Kungl. Majus proposition nr 211.

t

Nr 211.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisationen
av försvarsväsendets radioanstalt; given
Stockholms slott den 18 april 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 18 april 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstokp, "Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga örn
organisationen av försvarsväsendets radioanstalt samt anför därvid följande:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
fjärde huvudtiteln, punkten 147, föreslagit riksdagen att till försvarsväsendets
radioanstalt för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 80,000
kronor.

Jag anhåller nu att få till fortsatt behandling upptaga vissa hithörande
spörsmål.

Såsom jag redan vid anmälan i statsrådet av nämnda anslagsfråga anförde,
finnes för närvarande å riksstatens fjärde huvudtitel under avdelningen
B. Försvarsstaben uppfört ett reservationsanslag å 27,000 kronor, avsett för
bestridandet av kostnaderna för drift och underhåll av försvarsstabens radio Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 211.

981 41

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

anstalt ävensom för arvodeskostnader för viss till anstalten kommenderad
personal. I samband med den föreslagna omläggningen av fjärde huvudtitelns
uppställning har det för anstalten avsedda anslaget ansetts från och med
nästa budgetår böra upptagas under huvudavdelningen »Vissa försvarsväsendets
institutioner», i anslutning vartill anstaltens benämning synts böra
ändras till »Försvarsväsendets radioanstalt».

Vid framläggandet av statsverkspropositionen erinrade jag vidare, att 1939
års lagtima riksdag för upprätthållande under budgetåret 1939/40 av verksamheten
vid försvarsstabens radioanstalt anvisat ett reservationsanslag av 35,000
kronor samt att, sedan chefen för försvarsstaben den 8 september 1939 framlagt
förslag till ny organisation av radioanstalten, syftande till ett successivt
^byggande i etapper under en treårsperiod med början under budgetåret
1940/41, 1939 års urtima riksdag i enlighet med ett av Kungl. Majit framlagt
förslag å tilläggsstat för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av
135,000 kronor för möjliggörande av vissa med omorganisationens genomförande
sammanhängande byggnadsåtgärder och materielanskaffningar. Av
sistnämnda anslag har allenast en mindre del tagits i anspråk, intill den 1
april 1941 sammanlagt cirka 19,000 kronor.

Frågan örn radioanstaltens allmänna organisation enligt det av chefen för
försvarsstaben den 8 september 1939 framlagda förslaget upptogs till behandling
först vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition. Därvid fann
jag mig böra tillstyrka (fjärde huvudtiteln, punkten 8), att utbyggandet av
försvarsstabens radioanstalt under budgetåret 1940/41 påbörjades i den av
chefen för försvarsstaben för samma budgetår förordade omfattningen. Däremot
ansåg jag det vara för tidigt att för det dåvarande fatta ståndpunkt till
frågan, huruvida den ytterligare utbyggnad, som föreslagits för budgetåren
1941/42 och 1942/43, borde komma till stånd. För tillgodoseende av anstaltens
personalbehov under budgetåret 1940/41 fann jag i enlighet med försvarsstabschefens
förslag, att viss militär personal borde avses för tjänstgöring vid
anstalten. För underlättande av en fullgod rekrytering av denna personal
ansågs nödvändigt att bereda densamma särskild ersättning i form av tilläggsarvoden.
Riksdagen medgav (skr. nr 4, punkten 6), att utbyggandet av försvarsstabens
radioanstalt finge påbörjas i enlighet med det av mig förordade
programmet, och anvisade såsom nämnts för innevarande budgetår i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag till försvarsstabens radioanstalt ett reservationsanslag
av 27,000 kronor.

I särskild skrivelse den 7 september 1940 framlade chefen för försvarsstaben
sedermera ett förslag, som syftade till att det fullständiga utbyggandet
av radioanstalten skulle äga rum redan under budgetåret 1941/42. Samtidigt
föreslogs en i förhållande till det ursprungliga förslaget i vissa hänseenden
utökad personalbesättning vid anstalten. För tillgodoseende av anstaltens
personalbehov föreslogos vissa kaderökningar vid armén och marinen utöver
de för ändamålet för innevarande budgetår medgivna. Den till anstalten kommenderade
personalen förutsattes skola erhålla särskilda arvoden efter samma
grunder som medgivits för innevarande budgetår.

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 211.

Vid framläggandet av 1941 års statsverksproposition anförde jag, att jag
för egen del funne de av försvarsstabschefen i nyssnämnda skrivelse anförda
skälen för ett påskyndat utbyggande av radioanstalten bärande. I och för sig
hade jag icke någon erinran att framställa mot det av överbefälhavaren framlagda
förslaget till personalbesättning vid fullt genomförd organisation.
Medelsbehovet för radioanstalten för nästkommande budgetår hade av överbefälhavaren
angivits till 100,000 kronor. På i statsverkspropositionen närmare
anförda skäl ansågs emellertid anslagsäskandet för nästa budgetår kunna
begränsas till 80,000 kronor. Frågan om den ökning av arméns och marinens
stater, som erfordrades för tillgodoseende av anstaltens personalbehov genom
kommendering till anstalten, upptogs sedermera i propositionen nr 155 till
årets riksdag angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1941/42 (sid. 40—41 och 73—74).

Efter statsverkspropositionens avlämnande har överbefälhavaren över
rikets försvarskrafter i skrivelse den 23 januari 1941 — med frångående av
det utav chefen för försvarsstaben framlagda, till grund för statsverkspropositionen
i förevarande del liggande förslaget — hemställt örn en ytterligare
avsevärd utbyggnad av radioanstalten i enlighet med vad i skrivelsen närmare
angivits. Utbyggnaden skulle enligt det nya förslaget försiggå i tre skeden
under budgetåren 1940/41—1942/43. Medelsbehovet har i anslutning härtill
beräknats, för innevarande budgetår till 900,000 kronor, därav för bestridande
av engångsutgifter 550,000 kronor och av driftskostnader 350,000 kronor, samt
för budgetåret 1941/42 till 1,090,000 kronor. Årskostnaderna hava vid fullt
utbyggd organisation beräknats uppgå till 1,423,000 kronor.

