiidet av de i etappen ingående arbetena för en sammanlagd kostnad
av högst 1,340,000 kronor, varav för budgetåret 1939/40 anvisades 900,000
kronor. Den 22 juni 1939 erhöll byggnadsstyrelsen Kungl. Majits bemyndigande
att med anlitande av de sålunda anvisade medlen påbörja de i
etappen ingående ny- och ombyggnadsarbetena.

Sedan 1939 års urtima riksdag anmält sina beslut i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 79 till riksdagen rörande åtgärder för begränsning av
statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m., föreskrev Kungl. Majit den
30 december 1939, med ändring av förenämnda beslut den 30 juni 1936 och
den 22 juni 1939, att i den mån ifrågavarande byggnadsarbeten vid Ulleråkers
sjukhus icke redan verkställts, desamma icke finge fullföljas med
mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Samtidigt uppdrog emellertid
Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i anledning av vad styrelsen därutinnan
anfört vidtaga åtgärder för anordnande vid sjukhuset av ledningar
för svinstall och tvättstuga för en kostnad av högst 15,000 kronor samt
medgav, att denna kostnad finge bestridas av de medel, som ställts till styrelsens
förfogande för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Vidare medgav Kungl. Majit den 21 juni 1940, att för fullbordande av
det nya ångpannehuset vid sjukhuset samt för anordnande av vattenklosetter
jämte vatten- och avloppsledningar i de söder om sjukhusområdet belägna
personalbostäderna finge av samma medel tagas i anspråk ett sammanlagt
belopp av 135,000 kronor.

I detta sammanhang synes lämpligen böra anmälas uppkommen fråga
om ingående av avtal med Uppsala stad örn anslutning till ett av staden beslutat
reningsverk för avloppsvattnet från bland annat Ulleråkers sjukhus.
I gemensam skrivelse den 18 mars 1941 hava medicinalstyrelsen, arméförvaltningens
fortifikationsstyrelsc och lantbr liksidig skolan anfört i huvudsak följande.

I det förslag till fullständig renovering av Ulleråkers sjukhus vid Uppsala,
som Kungl. Majit i proposition nr 68 underställde i936 års riksdag,

8

Kungl. Majus proposition nr 216.

ingick även uppförandet av ett reningsverk med biologiskt filtrum för sjukhusets
spillvatten. Kostnaderna härför hade beräknats till cirka 240,000
krono!-, vilket belopp med hänsyn till stegrade kostnader för närvarande
borde ökas med 15 procent till cirka 276,000 kronor. Den etapp av renoveringsarbetet,
i vilken detta arbete inginge, hade ännu icke utförts.

Föroreningen av Fyrisåns vatten med spillvatten från Uppsala stad hade
under senare år blivit av sådan omfattning, att staden för egen del nödgats
upptaga denna fråga till lösning. Staden hade ock nu beslutat uppföra ett
för spillvatten därifrån avsett reningsverk, förlagt till östra sidan örn Fyrisån
och beläget snett emot det reningsverk, som planerats å Ulleråkers sjukhusområde.
Stadens anläggning beräknades bliva färdig under loppet av år
1943. Under sådana förhållanden hade det ansetts lämpligt undersöka möjligheten
av att sjukhusets planerade reningsverk slopades och sjukhusets
spillvattenledning anslötes till det av staden beslutade reningsverket, en anordning,
. som med statsmakternas medgivande genomförts vid S:t Lars
sjukhus i Lund, där spillvattnet numera renades i stadens reningsanläggning.

Myndigheterna hava vidare framhållit, att lantbrukshögskolan vid Ultuna
genom utslag av österbygdens vattendomstol ålagts att senast två år efter
det Uppsala stads reningsverk trätt i verksamhet för sitt spillvatten hava
ordnat erforderlig rening. Det torde enligt myndigheternas uppfattning
under sådana förhållanden icke vara att förvänta, att Upplands regemente
efter nämnda tidpunkt kan komma att tillåtas förorena Fyrisån med från
dess kasernanläggning kommande spillvatten, en åsikt, som ock redan uttalats
av vederbörande hälsovårdsnämnd.

Sedan möjlighet att vinna anslutning av avloppsvatten från Ulleråkers
sjukhus, lantbrukshögskolan vid Ultuna och Upplands regemente till Uppsala
stads reningsverk klarlagts av civilingenjören Anders Molin hos Bergströms
ingeniörsbyrå & c:o, Stockholm, hava underhandlingar i frågan upptagits
med representanter för UjDpsala stad; och har numera följande den 1 november
1940 samt den 21 januari och den 7 februari 1941 dagtecknade, av
stadsfullmäktige i Uppsala den 15 november 1940 godkända avtal angående
anslutning till stadens planerade reningsverk under förutsättning av Kungl.
Maj:ts godkännande upprättats med medicinalstyrelsen, lantbrukshögskolan
och chefen för Upplands regemente.

