Kungl. Majus proposition nr 187.
1
Nr 187.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare
anslagsmedel för nytt utsjölodningsfartyg
in. m.; given Stockholms slott den 28 mars 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats
rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—4:o hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 28 mars 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, SKÖLD, BERGQUIST, BAGGE,
Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående
anslag å tilläggsstat II för innevarande budgetår.
l:o.
För anskaffning av ett nytt utsjölodningsfartyg hava 1939 och 1940 års lag
tima riksdagar anvisat tillhopa 830,000 kronor. Genom beslut den 30 juni
1939 har Kungl. Majit fastställt huvudritning till fartyget.
Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 187.
7!i8 41
2
Kungl. May.ts proposition nr 187.
I skrivelse den 20 februari 1941 har chefen för sjökarte verket gjort framställning
ifråga om vissa ändringsarbeten å samt anskaffning av viss materiel
för det under byggnad varande fartyget och därvid anfört i huvudsak följande:
Utsjölodningsfartygets viktigaste arbetsuppgifter vore upplodning av de yttre
havsområden, som gränsade till Sveriges kuster. Dessa lödningar måste till
övervägande del bedrivas utom sikte av land och krävde noggrannare ortsbestämningar
till sjöss än som kunde vinnas med de metoder därför som sjökarteverket
hittills använt, nämligen från fasta punkter i land lägebestämda
prickar och astronomiska ortsbestämningar. Utomlands använda metoder vid
mätningar till sjöss vore i allmänhet både tidsödande och förenade med stora
kostnader. I Danmark hade emellertid gjorts lyckade försök med ortsbestämning
till sjöss medelst radiopejling från tillfälligt uppsatta pejlstationer i
land. Då denna metod syntes väl lämpad för i Sverige planerade arbeten och
alla för densamma behövliga apparater kunde tillverkas inom landet för relativt
små kostnader samt då skötseln av materielen krävde endast obetydlig
utökning av radiopersonalen, syntes alla skäl tala för att metoden i fråga
borde komma till användning vid de svenska sjömätningarna. Härför erfordrades
emellertid, bland annat, dels vissa ändringar i utsjölodningsfartygets
planerade byggnad (ytterligare en mast, ändrad inredning av radiohytt
m. m.) dels ock anskaffning av viss teknisk utrustning. Kostnaderna härin r
ävensom för montering m. m. uppginge, inberäknat oförutsedda utgifter, till
sammanlagt 21,000 kronor. I anledning av vad sålunda anförts hemställde
chefen för sjökarteverket örn bemyndigande att vidtaga de angivna ändringarna
å fartyget samt anskaffa ifrågavarande materiel.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av marinförvaltningen, statskontoret och
kommerskollegium.
Marinförvaltningen har i sitt utlåtande anfört, att den planerade metoden
för ortsbestämning till sjöss, rätt använd, kunde få stor betydelse. Som
medel för detta under utsjölodningsfartygets byggnadstid uppkomna förslag
till ökat utnyttjande av fartyget icke inräknats i kostnaderna för fartyget, vore
det erforderligt, att särskilda medel anvisades för ändamålet. — Statskontorets
och kommerskollegiets yttranden avse endast sättet för de erforderliga
medlens anvisande.
Genom beslut den 21 mars 1941 har Kungl. Majit lämnat chefen för sjökarteverket
bemyndigande att vidtaga de ändringar beträffande det under
byggnad varande utsjölodningsfartyget, som omförmälts i förenämnda skrivelse,
ävensom att anskaffa den i skrivelsen angivna tekniska utrustningen.
Såsom marinförvaltningen framhållit hava vid uppgörandet av kostnadskalkylerna
för utsjölodningsf artyget medel icke beräknats för nu ifrågavarande
arbeten och inventarieanskaffning. Med hänsyn härtill finner jag mig böra
föreslå, att särskilda medel äskas för ändamålet å tilläggsstat II för innevarande
budgetår. Medlen torde lämpligen böra anvisas under samma anslagsrubrik
som det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna, för utsjölodningsfartygets
byggande avsedda reservationsanslaget. Jag hemställer fördenskull,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
3
Kungl. Majlis proposition nr 187.
