Kungl. Maj:ts proposition nr 14S.
1
Nr 148.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av telegrafverket m. m.; given Stockholms slott
den 7 mars 19M.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 mars I9kt.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse till Kungl. Majit den 9 mars 1940 hemställde telegrafstyrelsen
örn utredning rörande omorganisation av telegrafverket. Till stöd för framställningen
anförde styrelsen bland annat, att den kraftiga utveckling, som
ägt rum sedan telegrafverkets nuvarande organisation blivit i sina huvuddrag
bestämd genom beslut vid 1902 års riksdag, nödvändiggjorde vissa organiBihang
till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 148.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
satoriska förändringar av verket. Trots rådande allvarliga krisförhållanden
hade styrelsen därför funnit det önskvärt, att frågan om telegrafverkets organisation
och vad därmed sammanhängde så snart som möjligt upptoges
till ingående prövning.
Ärendet anmäldes av mig för Kungl. Majit den 15 mars 1940, därvid Kungl.
Majit bemyndigade chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla
högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med verkställande
av en allmän översyn av telegrafverkets organisation samt avgiva de förslag,
vartill utredningen kunde föranleda. Med stöd av bemyndigandet
tillkallade jag såsom sakkunniga f. d. generaldirektören A. Granholm, tilllika
ordförande, byråchefen i telegrafstyrelsen J. A. Lundgren samt t. f.
kanslirådet i kommunikationsdepartementet O. A. Berger. De sakkunniga
avgåvo den 27 oktober 1940 betänkande med förslag till organisation av
telegrafverket (statens offentliga utredningar 1940:27). Utlåtanden över
betänkandet ha därefter avgivits av chefen för försvarsstaben den 7 december
1940, telegrafstyrelsen den 9 december 1940 och allmänna lönenämnden
den 25 januari 1941, därvid telegrafstyrelsen överlämnat yttranden från telegrafverkets
ingenjörsförening, telegrafverkets tekniska tjänstemannaförening,
kvinnliga telegrafpersonalens förening, kvinnliga telefontjänstemannaföreningarnas
centralförening, telegrafverkets kvinnliga kontorspersonals förening,
telegraf- och telefonmannaförbundet samt svenska telegraftjänstemännens
förening.
Organisationsförslagets huvuddrag.
Såsom bakgrund till den följande redogörelsen för omorganisationsförslagets
detaljer anser jag mig böra lämna en sammanfattande översikt av huvuddragen
av de sakkunnigas förslag och däröver avgivna utlåtanden. Dessförinnan
skall jag något beröra telegrafverkets nuvarande organisation och
behovet av organisationsförändringar.
De sakkunniga ha i sitt betänkande, efter en historisk översikt, lämnat en
detaljerad redogörelse för telegrafverkets nuvarande organisation
(sid. 13—50). Jag tillåter mig att i avseende härå hänvisa till de
sakkunnigas redogörelse och begränsar mig här till en sammanfattning av
huvuddragen av den nuvarande organisationen.
Telegrafstyrelsen är under generaldirektören (lönegraden C 15) uppdelad
på fem byråer samt en självständigt arbetande teknisk avdelning. Byråerna,
vilka benämnas ekonomi- och kanslibyrån, förrådsbyrån, linjebyrån, radiobyrån
och trafikbyrån, förestås av var sin byråchef (lönegraden A 30), medan
den tekniska avdelningen, vilken nominellt tillhör linjebyrån, förestås
av en förste byrådirektör (lönegraden A 30). Under vissa omständigheter
ingår dessutom i telegrafstyrelsen en militärbyrå med en officer såsom chef.
Förekommande ärenden rörande telegrafverkets verkstad i Nynäshamn föredragas
av verkstadsdirektören (lönegraden C 8), vilken därvid ingår såsom
Kandi. Maj:ts proposition nr 148.
3
ledamot av styrelsen. Inom byråerna är — med undantag för militärbyrån
— arbetet fördelat på ett flertal avdelningar med befattningshavare i olika
lönegrader såsom föreståndare.
Distriktsförvaltningarna, vilka äro sex till antalet, lia två sidoställda chefer,
en linjedirektör (lönegraden A 30) och en trafikdirektör (lönegraden
A 29). Dessa befattningshavare förestå var sin av distriktsförvaltningens
linje- respektive trafikavdelning. Linjeavdelningen omfattar dels linjedistriktsbyrån,
dels ock all personal inom distriktet, anställd huvudsakligen för anläggning
och underhåll samt därmed sammanhängande arbeten och ärenden.
Trafikavdelningen omfattar dels trafikdistriktsbyrån, dels ock stationernas
huvudsakligen för telefon- och telegraftrafiken samt abonnemangsrörelsens
handhavande sysselsatta personal. Undantagna från trafikdirektörens
befäl äro de fyra s. k. huvudstationerna, nämligen Stockholms telefonstation
med understationer, som förestås av en telefondirektör (lönegraden
C 7), Stockholms telegrafstation med understationer med en telegrafdirektör
(lönegraden A 30) såsom föreståndare, Göteborgs telefonstation med understationer,
som förestås av en telefondirektör (lönegraden A 30), samt Malmö
telefon- och telegrafstation med understationer med en telegrafdirektör (lönegraden
A 30) såsom föreståndare. I fjärde distriktet, som motsvarar Stockholms
huvudstationsområde, finnes icke någon trafikdirektör.
De sakkunniga ha under en särskild avdelning sammanfattat vissa ö n slc
e mål och synpunkter beträffande behovet av organisationsförändringar.
Därvid anföra de sakkunniga följande.
Den starka utveckling, som telegrafverket undergått, har medfört sådan
ökning också av styrelsens arbetsuppgifter, att detta menligt inverkat på
vederbörande byråchefers möjligheter att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt
alla olika delar av sina verksamhetsområden. Eftersom centraliseringen av
ärendenas avgörande till styrelsen i allt väsentligt under årens lopp bibehållits
oförändrad, framstå i första hand vissa decentraliseringsåtgärder såsom
påkallade för att lätta styrelsens arbete.
I fråga om ärendenas fördelning å olika byråer kan anmärkas, att ansamlingen
av ärenden till vissa byråer kommit att bli alltför heterogen. Önskemål
hava också vid skilda tillfällen framkommit örn att handläggningen av
personalfrågor skulle förläggas till en och samma byrå i stället för att
ärendena, såsom för närvarande är fallet, i viss utsträckning handläggas
parallellt å olika byråer.
En svaghet i nuvarande styrelseorganisation ligger vidare däri, att det för
telegrafverkets ekonomiska resultat så viktiga kravet på löpande översikt
av hushållningen med personal och materiel icke synes vara tillräckligt väl
tillgodosett. Delvis sammanhänger detta med den inom styrelsen förekommande
ganska stränga åtskillnaden mellan trafik- och linjeärenden, vilka
handläggas å olika byråer.
Sistnämnda svaghet framträder med än större styrka i distriktsförvaltningarna
med deras två jämställda chefer, en linjedirektör och en trafikdirektör,
av vilka den ene skall handlägga förekommande frågor med anläggande
av tekniska synpunkter o. dyl. och den andre huvudsakligen med anläggande
av trafiksynpunkter. Den fortskridande tekniska utvecklingen har
emellertid numera medfört, att det tekniska arbetet och trafikarbetet kommit
att gripa allt närmare in i varandra och Ilar gjort det svårare att behålla
i
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
klara gränser mellan de båda avdelningarna inom en och samma distriktslörvaltning.
Såsom exempel kan anföras, att mera omfattande tekniska arrangemang,
som beröra linjedistriktet i form av ökade utgifter, vanligen
medföra förenklad expedition och därmed lägre kostnader på trafiksidan.
Omvänt kan det ofta vara möjligt att genom förändringar i expeditionen
uppskjuta eller undvika kostsamma tekniska arrangemang. Ett annat exempel
är, att genom den fortgående automatiseringen av telefonstationerna manuell
arbetskraft, telefonister, ersättes med maskiner. Maskinerna, som utföra
samma arbete som telefonisterna, sortera i egenskap av tekniska kapaciteter
under linjedirektören medan deras arbete, d. v. s. kopplingar av samtal,
alltjämt huvudsakligen faller inom trafikdirektörens verksamhetsområde.
Givetvis skall i alla sådana frågor samråd äga rum mellan linjedirektören
och trafikdirektören, men det ligger i öppen dag, att ju flera frågor på detta
sätt måste handläggas gemensamt, desto tyngre och mera tidsödande blir
det löpande arbetet och desto omständligare måste expeditionsordningen bli
vid utredning och handläggning av olika ärenden. Detta gäller icke blott
distriktsförvaltningarna själva utan i återverkningarna även styrelsen, vilken
i sista hand skall vara avgörande instans.
De oklara gränserna mellan linjedirektörens och trafikdirektörens befogenhetsområden
medföra icke sällan oklarhet i första hand hos allmänheten
men även inom telegrafverket, då det gäller att avgöra vilken av distriktsförvaltningens
båda delar, som i en viss fråga är rätt forum. Resultatet blir
vanligen, att båda avdelningarna bli inblandade, vilket kan förorsaka komplikationer
och onödigt merarbete.
Rent generellt måste sägas, att de förvaltningsmässiga och ekonomiska
synpunkterna vid distriktens skötsel säkerligen skulle bättre tillgodoses, om
ansvaret läge på en hand i stället för på två. Om en sådan organisationsförändring
genomfördes, skulle också med fördel beredandet och avgörandet
av en del frågor, som nu behandlas centralt i styrelsen, kunna överflyttas
till distriktsförvaltningarna, varigenom det förut angivna önskemålet örn
avlastning av arbete från telegrafstyrelsen skulle bliva tillgodosett.
Det av de sakkunniga framlagda organisationsförslagets huvuddrag
sammanfattas av lönenämnden i dess utlåtande över förslaget.
Då denna sammanfattning i koncentrerad form åskådliggör huvuddragen
av de sakkunnigas förslag, anser jag mig här böra återgiva densamma.
Den centrala ledningen skall liksom nu utövas av telegrafstyrelsen, som
skall omfatta dels en grupp byråer, vilkas chefer icke ha direkt förvaltningsansvar
för och befäl över särskilda avdelningar eller rörelsegrenar utanför
styrelsen, dels ock en grupp byråer, vilkas chefer ha sådant ansvar och
befäl. Till den förra gruppen skola enligt de sakkunnigas förslag höra en
ekonomibyrå, en kanslibyrå, en driftsbyrå och två tekniska byråer jämte ett
militärkontor och till den senare gruppen en radiobyrå, en förrådsbyrå och
en verkstadsbyrå. Den nuvarande trafikbyrån kommer att utgå ur organisationen
och dess arbetsuppgifter att huvudsakligen fördelas på driftsbyrån,
ekonomibyrån och kanslibyrån. Den föreslagna driftsbyrån, som avses handlägga
ärenden rörande telegraf- och telefontrafikens ombesörjande samt rörande
underhållet av härför erforderliga anläggningar, övertager sålunda, förutom
trafikfrågor som nu handläggas å trafikbyrån, också ärenden från den
nuvarande linjebyrån. Även i övrigt innebär förslaget åtskilliga ändringar i
den nuvarande ärendesfördelningen mellan byråerna. I samband med denna
omorganisation föreslå de sakkunniga, förutom till lönegraden C 16 höjd lönegradsplacering
för generaldirektören, nya grunder för tillsättningen av fler
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
5
talet byråchefstjänster med ändrad löneställning för de blivande innehavarna
av dessa befattningar. Sålunda förorda de sakkunniga, att samtliga byråchefer,
med undantag för kanslibyråchefen, skola på förslag av verkschefen
tillsättas på förordnande för viss tid och inplaceras i följande lönegrader å
C-planen, nämligen chefen för ekonomibyrån under benämning ekonomidirektör
i lönegraden C 8, chefen för driftsbyrån under benämning överdirektör
i lönegraden C 10, chefen för första tekniska byrån under benämning
överingenjör i lönegraden C 10, cheferna för andra tekniska byrån och
för radiobyrån under benämning överingenjörer i lönegraden C 8 samt cheferna
för förrådsbyrån och verkstadsbyrån under benämning förrådsdirektör
respektive verkstadsdirektör i lönegraden C 8. Chefen för kanslibyrån bör
däremot enligt sakkunnigförslaget erhålla konstitutorial å byråchefsbefattning
i lönegraden A 30, varjämte såsom chef för militärkontoret föreslås regementsofficer.
Vidare förorda de sakkunniga ändrad löneställning för vissa
befattningar inom lönegraderna A 21—A 28 i samband med genomförandet
av den nya organisationen.
Beträffande skötseln av telegrafverkets rörelse och verksamhet bör denna
enligt de sakkunnigas mening fördelas på en avdelning för telefon- och telegrafväsendet
under benämningen driftsavdelningen, en radioavdelning för
radioväsendet, en förrådsavdelning för förrådsväscndet, en verkstadsavdelning
för verkstadsväsendet samt, då så kräves, en byggnadsavdelning. De tre
sistnämnda permanenta avdelningarna skola lyda under respektive chefer
för radiobyrån, förrådsbyrån och verkstadsbyrån, medan driftsavdelningen i
förvaltningshänseende skall vara uppdelad på ett antal distrikt, sex liksom
nu, vilkas chefer sortera under styrelsen med dess byråer såsom kollektivbegrepp.
Beträffande omgestaltningen av de styrelsen sålunda underställda verksavdelningarna,
föreslå de sakkunniga de mest genomgripande förändringarna
i fråga örn driftsavdelningen. De sakkunniga förorda sålunda, att den
nuvarande tudelningen av distriktens ledning och uppdelningen av ansvaret
inför styrelsen för distriktens skötsel skall upphöra. I spetsen för varje
distrikt skall ställas en distriktschef, som på verkschefens förslag tillsättes
på förordnande för viss tid med placering i lönegraden C 9. Till förfogande
för distriktschefen, under vilken redovisningsområden och linjesektioner
skola lyda, ställes ett distriktskansli, omfattande en trafikinspektör och en
distriktsingenjör i lönegraden A 26 samt en sekreterare i lönegraden A 24.
Med hänsyn till denna organisation av distrikten föreslå de sakkunniga vidare,
att föreståndarna för ovannämnda huvudstationer skola på samma sätt
som andra centralstationsföreståndare sortera under vederbörande distriktschef.
De sakkunniga hava dock icke ansett sig böra upptaga till prövning, i
vad mån den förändrade ställning, som föreståndarna för huvudstationerna
härigenom skulle få, bör föranleda ändring i deras löneställning. Spörsmålet
härom finna de sakkunniga böra upptagas till behandling i samband med
de tid efter annan återkommande omklassificeringarna av trafikanstalterna.
Endast beträffande fjärde distriktet föreslå de sakkunniga en speciell organisation,
innebärande att den nuvarande telcfondirektörsbefattningen indrages
och alt arbetsuppgifterna vid Stockholms telefonstation uppdelas på tre
trafiksektioner, var och en med en trafikinspektör i lönegraden A 26 såsom
föreståndare. De sakkunnigas förslag avser vidare förbättrad löneställning
tor vissa andra distriktschef underställda befattningshavare.
I sitt utlåtande över (le sakkunnigas förslag har telegrafstyrelsen i huvudsak
tillstyrkt detsamma. Styrelsen ifrågasiitter emellertid vissa ändringar av
den föreslagna organisationen, bland annat i följande hänseenden.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Departements
chefen.
De av de sakkunniga förordade två tekniska byråerna böra enligt telegrafstyrelsen
sammanslås till en teknisk byrå under chefskap av en överingenjör,
placerad i lönegraden C 10, varvid föreståndarna för två av de i byrån
ingående avdelningarna, stationsavdelningen och transmissionsavdelningen,
böra givas större befogenheter än de sakkunniga förutsatt och jämväl högre
lönegradsplacering, nämligen lönegraden A 30 mot av de sakkunniga förordade
lönegraden A 28. Med denna organisation förutsätter styrelsen, att en sekreterarbefattning
i lönegraden A 24 bör kunna ersättas med en notarietjänst
i lönegraden A 21. I samband därmed har telegrafstyrelsen vidare förordat,
att anläggningsavdelningen, som av de sakkunniga hänförts till andra tekniska
byrån, överflyttas till driftsbyrån och att avdelningsföreståndaren
placeras i lönegraden A 28, i stället för enligt sakkunnigförslaget A 27.
Styrelsen anser vidare, att det av de sakkunniga föreslagna antalet militärassistenter
bör utökas med en arméassistent samt att den nuvarande kansliavdelningen
inom förrådsbyrån bör bibehållas.
Därutöver har telegrafstyrelsen föreslagit förbättrad löneställning för vissa
tjänster.
I en vid telegrafstyrelsens ifrågavarande yttrande fogad reservation har
ledamoten av styrelsen, byråchefen Wold hemställt, att organisationsärendet
måtte återremitteras till telegrafstyrelsen för fortsatt utredning samt att
omorganisationen icke måtte genomföras, förrän krisförhållandena upphört
och någorlunda normala förhållanden åter råda på det ekonomiska och
politiska området.
Därjämte ha reservationsvis framförts ytterligare vissa yrkanden, till vilka
jag i det följande återkommer.