Avtal

mellan drätselkammaren i Uppsala, här nedan kallad staden, å ena sidan,
samt Kungl. Upplands regemente, Lantbrukshögskolan vid Ultuna och Kungl.
Medicinalstyrelsen för Ulleråkers sjukhus, vilka tre institutioner här nedan
kallas Kronan, å andra sidan, angående anslutning till stadens reningsverk
för avloppsvatten.

l:o) Staden förbinder sig att på i det följande närmare angivna villkor
till sitt planerade reningsverk för avloppsvatten mottaga spillvatten och
dräneringsvatten från byggnadsgrunder från förenämnda institutioner intill
en mängd, som sammanlagt ej överstiger cirka 3,000 l./min.

2:o) Anslutningen beräknas komma att ske vid reningsverkets fördelningsbrunn.

3:o) Det ankommer på staden att vidtaga de åtgärder, som erfordras för
avloppsvattnets rening.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 9

4:o) Såsom gottgörelse liärför skall Kronan erlägga dels anslutningsavgift
dels ock drift- oell underliållskostnadsersättning.

Anslutningsavgift erlägges med ett engångsbelopp av femtiotusen (50,000)
kronor, då anslutningen trätt i funktion, vilket förutsättes komma att ske
samtidigt med att reningsverket tages i bruk av staden. Reningsverket och
anslutningsledningen skola vara färdiga att tagas i bruk senast vid utgången
av år 1943, i den män force majeure icke föranleder försening. Drift- och
irnderhållskostnadsersättning räknas från och med anslutningsdagen med ett
årligt belopp, motsvarande tio procent av årskostnaderna för reningsverket,
att utgå i efterskott så länge avtalet är gällande och ifrågavarande institutioners
områden icke blivit inkorporerade med Uppsala stad.

Reningsverket omfattar ej eventuell anläggning för distribution av metangas
eller andra särskilda anläggningar, som staden kan komma att utbygga
i anslutning till verket.

Skulle antalet personer inom de angivna institutionerna för visst år överstiga
1,500 vid regementet, 2,500 vid Ulleråkers sjukhus och 400 vid Lantbrukshögskolan,
skola anslutningsavgifter samt drift- och underhållskostnadsersättningen
för sagda år ökas på följande sätt:

Om sammanlagda antalet personer inom institutionerna skulle överstiga
4,400, skall för varje ökning härutöver med 400 personer dels särskild anslutningsavgift
erläggas med ett årligt belopp av tvåhundrafemtio (250) kronor
att utgå i efterskott, dels ock drift- och underhållskostnadsersättningen ökas
med tio procent för år, allt så länge avtalet är gällande. För bestämmandet
av dessa årliga belopp skall genomsnittliga personantalet vid samtliga
institutioner under nästföregående kalenderår ligga till grund.

5:o) Framdragande av anslutningsledning från de nämnda institutionerna
till det blivande reningsverket skall utföras på av staden godkänt sätt och
på Kronans bekostnad.

G:o) Staden medgiver Kronan rätt att utan ersättning till staden nedlägga,
bibehålla och underhålla anslutningsledningen till reningsverket, där
denna ledning kommer att ligga i staden tillhörig mark.

7:o) Avtalet är gällande från dagen för ikraftträdandet till utgången av
det kalenderår, under vilket ikraftträdandet skett, och därefter för en tid
av tio (10) år. Därest avtalet dessförinnan icke uppsagts från någondera
partens sida i enlighet med vad nedan sägs, förlänges detsamma för varje
gång med ytterligare fem (5) år.

Ilar uppsägning skett från Kronans sida, varvid en uppsägningstid av
minst ett (1) år skall iakttagas, äger Kronan icke återfå någon del av erlagda
ersättningsbelopp, vare sig dessa utgjorts av anslutningsavgifter eller
drift- och underhållskostnadsersättningar.

Har uppsägning skett från stadens sida, varvid en uppsägningstid av
minst tre (3) år skall iakttagas, skall staden vid tidpunkten för avtalets upphörande
till Kronan erlägga dels det under 4:o) här ovan omförmälda engångsbeloppet
å femtiotusen (50,000) kronor, dels såsom ersättning för Kronans
kostnad för de ifrågavarande institutionernas anslutningsledning (ledningen
från samlingsbrunnen på västra sidan örn ån till fördelningsbrunnen
vid reningsverket) ett belopp av trettiotusen (30,000) kronor, dock högst
verkliga anläggningskostnaden, med avdrag av fem procent för år å det
sammanlagda beloppet, åttiotusen (80,000) kronor, för tiden från det anslutningen
trätt i funktion intill dess avtalet upphört att gälla.

Staden berättigas att, därest ersättning för nämnda anslutningsledning
sålunda av staden erlagts, upptaga och tillgodogöra sig densamma, med
skyldighet att återställa den mark inom Kronan tillhörigt område, dill’ ledningen
varit förlagd, i före upptagandet befintligt skick.

10

Departements chefen.

Kungl. Majus proposition nr 216.

8:o) Vid en eventuell utbyggnad av reningsverket, som avser ökad reningseffekt,
skall den förenämnda anslutningsavgiften femtiotusen (50,000) kronor
ökas med ett belopp, som står i proportion till ökningen av reningsverkets
anläggningskostnad. Detta belopp skall erläggas, då den ifrågavarande utbyggnaden
tages i bruk.

9:o) För avtalets giltighet förutsattes att det godkänts dels av Kungl.
Majit inom den 1 juni 1941, dels av stadsfullmäktige i Uppsala inom den
31 december 1940.