ålit till Nytt utsjölodningsfartyg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 21,000.
2:o.
I skrivelse den 19 februari 1941 har marinförvaltningen gjort framställning
i fråga om automatisering av telefonväxeln vid Ostkustens marindistrikt och
därvid anfört i huvudsak följande:
Sedan chefen för Ostkustens marindistrikt till marinförvaltningen anmält,
att den nuvarande telefonväxeln vid marindistriktet icke vore tillräcklig för
att på ett tillfredsställande sätt kunna upptaga den utökade telefontrafiken
vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering, har ämbetsverket låtit verkställa
en utredning rörande ett utbyte av densamma mot en automatisk växel.
Ett dylikt utbyte skulle medföra, att alla samtal inom marindistriktet samt all
utgående trafik utväxlades utan manuell betjäning, varigenom anläggningen
även skulle komma att fungera som lokaltelefonanläggning mellan marindistriktets
organ. Genom växelns automatisering skulle även dess kapacitet
väsentligt ökas, vartill kommer att reducering av för växelns betjänande erforderlig
personal kunde verkställas. I samband med ifrågasatt automatisering
synes det även lämpligt att uppsätta den nya växeln i bombsäkert rum.
Utrymme finnes i huvudsak redan nu tillgängligt härför, men är en mindre
utökning jämte inredning erforderlig. För växelns manuella, betjänande i
fredstid vid inkommande samtal bör ett extra växelbord anordnas utanför
skyddsrummet. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava beräknats till
60,000 kronor, därav 35,000 kronor för växelns automatisering och 25,000 kronor
för anordnande av bombsäkert växelrum samt härtill ansluten fredsväxel.
På grund av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt, att för
automatisering m. m. av telefonväxeln vid Ostkustens marindistrikt ett belopp
av 60,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.
I utlåtanden över framställningen hava ställföreträdaren för chefen för försvarsstaben
och chefen för marinen tillstyrkt densamma.
Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Jag får därför
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Automatisering av telefonväxeln vid Ostkustens marindistrikt
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ...................................................... kronor 60,000.
3:o.
I skrivelse den 13 mars 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
anmält behov av en ny bostadsbyggnad för militära beställningshavare i
Boden och därvid anfört i huvudsak följande:
Kommendanten i Bodens fästning hade i skrivelse till styrelsen framhållit,
att stor brist på tjänstebostäder för närvarande rådde inom Bodens garnison
samt att bostäder i allmänna marknaden inom Bodens stad icke stöde att
uppbringa. Sålunda saknades för närvarande tjänstebostäder för följande
personal:
4
Kungl. Majis proposition nr 187.
i Truppförband etc. |
Regements- officer 6—5 runi |
Kapten 4 rum |
Löjtnant 3 rum |
Fänrik 2 rum |
Fanjun-kare etc. 3 rum |
Sergeant etc. 2 rum |
Summa |
Norrbottens regemente.. |
4 |
5 |
1 |
5 |
9 . |
24 |
|
Norrbottens artillerikår. . |
i |
1 |
2 |
4 |
i |
2 |
11 |
Bodens artilleriregemente |
i |
1 |
2 |
— |
2 |
2 |
8 |
Bodens ingenjörkår .... |
i |
— |
3 |
2 |
i |
5 |
13 |
Signalregementets kom-pani .................. |
— |
— |
2 |
2 |
l |
3 |
S |
Summa |
3 |
6 |
14 |
9 |
11 |
21 |
64 |
Denna brist på tjänstebostäder vöre främst att tillskriva den väsentliga
ökning av förbandens kadrar, som under föregående år ägt rum. En ytterligare
ökning härutinnan vore även att emotse, varför även bostadsbristen
kunde beräknas komma att ytterligare ökas. I anledning därav hade undersökts
möjligheten av att — med utnyttjande av en vid Bodens artilleriregemente
befintlig byggnadsgrund — åstadkomma en befälsbyggnad, inrymmande
sådana bostäder, varav behovet vore störst. Enligt utredningen
närlagd ritning skulle byggnaden, uppförd i 3 våningar, komma att innehålla
följande antal bostäder, nämligen 6 örn 4 rum och kök, 6 om 3 rum och kök
samt 6 örn 2 rum och kök. -— Kostnaden för sagda nybyggnad beräknades
uppgå till 465,000 kronor. — Beträffande dispositionen av densamma ansåges
lämpligt, att upplåtelse av bostäderna tillsvidare ordnades genom uthyrning
till personal, som icke kunde beredas tjänstebostad, oavsett vilket truppförband
den tillhörde.