Chefen för försvarsstaben har i likhet med telegrafstyrelsen i princip tillstyrkt
de sakkunnigas förslag. Vissa yrkanden örn detaljändringar ha dock
framställts, till vilka jag återkommer vid behandlingen av de sakkunnigas
förslag beträffande militärkontoret.
I de yttranden från vederbörande personalorganisationer, som bifogats telegrafstyrelsens
utlåtande, ha några erinringar mot huvuddragen av den av
de sakkunniga föreslagna organisationen icke framförts. De synpunkter och
förslag, som i yttrandena anförts rörande vissa detaljer av den ifrågasatta
nya organisationen, äro, i den mån de icke behandlas i det följande, av den
natur, att de böra komma under bedömande i samband med utfärdandet av
den nya instruktion för telegrafstyrelsen samt de administrativa föreskrifter
i övrigt, vilka bliva en följd av omorganisationsförslagets genomförande.
Genom beslut vid 1902 års riksdag fastställdes den organisation för telegrafverket,
som i sina huvuddrag ännu består. Organisationen innebar, bland
annat, att styrelsens arbete fördelades å fyra byråer samt att den lokala
verksamheten uppdelades å sex linjedistrikt och fyra trafikdistrikt.
Varje linjedistrikt förestods av en linjedirektör och varje trafikdistrikt av en
telegrafinspektör. Föreståndarna för de s. k. huvudstationerna utövade dessulom
inom sina stationsområden samma befogenhet som telegrafinspektör.
Efter genomförandet av 1902 års organisation ha endast smärre organisationsförändringar
genomförts. Sålunda har antalet byråer utökats till fern,
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
7
varjämte vissa tekniska avdelningar utbrutits ur linjebyrån och underställts
en förste byrådirektör med självständig föredragning. I den lokala organisationen
har antalet trafikdistrikt ökats till sex, i samband varmed benämningen
trafikinspektör utbytts mot trafikdirektör.
Det torde vara naturligt, att den till sina huvuddrag snart 40-åriga organisationen
av telegrafverket i flera hänseenden icke motsvarar tidens krav.
Med särskild tydlighet framstår detta mot bakgrunden av den utveckling
av telegrafverkets rörelse, som ägt rum efter det den nuvarande organisationen
fastställdes. Nämnas må, att antalet telefonapparater i rikstelefonnätet,
som vid 1902 års utgång utgjorde 61,000, numera vuxit till 900,000
samt att det i telegrafverket nedlagda kapitalet under samma tid ökats från
33 till omkring 555 miljoner kronor.
Den nu föreliggande utredningen rörande telegrafverkets organisation har,
såsom inledningsvis anförts, verkställts efter framställning från telegrafstyrelsen.
Utredningen har resulterat i förslag till vissa rationaliseringsåtgärder
avseende såväl det centrala styrelseorganet som distriktsförvaltningarna.
Beträffande detaljerna härutinnan hänvisar jag till den följande redogörelsen.
Jag skall i detta sammanhang endast beröra vissa huvudpunkter i de
sakkunnigas förslag.
Den år 1902 genomförda organisationen av telegrafverket karakteriseras
av en stark koncentration till telegrafstyrelsen av avgörandet av olika ärenden.
Denna koncentration har, allteftersom utvecklingen av telegrafverkets
rörelse fortgått, menligt inverkat å vederbörande byråchefers möjligheter att
ägna tillräcklig uppmärksamhet åt samtliga delar av dem tillhörande verksamhetsområden.
De sakkunniga föreslå därför vissa decentraliseringsåtgärder
såsom i första hand ägnade att underlätta styrelsens arbete.
En svaghet i den nuvarande styrelseorganisationen ha de sakkunniga funnit
däri, att det för telegrafverkets ekonomiska resultat så viktiga kravet på
löpande översikt av hushållningen med personal och materiel icke synes
vara tillräckligt väl tillgodosett. Delvis sammanhänger detta med den inom
styrelsen förekommande stränga åtskillnaden mellan linje- och trafikärenden,
vilka handläggas å olika byråer. En ändring av den nuvarande byråorganisationen
finna de sakkunniga därför av behovet påkallad, därvid enligt
de sakkunniga även handläggningen av allmänna personalfrågor i motsats
lill vad nu är fallet bör koncentreras till en byrå.
Den svaghet, som nyss berörda stränga åtskillnad mellan trafik- och linjeärenden
utgör, framträder med än större styrka i distriktsförvaltningarna
med deras två jämställda chefer, en linjedirektör och en trafikdirektör, av
vilka den ene skall behandla förekommande frågor med anläggande av tekniska
synpunkter och den andre samma frågor med anläggande av trafiksynpunkter.
Den fortskridande utvecklingen har nämligen medfört, att det
tekniska arbetet och trafikarbetet kommit att gripa allt närmare in i varandra,
varjämte det visat sig praktiskt taget omöjligt att bibehålla klara
gränser mellan de båda avdelningarna inom en och samma distriktsförvalt
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
ning. De sakkunniga ha därför ansett sig böra föreslå en sammanslagning
av de samordnade linje- och trafikdistrikten till ett distrikt.
För min del är jag av den verkställda utredningen övertygad örn att en
rationalisering av telegrafverkets organisation i huvudsaklig anslutning till
de av de sakkunniga sålunda angivna riktlinjerna är ägnad att skapa omedelbara
och bestående fördelar. Jag tänker därvid icke så mycket på den besparing
av personalkostnaderna, som den föreslagna organisationen enligt
vad i det följande närmare utvecklas skulle medföra, utan fastmer på den
större effektivitet i telegrafverkets verksamhet samt den bättre hushållning
med personal och materiel, som den nya organisationen möjliggör.
Såsom förut framhållits, har reservationsvis inom telegrafstyrelsen den
meningen gjorts gällande, att det i nuvarande tidsläge med dess onormala
förhållanden på de ekonomiska och politiska områdena vore mindre välbetänkt
att vidtaga mera omfattande förändringar av telegrafverkets organisation.
Häremot vill jag framhålla, att ett genomförande av den föreslagna
organisationen icke påverkar telegraf- och telefontrafiken såsom sådan samt
att ej heller i övrigt några praktiska olägenheter av ett genomförande redan
nu av den ifrågasatta organisationsförändringen påvisats. Enligt min mening
kan den uppfattningen med visst fog hävdas, att det nuvarande tidsläget manar
till åtgärder, som äro ägnade att skapa ökad effekt åt utgifter för nödvändig
statlig verksamhet, samt att sådana åtgärder böra genomföras utan
onödigt dröjsmål.
Jag anser mig därför böra tillstyrka, att det föreliggande sakkunnigförslaget
lägges till grund för en omorganisation av telegrafverket samt att den
nya organisationen genomföres från och med den 1 juli 1941.
Allmänna synpunkter i fråga om tjänste- och löneställning
för cheferna för telegrafstyrelsens byråer.
I det betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser
statens affärsdrivande verk (statens offentliga utredningar 1939: 5), som den
13 februari 1939 framlades av särskilda inom finansdepartementet tillkallade
sakkunniga, i det följande benämnda tjänste förteckning ssakkunniga för
affärsverken, uppdrogos vissa allmänna riktlinjer för en differentiering i lönehänseende
av civilförvaltningens byråchefsbefattningar. Nämnda sakkunniga
sammanfattade sina synpunkter härutinnan i följande uttalande.
Det förslag till differentiering av byråchefstjänstema, vid vilket de sakkunniga
stannat, innefattar alltså bibehållande av lönegraden A 30 samt
såsom påbyggnad därav placering i A 31 och A 33, alternativt C 6 och G 7.
De sakkunniga ha trott sig härmed föreslå en lösning, som bör kunna vinna
tillämpning såväl inom allmänna civilförvaltningen som vid affärsverken.
Huru den praktiska utformningen skall gestalta sig, d. v. s. huru de olika
befattningarna skola allt efter föreliggande förhållanden inplaceras i skalan,
kan redan med hänsyn till den knappa tiden för uppdragets fullgörande icke
bliva föremål för bedömande i förevarande sammanhang. Vad affärsverken
beträffar har från verksstyrelsernas sida gjorts gällande, att en differentiering
av byråchefslönerna skulle stöta på mycket stora för att icke säga oöver
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
9
komliga svårigheter. Att uppgiften att åstadkomma och framföra förslag örn
gradering av byråchefsbefattningarna i ett verk är en mycket grannlaga angelägenhet
äro de sakkunniga väl medvetna om, liksom det också står klart
för de sakkunniga, att såväl upprättandet av förslag till en dylik gradering
som förslagens bedömande bör ske efter fullt ensartade normer, så att det
eftersträvade målet, en inbördes rättvis avvägning av lönerna, i möjligaste
mån vinnes. Med hänsyn till dessa omständigheter anse de sakkunniga icke
opåkallat att i sinom tid till övervägande upptages, huruvida icke åt vederbörande
lönenämnder borde uppdragas att, efter inhämtande från verken av
erforderliga uppgifter, i samråd med varandra uppgöra förslag till ifrågavarande
differentiering, varöver verken sedan finge yttra sig. Den allsidiga
och rika erfarenhet, som lönenämnderna besitta rörande respektive verk,
torde utgöra en garanti för att bästa möjliga resultat härigenom skulle uppnås.
Vad här sagts avser byråchefsbefattningar i vedertagen bemärkelse. Emellertid
torde finnas och även kunna komma att inrättas befattningar, som faktiskt
ligga på ett sådant plan, att den högsta av de här föreslagna löneställningama
för byråchef icke kan anses svara mot de med befattningen förenade
arbetsuppgifterna. Enligt de sakkunnigas mening bör för dylika undantagsfall
möjlighet förefinnas att bereda befattningshavaren något högre lön.
Såsom förutsättning härför måste dock uppställas krav på att tjänsten visas
ostridigt omfatta uppgifter, som ligga väsentligt över vad som regelmässigt
brukar vara förenat med byråchefsbefattning, samt att detta förhållande genom
organisationsform och tjänstens benämning kommer till uttryck. Benämningen
byråchef bör sålunda icke få förekomma för dylik befattning.
Med det anförda ha de sakkunniga sökt påvisa de möjligheter till förbättrande
av byråchefers löneställning, som enligt de sakkunnigas mening föreligga,
men däremot icke givit uttryck för någon ståndpunkt till frågan, huruvida
lösningen bör vinnas över A-planen eller C-planen, d. v. s. huruvida
byråchefer i högre lönelägen böra tillsättas medelst fullmakt respektive konstitutorial
eller medelst förordnande på viss tid.
Det synes de sakkunniga tveksamt, om ett sådant uttalande från deras
sida kan vara påkallat eller lämpligt, helst som det torde böra taga sikte även
på civilförvaltningen. Om emellertid spörsmålet likväl får skärskådas enbart
för affärsverkens del vilja de sakkunniga framhålla, att åtminstone i de
fall, där den högre löneställningen avser befattning med sådana uppgifter,
att deras fullgoda handhavande är av omedelbar betydelse för verkets drift
och det ekonomiska resultatet av densamma, skäl kunna tala för att förordnandeformen
väljes.
Genom beslut den 10 mars 1939 har chefen för finansdepartementet med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för omprövning
av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen.
Nämnda sakkunniga, som antagit benämningen 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga, lia bland annat till uppdrag att i ett sammanhang
upptaga frågan örn löneställningen för byråchefer vid affärsverken
och civilförvaltningen i övrigt. De riktlinjer, som av tjänsteförteckningssakkunniga
för affärsverken angivits beträffande byråchefstjänsters och
därmed jämförliga befattningars differentiering och placering i lönehänseende,
skola därvid vinna beaktande. Enligt vad jag inhämtat lia 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga såsom en första etapp av utredningsarbetet
lill behandling upptagit löneställningen för befattningar i lönegraderna A 1
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
till och med A 29. På grund härav har nämnda sakkunniga ännu icke kunnat
påbörja utredningsarbetet i den del, varom här är fråga.
Beträffande tjänste- och löneställningen för cheferna för telegrafstyrelsens
byråer ha dc sakkunniga för omorganisation av telegrafverket framhållit,
att det ej kan anses lämpligt att grunda anställningsform, tjänsteställning och
lönevillkor för dessa chefer på vad som för närvarande gäller för centrala
ämbetsverkens byråchefer. De sakkunniga ansluta sig till den principiella
uppfattning rörande lämpligheten av differentierade byråchefstjänster, som
kommit till uttryck i tjänsteförteckningssakkunnigas för affärsverken förut
återgivna uttalande. Den därvid anvisade lönesättningsmetoden anse de sakkunniga
för omorganisation av telegrafverket med hänsyn till verkets stora
affärs- och driftsekonomiska uppgifter böra komma till användning i betydande
utsträckning vid placeringen av cheferna för telegrafstyrelsens byråer.
I sitt utlåtande över förslaget lill omorganisation av telegrafverket har allmänna
lönenämnden i förevarande avseende anfört följande.
Det framlagda förslaget innebär en omvandling av byråchefstjänsterna i
flertalet fall från medelst konstitutorial tillsatta befattningar till förordnandetjänster
och i samband därmed en lönereglering för ifrågavarande tjänster.
Beträffande detta spörsmål vill lönenämnden erinra örn, att kommunikationsverkens
lönenämnd, då nämnden hade att yttra sig över tjänsteförteckningssakkunnigas
för affärsverken betänkande gav uttryck åt den uppfattningen,
att ett ställningstagande till nämnda sakkunnigas förslag om byråchefstjänsternas
differentiering förutsatte icke blott en genomgång och prövning
av samtliga ifrågavarande befattningar vid affärsverken utan även hänsynstagande
till förhållandena vid allmänna civilförvaltningen.
Enligt allmänna lönenämndens mening skulle den nu föreslagna lönesättningen
för cheferna för telegrafverkets byråer liksom ock lönegradsplaceringen
för de tilltänkta distriktscheferna bliva prejudicerande för lönesättningen
för befattningshavare med jämförliga arbetsuppgifter vid andra
affärsverk, företrädesvis vid statens järnvägar och postverket. Vid sådant
föidiållande kommer den prövning i ett sammanhang av ifrågavarande spörsmål,
som tidigare förutsatts och som lönenämnden finner erforderlig för
åstadkommande av jämnhet i lönesättningen jämförbara befattningar emellan,
att föregripas. Med hänsyn härtill måste lönenämnden avstyrka att,
såsom nu föreslagits, lönereglering verkställes för endast telegrafverkets
ifrågavarande befattningshavare.
Lönenämnden anser sig emellertid böra —- med utgångspunkt från att
Kungl. Majit kan finna skäl föreligga för ett omedelbart avgörande av frågan
om omorganisation av telegrafverket — angiva sin ställning till lönesättningen
för de ifrågavarande befattningarna. Därest sålunda en lösning
av föreliggande spörsmål för telegrafverkets del nu finnes böra komma
till stånd utan sammanhang med motsvarande frågor inom andra affärsverk,
bör emellertid enligt lönenämndens mening, för undvikande av alltför
vittgående konsekvenser härav, intagas en jämförelsevis restriktiv ståndpunkt
ifråga om själva lönegradsplaceringen. Lönenämnden förutsätter ock,
att frågan örn löneställningen för de befattningar, på vilka lönenämnden nu
syftar och ifråga örn vilka nämnden kommer att närmare uttala sig, tages
under förnyad omprövning i samband med upptagandet av frågan om lönesättningen
för jämförbara befattningar vid andra verk. Vid en lösning av
föreliggande spörsmål i angiven riktning och med de ändringar i den före
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
11
slagna lönegradsplaceringen, som lönenämnden ifrågasätter, erhålles jämväl
möjlighet att under någon tid närmare bedöma, i vad mån den nya organisationen
av telegrafverkets arbete bör inverka på löneställningen för cheferna
för telegrafverkets ifrågavarande byråer.
I ett vid allmänna lönenämndens utlåtande fogat särskilt yttrande av nämndens
ordförande, generaldirektören Stridsberg framhålles, att frågan om differentiering
av löneställningen för byråchefer och därmed jämställda tjänstemän
helst bort lösas i ett sammanhang, i varje fall för kommunikationsverken
i allmänhet. Emellertid erinras om att vid statens vattenfallsverk samt —
om än i mindre mån — även vid statens järnvägar och postverket en differentiering
redan kommit till stånd. Därest de begränsningar i förhållande till
sakkunnigförslaget iakttagas, som allmänna lönenämnden förordar för den
händelse organisationsförslaget nu skulle genomföras, torde betänklighet ej
behöva hysas mot en tillämpning redan nu av förordnandesystemet beträffande
vissa ledande poster inom telegrafverket.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att åt 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
uppdragits att verkställa utredning rörande löneställningen för
samtliga byråchefer inom den civila statsförvaltningen, d. v. s. byråchefer
vid såväl statens affärsdrivande verk som civilförvaltningen i övrigt. Denna
utredning skall enligt meddelade direktiv verkställas med ledning av de allmänna
principer för lönegradsplaceringen av byråchefer, som uppdragils i
ett av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken i början av år 1939
avgivet betänkande.