I förenämnda skrivelse den 18 mars 1941 anföres ytterligare, att vid
gemensamt sammanträde den 13 mars 1941 med representanter för arméförvaltningen,
medicinalstyrelsen oell lantbrukshögskolan överenskommits,
att den preliminärt bestämda anslutningsavgiften å 50,000 kronor, skulle,
därest statsmakterna godkände avtalet, erläggas av arméförvaltningen med

10,000 kronor, av medicinalstyrelsen med 35,000 kronor och av lantbrukshögskolan
med 5,000 kronor. De årliga driftkostnaderna — beräknade till
sammanlagt omkring 2,000 kronor — skulle under samma förutsättning
gäldas med respektive 25, 62.5 och 12.5 procent av den summa, som enligt
avtalet skulle komma att gemensamt åvila de tre anslutna institutionerna.
Beträffande grunderna för dessa uppdelningar och de med ifrågavarande
arbetens utförande förenade kostnaderna får jag hänvisa till vid skrivelsen
fogad beskrivning och kostnadsberäkning.

Medicinalstyrelsen, arméförvaltningen och lantbrukshögskolan hava med
stöd av det anförda hemställt örn det ingångna avtalets godkännande från
Kungl. Majits sida.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle ifråga örn
Ulleråkers sjukhus ett biträdande av avtalet medföra en besparing i utgifterna
för den andra etappens arbeten med inemot 100,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 16 april 1941 tillstyrkt framställningen.

Yad till en början angår den väckta frågan örn anslutning till det av
Uppsala stad planerade reningsverket av avloppsledningarna från Ulleråkers
sjukhus, torde enligt min mening tvekan ej råda örn de fördelar ur kostnadssynpunkt,
som stå att vinna genom en dylik anslutning på i avtalet
närmare angivna villkor. Då, enligt vad jag vid gemensam beredning med
cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen erfarit, ett accepterande
av avtalet även för lantbrukshögskolans och Upplands regementes del skulle
innebära en tillfredsställande lösning av avloppsfrågan, vill jag tillstyrka, att
riksdagens medgivande inhämtas för Kungl. Majit att godkänna avtalet.

Såsom jag erinrat, har Kungl. Majit i anslutning till 1939 års urtima
riksdags beslut i ämnet förordnat, att i den mån de åren 1936 och 1939
beslutade renoveringsarbetena vid Ulleråkers sjukhus icke redan verkställts,
desamma — med vissa undantag — icke finge fullföljas med mindre Kungl.
Majit därtill lämnade tillstånd. Med hänsyn till de numera inträdda försämrade
arbetsförhållandena å byggnadsmarknaden torde ett fullföljande av
ifrågavarande arbeten böra anbefallas och återstående erforderliga medel för
den andra etappens genomförande anvisas för nästa budgetår. Enligt en

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

år 1938 verkställd beräkning rörande hithörande kostnader uppskattades
dessa till 1,340,000 kronor, varav av 1939 års lagtima riksdag anvisats

900,000 kronor. På grund av den besparing i utgifterna för de i andra
etappen ingående arbetena, som är att förvänta, därest en anslutning av
avloppsledningarna från sjukhuset, på sätt förordats, vidtages till Uppsala
stads reningsverk, räknar jag trots ytterligare inträdda prisstegringar med
att den uppskattade totalkostnaden för byggnadsetappen — 1,340,000 kronor —
skall visa sig ej behöva överskridas. För nästa budgetår böra därför
(1,340,000 — 900,000) 440,000 kronor anvisas. För utrönande av möjligheten
av förenklingar i den ursprungliga byggnadsplan en i avseende å ännu ej
igångsatta arbeten torde emellertid ärendet i dessa delar böra underkastas
en granskning av 1940 års civila byggnadsordning.''

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus viel Kristinehamn.

(Frågan har tidigare behandlats i propositionen nr 242 till 1939 års lagtima
riksdag, statsutskottets utlåtande nr 197 samt riksdagens skrivelse
nr 332.)

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i
propositionen nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Mariebergs
sjukhus i Kristinehamn utföra dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad
kostnad av högst 126,000 kronor, dels och vissa avloppsledningsarbeten
för en beräknad kostnad av högst 393,000 kronor.

För ändamålet har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens förfogande
sammanlagt högst 519,000 kronor eller sålunda hela det belopp, vartill ifrågavarande
arbeten kostnadsberäknats.

I skrivelse den 25 februari 1938 hemställde medicinalstyrelsen örn anvisande
av medel för en genomgripande renovering och tillbyggnad av sjukhuset.

Rörande behovet av dessa arbeten yttrade styrelsen inledningsvis följande.

Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn, förutvarande Kristinehamns hospital,
hade i sitt ursprungliga skick uppförts under åren 1884—1886 och hade
från början haft plats för 290 patienter. Efter smärre ombyggnadsarbeten
år 1891, uppförandet efter mitten av 1890-talet av en mindre paviljong för
landstingets räkning, numera inlöst av staten, samt en betydande tillbyggnad
åren 1904—1907 hade sjukhuset numera 800 vårdplatser. På grund av
sjukhusets ålder och tidens berättigade krav på fullgod sanitär utrustning
och mera hygieniska arbetsförhållanden för personalen hade frågan om en
genomgående renovering av sjukhuset sedan Hera år varit aktuell, och hade
renoveringen i viss mån älven påbörjats genom utförande av vissa vattenlednings-
och avloppsledningsarbeten. Dessa arbeten, som nu i huvudsak
slutförts genom byggnadsstyrelsens försorg, avsåge bland annat att genom
anslutning till Kristinehamns stads vattenledning säkerstillla sjukhusets förseende
med ett fullgott vatten i tillräcklig mängd samt lösande av sjukhusets
avloppsfråga, bland annat genom inrättande av ett reningsverk. Innan denna
fråga vunnit sin lösning kunde niimligen sjukhuset icke förses med vattenklosetter,
som nu i stort sett saknades.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Sjukhuset krävde emellertid förändringar och förbättringar även i flera
andra avseenden. Av sjukhusets 25 vårdavdelningar hade icke mindre än
7. sina lokaler förlagda till 3 våningsplan och 6 till 2 våningsplan. Avdelningarna
bleve därigenom i hög grad svårskötta och föga ändamålsenliga
ur övervakningssynpunkt Avdelningarnas nuvarande förläggning medförde
en besvärande brist på övervakningsplatser genom att endast cirka 56 procent
av vårdplatserna kunde utnyttjas för permanent övervakning. Ett sådant
missförhållande bleve för varje år allt mera kännbart, i det beläggningen
å de statliga sinnessjukhusen genom tillkomsten av sekundär sjukhus och
kommunala vårdhem kommit att omfatta mera akuta och i regel också oroligare
fall. En annan nackdel, som nu vidlådde Mariebergs sjukhus, vore
att det utrustats med alltför få enkelrum.

Vidare vore sjukhusets apoteks-, laboratorie- och undersökningslokaliteter
alldeles för små. Röntgen- och tandvårdslokaler saknades. Endast ett expeditionsrum
hade kunnat beredas de tre underordnade läkarna för gemensamt
bruk. Härjämte rådde underskott på bostadsutrymmen för läkare,
vilka understundom måste hänvisas till bostad inom sjukavdelningarna.

Slutligen befunne sig sjukhusets ångpanneanläggning i sådant tillstånd,
att vederbörande ångpanneförenings godkännande för ett par av pannorna
icke utan särskilda förhandlingar kunde förväntas bliva förlängt efter utgången
av år 1938. Den elektriska installationen vore likaledes oundgängligen
i behov av förnyelse liksom delvis även invändiga vatten- och avloppsledningar.

I fortsättningen erinrade styrelsen, att sedan 1936 års riksdag anvisat
medel för ordnandet av sjukhusets utvändiga avloppsledningar, anläggande av
reningsverk m. m., ett preliminärt förslag utarbetats för införande av w. c.
Vid förnyat övervägande hade emellertid styrelsen — med hänsyn till här
relaterade bristfälligheter i sjukhusets allmänna utrustning -— funnit en fullständig
renovering av sjukhuset vara ofrånkomlig och böra komma till utförande
samtidigt med w. c.-anläggningen. Genom beslut den 5 februari
1937 hade styrelsen därför uppdragit åt sina experter, arkitekten Hakon
Ahlberg, ingenjören J. Bergström, Elektriska Prövningsanstalten och Hugo
Theorells ingenjör sbyrå, att i samråd med styrelsens sinnessjukvårdsbyrå
och sjukhusförvaltningen uppgöra ett fullständigt förslag till sjukhusets
renovering och att verkställa kostnadsberäkning av de arbeten, som kunde
komma att visa sig erforderliga. Därvid hade det visat sig, att ett rationellt
ordnande av avdelningarna endast vore möjligt genom påbyggnad till
full höjd av de paviljonger, vilkas flygelpartier vore högre än centralt därom
belägna delar. Därigenom vunnes en avsevärd och önskvärd utökning
av antalet vårdplatser, i det att det officiella antalet vårdplatser skulle ökas
med 232 till 1,032. Detta medförde ej blott att den nuvarande överbeläggningen,
utgörande cirka 20 procent, komme att bortfalla, utan även att 80
nya platser tillfördes sjukhuset.

Rörande den närmare innebörden av förslaget till renoveringsoch
tillbyggnadsarbeten hänvisade styrelsen till en av arkitekten Ahlberg
den 3 februari 1938 avgiven promemoria, varav framginge huvudsakligen
följande.

För ernående av större övervaknings- och behandlingsmöjligheter samt
bättre förhållanden i hygieniskt hänseende hade övervägande antalet sjuk -

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

paviljonger måst göras till föremål för omändringar, påbyggnader och moderniseringar,
varigenom nya utrymmen tillskapats för inrättande av fullständiga
och planmässiga vårdavdelningar. Vidare hade i liera paviljonger
trapporna flyttats för att möjliggöra bättre förbindelser mellan avdelningar
och promenadgårdar, samtidigt som de sanitära anordningarna förbättrats.
Tillika hade bibliotek, föreläsningssal samt sjukavdelning för personal inrättats.

Köksbyggnaden hade helt moderniserats, varvid hela bottenvåningen tagits
i anspråk för kökslokaler, med undantag av ett par mindre matsalar. I
källaren hade inretts moderna kylrum och förrådslokaler för kökets behov.

