Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
1
Nr 180.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjt anslag
till Justitiekanslersåmbetet: Avlöningar; given Stockholms
slott den l ''i mars 19U1.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den mars Wiil.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition under andra huvudtiteln
(sid. 8—11) föreslagit riksdagen alt dels fastställa viss avlöningsstat för
justitiekanslersämbetet att tillämpas lills vidare från och med budgetåret
1941/42, dels ock till Justitiekanslersämbetct: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 78,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sand. Nr ISO.
1
Kungl. Maj.ts proposition nr 180.
Statsutskottet har därefter i sitt utlåtande, nr 2, angående regleringen för
budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel anmält,
att utskottet senare under riksdagen komme att avgiva yttrande rörande
bland annat nämnda anslagsfråga.
Vid min anmälan av frågan örn anslag för justitiekanslersämbetet redogjorde
jag för ämbetets i skrivelse den 2 september 1940 framlagda förslag
till avlöningsstat för nästa budgetår. I denna skrivelse hade ämbetet framhållit,
att därest avlöningsförmånerna för riksdagens ombudsmän komme
att regleras vid 1941 års riksdag, så också enligt ämbetets mening skäligen
borde ske i fråga örn justitiekanslerns avlöning.
I anslutning härtill uttalade jag, att i nuvarande läge medel ej ansetts
böra äskas för lönereglering åt justitiekanslern. Jag erinrade emellertid i
detta sammanhang örn att likställdhet i lönehänseende dittills rått mellan
justitiekanslern och riksdagens ombudsmän.
Jämlikt av 1939 års lagtima riksdag antagna provisoriska avlöningsbestämmelser
uppbära justitie- och militieombudsmännen för närvarande en
lön av 18,000 kronor för år räknat jämte rörligt tillägg.
Pä förslag av bankoutskottet (utlåt, nr 6) har innevarande års riksdag beslutat
att med tillämpning från och med den 1 juli 1941 inordna riksdagens
ombudsmän under avlöningsreglemcntet för riksdagens verk. Ombudsmännen
ha härvid hänförts till lönegraden RC 9, varigenom de tillerkännas
en årslön av 22,000 kronor. Denna avlöningsförbättring utgör ett led i strävandena
att stärka ämbetenas ställning och minska innehavarnas benägenhet
att alltför snart övergå till annan tjänst.
Härigenom hava riksdagens ombudsmän blivit i lönehänseende något bättre
ställda än justitieråd och regeringsråd. Dessa åtnjuta en årlig lön av 21,000
kronor eller sålunda 1,000 kronor lägre än riksdagens ombudsmän enligt
nyssnämnda beslut, men detta förhållande motväges i avsevärd mån därav,
att justitie- och regeringsråd uppbära dyrtidstillägg enligt de grunder, som
gällde för civilförvaltningen i allmänhet före den 1 juli 1939, medan å ombudsmännens
löner .skulle utgå rörligt tillägg. Löneskillnaden utgör cirka
500 kronor.
Enligt den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
liänföres justitiekanslern till lönegraden 3 inom löneplan B. Denna löneplan.
som avser tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning, tillsatta medelst
fullmakt, innehåller endast tre lönegrader. Den högsta, till vilken justifiekanslern
sålunda är att hänföra, berättigar till en årslön av 18,000 kronor,
vartill kommer rörligt tillägg.
Med hänsyn till likvärdigheten i arbetsuppgifter böra justitiekanslern och
riksdagens ombudsmän även i fortsättningen vara i huvudsak jämställda i
lönehänseende. Då riksdagen nu beslutat höja justitieombudsihannens och
militieombudsmannens löneförmåner, synes därför en avlöningsförbättring
böra tillerkännas justitiekanslern.
Del synes icke vara lämpligt att för närvarande för sagda ändamål ut -
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
3
bygga den allmänna löneplanen B i civila avlöningsreglementet. Frågan om
justitiekanslerns slutliga placering i avlöningssystemet torde böra upptagas
till behandling i samband med frågorna örn ändrad löneställning för de
högre domarämbetena. I avbidan på en sådan reglering synes justitiekanslern
böra beredas en provisorisk avlöningsförstärkning å 3,500 kronor för
år, varigenom han i lönehänseende blir jämställd med justitie- och regeringsråd.
På grund av vad sålunda anförts bör i den föreslagna avlöningsstaten för
justitiekanslersämbetet posten »Avlöningar till ordinarie tjänstemän» uppräknas
med 3,500 kronor.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................ kronor 50,300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 20,800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 10,400
Summa kronor 81,500;
dels ock till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 81,500.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, förordnar Hans Majit Konungen att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Tidelius.