Till sina huvuddrag innebära nämnda principer, att de egentliga byråchefsbefattningarna,
för vilka alltså benämningen byråchef avses, skola fördelas
å tre lönelägen, nämligen lönegraderna A 30, A 31 och A 33. Därest det
skulle befinnas ändamålsenligt att tillsätta innehavare av befattningar i de
bägge sistnämnda lönelägena medelst förordnande, avses härför lönegraderna
C 6 (14,000 kronor) och C 7 (15,000 kronor), d. v. s. de lönegrader å löneskalans
C-plan, som motsvara slutlön i lönegraderna A 31 och A 33. Emellertid
finnas befattningar, som för närvarande inordnats i byråchefsgraden, ehuru
de med befattningarna förenade arbetsuppgifterna ligga väsentligt över vad
som regelmässigt brukar vara förenat med byråchefsbefattning. För dylika
fall avses C-planens lönelägen ovanför lönegraden C 7. Benämningen byråchef
bör icke förekomma för befattning av sistnämnda slag.
De sålunda uppdragna allmänna principerna lia varit vägledande vid utarbetandet
av det nu föreliggande förslaget till lönegradsplacering av byråchefer
och distriktschefer inom telegrafverket. Att därvid i viss utsträckning
kommit alt till behandling upptagas frågor rörande lönegradsplaceringar,
som falla inom ramen för det åt 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga lämnade
uppdraget, är obestridligt. Jag anser mig därför böra förorda en viss
försiktighet vid bedömandet av bär berörda lönegradsplaceringsfrågor. Däremot
kan jag icke dela den av lönenämndens majoritet uttalade uppfattningen,
att samtliga byråchefer i telegrafstyrelsen böra bibehållas i lönegra
-
Deparle.me.nls
chefen.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
den A 30, intill dess 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga haft tillfälle att
pröva ifrågavarande spörsmål.
Jag vill erinra, att det av särskilda sakkunniga utarbetade och från och
med den 1 juli 1939 genomförda förslaget till omorganisation av vattenfallsstyrelsen
innefattar differentiering av styrelsens byråchefer å lönegraden
A 30 och olika lönegrader å C-planen. Detta förslag granskades i lönehänseende
av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken, vilka därvid tillstyrkte
den numera genomförda differentieringen av vattenfallsstyrelsens byråchefer
såsom väl överensstämmande med de av mig nyss återgivna, av
nämnda sakkunniga utarbetade allmänna principerna. Det bör därjämte erinras,
att tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken prövat och godkänt
lönegradsplaceringen av de befattningar, vilka redan tidigare vid postverket
och statens järnvägar utbrutits ur byråchefsgraden och överflyttats å Inplanen.
Av det anförda framgår, att vissa jämförelsemöjligheter finnas mellan redan
prövade löneplaceringar å löneskalans C-plan och de nu för telegrafverket
föreslagna placeringarna å nämnda löneplan. I den mån dessa jämförelser
giva vid handen, att de föreslagna lönegradsplaceringarna kunna genomföras
utan föregripande av resultatet av 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas
utredningsuppdrag, anser jag mig oförhindrad att förorda nämnda
förslag. I den mån däremot tveksamhet i berörda hänseende kan råda, anser
jag försiktigheten bjuda att tillsvidare i avvaktan å resultatet av tjänsteförteckningssakkunnigas
arbete bibehålla befattningarna i lönegraden A 30.
Jag vill slutligen tillägga, att de befattningar, som av mig förordas uppflyttade
å löneskalans C-plan, böra tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag
av telegrafverkets chef. Förordnandetiden bör därvid som regel bestämmas
till sex år.
Organisationsförslagets detaljer.
Telegrafverkets chef. Då jag i det följande till närmare granskning upptager
detaljerna i de sakkunnigas organisationsförslag, kommer jag att i
erforderlig omfattning redogöra för nuvarande organisation av telegrafverket
och nuvarande löneställning för de befattningshavare i 21 och högre
lönegrader, som beröras av de sakkunnigas förslag. I viss utsträckning
kommer jag därvid även att beröra löneställningen för befattningshavare,
som nu hänföras till 20 lönegraden.
Med avseende å befattningen såsom telegrafverkets chef ha de sakkunniga
anfört, att det vid den ekonomiska och statsfinansiella storleksordning,
som telegrafverket numera uppnått, och med hänsyn till den stora
samhälleliga betydelsen och vikten av telegrafverkets trafik-, tekniska och
kommersiella verksamhet enligt de sakkunnigas uppfattning ej kan förefinnas
anledning att bibehålla den olikhet i löneställning, som hittills gällt
för telegrafverkets chef i jämförelse med cheferna för statens vattenfallsverk
och domänverket. Även generaldirektören och chefen för telegrafverket bör
Kungl. Maj.ts proposition nr 1-18.
13
enligt de sakkunnigas uppfattning placeras i lönegrad C 16, varvid årslönen
ökas från nuvarande 26,000 kronor till 30,000 kronor.
De sakkunniga lia vidare berört spörsmålet om ställföreträdare för generaldirektören
samt därvid anfört följande.
De sakkunniga hava övervägt frågan om tillsättandet inom telegrafstyrelsen
av en särskild souschef såsom generaldirektörens närmaste man, vilken
skulle ha att i sådan egenskap i den omfattning, generaldirektören bestämde,
biträda honom vid utövningen av hans ämbete och vid behov vara hans
ställföreträdare. De sakkunniga hava emellertid kommit till den uppfattningen,
att detta icke kan anses vara nödvändigt för beredande av lättnad i
generaldirektörens arbetsuppgift. Befintligheten av en sådan tjänst kan också
lätt innebära fara för tillkomsten i det praktiska arbetsförloppet av en
mellaninstans inom det högsta administrativa organet, som kan leda till onödig
omgång och tynga det löpande förvaltningsarbetet både för verkschefen
och för de föredragande.
Ställföreträdaren för generaldirektören bör i stället liksom hittills utses
från kretsen av ledamöter i styrelsen. För närvarande utgår till den byråchef,
som av Kungl. Majit förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,
ett särskilt arvode av 2,000 kronor per år. De sakkunniga föreslå
icke någon ändring härutinnan för närvarande men anse, att frågan om ställföreträdarskapets
ordnande och det särskilda arvodets bibehållande bör upptagas
till prövning, när fråga uppstår att utse annan ställföreträdare än den
nuvarande. Man skulle därvid kunna tänka sig att utse chefen för den av de
sakkunniga i det följande föreslagna driftsbyrån till generaldirektörens ständige
ställföreträdare, enär denne lär få betraktas såsom den av styrelsens
ledamöter, som har närmaste kontakt med distriktsledningarna liksom även
med verkets service. Därvid synes emellertid ock kunna övervägas, huruvida
icke verkschefen i instruktionen bör erhålla bemyndigande, att såframt
Kungl. Majit ej på framställning av honom annorlunda bestämmer,
själv vid behov förordna någon av styrelsens ledamöter att vid förhinder
för generaldirektören avgöra de ärenden, som eljest på föredragning avgöras
av denne.
Telegrafstyrelsen har beträffande ställföreträdare för generaldirektören
framhållit, att ställföreträdaren liksom för närvarande bör utses av Kungl.
Maj :t på viss tid efter förslag av generaldirektören, vilken därvid bör ha tillfälle
att föreslå den av styrelsens ledamöter, som han anser vara för befattningen
lämpligast. Vad angår det särskilda arvode av 2,000 kronor per år,
som för närvarande utgår till generaldirektörens ställföreträdare, förutsätter
styrelsen, att detta arvode bibehålies oförändrat, i varje fall till dess fråga
uppstår att utse annan ställföreträdare än den nuvarande. För ställföreträdaren
bör tiden för förordnandet liksom för närvarande vara tre år.
Allmänna lönenämnden har i här förevarande avseende anfört följande.
De sakkunnigas förslag innebär, att generaldirektörsämbetet uppflyttas till
samma lönegrad, i vilken cheferna för statens vattenfallsverk och domänverket
äro inplacerade. De sakkunnigas förslag utmynnar sålunda i en omvärdering
av verkschefstjänsten. Även örn med hänsyn till telegrafverkets starka
utveckling vissa skäl tala för den föreslagna uppflyttningen, vill lönenämnden
framhålla, alt en dylik åtgärd knappast kan undgå att öva inverkan på
lönegradsplaceringen för chefen för postverket, vilken nu är placerad i lönegrad
C 13.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Departements
chefen.
I detta sammanhang vill lönenämnden även något beröra frågan om ställföreträdare
för generaldirektören. I likhet med de sakkunniga anser lönenämnden
någon ändring i föreskrifterna örn utseendet av ställföreträdare
eller om ersättningen till denne för närvarande icke böra göras. De sakkunniga
förutsätta emellertid, att vid inträffande ombyte av ställföreträdare chefen
för driftsbyrån närmast bör komma i fråga, därvid särskild ersättning
för detta uppdrag icke skall till honom utgå. Med hänsyn till den lägre lönegradsplacering
lönenämnden anser sig böra föreslå för denne befattningshavare,
finner lönenämnden dock befogat, att särskild ersättning för nämnda
uppdrag tillerkännes honom. Lönenämnden vill emellertid såsom sin mening
framhålla, att anledning saknas att medgiva verkschefen att själv vid
behov utse ställföreträdare — ett alternativ, som de sakkunniga upptagit till
diskussion — utan bör frågan om ställföreträdare för generaldirektören prövas
och avgöras av Kungl. Maj:t.
De sakkunniga ha föreslagit, att telegrafverkets chef med hänsyn till den
ekonomiska och statsfinansiella storleksordning, som telegrafverket numera
uppnått, samt med hänsyn till den stora samhälleliga betydelsen och vikten
av telegrafverkets trafik-, tekniska och kommersiella verksamhet jämställes
med cheferna för statens vattenfallsverk och domänverket. I anledning
härav har lönenämnden framhållit, att ett bifall till de sakkunnigas förslag
knappast kan undgå att öva inverkan å löneställningen för postverkets
chef.
För egen del finner jag det numera knappast befogat att upprätthålla den
skillnad i lönehänseende mellan chefen för telegrafverket, å ena sidan, samt
cheferna för statens vattenfallsverk och domänverket, å andra sidan, som för
närvarande består. Emellertid måste jag hysa viss tvekan rörande lämpligheten
av en fristående lösning av ifrågavarande spörsmål. Det kan nämligen
med fog göras gällande, att en förbättring av löneställningen för telegrafverkets
chef måste medföra återverkningar icke enbart, såsom lönenämnden påpekat,
beträffande löneställningen för postverkets chef utan överhuvud taget
beträffande löneställningen för verkschefer hänförda till löneskalans C-plan.
Då vägande skäl tala för att hithörande lönespörsmål bliva föremål för
bedömande i ett sammanhang, anser jag mig för närvarande icke böra underställa
Kungl. Maj:ts prövning förslag till förbättrad löneställning för telegrafverkets
chef.
De sakkunniga ha även berört frågan om ställföreträdare för generaldirektören,
dock utan att föreslå någon ändring av för närvarande gällande
bestämmelser härutinnan. Enligt de sakkunniga bör emellertid spörsmålet
örn ställföreträdarskapets ordnande och bibehållandet av det för närvarande
härför utgående särskilda arvodet av 2,000 kronor upptagas till prövning,
när fråga uppstår örn utseende av annan ställföreträdare än den nuvarande,
därvid olika lösningar av frågan kunna övervägas. För min del är jag med
telegrafstyrelsen och lönenämnden ense därom, att generaldirektörens ställföreträdare
framdeles liksom hittills bör utses efter förslag av generaldirektören
samt att det för ställföreträdarskapet utgående särskilda arvodet bör
bibehållas, dock med den begränsningen att dylikt arvode, såsom jag i det
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
15
följande närmare utvecklar, icke bör tillkomma driftsbyråns chef, därest
denne skulle utses till ställföreträdare. Även örn detta förslag bifalles, bör
den i civila avlöningsreglementet intagna föreskriften om ställföreträdararvode
vid telegrafverket kunna bibehållas i sin nuvarande lydelse.
Ekonomibyrån. Enligt de sakkunnigas förslag skall ekonomibyrån vara
det verkschefen närmast och främst tillgängliga hjälporganet vid ledningen
och överblicken samt kontrollen av verkets företagsekonomiska och kommersiella
dispositioner. Med hänsyn till denna viktiga uppgift vid verkets förvaltning
bör byrån frigöras från den heterogena insprängning av ärenden, som
förekommer i den befintliga ekonomi- och kanslibyrån, vilka ärenden organisatoriskt
tillhöra och även förut tillhört en mera administrativt betonad
byrå. A andra sidan bör till ekonomibyrån överflyttas handläggningen av de
ärenden av övervägande kommersiell natur rörande utländska taxor och avräkningar,
som för närvarande tillhöra trafikbyrån.
Med hänsyn till vad som kräves av den tjänsteman, som skall handlägga
de ledande företagsekonomiska och kommersiella dispositionerna vid verkets
förvaltning och därvid de ej minst viktiga taxefrågorna, hör byråns chef
enligt de sakkunniga vara en tjänsteman, som på förslag av verkschefen tillsättes
på förordnande för viss tid och placeras i lönegrad C 8. Han bör lämpligen
kunna givas benämningen ekonomidirektör.
Handläggningen under byråns chef av de byrån tillagda arbetsuppgifterna
bör ombesörjas å en ekonomiavdelning, en taxe- och abonnemangsavdelning,
en bokförings- och kassaavdelning, en revisions- och kassakontrollavdelning
samt en utrikesavdelning.
Å ekonomiavdelningen skall, förutom diverse allmänna ärenden, handläggas
och beredas frågor samt utföras ekonomiska och statistiska utredningar,
på vilka kunna grundas verksekonomiska och statsfinansiella dispositioner.
Vidare skall där ske den på ekonomibyrån i samarbete med övriga berörda
byråer beroende handläggningen av frågor och framställningar till Kungl.
Maj:t angående kapitalinvestering, disposition av förnyelsefondsmedel samt
inkomstberäkningar för riksstaten. Där skall även ligga den sammanfattande
prövningen och redaktionen av driftskostnadsstaten för telegrafverket, givetvis
i samarbete med övriga berörda byråer, främst driftsbyrån.
Till avdelningens handläggning skall höra prövning i vad på ekonomibyrån
beror av medelsanvisningen till styrelsen underordnade organ för nyanläggningar
och anskaffningar, förnyelser och förändringar m. m., vidare
ärenden rörande förvaltningen av telegrafverkets fonder, bokförings-, räkenskaps-
och redovisningssystem, avskrivningar av fordringar, avfattandet av
styrelsens årsberättelse samt framställandet av den löpande statistiken med
tillhörande statistiska och eventuellt ekonomiska publikationer av intresse
och lill tjänst för statsmakterna och verksledningen samt för verkets förvaltnings-
och driftspersonal.
Det till ekonomiavdelningen hörande statistiska arbetsorganet bör såsom
centralt expertisorgan stå även styrelsens övriga byråer till tjänst med utfå
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 14S.
landet av för deras arbetsuppgifter erforderlig löpande statistik. Med en
sådan ansamling av statistikarbetet till ett centralt tjänsteställe lär den därför
erforderliga personalen kunna hållas låg i numerär samt även andra rationaliseringar
kunna göras, såsom bruk av maskinella hjälpmedel o. dyl.
Eftersom å ekonomiavdelningen komma att handläggas de frågor, som närmast
sammanhänga med byråns betydelsefulla förvaltningsekonomiska arbetsuppgift,
bör avdelningens föreståndare vara en förste sekreterare (A 27).
Såsom föreståndarens arbetsbiträde böra beräknas två aktuarier (A 21), av
vilka den ene skall biträda med de mera allmänna arbetsuppgifterna och
den andre vid styrelsens statistiska arbetsorgan.
Å faxe- och abonnemangsavdelningen skola handläggas och beredas ärenden
rörande inländska telefon- och telegraftaxor, deras företagsekonomiska
fundamentering och kommersiella anpassning, telefonreglementet, telefonabonnemang
samt stationernas fördelning å taxeområden och fritrafiksfrågor,
vidare kommersiella anvisningar samt instruktioner för handläggning
hos distriktsorganen av ärenden rörande telefonabonnemang. Såsom organisatoriskt
förbunden med den kommersiella verksamheten skall till denna
avdelning även förläggas propaganda- och upplysningsverksamheten. Betydelsen
av avdelningens kommersiella arbetsuppgifter motiverar, att den till
föreståndare erhåller en sekreterare (A 26).
Bokförings- och kassaavdelningen skall ombesörja telegrafverkets huvudbokföring.
Avdelningen bör liksom nu ha en kameralintendent (A 26) till
föreståndare. Till denna avdelning skall hänföras telegrafstyrelsens huvudkassa
med en huvudkassör (A 21) såsom föreståndare.
Revisions- och kassakontrollavdelningen skall utföra det löpande revisionsarbetet
och abonnemangsgranskningen, i den mån den senare ej kan förläggas
till distriktsledningarna, samt handlägga ärenden rörande instruktioner
för medelsförvaltningen vid verket. Åt denna avdelning skall jämväl
uppdragas att utföra det löpande kassakontrollarbetet hos de olika redogörarna.
För närvarande ombesörjes detta arbete av revisionsavdelningen
beträffande linjedistrikten, huvudförrådet, kabelkontoret, radiodistriktet
och verkstaden samt de fyra huvudstationerna, medan motsvarande uppgift
för övriga stationer åvilar respektive trafikdirektörer. Enligt de sakkunnigas
uppfattning bör emellertid kassakontrollen för samtliga redogörare utföras
av revisionsavdelningen. Cheferna för distrikten böra nämligen icke betungas
med kassainventeringar, vilka dessutom för de större stationerna innebära
ett så pass omfattande och tidsödande arbete, att denna viktiga kontrolluppgift
icke skulle kunna medhinnas utan men för den löpande förvaltningstjänsten.