Tvätt- och bageribyggnaden hade tillbyggts så, att lokalerna blivit större
och tidsenligare och samtliga till tvätten hörande lokaler förlagts till ett
våningsplan.

Då administrationslokalerna vore otillräckliga och otidsenliga, hade en ny
administrationsbyggnad föreslagits uppförd. Den nya administration sbyggnaden
innehölle förutom expeditionslokaler för läkare och hjälpverksamhet,
apotek, laboratorier, tandklinik, röntgen m. m. även i källaren rymliga förrådslokaler
samt badavdelningar för manlig och kvinnlig personal.

För erforderlig utvidgning av lokaler för ångpannor, maskiner m. m. samt
verkstäder hade vid företagen utredning det visat sig lämpligare att uppföra
helt nytt ångpannelms i stället för att örn- och tillbygga det befintliga ångpannehuset.
Det nya ångpannehuset föresloges utfört av armerad betong.

För erhållande av erforderligt antal läkarbostäder föresloges uppförande
av ett nytt bostadshus för två läkare. Härutöver erfordrades med hänsyn
till det ökade patientantalet flera bostäder för såväl giftsom ogift personal;
ävenså behövde en stor del av befintliga bostäder renoveras. Dessa arbeten
hade dock nu ej upptagits, utan komme förslag därå att senare uppgöras;
dock innebure det föreliggande förslaget, att w. c. och värmeledning samt,
där så varit möjligt, även badrum införts i flertalet befintliga bostadshus
för gift personal.

Kostnaderna för förslagets genomförande hade av arkitekten Ahlberg
beräknats till sammanlagt 5,445,000 kronor, varav 2,000,000 kronor utgjorde
kostnad för tekniska anläggningar för sjukhusets uppvärmning med tillhör-ande
maskinutrustning, nya ledningar för vatten och avlopp jämte w. c. och
övrig sanitär anläggning samt nya elektriska ledningar. Enligt dessa beräkningar
skulle kostnaderna närmare fördela sig på sätt som följande uppställning
utvisar:

Byggnadsarbeten enligt kostnadsberäkning av ingenjör D.

Johanson jämte arvoden....................................

Värme och ventilation enligt kostnadsberäkning av ingenjör

H. Theorell ..................................................

Kulvertledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör H.

Theorell ......................................................

Vatten- och avloppsledningar enligt kostnadsberäkning av

ingenjör J. Bergström ......................................

Utvändiga ledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör

J. Bergström ................................................

Elektriska anläggningar enligt kostnadsberäkning av Elektriska
Prövningsanstalten....................................

kronor 3,255,600
» 905,200

» 57,200

567,000
» 105,000

» 555,000

Summa kronor 5,445,000

14

Kungl. Maj tis proposition nr 216.

En fördelning av totalkostnaden på sjukhusets hela antal vårdplatser
efter renoveringen gav enligt Ählbergs beräkningar vid handen, att kostnaden
per vårdplats skulle uppå till 5,280 kronor, vilket motsvarade omkring
hälften av kostnaden för nyanläggning med de vid tidpunkten för beräkningarnas
verkställande gällande byggnadspriser. Därest allenast kostnaderna
för sjukvårdsbyggnadernas renovering fördelades på antalet vårdplatser,
bleve kostnaden per vårdplats omkring 3,200 kronor. Örn de nytillkomna 232
vårdplatserna värderades efter kostnaden för en nyanläggning, skulle de med
nyssnämnda priser betinga ett värde av omkring 2,320,000 kronor. Den
egentliga byggnadskostnaden för renoveringen av befintliga vårdavdelningar,
inrymmande 800 vårdplatser jämte köks- och tvättbyggnader, ny administration,
vissa bostäder etc. uppskattades till omkring 825,000 kronor.

Över det sålunda upprättade förslaget inhämtade medicinalstyrelsen yttranden
från direktionen för Mariebergs sjukhus och byggnadsstyrelsen.
Rörande innehållet i dessa anförde medicinalstyrelsen följande.

Sjukhusdirektionen hade i sitt yttrande den 7 februari 1938 förklarat sig
icke hava något att erinra mot förslaget men ansett sig böra framhålla, att
vissa av sjukhusets maskinmästare föreslagna ändringar avseende bland
annat placeringen av desinfektionsugnen och maskinhusets verkstadslokal
borde vinna beaktande. Ifvågavarande ändringar berördes närmare i en av
maskinmästaren upprättad, direktionens yttrande bifogad promemoria. Däri
framförda önskemål ansåge styrelsen kunna inom den angivna kostnadsramen
tillgodoses vid utarbetande av definitiva ritningar. Däremot kunde
styrelsen icke biträda ett av direktionen framfört önskemål örn verkstadslokalernas
förläggning åt icke-soligt väderstreck.

Byggnadsstyrelsen hade i sitt den 22 februari 1938 dagtecknade yttrande
anfört i huvudsak följande.