I avgivet yttrande hade chefen för övre Norrlands trupper understrukit
det trängande behovet av ökat antal bostäder inom Bodens garnison samt
anhållit, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att den föreslagna byggnaden örn
möjligt bleve färdigställd för inflyttning redan innevarande år.
Eortifikationsstyrelsen, som vitsordade det trängande behovet av ökat antal
bostäder inom Bodens garnison finge för egen del anföra följande: Styrelsen
hade i annat sammanhang framhållit, att genom ändring i en del fall av
befintliga bostäder inom Bodens garnison, vilka arbeten lämpligen borde
komma till utförande i samband med den modernisering av arméns tjänstebostäder,
för vilken arméförvaltningen i dess skrivelse den 25 september
1940 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 äskat medel,
en viss lättnad kunde ernås i fråga örn inkvarteringen därstädes. Dock erfordrades
likväl nybyggnad i viss omfattning för att helt täcka behovet. —
Med hänsyn till svårigheten att med nuvarande bostadsbestånd kunna disponera
lägenheter för genomförande av nämnda ändrings- och moderniseringsarbeten
syntes nybyggnad i första hand böra komma till utförande, varvid
i enlighet med kommendantens förslag borde utnyttjas vid Bodens artilleriregemente
befintlig byggnadsgrund, ursprungligen avsedd för den officersbyggnad,
vars uppförande jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1919
tillsvidare skulle anstå. Genom denna placering erhölle byggnaden ett lämpligt
läge med hänsyn till densammas användning för inkvartering allt efter
behovet av personal ur samtliga till Bodens garnison hörande förband med
flera.
På grund av ärendets brådskande natur hade fortifikationsstyrelsen ansett
sig böra redan nu underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning, ehuru den
kommendantens utredning bifogade förslagsritningen till byggnaden ifråga,
vilken i vissa avseenden måste justeras, icke hunnit färdigställas. — Mot
den beräknade kostnaden hade styrelsen intet att erinra.
5
Kungl. Majus proposition nr 187.
Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt.
att Kungl. Majit måtte för uppförande av befälsbyggnad vid Bodens
artilleriregemente ställa till styrelsens förfogande ett belopp av 465,000
kronor.
Den av fortifikationsstyrelsen i ärendet lämnade redogörelsen giver vid
handen, att ett ökat behov av bostäder till följd av de på senare tid genomförda
kaderökningarna uppkommit för officers- och underofficerspersonalen vid de
i Boden förlagda truppförbanden. Då bostadsbehovet för ifrågavarande
personal i Boden icke kan tillgodoses genom förhyrning av i orten förefintliga
bostadslägenheter, synes det ofrånkomligt, att bostadsfrågan löses genom
statsmakternas medverkan. Det föreliggande förslaget, som avser att tillgodose
det mest trängande bostadsbehovet, anser jag mig fördenskull i
princip böra giva min anslutning.
Yad beträffar den i ärendet framlagda kostnadsberäkningen torde det ej
vara uteslutet, att en viss nedskärning av kostnaderna för den föreslagna
bostadsbebyggelsen skall visa sig möjlig. En ytterligare översyn i förevarande
hänseende synes därför böra äga rum. Med hänsyn till angelägenheten av att
ett principbeslut örn den ifrågavarande bostadsbebyggelsen snarast möjligt
kommer till stånd har jag emellertid funnit det av fortifikationsstyrelsen begärda
beloppet, 465,000 kronor, böra läggas till grund för förevarande medelsäskanden
hos riksdagen.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit matte
föreslå riksdagen
att till Befälsbyggnad i Boden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under rubrik Försvarsväsendets
fastighetsfond (arméförvaltningens delfond) anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 465,000.