Detta hindrar givetvis icke, att vederbörande tjänstemän vid chefsorganet
för ett distrikt vid inspektioner eller andra resetillfällen kunna förrätta kassainventering,
när så kan befinnas lämpligt och lägligt.
Med hänsyn till revisions- och kassakontrollavdelningens på detta sätt
utökade arbetsuppgift bör avdelningen till föreståndare erhålla en förste
revisor (A 26), som skall vara frigjord från deltagande i det löpande revisionsarbetet.
Till sitt biträde bör föreståndaren ha dels fyra revisorer (A 21)
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
17
såsom avdelningschefer för var och en av de nuvarande fyra revisionslotterna,
dels en revisor (A 21) såsom resande kassakontrollant. Det förutsättes
därvid, att även föreståndarna för revisionslotter skola kunna användas
för att utföra kassakontroll.
Till utrikesavdelningens handläggning skola höra ärenden rörande utländska
taxor, avtal med utländska förvaltningar och telegrafreglementet. Med
hänsyn till de särskilda kvalifikationer, som måste ställas på föreståndaren
för denna avdelning, och till att han jämväl får till uppgift att deltaga i de
regelbundet återkommande internationella telegraf-, telefon- och radiokonferenserna,
bör han, liksom för övrigt redan är fallet, vara förste sekreterare
(A 27). Såsom dennes närmaste arbetsbiträde bör beräknas en notarie (A 21).
Under utrikesavdelningen förlägges den utländska kontrollavdelningen med
uppgift att uppgöra avräkningarna med utländska förvaltningar rörande
telefon-, telegraf- och radiotrafiken med utlandet. Föreståndaren för sistnämnda
avdelning är för närvarande en sekreterare (A 26) med en aktuarie
(A 21) till närmaste arbetsbiträde. De sakkunniga föreslå för närvarande
icke någon förändring härutinnan men anse, att när föreståndarbefattningen
i framtiden blir vakant, befattningen bör placeras i 24 lönegraden.
I likhet med vad som för närvarande är fallet skall utrikesavdelningen
även handlägga ärenden angående föreskrifter rörande telefon-, telegraf- och
radiotrafiken med utlandet och i allmänhet sådana ärenden, som beröra
telegrafverkets mellanhavanden med utländska förvaltningar och trafikbolag,
internationella fjärrförbindelseunionens byrå i Bern, de internationella
världskonferenserna och övriga internationella organ. Förutom sådana ärenden,
som tillhöra ekonomibyråns egentliga arbetsområde, får avdelningen
därigenom även att göra med frågor, som närmast skulle ankomma padrittsbyråns
handläggning. Denna heterogenitet i utrikesavdelningens arbetsuppgifter
kan emellertid icke undvikas, på vilken byrå avdelningen än förlägges,
utan måste förutsättas, att avdelningens arbete bedrives i nödig samverkan
med driftsbyrån. Likaledes bör avdelningen stå även övriga byråer
till tjänst vid deras utländska skriftväxling.
Antalet befattningshavare å ekonomibgrån skulle alltså enligt de sakkunnigas
förslag utgöra f ekonomidirektör i C 8 (nu A 30) ävensom å ekonomiavdelningen
1 förste sekreterare i A 27 (nu A 26) och 2 aktuarier i A 21
(nu A 21 och t. f. A 24), å taxe- och abonnemangsavdelningen 1 sekreterare
i A 26 (nu A 24), å bokförings- och kassaavdelningen 1 kameralintendent i
A 26 (nu A 26) och 1 huvudkassör i A 21 (nu A 21), å revisions- och kassakontrollavdelningen
1 förste revisor i A 26 (nu t. f. A 24) och 5 revisorer i
A 21 (nu 1 i A 22 och 2 i A 21) samt å utrikesavdelningen 1 förste sekreterare
i A 27 (nu A 27), 1 sekreterare i A 26 (nu A 26), 1 aktuarie i A 21 (nu
A 21) och 1 notarie i A 21 (nu 2 i A 21).
1 de över de sakkunnigas förslag avgivna utlåtandena lia några erinringar
mot den ifrågasatta organisationen av ekonomibyrån icke anförts.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. t sami. Nr 148.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Departements
chelen.
Beträffande befattningshavarnas löneställning har allmänna lönenämnden
framhållit, att enligt lönenämndens mening de arbetsuppgifter, som komma
att åvila ekonomidirektören, äro av sådan art, att den av de sakkunniga förordade
löneställningen icke kan anses motiverad. Lönenämnden finner befattningshavarens
arbetsuppgifter icke vara för verkets skötsel mera betydelsefulla
än byråchefens å kanslibyrån, särskilt i betraktande av denne befattningshavares
tilltänkta allmänna konsulterande uppgift inom verket, varför
anledning icke föreligger att placera ekonomidirektören i annat och högre
löneläge än kanslibyråchefen, för vilken de sakkunniga föreslagit lönegraden
A 30. Lönenämnden erinrar, att byråchefen å vattenfallsstyrelsens
kommersiella byrå är placerad i lönegraden A 30. Ett slutligt ställningstagande
till spörsmålet om lönegradsplaceringen för ifrågavarande befattningshavare
i telegrafstyrelsen kan emellertid icke enligt lönenämndens mening
ske, innan en allmän översyn av löneställningen för jämförbara byråchefsbefattningar
inom de andra affärsverken, främst statens järnvägar, kommit
till stånd. Under sådana omständigheter anser sig lönenämnden böra föreslå,
att chefen för ekonomibyrån, vilken bör benämnas byråchef, tillsvidare
inplaceras i lönegraden A 30.
Enligt de sakkunnigas förslag skall den nuvarande ekonomi- och kanslibyrån
uppdelas å två byråer, nämligen en ekonomibyrå och en kanslibyrå.
Därjämte skall till den nya ekonomibyrån överflyttas handläggningen av de
ärenden av övervägande kommersiell natur rörande utländska taxor och avräkningar,
som för närvarande tillhöra trafikbyrån.
Vad de sakkunniga sålunda och i övrigt föreslagit beträffande organisationen
av den nya byrån har icke givit mig anledning till erinran.
Den av de sakkunniga föreslagna löneställningen för ekonomibyråns befattningshavare
har under remissbehandlingen av omorganisationsförslaget
föranlett erinran allenast beträffande chefen för byrån. De sakkunniga ha
föreslagit, att denne under benämningen ekonomidirektör hänföres till lönegraden
G 8 (16,000 kronor), medan lönenämnden ansett, att befattningen
i avvaktan på resultatet av den inledningsvis omnämnda utredningen rörande
lönegradsplaceringen av affärsverkens och allmänna civilförvaltningens
byråchefer bör bibehållas i lönegraden A 30. Då jag för egen del ansluter mig
till den av lönenämnden hävdade uppfattningen, anser jag mig för närvarande
icke böra föreslå ifrågavarande befattnings överförande å C-planen utan förordar,
att befattningen under benämningen byråchef upptages i lönegraden
A 30.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att föreståndaren för den till utrikesavdelningen
hörande utländska kontrollavdelningen för närvarande är
placerad såsom sekreterare i lönegraden A 26. De sakkunniga föreslå icke
någon ändring härutinnan men anse, att föreståndarbefattningen, när den i
framtiden blir vakant, bör placeras i 24 lönegraden. Enligt min mening finnes
icke någon anledning att uppskjuta den av de sakkunniga sålunda föreslagna
förändringen. Ifrågavarande föreståndarbefattning bör därför vid örn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 148
19
organisationens genomförande hänföras till lönegraden A 24, varav följer att
den nuvarande befatlningen bör uppföras å övergångsstat.
Vid min anmälan i fjol av telegrafstyrelsens förslag örn förändring i avseende
å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid
telegrafverket (prop. nr 153) förklarade jag mig icke beredd att föreslå uppflyttning
av befattningen såsom föreståndare för revisionsavdelningen från
förste kontrollör i lönegraden A 22 till Överkontrollör i lönegraden A 24. Såsom
orsak härtill angav jag, att tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken
föreslagit befattningens hänförande till sistnämnda lönegrad under benämningen
förste revisor samt att frågan därför borde bliva föremål för prövning
i samband med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag i övrigt. De kvalitativt
väsentligen ökade arbetsuppgifter, som enligt omorganisationsförslaget
komma att åvila innehavaren av ifrågavarande befattning, synas mig motivera,
att befattningen nu under benämningen förste revisor hänföres till lönegraden
A 26, i vilken lönegrad likvärdig befattning finnes vid statens järnvägar.
I övrigt föranleder de sakkunnigas förslag rörande lönegradsplaceringen av
ekonomibyråns här ifrågavarande befattningar icke något uttalande från min
sida.
Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å ekonomibyrån i 21 och
högre lönegrader utgör alltså 1 byråchef (A 30), 2 förste sekreterare (A 27),
1 förste revisor (A 26), 1 kameralintendent (A 26), 1 sekreterare (A 26),
1 sekreterare (A 24), 3 aktuarier (A 21), 1 huvudkassör (A 21), 1 notarie (A 21)
och 5 revisorer (A 21).
Kanslibyrån. Den av de sakkunniga föreslagna kanslibyrån skall i främsta
rummet handlägga ärenden av allmänt administrativ natur såsom telegrafverket
berörande allmänna lagar och författningar i övrigt, huvudgrunderna
för telegrafverkets organisation och ledande instruktioner, allmänna
författningar och reglementen rörande personalens anställningsvillkor, avlöningar
och pensioner m. m. samt alla dylika författningars och reglementens
rätta tillämpning.
Frågor om individuell antagning, befordran och placering av personal å
varje särskild byrå skall däremot föredragas eller bestämmas av cheferna för
respektive byråer, varvid chefen för kanslibyrån dock bör deltaga i behandlingen
av personalärendena ifråga för att trygga den rätta och likformiga
tillämpningen av allmänna författningar, föreskrifter och reglementen. I
samma syfte bör chefen för kanslibyrån deltaga i behandlingen av de motsvarande
frågor beträffande personalen vid drifts-, radio-, förråds- och verkstadsavdelningarna,
som föredragas av cheferna för drifts-, radio-, förrådsoch
verkstadsbyråerna. I den mån personalfrågor vid driftsavdelningen överlämnats
till distriktsledningarna för handläggning och avgörande, och överklagningar
över beslut i förevarande avseenden framföras till styrelsen, eller
övcrklagningar ske av beslut, som fattats av cheferna för radio-, förråds- och
verkstadsbyråerna i deras egenskap av chefer för respektive radio-, förråds
-
20
Kungl. May.ts proposition nr 148.
och verkstadsavdelningarna, skall chefen för kanslibyrån likaledes deltaga
i behandlingen av dylika överklagningsmål.
Samtidigt med sin allmänna administrativa uppgift bör kanslibyrån stå
övriga tjänsteställen inom styrelsen och verket i övrigt till tjänst med juridisk
sakkunskap och juridiskt arbetsbiträde samt sköta telegrafverkets rättegångar.
Vid byrån skall därför finnas en juridisk avdelning med ombudsmannaexpedition.
Inom det juridiska området faller också handläggningen
av bestraffningsärenden samt äganderättsvården av telegrafverkets fastigheter.
Eftersom kanslibyrån i telegrafstyrelsen icke till art och funktion kommer
att skilja sig från byrå i allmänhet i de centrala ämbetsverken, bör chefen
för byrån placeras i sedvanlig tjänste- och löneställning för sådan byråchef,
d. v. s. i lönegraden A 30.
Handläggningen under byråns chef av de byrån tillagda arbetsuppgifterna
synes lämpligen kunna ske på tre huvudavdelningar, en allmän avdelning,
en pensions- och sjukvårdsavdelning samt en juridisk avdelning.
Å den allmänna avdelningen skola, förutom diverse allmänna ärenden
och remisser av administrativa frågor, som ej enbart beröra fackbyrå, handläggas
ärenden rörande grunderna för verkets organisation, ledande instruktioner
m. m., avlöningsförfattningar jämte deras allmänna tillämpning, allmänna
bestämmelser för personalens antagande och utbildning, vidare antagande,
befordran och placering av personal vid styrelsens byråer och verkets
olika avdelningar i vad angår rätta iakttagandet av författningar och
allmänna personalbestämmelser, framställningar till Kungl. Majit om antalet
ordinarie befattningar, sammanfattningen av telegrafverkets avlöningsstat,
författningar angående resekostnads- och traktamentsersättning samt angående
flyttningskostnader jämte dessa författningars tillämpning, hyresvillkor
för tjänstebostäder, gratifikationer samt bestämmelser för expedition
och arkivering jämte vården av styrelsens arkiv.
Föreståndare för avdelningen bör vara en sekreterare (A 26), som till sitt
arbetsbiträde bör lia en notarie (A 21).
Pensions- och sjukvårdsavdelningen skall handlägga ärenden rörande
tjänste- och familjepensionsförfattningar samt deras tillämpning, beviljande
av avsked och pension eller understöd, författningar angående sjukvård och
sjukavlöning samt deras tillämpning, instruktion för verksläkare och bestämmelser
örn deras antagande och arvoden.
Såsom kommer att framgå av de sakkunnigas förslag rörande ändrad organisation
av distriktsledningarna skulle till distriktsorganen läggas handläggningen
och avgörandet av mera rutinmässiga sjukvårdsärenden, men tvistiga
fall måste dock hänskjutas till kanslibyråns avgörande.
För närvarande handläggas icke familjepensionsärenden å den till nuvarande
ekonomi- och kanslibyrån hörande pensions- och sjukvårdsavdelningen.
Med hänsyn emellertid till att avdelningen kommer att frigöras från
handläggningen av ett stort antal individuella sjukvårdsärenden, bör avdel
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 148
21
ningen kunna handlägga även ärenden rörande familjepension och därmed
sammanhörande frågor.
Såsom föreståndare för pensions- och sjukvårdsavdelningen bör liksom för
närvarande tjänstgöra en sekreterare (A 24).
Till den juridiska avdelningens handläggning skola höra ärenden angående
nya lagar och allmänna författningar, bestraffningsärenden, ärenden rörande
telefon- och telegrafhemligheten (i samarbete med driftsbyrån och militärkontoret),
ersättning på grund av ansvarighet för skada till följd av verkets
drift samt äganderättsvården av verkets fastigheter. Avdelningen skall dessutom
såsom verkets ombudsmannaorgan föra verkets rättegångar och handlägga
markexpropriationer o. dyl. samt tillika vara juridiskt konsultativt
organ för styrelsens övriga byråer och verkets tjänsteställen i övrigt.
Föreståndaren för den juridiska avdelningen med ombudsmannaexpedition
-bör, på samma sätt som för närvarande är fallet, vara en byrådirektör (A 28)
med en juridiskt utbildad sekreterare (A 24) såsom närmaste man och arbetsbiträde.
Enär den juridiska avdelningen skall stå andra byråer och tjänsteställen
till tjänst med juridisk sakkunskap och erforderligt juridiskt arbetsbiträde,
bör behovet av juridiskt utbildad personal på dessa andra byråer
och tjänsteställen kunna bortfalla.
Antalet befattningar å kanslibyrån skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag
utgöra 1 byråchef i A 30 (nu A 30) ävensom å allmänna avdelningen 1
sekreterare i A 26 (nu A 26) och 1 notarie i A 21 (nu A 21), å pensions- och
sjukvårdsavdelningen 1 sekreterare i A 24 (nu A 24) samt å juridiska avdelningen
1 byrådirektör i A 28 (nu A 28) och 1 sekreterare i A 24 (nu A 24).
Vid ärendets remissbehandling ha några erinringar mot de sakkunnigas
förslag beträffande kanslibyrån icke framförts.
Då ej heller jag funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas förslag Departementsbeträffande
kanslibyrån, tillstyrker jag, att byråns organisation och befatt- dufén.
ningshavarnas löneställning fastställes i enlighet med de sakkunnigas förslag.
Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å kanslibyrån i 21 och
högre lönegrader utgör alltså 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör (A 28), 1
sekreterare (A 26), 2 sekreterare (A 24) och 1 notarie (A 21).
Driftsbyrån, Enligt de sakkunnigas förslag skall driftsbyrån närmast
svara för driften vid driftsavdelningen och har fördenskull att handlägga
ärenden rörande telegraf- och telefontrafikens ombesörjande samt rörande
underhållet av härför erforderliga anläggningar. Byrån skall därvid uppdraga
linjerna för hushållningen med personal och materiel vid driftsavdelningen
samtidigt som byrån skall vara styrelsens organ för inspektion och
löpande kontroll av denna hushållning. Byrån bör ur behovs- och lämplighetssynpunkt
pröva för driften föreslagna anläggnings- och förnyelsearbeten
samt i samverkan med de tekniska byråerna utsträcka sin inspektionsverksamhet
att avse även personal- och materielhushållningen vid sådana
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 146.
arbeten, vilkas verkställighet och kontroll i övrigt beror på de tekniska byråernas
verksamhet.