Förslaget innebure en fullständig ombyggnad av de olika vårdpaviljongerna
med frångående av korridorsystemet och med anlitande av det numera
tillämpade öppna systemet. Vid denna modernisering hade emellertid
det gamla systemets anordning med salarna mot nordligt väderstreck i ett
flertal paviljonger i allmänhet icke kunnat omläggas, vilket måste innebära
en nackdel för anläggningen i dess moderniserade skick. I paviljong 7 borde
dock i den ena flygelns tre våningar en omläggning av lokalerna kunna
genomföras, så att salarna komme mot sydligt väderstreck. I paviljongerna
13, 14, 15, 16 och 18 läge även salarna till stor del mot norr. Vid förslagets
vidare utarbetande torde böra undersökas, i vad mån även i dessa
paviljonger förbättringar i detta hänseende kunde ernås.

Rivningar och flyttningar av väggar förekomme i stor utsträckning. Vid
utarbetandet borde även uppmärksamhet ägnas åt möjliga inskränkningar i
sådana arbeten. Mot föreliggande förslag till vissa nybyggnader vore i
princip intet att erinra.

I förslaget hade även upptagits modernisering av ekonomibyggnader samt
påbyggnad av en del bostadshus. I vissa fall kunde den föreslagna påbyggnaden
ingiva tveksamhet med hänsyn till byggnadens plan.

Då besiktning av byggnaderna icke kunnat företagas på grund av den
korta tid, som stått till styrelsens förfogande för yttrandet, kunde styrelsen

Kungl. Majus proposition nr 216. 15

icke bestämt uttala sig huruvida de föreslagna ombyggnadsarbetena i alla
avseenden vore lämpliga.

Det hade icke heller varit styrelsen möjligt att ingående granska de omfattande
kostnadsberäkningarna. Styrelsen holle emellertid före, att de
egentliga byggnadskostnaderna borde höjas från 3,225,600 kronor till 3,330,600
kronor samt kostnaderna för värme- och sanitära installationer höjas från
1,634,400 kronor till 1,644,400 kronor, varigenom alltså den totala kostnaden
skulle ökas från 5,445,000 kronor till 5,530,000 kronor.

Medicinalstyrelsen anförde slutligen, att enligt dess åsikt borde de av
byggnadsstyrelsen framställda erinringarna icke utgöra hinder för statsmakterna
att fatta ståndpunkt till förslaget. Vid utarbetandet av definitiva
ritningar komme självfallet all hänsyn att tagas till de av byggnadsstyrelsen
framförda synpunkterna. Mot byggnadsstyrelsens uppskattning av byggnadskostnaderna
hade medicinalstyrelsen intet att erinra.

Med stöd av vad sålunda anförts och den i övrigt förebragta utredningen
hemställde medicinalstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva att vid sjukhuset finge komma till utförande renoverings- och
^byggnadsarbeten i angiven omfattning för en beräknad kostnad av 5,530,000
kronor, dels och för det budgetår, under vilket ifrågavarande arbeten kunde
komma att påbörjas, anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.

Förslaget framlades för 1939 års lagtima riksdag i propositionen nr 242
med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40. I skrivelse
den 6 juni 1939, nr 332, fann riksdagen i likhet med departementschefen
utrett, att Mariebergs sjukhus vore i behov av en genomgripande renovering
och hade ej heller något att erinra mot att i samband därmed en utökning
av platsantalet vidtoges. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört, ansåge
sig riksdagen emellertid icke kunna tillstyrka, att en renovering av''
sjukhuset verkställdes i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande
förslag utan att detsamma först underkastades en grundlig överarbetning
genom byggnadsstyrelsens försorg. Vid sådant förhållande syntes det riksdagen
lämpligast, att ifrågavarande förslag utginge ur beredskapsstaten och
att i stället erforderliga medel för överarbetningens verkställande anvisades
å riksstaten för budgetåret 1939/40.

Den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit i anledning av vad riksdagen sålunda
anfört åt byggnadsstyrelsen att i anslutning till styrelsens i förenämnda
utlåtande den 22 februari 1938 framförda erinringar verkställa överarbetning
av det i propositionen nr 242 framlagda förslaget till renovering och utbyggnad
av Mariebergs sjukhus; och skulle styrelsen äga att för ändamålet
använda ett belopp av högst 56,400 kronor.

Med skrivelse den 8 april 1941 har byggnadsstyrelsen överlämnat förslag
i ämnet samt därvid anfört i huvudsak följande.

Med anledning av det lämnade uppdraget hade byggnadsstyrelsen anmodat
arkitekten Hakon Ahlberg, som upprättat förenämnda förslag, att
verkställa den anbefallda överarbetningen av detsamma. Då medicinalstyrelsen
emellertid med hänsyn till de genom krigsutbrottet förändrade
förhållandena utgått ifrån att byggnadsföretagets igångsättande måste tills

16

Kungl. Majus proposition nr 216.

vidare uppskjutas, bade det en tid framåt fått anstå med berörda överarbetning,
varför det överarbetade förslaget först numera kunde av byggnadsstyrelsen
framläggas.

De av byggnadsstyrelsen i dess utlåtande den 22 februari 1938 gjorda
erinringarna hade i huvudsak avsett det förhållandet, att vid den i förslaget
avsedda moderniseringen av sjukhuset det gamla systemets anordning med
salar mot nordligt väderstreck i ett flertal paviljonger bibehållits, vilket ur
belysningssynpunkt måste anses innebära en nackdel för anläggningen i dess
moderniserade skick. Vidare hade styrelsen framhållit, att uppmärksamhet
borde agnäs åt möjligheten att genomföra inskränkningar beträffande i förslaget
i stor utsträckning förekommande rivningar och flyttningar av väggar.