4:o.
I 1940 års statsverksproposition (punkten 178) föreslog Kungl. Majit
riksdagen att till viss maskinutrustning m. m. för budgetåret 1940/41 under
fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Beloppet
var avsett för viss av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
föreslagen förstärkning av landets industriella utrustning med hänsyn till
krigsmaterielproduktionen. Sedermera föreslog Kungl. Majit i proposition
den 3 maj 1940, nr 245, angående vissa anslag för försvarsändamål (punkten
3) en höjning av förenämnda anslag till 2,300,000 kronor för möjliggörande av
anskaffning av visst i skrivelse den 24 april 1940 av arméförvaltningens
tygdepartement närmare angivet maskinaggregat, likaledes avsett för krigsmaterielproduktionens
stärkande och kostnadsberäknat till 1,500,000 kronor.
1940 års lagtima riksdag (skrivelse nr 4, punkt 159) beslöt med bifall till
Kungl. Majits förslag för ifrågavarande ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 2,300,000 kronor, varefter Kungl. Majit genom brev den 21 juni 1940 ställde
anslaget till arméförvaltningens tygdepartements förfogande att av tygdeparte
-
6
Kungl. Majus proposition nr 187.
mentet disponeras på sätt Kungl. Maj:t framdeles beslutade. Sedermera anmälde
arméförvaltningens tygdepartement i skrivelse den 8 oktober 1940, att
anskaffning för de med anslaget avsedda ändamålen dåmera med hänsyn till
ändringen i det utrikespolitiska läget icke kunde anses av behovet påkallad i
vidare mån än i fråga örn förberörda maskinaggregat; och hemställde departementet
i samband därmed att av anslaget få disponera dels 1,500,000 kronor
för aggregatets anskaffande dels ock 40,000 kronor för nedsprängning av
förråd i berg för detsammas förvaring. Genom beslut den 18 oktober 1940
biföll Kungl. Majit denna framställning.
I skrivelse den 17 mars 1941 har tygdepartementet anfört, att det för
raaskinaggregatens anskaffning beräknade beloppet av 1,500,000 kronor till
följd av inträffad prisstegring numera icke vore tillräckligt. Kostnaderna
för anskaffningen uppginge enligt tygdepartementets beräkningar till sammanlagt
2,250,000 kronor. I anledning därav hemställde tygdepartementet,
efter samråd med övriga av ärendet berörda myndigheter, örn bemyndigande
att för fullgörande av den genom brevet den 18 oktober 1940 medgivna
anskaffningen av ifrågavarande maskinaggregat få disponera erforderligt belopp
av återstående del av förenämnda anslag.
Av tygdepartementets skrivelse den 8 oktober 1940 framgår, att behov icke
längre förefinnes av den maskinutrustning, till vars anskaffande vid framläggandet
av anslagsberäkningen för förenämnda reservationsanslag till viss
maskinutrustning m. m. beräknats ett belopp av 800,000 kronor. Jag finner
mig därför kunna förorda, att erforderlig del av det belopp, som sålunda icke
tages i anspråk för ursprungligen avsett ändamål, i stället må användas till
att, täcka den av prisstegringen orsakade kostnadsökningen för anskaffning av
det i ärendet omförmälda maskinaggregatet. Riksdagens medgivande i fråga
om den sålunda ifrågasatta ändrade dispositionen av anslagsmedlen torde
emellertid böra inhämtas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva
att det av riksdagen till viss maskinutrustning m. m. för
budgetåret 1940/41 under fjärde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget
av 2,300,000 kronor må av Kungl. Majit disponeras
i enlighet med förenämnda ändrade grunder.
Yad föredragande departementschefen sålunda under
punkterna Ilo—4:o hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
j '''' Sven B er glimå.
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.