De sakkunniga lämna härefter vissa uppgifter rörande driftsavdelningens
personalantal samt linjedistriktens utgifter, beträffande vilka uppgifter jag
hänvisar till de sakkunnigas betänkande (sid. 70 och 71).
Rörande de för driftsbyrån avsedda arbetsuppgifterna anföra de sakkunniga
följande.
Med hänsyn till den genom löneförhållandenas utveckling allt dyrare
mänskliga arbetskraften och till den betydande del, för närvarande omkring
55 procent av driftsavdelningens samlade utgifter, som utgöras av avlöningar,
kommer den viktigaste delen av byråns uppgift att falla på omsorgen om att
säkerställa en riktig personaldisposition och ett fullgott utnyttjande av den
anställda personalen, men även materielhushållningen måste uppenbarligen
vara föremål för byråns uppmärksamhet och omsorger. Den omständigheten,
att enligt den utav de sakkunniga föreslagna arbetsfördelningen mellan driftsbyrån
och de tekniska byråerna frågor om anläggnings- och förnyelsearbeten,
båda för övrigt oftast förenade med underhållsarbeten, komma att handläggas
på de tekniska byråerna, spelar i detta sammanhang mindre roll, eftersom
dylika frågor i alla fall skola i nödig omfattning beredas i samarbete
med driftsbyrån.
Ehuru driftsbyråns huvuduppgift alltså skall vara att utgöra en överinspektion
för driftstjänsten såväl i vad avser trafiktjänsten som den tekniska
tjänsten, kan och måste dock driftsbyrån lämpligen tilläggas handläggningen
även av vissa driftsväsendet närstående, mera rent administrativa arbetsuppgifter,
särskilt i avseende å personalens antagning, befordran och placering. I
främsta rummet skall detta dock gälla endast den högre personalen å driftsavdelningen,
enär, såsom de sakkunniga föreslå i samband med behandlingen
av organisationen för distriktsledningarna, avsikten är att låta dessa förvaltningar
självständigt avgöra frågor örn individuell antagning, befordran och
placering av den övervägande delen av distriktens personal. Driftsbyrån
skall emellertid ha till uppgift att allt efter behovet uppdraga de numeriska
gränser, inom vilka distriktsledningarna få utöva denna sin befogenhet, samt
sedan givetvis också kontrollera, hur personaluppsättningen i verkligheten utvecklar
sig i Avvägning och kontroll i avseende å användningen av arbetaroch
liknande personal vid driftsavdelningen skall ävenledes åvila driftsbyrån,
som i detta hänseende även har att i nödig samverkan eller känning med
andra möjligen berörda byråer och distriktsledningarna handlägga förhandlingar
och uppgörelser i arbetsavtalsfrågor vid driftsavdelningen. De sakkunniga
vilja i detta sammanhang framhålla, att de räkna med att ett naturligt
samarbete vid förberedandet av personaldispositioner o. dyl. på samma
sätt som hittills även i fortsättningen skall äga rum med de ledande organisationerna
bland telegrafverkets personal.
Av vikt och värde för distriktsledningarna i deras mellanhavanden med
styrelsen är, att när de förstnämnda gjorts till föremål för en centraliserad
organisation, denna centralisering även äger sin motsvarighet i styrelsens ledande
instans.
Till driftsbyråns arbetsuppgifter skall slutligen också höra att i samarbete
med berörda byråer handlägga vissa trafiktekniska och taxetekniska frågor
av betydelse såväl för det rätta betjänandet av trafikanterna som för det därav
föranledda arbetet för verkets personal.
Med hänsyn till den stora vikten av de arbetsuppgifter, som komma att bero
på driftsbyråns handläggning och omsorger, bör byråns chef vara en tjänste
-
Kungl. Maj:ts proposition nr LIS
23
man, som på förslag av verkschefen tillsättes på förordnande för viss tid.
Främst med hänsyn till arbetsuppgifternas betydelse men också till att det
måste vara av vikt och ofta särskilt lämpligt att för ifrågavarande befattning
kunna förvärva även en för platsen lämplig distriktschef med dennes erfarenheter
från driftstjänsten, bör befattningen placeras i högre lönegrad än
den, som de sakkunniga föreslå för distriktscheferna. Enligt de sakkunnigas
förslag skall distriktschef placeras i lönegrad C 9 (17,000 kronor) och chefen
för driftsbyrån bör fördenskull, lämpligen under benämningen överdirektör,
placeras i närmast högre lönegrad eller G 10 (18,000 kronor), varvid dock
förutsättes, att örn han bland andra ifrågakommande kan anses lämpligen
böra utses till generaldirektörens ställföreträdare, han skall fungera som
sådan utan ytterligare ersättning.
Driftsbyrån skall vara organiserad på tre huvudavdelningar, en avdelning
för trafiktjänsten och en avdelning för den tekniska tjänsten samt en allmän
avdelning. Dessutom böra till byrån vara anslutna en arbetsrationaliseringsavdelning
och telegrafverkets centrala undervisningsanstalt.
Till avdelningen för trafiktjunsten skall höra handläggningen av följande
ärenden, nämligen allmänna frågor rörande telefon- och telegraftrafiken,
personalinstruktioner och tjänsteföreskrifter för denna trafik, ärenden rörande
trafikpersonalens utbildning, beredning av driftkostnadsstater och personalstater
för distriktens trafikavdelningar, individuell antagning, befordran
och placering av högre personal vid trafikavdelningarna, överklagningar av
distriktsledningamas motsvarande beslut i fråga om den lägre personalen
vid trafikavdelningarna, avtalsfrågor rörande kollektivavtalsavlönade telefonister
och avlöningsbestämmelser för telegrambärare och kontraktsanställda
understationsföreståndare samt prövning ur trafiksynpunkt av behovet och
lämpligheten dels av nya byggnader och anläggningar jämte inventarier, dels
av ändringar i avseende å befintliga byggnader och anläggningar, dels slutligen
av nya stationer eller av indragning av stationer. Avdelningens föreståndare
skall under byråns chef utföra inspektion av trafiktjänsten vid
driftsavdelningen samt inspektion och löpande kontroll av personal- och
materielhushållningen vid distriktens trafikavdelningar.
Föreståndaren för avdelningen bör vara en överinspektör (A 28). Beträffande
denna lönegradsplacering är att märka, att de enda tjänstemän med
motsvarande arbetsuppgifter, som finnas i statsförvaltningen, äro överinspektörerna
i järnvägsstyrelsen, vilka äro placerade i lönegraden A 27. Enligt
de sakkunnigas uppfattning måste detta emellertid med hänsyn till vederbörande
befattningshavares arbetsuppgifter anses vara en alltför låg placering.
Tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken föreslå också
uppflyttning av dessa befattningar i järnvägsstyrelsen till lönegraden A 28.
Såsom hjälpkraft åt överinspektören bör placeras en, helst trafikutbildad,
sekreterare (A 24), varjämte i fråga örn handläggningen av ärenden rörande
drifttjänsten för den utländska telefon- och telegraftrafiken måste förutsättas
ett intimt samarbete med föreståndaren för utrikesavdelningen å ekonomibyrån.
24
Kunell. Maj:ts proposition nr 148.
Till avdelningen för den tekniska tjänsten skall, i tillämpliga delar givetvis
i nödigt samråd med de tekniska byråerna, höra handläggningen av följande
ärenden, nämligen allmänna tekniska skötsels- och underhållsfrågor,
personalinstrnktioner och tjänsteföreskrifter rörande anläggningarnas tekniska
skötsel och underhåll, ärenden rörande den tekniska driftspersonalens
utbildning, beredning av driftskostnadsstater och personalstater för distriktens
tekniska avdelningar, individuell antagning, befordran och placering av högre
teknisk personal vid distrikten, överklagningar av distriktsledningarnas motsvarande
beslut i fråga om den lägre tekniska personalen vid distrikten, avtalsfrågor
rörande arbetare, prövning —■ i samverkan med de tekniska byråerna
—- av behovet och lämpligheten för den tekniska driften av nya byggnader
och anläggningar jämte inventarier samt frågor rörande underhåll av
fastigheter och förhyrda lokaler. Avdelningens föreståndare skall under
byråns chef utföra inspektion av den tekniska drifts- och underhållstjänsten
vid driftsavdelningen samt inspektion och löpande kontroll av den tekniskt
betonade personal- och materielhushållningen vid distrikten.
Avdelningen för den tekniska tjänsten bör liksom avdelningen för trafiktjänsten
erhålla en överinspektör (A 28) till föreståndare, vilken till sitt arbetsbiträde
bör lia en byråingenjör (A 26).
Mängden av de ärenden, som skola handläggas å driftsbyrån, gör det nödvändigt
att för handläggning av olika allmänna frågor till förfogande för
chefen för byrån ha även en allmän avdelning med en sekreterare (A 24) såsom
föreståndare. Till denna avdelning skola hänskjutas alla de ärenden,
bland annat personalärenden, som enligt bestämmande av chefen för byrån
kunna och böra handläggas vid sidan av överinspektörerna. Den allmänna
avdelningen bör dessutom kunna speciellt handlägga vissa ärenden såsom
rörande förhyrning av lokaler och uthyrning till utomstående av lokakaler
i verkets fastigheter, ärenden rörande tjänstetelefoner och tjänsteabonnemang
m. m.
Till byrån skall vara ansluten en särskild arbetsrationaliseringsavdelning,
som skall ha den betydelsefulla uppgiften att verka för att telegrafverkets
arbeten planläggas och utföras efter rationella metoder, alt materiel och
verktyg bliva föremål för ständig granskning enligt utvecklingens krav, att
ackordsättning sker på riktiga grunder och att ackordspriserna bliva vederbörligen
ändrade efter arbetsmetoderna samt att arbetarskydds- och andra
sociala frågor bli noggrant behandlade och lösta, allt i avsikt att dels ekonomisera
arbetet, dels vinna arbetsordning och arbetstrevnad för personalen.
Arbetsrationaliseringsavdelningen skall vid behov stå även andra byråer eller
verksavdelningar till tjänst såsom konsultativt expertisorgan.
Den nuvarande föreståndaren för motsvarande, till linjebyråns förvaltnings-
och byggnadsavdelningar förlagda arbetsundersökningsavdelning, är
t. f. byrådirektör. I fråga örn föreståndarens lönegradsplacering ansluta sig
de sakkunniga till en av telegrafstyrelsen den 22 december 1939 gjord framställning
örn att för ifrågavarande arbetsuppgifter erhålla en byrådirektörsbefattning
(A 28). Föreståndaren för avdelningen skulle härigenom komma
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
25
i samina löneställning som de sakkunniga förordat för de båda överinspektörerna
å byrån. Vid anmälan av telegrafstyrelsens ifrågavarande framställning
för riksdagen (proposition nr 153 till 1940 års lagtima riksdag) uttalade
föredragande departementschefen sin anslutning till det försök till rationalisering
å ifrågavarande område, som styrelsens förslag innebar, men ansåg sig
i det skede, vari denna helt nya organisation då befann sig, icke kunna
för det dåvarande förorda styrelsens förslag. De sakkunniga ha i anledning
härav endast framhållit, att de arbetsuppgifter, som skola åvila ifrågavarande
avdelningsföreståndare, enligt de sakkunnigas förslag skola få permanent
karaktär.
Telegrafverkets undervisningsanstalt har till huvudsaklig uppgift att utbilda
all trafikpersonal (utom den lägre telefonpersonalen) vid driftsavdelningen
samt dessutom radiotelegrafister ej endast för radioavdelningen utan
även för den svenska handelsflottan. Föreståndaren för anstalten skall bland
annat tillse, att utbildningen anpassas efter de krav, som den hastiga tekniska
utvecklingen på telefon-, telegraf- och radioområdet ställa på undervisningen.
Han skall med hänsyn härtill utarbeta läroböcker och kompendier för undervisningens
behov samt redigera den av telegrafstyrelsen utgivna tekniska
och vetenskapliga publikationen »Tekniska meddelanden». Föreståndaren
måste alltså vara väl insatt ej blott i vad som utföres inom telegrafverkets
olika verksamhetsgrenar utan även i vad som publiceras i in- och utländska
facktidskrifter. Med hänsyn till de särskilda fordringar, som sålunda måste
ställas på anstaltens föreståndare, och till den i viss utsträckning självständiga
ställning, som denne intager, bör han, liksom för närvarande är fallet, vara
byrådirektör (A 28). Till undervisningsanstalten bör liksom nu vara anslutet
telegrafverkets museum.
Antalet befattningar å driftsbyrån skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag
utgöra 1 överdirektör i C 10 (motsvarande befattning saknas för närvarande)
ävensom å avdelningen för trafiktjänsten 1 överinspektör i A 28
(motsvarande befattning saknas för närvarande) och 1 sekreterare i A 24
(nu A 24), å avdelningen för den tekniska tjänsten 1 överinspektör i A 28
(nu A 28) och 1 byråingenjör i A 20 (motsvarande befattning saknas för
närvarande), å allmänna avdelningen 1 sekreterare i A 24 (nu A 24), å arbetsrationaliseringsavdelningen
1 byrådirektör i A 28 (nu t. f. A 28) samt å
undervisningsavdelningen 1 byrådirektör i A 28 (nu A 28).
I sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag föreslår telegrafstyrelsen den
förändringen, att den av de sakkunniga till andra tekniska byrån hänförda
anläggningsavdelningen måtte överflyttas till driftsbyrån. Styrelsen anför
härutinnan följande.
De arbetsuppgifter, som skola tillhöra anläggningsavdelningen, bestå i allt
väsentligt av den fortgående granskningen av förslag till anläggningsarbeten,
som avse nyanläggningar och utvidgningar i de lokala telefonnäten. Avdelningens
verksamhet kommer därvid huvudsakligen att gå ut på kontroll över
att dylika arbeten bliva planlagda på eli ekonomiskt sätt, och avdelningens
huvuduppgift kommer därför att få så nära samband med driftsbyråns verk
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 148
samhet, att det ur synpunkten av att åstadkomma en rationell och lättarbetad
arbetsfördelning mellan de olika byråerna är i hög grad önskvärt att
överföra den ifrågavarande avdelningen till driftsbyrån.
Enligt de sakkunnigas förslag skall anläggningsavdelningen, vilken för närvarande
förestås av en byrådirektör i lönegraden A 28, i stället förestås av en
förste byråingenjör i lönegraden A 27. Med hänsyn emellertid till att avdelningens
verksamhet gäller mycket betydande ekonomiska värden och att
föreståndaren bör mera självständigt kunna handlägga förekommande arbetsuppgifter
anser styrelsen, att den av de sakkunniga föreslagna förste byråingenjörsbefattningen
bör höjas till byrådirektör.
Telegrafverkets ingeniörs!örening har i sitt utlåtande över förslaget funnit
inrättandet av en driftsbyrå vara ett steg i rätt riktning. Föreningen föreslår
emellertid, att de anläggnings- och husbyggnadsavdelningar, vilka de sakkunniga
tänkt placerade under andra tekniska byrån, i stället hänföras till
driftsbyrån, där de förslagsvis kunde placeras under överinspektören för den
tekniska tjänsten.
Allmänna lönenämnden anför i sitt utlåtande följande.
Chefen för den blivande driftsbyrån lia de sakkunniga — främst med hänsyn
till arbetsuppgifternas betydelse men också till vikten av att kunna förvärva
en lämplig distriktschef för denna befattning -— föreslagit inplacerad
i lönegraden C 10 med tjänstetitel överdirektör, därvid de sakkunniga
förutsatt, att särskilt ställföreträdarearvode icke skall utgå till denne befattningshavare,
därest det befinnes lämpligt att förordna honom lill generaldirektörens
ställföreträdare. Även med beaktande av såväl omfattningen som
vikten av de arbetsuppgifter, vilka skulle tillkomma chefen för driftsbyrån,
linner sig lönenämnden icke böra tillstyrka, att befattningen upptages i högre
lönegrad än C 8, därvid lönenämnden utgår från att överdirektören vid förordnande
såsom generaldirektörens ställföreträdare kommer i åtnjutande av
ett årligt arvode å 2,000 kronor. Den omständigheten att chefen för driftsbyrån
vid bifall till lönenämndens förslag inplaceras i samma lönegrad, som
nämnden föreslår för distriktscheferna, finner lönenämnden icke böra tillmätas
avgörande betydelse, då ju dessa chefer enligt organisationsförslaget
komma att sortera under styrelsens samtliga byråer såsom kollektiv enhet.
Härtill kommer, att för chefsbefattningen å byrån lämplig distriktschef bör
kunna räkna med att bliva förordnad såsom generaldirektörens ställföreträdare,
varför den av lönenämnden förordade lönegradsplaceringen av överdirektörsbefattningen
icke torde lägga hinder i vägen för en tillfredsställande
i-ekrytering av denna befattning.