I det nu föreliggande överarbetade förslaget vilket framställdes å skrivelsen
bilagda 67 stycken den L april 1941 dagtecknade skissritningar jämte
tillhörande kostnadsberäkningar, hade i den omfattning det befunnits ekonomiskt
möjligt åstadkommits gynnsammare belysningsförhållanden inom
vissa vårdavdelningars dagrum och sjukrum. Vidare hade tillgodosetts vissa
önskemål, som från medicinalstyrelsens och sjukhusledningens sida numera
framställts- Sålunda hade antalet sjukplatser ökats från tidigare föreslagna

I, 032 till 1,060 sängar, varav 23 vårdplatser tillkommit på insulinavdelningen.
Slutligen hade i besparingssyfte vidtagits de inskränkningar, som befunnits
möjliga i fråga örn förändring av sjukhusets nuvarande planläggning m. m.
Därjämte omfattade förslaget alternativt en barnavdelning örn 20 vårdplatser
i en särskild nybyggnad, vilken icke ingått i det ursprungliga byggnadsprogrammet.

Kostnaderna för genomförandet av det för riksdagen framlagda förslaget
hade beräknats till sammanlagt 5,445,000 kronor, vilket belopp emellertid
byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 22 februari 1938 ansett vara väl
knappt och böra höjas till 5,530,000 kronor. Enligt den verkställda kostnadsberäkningen
skulle det nu föreliggande överarbetade förslaget, bortsett
från den alternativt föreslagna barnpaviljongen, draga en kostnad av 6,076,700
.kronor. Detta förslag skulle alltså betinga en kostnad, som med omkring

II. 6 procent överstege kostnaderna för det tidigare förslaget. Med hänsyn
såväl till att det överarbetade förslaget avsåge ett större antal vårdplatser
än det tidigare som till de numera avsevärt ökade byggnadskostnaderna
måste det överarbetade förslaget anses innebära en ekonomiskt mer fördelaktig
lösning av föreliggande byggnadsfråga än det tidigare förslaget.

Slutligen ville byggnadsstyrelsen framhålla, att det överarbetade skissförslaget
närmast vore att betrakta såsom en generalplan för sjukhusets
modernisering, avsedd att i olika etapper genomföras under en följd av år,
i den mån statsmakterna ställde medel till förfogande för ändamålet. Byggnadsstyrelsen
förutsatte därvid, att före ingångsättande av värjo särskild
etapp de föreliggande skissritningarna komme att ytterligare bearbetas och
möjliga förenklingar vidtagas samt i anslutning därtill justerade kostnadsberäkningar
upprättas.

Börande det av arkitekten Ahlberg överarbetade förslagets detaljer samt
de i förslaget ingående specificerade kostnadsbeloppen får jag hänvisa till
handlingarna.

Byggnadsstyrelsen har slutligen anmält, att medicinalstyrelsen tagit del av
vad styrelsen i skrivelsen anfört utan att däremot hava framställt någon
erinran.

I en den 22 april 1941 dagtecknad promemoria har arkitekten Ahlberg
närmare preciserat de olika, från varandra fristående etapper, vari ifråga -

Kungl. Majus proposition nr 216.

17

varande byggnadsarbeten lämpligen borde utföras. Enligt denna plan skulle
etapperna avgränsas på följande sätt:

Beräknad kostnad

Etapp I.

II.

lil.

IV.

VI.

Etapp VII

Utvändiga arbeten och diverse ____

Ny administrationsbyggnad ........

Köksbyggnad .......................

Utvändiga arbeten och diverse ...
Provisoriskt kök ...................

Paviljong 1—7—4 .................

Uppsyningsmansbostad.............

Paviljong 5 och 6 .................

» 8 och 9 .................

Utvändiga arbeten och diverse ...

Paviljong 15 .......................

» 16 ........................

3. Öppendörrpaviljong för män ...
Arbetspaviljong.....................

11 Öppendörrpaviljong för män ...

12 » » kvinnor

Utvändiga arbeten och diverse ...
Tvätt och bageri

Byggnadsarbeten.................

Maskintvättanläggning .........

Provisorisk tvätfanläggning......

13 Paviljong för lugna kvinnor____

14 » » » och halv lugna

kvinnor ...................

17 Paviljong för t. b. c. och oroliga

kvinnor .......................

18 Paviljong för oroliga kvinnor
49 Bostadshus för två läkare ..

28 f Nuvarande bostadshus ändras

till centralförråd..................

Återstående arbeten

Däribland 52 Barnpaviljong ____

Omändringar av personalbostads
husen. Samlingssal m. fl. Plane
ringar kring byggnader. Promenadgårdsstängsel.

Återstående utvändiga arbeten ..