Vid anmälan i statsrådet av de nyssberörda i propositionen nr 155 behandlade
spörsmålen framhöll jag, under erinran örn det av överbefälhavaren
i skrivelsen den 23 januari 1941 framlagda förslaget, att ett bifall till detta
torde komma att nödvändiggöra en ytterligare utökning framdeles av arméns
och marinens personalstater. För nästa budgetår syntes dock någon utvidgning
av de militära personalkadrerna utöver vad i propositionen föreslagits
icke bliva av nöden, även örn det senast framlagda organisationsförslaget
bringades till genomförande.

Jag återkommer nu till det nya organisationsförslaget. Ärendet är av den
natur, att det icke synes lämpligt att i statsrådsprotokollet närmare än nu
skett redogöra för dess innehåll. Ytterligare upplysningar i ärendet torde få
inhämtas genom de handlingar, vilka komma att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Det i skrivelsen den 23 januari 1941 innefattade förslaget syftar till väsentliga
utvidgningar av radioanstalten icke blott i förhållande till dess nuvarande
organisation utan även jämfört med den organisation, som av chefen för
försvarsstaben föreslagits i september 1940 och som tillstyrkts i årets statsverksproposition.
Bland annat föreslås ett avsevärt antal civila tjänstemän
skola anställas vid anstalten. Jämväl enligt min mening skulle en lösning av
anstaltens organisationsfråga i huvudsaklig överensstämmelse med de i skri -

Departements chefen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr till.

velsen förordade riktlinjerna vara ägnad att ur effektivitetssynpunkt medföra
beaktansvärda fördelar. Dessa fördelar skulle vinnas bland annat genom att
bereda en avsevärd del av den för närvarande i anstaltens verksamhet sysselsatta
personalen en fastare och ekonomiskt mera gynnsam ställning än som
nu kan erbjudas; till stor del utgöres nämligen den nuvarande personalen av
till tjänstgöring inkallade värnpliktiga samt av frivilliga, en anordning som
i längden torde bliva ohållbar. Innan åtgärder i nämnda syfte kunna vidtagas,
måste emellertid en omsorgsfull avvägning verkställas av de fördelar,
som stå att vinna, gentemot de merutgifter, med vilka ett genomförande av
förslaget är förenat. I samband härmed bör göras en ingående granskning av
den föreslagna löneställningen för den civila personalen. Jämförelse bör därvid
sökas med personal med liknande arbetsuppgifter eller kvalifikationer
inom andra delar av statsförvaltningen. Även lokalfrågans alltjämt olösta
läge försvårar bedömandet av spörsmålet om organisationens slutliga och
detaljerade utformning.

Med hänsyn till vad nu anförts finner jag mig icke för närvarande beredd
att taga ståndpunkt till den föreliggande frågan i hela dess vidd. Vissa omständigheter
tala emellertid för att en ytterligare förstärkning av radioanstaltens
organisation utöver vad som förutsatts i det tidigare till riksdagens
behandling hänskjutna förslaget kan bliva ofrånkomlig redan under nästa
budgetår. De riktlinjer, som uppdragits i det senast framlagda förslaget,
synas ägnade att tjäna till ledning vid utformningen av de åtgärder, vilka i
ett sådant läge böra vidtagas. De ytterligare erfarenheter, som kunna vinnas
vid tillämpningen av en sålunda utvidgad organisation, torde bliva av värde
vid ett senare bedömande av frågan örn radioanstaltens mera permanenta
infogande i den militära organisationen. I betraktande av vad nu anförts har
det synts mig lämpligt att lämna riksdagen tillfälle att, innan avgörande träffas
rörande det i statsverkspropositionen framlagda förslaget i ämnet, taga del
jämväl av det senaste förslaget. I anslutning därtill torde riksdagens bemyndigande
böra utverkas för Kungl. Majit att i avvaktan på statsmakternas
slutliga ståndpunktstagande till frågan om radioanstaltens organisation vidtaga
de åtgärder i detta hänseende som för det ändamålsenliga bedrivandet
av anstaltens verksamhet må finnas av omständigheterna påkallade.

Jag vill emellertid förutskicka, att inrättande av nya ordinarie eller extra
ordinarie tjänster icke torde böra äga rum, innan ett någorlunda säkert bedömande
av frågan rörande omfattningen av den framtida verksamheten vid
radioanstalten kan göras. När tillräckliga hållpunkter härför föreligga, lära
hithörande spörsmål ånyo få föreläggas riksdagen. Intill dess så skett, torde
det ytterligare personalbehov, som kan uppkomma, få tillgodoses genom
kommendering av militär personal eller anställande av civila extra befattningshavare.
Kostnaderna för av Kungl. Majit i enlighet med det anförda
vidtagna åtgärder torde, i den mån för anstalten anvisat riksstatsanslag icke
förslår, få avföras från vederbörligt förskottsanslag.

Kungl. Majus proposition nr 211. 5

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

bemyndiga Kungl. Majit att i avvaktan på statsmakternas slutliga
ståndpunktstagande till frågan örn försvarsväsendets radioanstalts
organisation i huvudsaklig anslutning till vad i det föregående
anförts vidtaga de åtgärder, som för det ändamålsenliga
bedrivandet av anstaltens verksamhet må finnas av omständigheterna
påkallade.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Kinnander.