I fråga örn löneställningen för avdelningscheferna å driftsbyrån vill lönenämnden
erinra, att de sakkunniga föreslagit inrättande av bland annat två
överinspektörsbefattningar i lönegraden A 28, en för vardera av avdelningarna
för trafiktjänsten och för den tekniska tjänsten, samt en byrådirektörsbefattning
i lönegraden A 28 för arbetsrationaliseringsavdelningen. Såsom de sakkunniga
framhållit, äro de överinspektörerna motsvarande befattningshavarna
vid statens järnvägar inplacerade i lönegraden A 27, ehuru förslag framlagts
örn deras hänförande till lönegraden A 28. Visserligen föreligga även
enligt lönenämndens mening åtskilliga skäl för att upptaga överinspektörstjänsten
inom telegrafverket i den av de sakkunniga föreslagna lönegraden,
men lönenämnden anser sig likväl förhindrad att, innan frågan örn överinspektörernas
vid statens järnvägar löneställning vunnit sin lösning, föreslå inplacering
i högre lönegrad än A 27 för de här ifrågavarande befattningarna.
Beträffande den av de sakkunniga förordade byrådirektörsbefattningen å ra
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
27
tionaliseringsavdelningen vill lönenämnden erinra, att nämnden i anledning
av telegrafstyrelsens år 1939 gjorda framställning om befattningens inrättande
på ordinarie stat icke ansåg sig kunna tillstyrka styrelsens då föreliggande
förslag, ehuru nämnden med hänsyn till rationaliseringsfrågornas betydelse
för verkets driftsekonomi fann vissa skäl tala för dessa spörsmåls centralisering
till en särskild befattningshavare. I anledning av det sålunda framlagda
förslaget erinrade föredragande departementschefen i proposition till 1940
års lagtima riksdag (nr 153), att telegrafstyrelsen vidtagit åtgärder för organisationens
genomförande från och med den 1 juli 1939 genom att förordna
en förste linjeingenjör att bestrida göromål, som ankomma på befattningshavare
i lönegraden A 28. Med understrykande av ändamålsenligheten av
den av styrelsen sålunda vidtagna åtgärden ifrågasatte emellertid departementschefen,
om anledning förefunnes att i det skede, vari den nya organisationen
befunne sig, inrätta en ordinarie befattning för här ifrågavarande arbetsuppgifter
och föreslog i anslutning härtill, att med inrättandet av den
ordinarie byrådirektörsbefattningen skulle tillsvidare anstå. Vad departementschefen
sålunda förordat, föranledde intet uttalande från riksdagens sida.
Ifrågavarande organisation av rationaliseringsarbetet har ännu endast
fungerat en kortare tid, varför enligt lönenämndens mening svårigheter föreligga
att redan nu bedöma, om det avsedda syftemålet bäst tillgodoses genom
nämnda arbetsuppgifters förläggande till en särskild avdelning. Lönenämnden,
som vill ifrågasätta, örn icke rationaliseringsarbetet bör inordnas under
ledning av föreståndaren å avdelningen för den tekniska tjänsten, finner sig
därför — under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört —
för närvarande icke kunna tillstyrka inrättandet av sagda ordinarie byrådirektörsbefattning.
I övrigt bär de sakkunnigas förslag beträffande driftsbyrån icke föranlett
några erinringar vid ärendets remissbehandling.
Den av de sakkunniga föreslagna driftsbyrån skall handhava åtskilligaDejwiemenouppgifter,
som för närvarande åvila olika byråer inom styrelsen, samt där- rhefenutöver
vissa uppgifter, som med nuvarande organisation icke kunna anses
tillräckligt tillgodosedda. Att förslaget framförallt i sistnämnda hänseende
innebär en effeklivisering av telegrafverkets organisation, vars betydelse icke
bör underskattas, är enligt min mening uppenbart.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle till den av de sakkunniga ifrågasatta
andra tekniska byrån hänföras en anläggningsavdelning med en förste byråingenjör
i lönegraden A 27 såsom föreståndare och en husbyggnadsavdelning
med en byråingenjör i lönegraden A 26 såsom föreståndare. Vid ärendets
remissbehandling har häremot anförts av telegrafstyrelsen och telegrafverkets
ingenjörsförening, att anläggningsavdelningen borde överföras till driftsbyrån
samt av nämnda förening att även husbyggnadsavdelningen borde
överflyttas till driftsbyrån.
Såsom av den följande redogörelsen närmare framgår, har jag för avsikt
alt tillstyrka av telegrafstyrelsen gjord framställning örn sammanslagning av
de av de sakkunniga föreslagna bägge tekniska byråerna till en byrå. Då det
härvid framstår såsom ett önskemål att minska den blivande tekniska byråns
arbetsbörda och då jag jämväl i övrigt är övertygad örn lämpligheten
av att anläggningsavdelningen hänföres till driftsbyrån, finner jag mig böra
28
Kungl. Mcij:ts proposition nr 148.
tillstyrka del härutinnan framförda förslaget. Däremot finner jag tillräckliga
skäl icke hava förebragts för husbvggnadsavdelningens överflyttning till
driftsbyrån.
Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit i fråga om driftsbyråns organisation
har icke givit mig anledning till erinran.
Beträffande löneställningen för driftsbyråns chef har lönenämnden ansett
en placering i lönegraden C 8 (16,000 kronor) lämpligt avvägd. Även örn
denna löneställning blir densamma, som lönenämnden förordar för distriktscheferna,
anser lönenämnden, att befattningen bör kunna rekryteras ur distriktschefernas
krets, då driftsbyråns chef regelmässigt kan räkna med att
bliva förordnad till ställföreträdare för generaldirektören samt därvid enligt
lönenämndens förslag komma i åtnjutande av ställföreträdararvode å 2,000
kronor, d. v. s. en årlig löneinkomst av 18,000 kronor.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle driftsbyråns chef placeras i lönegraden
C 10 (18,000 kronor) utan rätt till särskilt arvode, därest han förordnades
till generaldirektörens ställföreträdare.
Av det anförda framgår, att skillnaden mellan lönenämndens och de sakkunnigas
förslag ur lönesynpunkt är av underordnad betydelse, då all sannolikhet
talar för att driftsbyråns chef framdeles kommer att förordnas till
generaldirektörens ställföreträdare. Ur pensionssynpunkt innebär däremot
de sakkunnigas förslag självfallet viss fördel för befattningshavaren.
För egen del måste jag understryka vikten av att ifrågavarande befattning
gives en lönegradsplacering, som svarar mot befattningens vikt och betydelse
inom den nya organisationen och som säkerställer bästa möjliga rekrytering.
Då härtill kommer, att ett bifall till de sakkunnigas förslag icke kan medföra
konsekvenser, vilka icke redan nu kunna överblickas, anser jag mig
böra tillstyrka de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende.
Såsom föreståndare för avdelningen för trafiktjänsten och avdelningen för
den tekniska tjänsten lia de sakkunniga föreslagit överinspektörer i lönegraden
A 28. Häremot har lönenämnden utan att vilja bestrida skäligheten av
den ifrågasatta löneställningen anfört, att motsvarande befattningshavare
hos järnvägsstyrelsen äro placerade i lönegraden A 27. Med hänsyn härtill
har lönenämnden föreslagit samma placering för telegrafstyrelsens del.
I det av mig tidigare omförmälda, av tjänsteförteckningssakkunniga för
affärsverken avgivna betänkandet bar föreslagits, att överinspektörerna bos
järnvägsstyrelsen uppflyttas till lönegraden A 28. Nämnda förslag har tillstyrkts
av kommunikationsverkens lönenämnd. Vid sådant förhållande och
då jag i annat sammanhang föreslår uppflyttning av överinspektörerna hos
järnvägsstyrelsen till lönegraden A 28, anser jag mig böra godtaga de sakkunnigas
förslag rörande placeringen av motsvarande befattningshavare hos
t elegraf styr elsen.
Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att en arbetsrationaliseringsavdelning
nyligen inrättats inom telegrafstyrelsen samt att jag vid prövningen föregående
år av förslag från telegrafstyrelsen örn placering av avdelningens
föreståndare i lönegraden A 28 ansett ytterligare erfarenhet rörande avdel
-
Kungl. Majlis proposition nr 148.
29
ningens verksamhet böra inhämtas, innan föreståndaren uppfördes å ordinarie
stat. Med hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan lönegradsplaceringen
för ifrågavarande befattningshavare underställts statsmakternas prövning,
anser jag mig icke nu böra tillstyrka, att befattningen i enlighet med de
sakkunnigas förslag göres till ordinarie.
Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit i fråga om löneställningen för de
till driftsbyrån hörande befattningshavarna har icke föranlett någon erinran
från min sida. Härav följer att jag icke tillstyrker telegrafstyrelsens förslag
om uppflyttning av anläggningsavdelningens föreståndare från förste byråingenjör
i lönegraden A 27 till byrådirektör i lönegraden A 28.
Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å driftsbyrån i 21 och
högre lönegrader utgör alltså 1 överdirektör (C 10), 1 byrådirektör (A 28),
2 överinspektörer (A 28), 1 förste byråingenjör (A 27), 1 byråingenjör (A 26)
och 2 sekreterare (A 24).
De tekniska byråerna. I sitt förslag ha de sakkunniga upptagit två tekniska
byråer. Såsom bakgrund till förslaget härutinnan ha de sakkunniga
lämnat vissa upplysningar rörande nu rådande organisationsförhållanden
m. m. samt därvid anfört följande.
Den hastiga tekniska omdaning, som under de senaste decennierna försiggått
och alltjämt försiggår på telegrafverkets arbetsområden, har nödvändiggjort
en betydande ökning av de arbetskrafter, som i styrelsen måste sysselsättas
med konstruktiva och planerande samt vetenskapliga arbetsuppgifter.
Utförandet av dessa arbetsuppgifter liksom även handläggningen av ärenden
rörande verkets anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten, rörande verkets
fastigheter och den tekniska personalen vid distrikten samt rörande förrådsväsendet
har från början tillhört en linjebyrå i styrelsen. Den ständiga
stegringen av denna byrås arbetsuppgifter ledde emellertid undan för undan
till uppdelning av arbetet på flera byråer. Sålunda överfördes år 1916 handläggningen
av ärenden rörande radioväsendet till en särskild radiobyrå och
år 1920 handläggningen av ärenden rörande förrådsväsendet till en särskild
förrådsbyrå. Sedan år 1930 hava ärenden rörande telegrafstationsinredningar
handlagts först å trafikbyrån och sedermera å radiobyrån. År 1933 blevo slutligen
de tekniskt-vetenskapliga avdelningarna å linjebyrån utbrutna och erhöllo
en förste byrådirektör såsom chef med i allt väsentligt samma ställning
som byråchef. Den återstående delen av den ursprungliga linjebvrån, linjebyråns
förvaltnings- och byggnadsavdelningar, har i huvudsak behållit handläggningen
av de mera förvaltningsmässiga ärendena i samband med telegrafverkets
anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten och fastigheter samt
distriktens tekniska personal. Alltsedan år 1921 har till linjebyrån (sedan år
1933 till byråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar) varit anslutet ett
särskilt kabelkontor för utförande av vissa större kabelanläggningsarbetcn i
styrelsens egen regi.
Den verksamhet, som utövas av linjebyråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar
och av dess tekniska avdelningar, är av högst betydelsefull tekniskekonomisk
storleksordning och innebörd. Såsom belysande härför må anföras,
att telegrafverkets anläggningsarbeten (eski. radiodistriktets men inkl.
kabelkontorets anläggningar) under åren 1936 -1939 dragit en kostnad av
respektive 21.6, 25.2, 31.8 och 31.4 miljoner kronor, under det att Aterinveste
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
ringarna av förnyelsefondsmedel för samma år uppgått till respektive 13.3,
16.0, 14.3 och 13.3 miljoner kronor.
Delvis avse linjebyråns arbetsuppgifter handläggningen av ärenden rörande
den löpande driften, såsom personaldisposition och annat, som är direkt förbundet
med det tekniskt betonade driftsarbetets utförande. I och för en renodling
av arbetsuppgifterna bör därför, såsom de sakkunniga i det närmast
föregående ha föreslagit, till en driftsbyrå samlas den huvudsakliga handläggningen
av ärenden rörande den löpande tekniska driften och det normala underhållet.
Vad beträffar det till linjebyråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar anslutna
och för viss anläggningsverksamhet avsedda kabelkontoret, vilket i sitt
förhållande till styrelsen är organisatoriskt tämligen likställt med ett distrikt,
måste frågan om dess infogande såsom ett ordinarie led i telegrafverkets organisation
givetvis bliva avhängig av i vad mån ett varaktigt behov av dess
fortbestånd föreligger eller ej. Enligt vad de sakkunniga inhämtat kan för närvarande
icke med säkerhet förutses, huruvida kabelkontoret kommer att behöva
bibehållas för någon längre tid eller icke. Vid sådant förhållande vilja
de sakkunniga inskränka sig till att framhålla, att möjligheter alltid stå öppna
för telegrafstyrelsen att vid sidan av distriktsledningarna tillfälligtvis inrätta
särskilda förvaltningsorgan för större anläggningar, när detta visar sig vara
av behovet påkallat, såsom för utförande av kabelanläggningar eller andra
särskilda anläggningsarbeten, vilka icke lämpligen böra uppdragas åt distriktsledningarna.
Principiellt sett bör emellertid, även om ett särskilt anläggningsorgan
vid något tillfälle eller för viss tidsperiod blir inrättat, handläggningen
av frågor rörande behövligheten av anläggningarna ifråga och örn
deras planerande liksom rörande anläggningarnas användning i den löpande
driften ske på styrelsens ordinarie tjänsteställen.
Vad därefter gäller frågan om den framtida organisationen av linjebyråns
nuvarande båda delar vilja de sakkunniga framhålla, att även om vissa ärenden,
som för närvarande handläggas å linjebyråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar,
enligt vad förut nämnts skola överföras till driftsbyrån, blir
den återstående mängden av ärenden, som skola höra till linjebyråns handläggning,
så omfattande, att det icke lämpligen låter sig göra att sammanföra
alla dessa ärenden till en enda byrå.
Enligt telegrafverkets avlöningsstat för den 1 juli 1939 omfattade linjebyråns
förvaltnings- och byggnadsavdelningar sammanlagt 21 tjänstemän i olika
grader och det därtill anslutna kabelkontoret 87 tjänstemän, under det att linjebyråns
tekniska avdelningar sysselsatte ej mindre än 174 tjänstemän, vartill
kommo 43 arbetare å provrum och experimentverkstad. Även om kabelkontorets
tjänstemän ej medräknas, och även örn några tjänstemän enligt de sakkunnigas
förslag skulle komma att överflyttas till driftsbyrån, återstår i alla
fall så stor personal, att densamma samlad till cn enda teknisk byrå skulle
ge denna ett oproportionerligt stort omfång. Det synes därför icke vara
lämpligt att ordna den nya organisationen med blott en teknisk byrå, utan
bör ordningen med den nuvarande uppdelningen på två byråer befästas. Emellertid
bör därvid en omfördelning av ärendena äga runi mellan de båda delarna
av den nuvarande linjebyrån, så att arbetsomfånget mera jämnt fördelas
mellan de två tekniska byråerna. En sådan omfördelning synes lämpligast
kunna ske på det sättet, att till den ena tekniska byrån i huvudsak hänföras
de ärenden rörande konstruktion och planläggning m. m., som avse telefonoch
telegrafstationer samt abonnentanläggningar och dessutom leveransprovning
och tekniskt-vetenskapliga undersökningar, varjämte denna byrå har att
stå övriga byråer till tjänst som expert i tekniska och vetenskapliga frågor.
Till den andra tekniska byrån skulle i huvudsak hänföras de ärenden rörande
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
31
konstruktion och planläggning m. m., som avse kablar och ledningar, ärenden
rörande planläggning, förvärv och bebyggande av fastigheter samt vissa
mera förvaltningsmässiga uppgifter i avseende å telegrafverkets byggnads -och anläggningsarbeten.
Givet är, framhålla de sakkunniga, att den sålunda föreslagna ordningen
med två i viss mån parallella tekniska byråer medför, att deras funktioner
ofta komma att gripa in i varandra och fordra ett intimt samgående mellan
de båda byråerna. Man torde emellertid icke behöva befara, att detta skall
leda till nämnvärda olägenheter, och i varje fall måste sådana anses vara
mindre än olägenheten med en byråindelning, som måste komma att överlasta
den person med arbete, som ensam skulle ha den utomordentligt betydelsefulla
uppgiften att svara för huvudparten av telegrafstyrelsens planläggnings-,
konstruktions- och vetenskapliga arbeten.
Den av de sakkunniga föreslagna första tekniska byrån skall
handha ärenden rörande konstruktion av telegraf- och telefonmateriel, den
tekniska utrustningen för telefon- och telegrafstationer samt abonnentanläggningar,
den tekniska granskningen av distriktens arbetsplaner vad beträffar
sådana stationer och anläggningar, tekniska bestämmelser för och teknisk
inspektion och kontroll av anläggningarna, upphandling, kontroll och leveransbesiktning
av automatiska telefonstationer och andra specialkonstruktioner
samt planläggning av telefon- och telegrafstationer.
Vidare skall till byrån vara ansluten telegrafverkets provning sanstalt,
vilken har till uppgift att utföra leveransprovningar samt tekniskt-vetenskapliga
undersökningar och laboratoriearbeten. Till anstalten bör liksom nu alfallet
även hänföras handläggningen av starkströms- och störningsärenden
samt den tekniska granskningen av anordningar för eller förändring av telegrafverkets
anläggningar vid elektrifiering av järnvägar. Anstalten med till
densamma knutna tjänstemän skall även stå andra tjänsteställen inom
verket, främst andra tekniska byrån och förrådsbyrån, till tjänst såsom
expertisorgan.