. kronor

938,300

»

20,000 kronor

958,300

kronor

249,100

»

489,000

180,000

»

14,700 »

932,800

. kronor 995,100

»

9,100 »

1,004,200

. kronor 397,700

»

394,700

»

100,000 »

892,400

. kronor 284,200

»

281,800

»

72,800

»

9,700

. »

13,600

»

43,000

•

48,000

. »

149,500

. »

60,000

»

10,000 »

972,600

kronor

148,000

»

236,400

i

»

230,100

»

268,600

»

106,000

»

21,600 »

1,010,700

. kronor

103,700

»

305,700 »

409,400

Summa kronor

6,180,400

Ahlberg har därjämte anfört, att vissa arbeten — exempelvis det i första
etappen ingående uppförandet av ångpannehuset med därtill hörande övriga
anläggningar — icke syntes kunna utföras inom ett år. Detsamma gällde
köksbyggnadens renovering och paviljongen 1—7—4, alltså samtliga de tre
första etapperna. För att icke renoveringsarbetet skulle draga alltför lång
tid fordrades därför, att förslagsvis två etapper samtidigt angrepes.

Bihang till riksdagens protokoll 1.941. 1 sami. Nr 216. sos» 41 2

18

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Behovet av en genomgripande renovering av Mariebergs sjukhus är till
fullo styrkt. Riksdagen har också, såsom jag anfört, redan i annat sammanhang
i princip förklarat sig beredd att anvisa medel för möjliggörande av
en ändamålsenlig modernisering av sjukhusets byggnadskomplex samtidigt
som riksdagen uttalat sig för en utökning i samband med renoveringsarbetena
av sjukhusets platsantal.

Såvitt jag vid en granskning av den innevarande år framlagda reviderade
byggnadsplanen kunnat finna, synas påtagliga förbättringar i förhållande till
det ursprungliga förslaget hava uppnåtts. Jag anser det dessutom såsom
en vinst, att den vidtagna överarbetningen tillåtit en ytterligare utvidgning
av antalet vårdplatser, eller från 1,032 till 1,060. Alternativt har byggnadsstyrelsen
på förslag av medicinalstyrelsen därjämte ifrågasatt uppförande för
en kostnad av 103,700 kronor av en särskild byggnad, avsedd att inrymma
en barnpaviljong om 20 platser.

De sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetena enligt medicinalstyrelsens
tidigare förslag uppskattades till 5,530,000 kronor. Ett genomförande
av det av byggnadsstyrelsen förordade förslaget — däri inbegripet barnpaviljongen
— skulle enligt styrelsens beräkningar medföra en totalkostnad
av i runt tal 6,180,000 kronor. Med hänsyn till de påtagliga förbättringar i
olika avseenden, som enligt vad jag antytt otvivelaktigt ernåtts genom byggnadsstyrelsens
överarbetning, synes kostnadsstegringen hava hållits inom
skäliga gränser, särskilt i betraktande av den ökning av byggnadskostnaderna.
som de senaste åren ägt rum. Såsom byggnadsstyrelsen anfört är förslaget
närmast att betrakta som en generalplan, vars realiserande i var för sig fristående
etapper kan utsträckas under en tid av åtskilliga år. Med hänsyn
till vad i ärendet framhållits, är jag beredd att nu tillstyrka, att etapperna
I och II, vilka bland annat innefatta uppförande av nytt ångpannehus, ny
administrationsbyggnad samt köksbyggnad och vilka böra utföras jämsides
med varandra, påbörjas och avslutas under loppet av de två närmast följande
budgetåren. De båda etapperna hava kostnadsberäknats till sammanlagt
(958,300 + 932,800) 1,891,100 kronor. Jag förordar, att av detta belopp 1 miljon
kronor anvisas för nästa budgetår. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen
framhållit bör åt styrelsen lämnas i uppdrag att före etapparbetenas påbörjande
inkomma med mera detaljerade byggnadsförslag, inrymmande de
möjligheter till förenklingar, som kunna visa sig föreligga; härefter torde
förslagen böra prövas av 1940 års civila byggnadsordning.

Sammanfattning och hemställan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle medelsbehovet för
nästa budgetår komma att beräknas sålunda:

Sidsjöns sjukhus................................................ kronor 4,460,000

Umedalens sjukhus ............................................ » 26,000

Ulleråkers sjukhus.............................................. * 440,000

Mariebergs sjukhus ............................................ » 1,000,000

Summa kronor 5,926,000

19

Kungl. Majus proposition nr 216.

Sistnämnda belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag å kapitalbudgeten
under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond».

Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att
den angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.
I den män så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest kail befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål
kunna ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

Under åberopande av vad jag sålunda och i övrigt anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta att i enlighet med av mig förordade förslag följande
arbeten må komma till utförande, nämligen

a) vid Umedalens sjukhus anordnande av en rotfruktkällare
för en beräknad kostnad av högst 26,000 kronor; samt

b) vid Mariebergs sjukhus örn- och nybyggnadsarbeten för en
beräknad kostnad av högst 1,891,100 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ett den 1 november
1940 samt den 21 januari och den 7 februari 1941 mellan
Uppsala stads drätselkammare, å ena sidan, samt chefen för
Upplands regemente, medicinalstyrelsen och lantbrukshögskolan,
å andra sidan, träffat avtal angående anslutning till stadens
reningsverk för avloppsvatten;

III. å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond, till
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,926,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Montell.