Till första tekniska byrån skall jämväl överföras handläggningen av de
frågor rörande telegrafstationsinredningar, som för närvarande omhänderhas
av radiobyrån.
På grund av de särskilt höga facktekniska och vetenskapliga kvalifikationer,
som måste ställas på chefen för forsta tekniska byrån, vilken även har
att tillhandagå övriga byråer och tjänsteställen med teknisk och vetenskaplig
expertis, och med hänsyn till betydelsen av byråns verksamhet för telegrafverkets
teknik och ekonomi bör dess chef vara en tjänsteman, som på
förslag av verkschefen tillsättcs på förordnande för viss tid och som därvid
under benämningen överingenjör bör placeras i lönegrad G 10 (18,000
kronor).
Byråns arbete skall bedrivas på en allmän avdelning och en konstruktionsavdelning,
vartill kommer den förut omnämnda provningsanstalten.
Å den allmänna avdelningen skola handläggas till första tekniska byrån
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 14S.
hörande ärenden av mera administrativ natur, bland annat byråns personalfrågor,
vilka icke lämpligen kunna tilläggas de mera tekniskt betonade avdelningarna
å byrån. Avdelningens föreståndare bör, i likhet med motsvarande
tjänsteman å den nuvarande linjebyråns tekniska avdelningar, vara sekreterare
(A 24).
Till konstruktionsavdelningen skall höra handläggningen av till byråns arbetsområde
börande frågor rörande automatiska telefonstationer och abonnentväxlar,
manuella telefonstationer och abonnentanläggningaf, telegrafstationer
samt kraftutrustning. Till avdelningen skall jämväl höra provrum
och experimentverkstad.
Till konstruktionsavdelningen skola enligt de sakkunnigas förslag alltså
hänföras arbetsuppgifter, som för närvarande handläggas på en konstruktionsavdelning
och en stationsavdelning, vardera med en byrådirektör (A 28)
såsom föreståndare, samt på radiobyråns telegrafavdelning. Anledning att
bibehålla denna uppdelning, som sakligt sett numera är omotiverad, finnes
emellertid icke. Med hänsyn till den föreslagna organisationsförändringen
och till de särskilda fordringar, som måste ställas på den nya konstruktionsavdelningens
föreståndare, skulle kunna ifrågasättas att giva denne
högre löneställning än den, som för närvarande tillkommer avdelningens
föreståndare. I avvaktan på vidare erfarenheter av den föreslagna anordningen
föreslå de sakkunniga emellertid, att föreståndaren fortfarande såsom
byrådirektör hänföres till 28 lönegraden.
Indelningen i underavdelningar å konstruktionsavdelningen måste i stor
utsträckning bliva beroende på de krav, som den tekniska utvecklingen ställer.
Med hänsyn till de hastiga förändringar, som för närvarande äga ram på
det tekniska området, kan någon för lång tid bestående uppdelning av arbetsuppgifterna
icke göras. En arbetsuppgift, som i dag har stor betydelse
och kräver insatser från en väl kvalificerad tekniskt utbildad tjänsteman,
vilken fördenskull bör beredas en i förhållande till arbetsuppgiftens vikt och
svårighet tillfredsställande ersättning för sitt arbete, kan efter en tid ha
blivit i huvudsak löst och bemästrad, under det att i stället nya betydelsefulla
arbetsuppgifter och problem ha trängt i förgrunden och fordra sin
lösning. Avdelningsindelningen vid konstruktionsavdelningen måste därför
med nödvändighet få en annan karaktär än inom andra delar av styrelsen,
där arbetsuppgifterna ha mera administrativ karaktär.
Vid avvägandet av förslag till underavdelningar å konstruktionsavdelningen
hava de sakkunniga utgått ifrån, att det stora antal underavdelningsföreståndare,
som för närvarande finnes å de till sammanslagning föreslagna
konstruktions- och stationsavdelningarna, med fördel borde kunna något
minskas genom att ge vissa nu befintliga underavdelningar gemensam föreståndare.
De tjänstemän, som för närvarande äro underavdelningsföreståndare,
men som härigenom falla bort, bliva dock fortfarande behövliga och
hava — för att få fram en rättvisande kostnadsjämförelse med den nu befintliga
organisationen — upptagits såsom hjälpkrafter åt respektive underavdelningsföreståndare.
Med utgångspunkt härifrån och med reservation för
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
vad ovan anförts beträffande indelningen i underavdelningar och underavdelningsförståndarnas
tjänsle- och löneställning hava de sakkunniga beräknat
följande arbetsbiträden åt föreståndaren för konstruktionsavdelningen.
En förste byråingenjör (A 27) för utförande av allmänna utredningar i
automatiseringsfrågor saint för konstruktion och planläggning samt utförande
av större automatiska centralstationer, en byråingenjör (A 26) med
en avdelningsingenjör (A 22) såsom närmaste arbetsbiträde för konstruktion
och planläggning samt utförande av mindre automatiska centralstationer
och automatiska växelstationer, s. k. nätgruppsplanering samt konstruktion
av automatiska abonnentväxlar, en byråingenjör (A 26) för planläggning
och prisberäkning av automatiska abonnentväxlar, en byraingenjöi (A
26) med en avdelningsingenjör (A 22) och två ingenjörsassistenter (A 20)
såsom närmaste arbetsbiträden lör konstruktion och planläggning samt utförande
av manuella telefonstationer, konstruktion av apparater och av linjeoch
nätbyggnadsmateriel samt för kraftutrustningsfrågor, en byråingenjör
(A 26) för konstruktion och planläggning samt utförande av telegrafstationer
samt en avdelningsingenjör (A 22) såsom gemensam föreståndare för
provrummet och experimentverkstaden.
För närvarande finnes å linjebyråns tekniska avdelningar en trafikutbildad
tjänsteman i överkontrollörs tjänsteställning (A 24), som har till uppgift att
tillhandagå med erforderlig expertis i med planläggnings- och konstruktionsarbetet
sammanhängande trafiktekniska frågor. De sakkunniga, som vitsorda
behovet för konstruktionsavdelningen av att äga tillgång till en sådan hjälpkraft
för blandade tekniska och trafikmässiga uppgifter, föreslå bibehållandet
av denna befattning. Måhända torde dock någon renodling av denne tjänstemans
nuvarande arbetsuppgifter böra ske, så att desamma icke komma att
omfatta även ärenden, som böra handläggas å driftsbyrån.
För utförande av de under provningsanstalten förut angivna arbetsuppgifterna
bör liksom nu beräknas för leveransprovningarna en förste byråingenjör
(A 27), för laboratoriearbetet en förste byråingenjör (A 27) och en
byråingenjör (A 26) samt för starkströmsärendena en förste byråingenjör
(A 27). En av förste byråingenjörerna bör liksom nu är fallet utses att vara
anstaltens föreståndare.
Antalet befattningshavare å första tekniska bgrån skulle alltså enligt de
sakkunnigas förslag utgöra 1 överingenjör i C 10 (nu A 30) ävensom a allmänna
avdelningen 1 sekreterare i A 24 (nu A 24), å konstruktionsavdelningen
1 byrådirektör i A 28 (nu 2 i A 28), 1 förste byråingenjör i A 27 (nu t. f.
A 27), 4 byråingenjörer i A 26 (nu 1 i A 26, 2 t. f. A 26 och 1 i A 24), 1 Överkontrollör
i A 24 (nu A 24), 3 avdelningsingenjörer i A 22 (nu 2 i A 22 och
1 i A 20) och 2 ingenjörsassistenter i A 20 (nu A 20) samt å provningsanstalten
3 förste byråingenjörer i A 27 (nu A 27) och 1 byråingenjör i A 26
(nu A 26).
Den andra tekniska byrån skall enligt sakkunnigförslaget handha
ärenden rörande konstruktion av lokal-, lands- och rikskablar, den tekniska
Bihang till riksdagens protokoll ISAI. 1 sami. Nr 148. ®
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
utrustningen för överdragsstationer, den tekniska granskningen av distriktens
arbetsplaner i vad avser nät och ledningar, tekniska bestämmelser för och
kontroll av överdragsstationer, upphandling, kontroll och leverans av rikskablar
och utrustning för överdragsstationer, planläggning av lands- och rikskablar,
ledningsförflyttning vid elektrifiering av järnvägar samt planläggning,
förvärv och bebyggande av fastigheter jämte andra husbyggnadsärenden.
Byråns chef bör liksom första byråns vara en överingenjör, som på förslag
av verkschefen tillsättes på förordnande för viss tid. Eftersom andra tekniska
byrån till arbetsomfång och antal sysselsatta personer blir mindre än första
byrån, och byråns arbetsuppgifter väl också fackmässigt sett få betraktas
som något mindre krävande, synes emellertid en differentiering i löneställnmg
böra ifrågasättas. De sakkunniga vilja därför föreslå, att byråns chef
placeras i lönegrad C 8 (16,000 kronor).
Byråns arbete skall bedrivas på fyra avdelningar, nämligen en allmän avdelning,
en transmissionsavdelning, en anläggningsavdelning samt en husbyggnadsavdelning.
Å den allmänna avdelningen skola handläggas till andra tekniska byrån
hörande ärenden av allmänt administrativ natur, bland annat byråns personalfrågor,
vilka icke lämpligen kunna tilläggas övriga avdelningar å byrån.
Avdelningens föreståndare bör liksom motsvarande tjänsteman å första tekniska
byrån vara sekreterare (A 24).
Transmissionsavdelningen skall handha ärenden rörande lands- och rikskablar,
överdragsstationer, ledningar och internationella förbindelser. Avdelningen
skall jämväl vara expertisorgan för underhåll och drift av kablar
och överdragsstationer. Föreståndaren för avdelningen bör, liksom för närvarande
är fallet, vara byrådirektör (A 28).
Nuvarande organisation av transmissionsavdelningen torde böra bibehållas
oförändrad, dock med den jämkningen, att den avdelningsingenjör med
placering å det nuvarande kabelkontoret, som har till uppgift att planlägga
lands- och rikskablar, bör fast placeras å transmissionsavdelningen. Med
samma reservation för de krav, som den tekniska utvecklingen kan komma
att ställa på förändrad avdelningsindelning och avdelningsföreslåndarnas
tjänste- och löneställning, som förut gjorts under konstruktionsavdelningen
a första tekniska byrån, böra till arbetsbiträden åt föreståndaren för närvarande
beräknas en förste byråingenjör (A 27) för handläggning av allmänna
transmissionsfrågor samt tekniska bestämmelser för och teknisk kontroll av
överdragsstationer, en byråingenjör (A 26) för konstruktion och planläggning
av överdragsstationer m. m., tre ingenjörsassistenter (A 20) för respektive
telefon-, telegraf- och rundradioförbindelser samt en avdelningsingenjör
(A 22) för planläggning m. m. av lands- och rikskablar. En av ovannämnda
tre ingenjörsassistenter är för närvarande t. f. byråingenjör. Frågan örn huruvida
denna befattning liksom även de två andra ingenjörsassistentbefattningama
skola höjas till byråingenjör har varit föremål för de sakkunnigas
övervägande, men de sakkunniga ha funnit, att frågan härom torde i varje
fall tills vidare böra anstå, till dess den relativt nya och hittills hastigt väx
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 148. 35
ande transmissionsavdelningen fått en mera slutgiltig inre organisationsutformning.
Anläggningsavclelningen skall handha den tekniska och ekonomiska
granskningen av distriktens arbetsplaner i de delar, som ej enligt det förestående
falla under första tekniska byråns eller transmissionsavdelningens
verksamhetsområden. Avdelningen skall i övrigt med samma undantag utföra
utredningar till samt handlägga frågor örn utförande av stations- och
nätarbeten.
Föreståndaren för den avdelning å den nuvarande linjebyråns förvaltnings-
och byggnadsavdelningar, till vars handläggning bland annat höra de
uppgifter, som skola åvila den här ifrågavarande anläggningsavdelningen,
är en byrådirektör ( A 28), vilken till sitt arbetsbiträde har en förste byråingenjör
(A 27). Med hänsyn till att en väsentlig del av den nuvarande byrådirektörens
arbetsuppgifter enligt de sakkunnigas förslag skola ankomma
på överinspektören för den tekniska tjänsten å driftsbyrån, bör den ifrågavarande
byrådirektörsbefatlningen kunna indragas och förste byråingenjören
(A 27) kvarstå såsom avdelningens föreståndare.
Husbgggnctdsavdelriingen skall handha ärenden rörande förvärv och bebyggande
av fastigheter och andra husbyggnadsärenden samt — i samverkan
med första tekniska byrån — utföra byggnadsteknisk planläggning av
nya stationsbyggnader I fråga örn fastighetsförvärv skall avdelningen givetvis
erhålla nödigt juridiskt arbetsbiträde från kanslibyrån. Ifusbyggnadsavdelningen
skall vid behov kunna biträda och tillhandagå även drifts-, radio-,
förråds- och verkstadsavdelningarna i husbyggnadsfrågor.
Telegrafverkets husbyggnadsarbeten handhas i allmänhet av byggnadsstyrelsen,
i vad desamma avse nybyggnader av större omfattning, med undantag
dock för vissa specialbyggnader. Sistnämnda byggnader och alla mindre
nybyggnader samt ombyggnader ske under ledning av styrelsen, som givetvis
har alt utföra en stor del av det förberedande arbetet även för de nybyggnader,
som skola utföras genom byggnadsstyrelsen. Såsom i sin mån belysande
för omfattningen av husbyggnadsverksamheten kan anföras, att det
bokförda värdet av telegrafverkets fastigheter under de sista fem åren ökats
från 44 till över 60 miljoner kronor.
Med hänsyn till de omfattande byggnadstekniska och planläggningsarbeten,
sorn skola utföras å husbyggnadsavdelningen och till den ingående kännedom
örn byggnadsverksamhetens olika grenar, som måste krävas av avdelningens
föreståndare, anse de sakkunniga, att denne bör vara byråingenjör
(A 26).
Antalet befattningshavare å andra tekniska byrån skvdle alltså enligt de
sakkunnigas förslag utgöra 1 chef i C 8 (nu A 30) ävensom å allmänna avdelningen
1 sekreterare i A 24 (nu 1 i A 24 och 1 i A 21), å transmissionsavdelningen
1 byrådirektör i A 28 (nu A 28), 1 förste byråingenjör i A 27 (nu
A 27), 1 byråingenjör i A 26 (nu t. f. A 26), 1 avdelningsingenjör i A 22 (nu
A 22), 3 ingenjörsassistenter i A 20, av vilka en upptagits såsom t. f. byråingenjör
i A 26 (nu 1 t. f. A 26 och 2 i A 20), å anläggningsavdelningen 1 förste
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
byråingenjör i A 27 (nu A 27) samt å husbyggnadsavdelningen 1 byråingenjör
i A 26 (nu t. f. A 26).
Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande föreslagit en sammanslagning av de
bägge ifrågasatta tekniska byråerna till en byrå. Styrelsen anför därvid följande.
Enligt styrelsens uppfattning medför en uppdelning av det tekniska arbetet
för telegraf- och telefonväsendet på två tekniska byråer betydande olägenheter.
Sådana ha gjort sig gällande redan med nuvarande organisation,
enligt vilken arbetet ävenledes bedrives på två byråer ehuru med annan
ärendesfördelning deni emellan än den av de sakkunniga föreslagna, men
olägenheterna komma icke att minskas utan i stället att bli större genom
den av de sakkunniga föreslagna organisationen, som kommer att göra
arbetet tyngre än för närvarande. Med de sakkunnigas organisationsförslag
och särskilt genom förslaget att förlägga konstruktionsavdelningen till den
ena byrån och transmissionsavdelningen till den andra kommer man nämligen
att förlora den nu befintliga enhetliga ledningen beträffande de kvalitativa
fordringar, som måste ställas på telefonanläggningarna och som bero
på samverkan mellan lednings-, stations-, lokalnäts- och apparatanordningar.
Olika delar av en telefonanläggning kunna nämligen utföras på olika
sätt beroende på den hänsyn, som skall tagas till andra anläggningsdelar och
på hur dessa äro utförda eller kunna utföras.
Ur vissa synpunkter blir det också mindre rationellt att lia provningsanstalten
med därtill knutna tjänstemän med speciella arbetsuppgifter förlagd
till annan byrå än transmissionsavdelningen. Även i övrigt skulle
arbetet underlättas, örn exempelvis ärenden rörande planläggning av automatiska
telefonstationer och av husbyggnader för samma stationer eller
ärenden rörande telegrafstationsinredningar och rörande telegrafförbindelser
icke förläggas till olika byråer.
Telegrafstyrelsens huvuderinran mot de sakkunnigas förslag till två tekniska
byråer är följaktligen, att förslaget avsevärt försvårar erforderlig enhetlig
ledning av det tekniska arbetet beträffande telefon- och telegrafväsendet.
Uppdelningen på tvenne byråer leder också till konsekvensen, att
vid skiljaktiga meningar mellan cheferna för de båda tekniska byråerna generaldirektören
tvingas fälla utslaget i frågor, för vilkas rätta bedömande
fordras teknisk-vetenskaplig expertis.
Telegrafstyrelsen vill därför föreslå, att de båda, av de sakkunniga föreslagna
tekniska byråerna sammanslås till en teknisk byrå. Chefen för denna
byrå bör, i enlighet med de sakkunnigas förslag beträffande första tekniska
byrån, vara överingenjör i lönegraden C 10.
De olägenheter, som enligt vad de sakkunniga framhållit skulle uppsta
genom det stora omfång, som en enda teknisk byrå skulle erhålla, kan enligt
styrelsens mening undvikas, örn chefen för byrån erhåller tillräckligt väl
kvalificerade medhjälpare, som givas ökade befogenheter att självständigt
handlägga förekommande ärenden och som själva skulle i lämplig utsträckning
och i närvaro av byråns chef kunna föredraga sina ärenden inför generaldirektören.
Telegrafstyrelsen vill sålunda föreslå, att den tekniska byrån närmast
under överingenjören organiseras på en stationsavdelning, vilken benämning
bättre karaktäriserar avdelningens uppgifter än den av de sakkunniga
föreslagna benämningen konstruktionsavdelning, en transmissionsavdelning,
en provningsanstalt och en allmän avdelning samt att de två ojämförligt
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 14S.
största avdelningarna, stations- och transmissionsavdelningarna, skola förestås
av förste byrådirektörer i lönegraden A 30 och nied de ökade befogenheter
och det ökade ansvar, som ovan angivits. Stations- och transmissionsavdelningarna
skulle i övrigt organiseras på samma sätt som enligt de sakkunnigas
förslag, dock med det tillägget, att den av de sakkunniga föreslagna
husbyggnadsavdelningen å andra tekniska byrån skulle anslutas till sta
tionsavdelningen.
.. . ,
Provningsanstalten skulle organiseras på samma satt som föreslagits av de
sakkunniga, och den allmänna avdelningen skulle, likaledes i överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag, ha en sekreterare i lönegraden A 24 såsom
föreståndare. Motsvarande sekreterarbefattning å den allmänna avdelningen
å andra tekniska byrån kan indragas och ersättas med en i lägre lönegrad
placerad medhjälpare till förenämnda sekreterare.
Telegrafstyrelsen framhåller slutligen i detta sammanhang, att det av^ de
sakkunniga ifrågasatta sammanförandet av ritarpersonalen till en för båda
de tekniska byråerna gemensam avdelning bleve lättare att realisera, därest
man endast hade en teknisk byrå.
Telegrafverkets ingenjörsförening har i förevarande sammanhang anfört
bland annat följande.
Angående första och andra tekniska byråerna är föreningen fullt överens
med de sakkunniga örn att mängden och beskaffenheten^ av de arbetsuppgifter,
som skola handläggas på dessa byråer, motivera tva byråer tor dessa
ärenden. Däremot har föreningen avvikande mening beträffande arbetsuppgifternas
uppdelning på byråerna. Enligt föreningens förslag böra byraerna
efter sina egentliga arbetsuppgifter benämnas stationsbyrån och linjebyran
(alternativt transmissionsbyrån). Man kan nämligen ifråga örn arbetsuppgifterna
klart skilja mellan två stora och artskilda tekniska linjer, nämligen
stations- speciellt automatstationstekniken och transmissions- eller linjetekniken.
Ehuru föreningen är medveten örn att de båda byråernas arbetsuppgifter
måste gripa in i varandra, anser föreningen dock, att de sakkunniga
i sitt förslag icke i tillräcklig grad renodlat de tekniska byraernas arbetsuppgifter.
Med anledning härav föreslås följande ändringar. .
Från stationsbgrån (den första tekniska byrån enligt betankandet) borttages
provningsanstalten. På byrån införes en avdelning för kraftutrustningar.
Denna avdelning skall till huvudsaklig uppgift hava att planera telefonstationernas
kraftförsörjningsanordningar, vartill fordras särskild saval kral -som teletekniskt skolad expertis. Avdelningen skall även handlägga den av
föreningen föreslagna linjebyråns kraftfrågor, vilka i huvudsak omfatta
kraftutrustningar för överdragsstationerna. Till avdelningens uppgifter skall
därjämte höra upprättandet av kontrakt med kraftleverantörer. Avdelningen
bör förestås av en förste byråingenjör i lönegraden A 27
Till stationsbyrån bör även hänföras en befintlig avdelning för installationer
vilken ej särskilt nämnts i sakkunnigbetänkandet och som handlagger
ärenden rörande installationer av elektrisk belysning, värme och ventilation
otc. samt högspänningsinstallationer. Avdelningens föreståndare boi
vara byråingenjör i lönegraden A 26.
Ritkontoret på stationsbyrån bör även upptagas som en särskild avdelning.
För närvarande äro på ritkontoret eli hundratal ritare anställda, för
alt denna personal rationellt skall kunna utnyttjas krävs en enhetlig ledning
av avdelningen. Med hänsyn till de krav, som måste stallas pa avdelningsföreståndaren
ej minst i samarbetet med andra avdelningar pa hyran,
bör han placeras såsom filisté byråingenjör i liinegraden A 27.
38
Kungl. Majris proposition nr 148.
Slutligen vill föreningen kraftigt understryka de krav, som den tekniska
utvecklingen för närvarande ställer speciellt på automatiseringsavdelningaraa
inom konstruktionsavdelningen, varigenom behov av flera kvalificerade
hjälpkrafter i lönegraden A 26 åt respektive underavdelningsföreståndare
föreligger.
Flan linjeby rån (andra tekniska byrån enligt betänkandet) borttagas anläggnings-
och husbyggnadsavdelningarna. Till byrån hänföres provningsanstalten,
vars arbeten äro av övervägande transmissionsteknisk karaktär.
A id sidan av provningsanstalten införes på byrån en forskningsavdelning.
Denna, som bör förestås av en byrådirektör i lönegraden A 28, skall ha till
uppgift att utföra sadan forskningsverksamhet, som kommer telegrafverket
direkt till godo för dess kommunikationsuppgifter. Avdelningen skall alltså
syssla med forskning inom såväl aulomattelefoni som transmissions- och radioteknik.
Endast genom att befria därför lämplig personal från löpande göromål
och placera den på en ren forskningsavdeling kan man räkna med
ekonomiskt goda resultat av en dylik verksamhet.
I fråga örn transmissionsavdelningens underavdelningar måste föreningen
framhålla, att avdelningarna för telefon-, telegraf- och rundradioförbindelser
vuxit till den storlek och betydelse, att de redan nu böra förestås av
byråingenjörer i lönegraden A 26.
Konstruktionsavdelningen på stationsbyrån och transmissionsavdelningen
pa hnjebyrån äro två så stora och så viktiga avdelningar, att de böra förestås
av var sin förste byrådirektör i lönegraden A 30. Även cheferna för stations-
och linjebyråerna böra placeras i paritet med varandra i lönegraden
E 10 på grand av de särskilt höga fordringarna på facktekniska och vetenskapliga
kvalifikationer, som måste ställas på dem, ävensom med hänsyn till
de bada byråernas storlek och vikt.
Allmänna lönenämnden framhåller i sitt utlåtande i huvudsak följande.
I fråga örn löneställningen för cheferna för de båda tekniska byråerna
lia de sakkunniga framhållit, alt arbetsuppgifterna äro av sådan art, ätt chefen
för första tekniska byrån bör vara överingenjör i lönegraden C 10, medan
chefen för andra tekniska byrån med samma tjänstetitel bör inplaceras
i lönegraden C 8. Därest den av de sakkunniga föreslagna organisationen av
den tekniska verksamheten genomföres, saknas enligt lönenämndens mening
tillräcklig anledning att i lönehänseende göra någon åtskillnad mellan
cheferna för ifrågavarande byråer. Dessa böra sålunda placeras i samma
lönegrad, därvid lönenämnden — i avvaktan på den allmänna översynen av
byråchefernas vid affärsverken löneställning — finner sig för närvarande
böra föreslå lönegraden C 8. Visserligen äro överingenjörerna vid statens
vattenfallsverk, med vilka de nu ifrågavarande befattningshavarna vid telegrafverket
i viss män kunna jämföras, inplacerade i lönegraden C 10. Härvid
äi dock att märka, att vid lönesättningen för den ledande tekniska personalen
vid statens vattenfallsverk hänsyn tagits även till den konkurrens
örn de för dessa befattningar lämpliga personer, vilken gjort sig gällande
fran icke-statliga företag. Sålunda ha även andra faktorer än arbetsbördan
och ansvaret påverkat bestämmandet av dessa befattningshavares löneställning.
Motsvarande skäl kunna emellertid enligt lönenämndens mening icke
med samma styrka göras gällande beträffande de nu ifrågavarande befattningshavarna
vid telegrafverket med hänsyn till detta verks ställning inom
telefon- och telegrafväsendet.
Därest den tekniska verksamheten vid telegrafverket i enlighet med telegrafstyielsens
förslag inordnas under en teknisk byrå under en överingenjör,
finner lönenämnden av skäl som nyss anförts försiktigheten bjuda, att över
-
Kunut. Maj:is proposition nr 148.
39
ingenjören tillsvidare inplaceras i lönegraden C 8. Lönenämnden tinner vidare
icke tillräckliga skäl vara anförda för att redan nu, innan erfarenhet vunnits
av den nya organisationens verkningar, förorda den högre löneställning, lönegraden
A 30, som telegrafstyrelsen föreslagit för föreståndarna för stationsavdelningen
och transmissionsavdelningen, även om dessa befattningshavare
avses erhålla mera ansvarsfulla arbetsuppgifter enligt telegrafstyrelsens organisationsförslag
än enligt de sakkunnigas. Däremot anser sig lönenämnden
böra föreslå, att den av förste byråingenjörerna vid provningsanstaltens
underavdelningar, vilken utses till föreståndare för anstalten, för den tid han
innehar sådant uppdrag tillerkännes särskilt arvode, förslagsvis motsvarande
skillnaden mellan två närliggande löneklasser inom 27 lönegraden.
I övrigt har de sakkunnigas förslag icke föranlett några erinringar vid ärendets
remissbehandling.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att delade meningar råda mellan de Departemcnissakkunniga
och telegrafstyrelsen rörande handläggningen av de tekniska ar- ***/*”•
betsuppgifterna inom styrelsen. Medan sålunda de sakkunniga anse, att
nämnda arbetsuppgifter böra fördelas å två byråer, finner styrelsen mest
ändamålsenligt att sammanföra uppgifterna å en byrå. Telegrafverkets
ingenjörsförening har däremot förordat två byråer.
För min del finner jag frågan örn den lämpligaste organisationsformen
synnerligen tveksam. Det har emellertid enligt min mening icke anförts tillräckliga
skäl för att mot telegrafstyrelsens uttalade önskan tillstyrka annan
organisation än den styrelsen finner ändamålsenlig och jag anser mig därför
böra förorda, att handläggningen av de tekniska ärendena sammanföres
till en byrå.
Redan tidigare vid behandlingen av driftsbyrån har jag uttalat mig för en
överflyttning till nämnda byrå av den av de sakkunniga under andra tekniska
byrån upptagna anläggningsavdelningen.
Mot styrelsens förslag om ändrad benämning å konstruktionsavdelningen,
vilken enligt styrelsen bör benämnas stationsavdelning, har jag icke något att
erinra.
De av telegrafverkets ingenjörsförening framförda ändringsförslagen, vilka
varit tillgängliga för telegrafstyrelsen vid avgivandet av dess utlåtande i ärendet
samt därvid icke biträtts av styrelsen, anser jag mig icke böra förorda.
Beträffande löneställningen för den blivande tekniska byråns chef finner
jag liksom lönenämnden befattningen jämförlig med de vid statens vattenfallsverk
i lönegraden C 10 placerade överingenjörsbefattningarna. Jag kan
emellertid icke dela lönenämndens uppfattning, att placeringen av sistnämnda
befattningar skulle vara ett uttryck för rådande konkurrens från ickestatliga
företag. Jag vill erinra, att löneställningen för överingenjörerna vid
statens vattenfallsverk prövats av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken,
vilka därvid funnit en placering i lönegraden C 10 riktigt avvägd.
Emellertid lia nämnda sakkunniga, framförallt med tanke på förhållandena
vid statens vattenfallsverk, givit uttryck åt den bestämda uppfattningen, att
det icke är möjligt, att inom ramen av ett gemensamt avlöningsreglemente
med där inrymda, för ett flertal statsorgan avsedda bestämmelser taga hän
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
syn till sådana omständigheter som konkurrens med enskilda och kommunala
företag. Skulle konkurrenssvårigheter uppstå måste avlöningsförhållandena
enligt tjänsteförteckningssakkunniga ordnas genom åtgärder av extra
ordinär karaktär. Av vad sålunda anförts framgår, att löneställningen för
överingenjörsbefattningarna vid statens vattenfallsverk befunnits riktig utan
hänsyn till konkurrensen från icke-statliga företag. Med hänsyn till vad sålunda
anförts anser jag mig böra förorda, att jämväl ifrågavarande överingenjörsbefattning
i telegrafstyrelsen liänföres till lönegraden C 10, vilken
löneställning jag för övrigt finner väl svara mot de med befattningen förenade
arbetsuppgifternas art och omfattning.
Enligt telegrafstyrelsens förslag skulle överingenjörens närmaste medhjälpare,
d. v. s. avdelningsföreståndarna å stations- och transmissionsavdelningarna
såsom förste byrådirektörer placeras i lönegraden A 30 och icke, såsom
de sakkunniga föreslagit, såsom byrådirektörer i lönegraden A 28. Liksom
lönenämnden anser jag mig icke böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag.
Å provningsanstalten skall enligt de sakkunnigas förslag liksom för närvarande
finnas 3 förste byråingenjörer i lönegraden A 27. Telegrafstyrelsen har
lämnat förslaget utan erinran, medan däremot lönenämnden ansett, att den
av nämnda befattningshavare, som förordnas till anstaltens föreståndare,
borde tillerkännas särskilt arvode, motsvarande skillnaden mellan två löneklasser
i 27 lönegraden. Ehuru vissa principiella erinringar kunna anföras
mot kombinationen tjänst och arvode har jag, därest riksdagen icke uttalar
någon erinran däremot, för avsikt att föreslå Kungl. Majit, att särskilt arvode
medgives i enlighet med lönenämndens förslag.
Vid ett sammanförande av de av de sakkunniga föreslagna tekniska byråerna
till en byrå erfordras allenast en allmän avdelning, medan de sakkunniga
föreslagit en sådan avdelning för vardera byrån med var sin sekreterare
i lönegraden A 24 såsom föreståndare. I anslutning till telegrafstyrelsens
förslag förordar jag, att en av nämnda sekreterarbefattningar ersättes
med en notariebefattning i lönegraden A 21.
De av telegrafverkets ingenjörsförening framförda löneplaceringsförslagen
anser jag mig, i den mån de icke sammanfalla med vad jag i det föregående
förordat, icke böra tillstyrka.
Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å tekniska byrån i 21
och högre lönegrader utgör alltså 1 överingenjör (G 10), 2 byrådirektörer
(A 28), 5 förste byråingenjörer (A 27), 7 byråingenjörer (A 26), 1 sekreterare
(A 24), 1 Överkontrollör (A 24), 4 avdelningsingenjörer (A 22) och 1
notarie (A 21).
Militiirkontoret. A den nuvarande trafikbyrån finnes en särskild militäravdelning,
vilken avdelning, när instruktionen för telegrafstyrelsen vid krig
eller krigsfara trätt i kraft, organiseras såsom fristående byrå.
Enligt den för telegrafstyrelsen utfärdade instruktionen skall militäravdelningen
omfatta en militärassistent, en marinassistent och en flygassistent, av
vilka den till tjänsteställningen främste — för närvarande militärassistenten
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
—- skall vara avdelningens föreståndare. Assistenterna avlönas icke av telegrafverket,
som dock vid varje års slut brukar lämna vissa gratifikationer
såsom ersättning för det särskilda arbete, som assistenterna nedlagt för telegrafverkets
räkning. Vid avdelningen lia dessutom varit placerade två kontrollörer
(A 20), varav en för närvarande erhållit förordnande som sekreterare
i 24 lönegraden.
Militäravdelningens uppgift är att anpassa telegrafverkets verksamhet och
anläggningar vid krig eller krigsfara efter de krav, som landets försvar, säkerhet
och försörjning kunna komma att ställa på telegrafverket. Härvid
skall avdelningen i samarbete med militära och civila myndigheter underlätta
telegrafverkets uppgift härutinnan och vidtaga de åtgärder, som krävas för
att behovet av fjärrförbindelser i krigstid skall kunna tillgodoses på tillfredsställande
sätt.
Enligt 1936 års försvarsordning ombesörjas de tre försvarsgrenarnas (arméns,
marinens och flygvapnets) krigsförberedelseärenden av försvarsstaben,
som bland annat innefattar en signaltjänstavdelning, i vilken samtliga
försvarsgrenar äro representerade. Vid denna avdelning handläggas de äi enden,
som röra telegrafverkets användning för militära ändamål vid krig samt
förberedelserna härför. Mellan signaltjänstavdelningen och telegrafverket har
ett nära samarbete ägt rum under förmedling av militäravdelningen. Genom
detta samarbete har det varit möjligt att på ett rationellt sätt planlägga tillgodoseendet
av försvarsväsendets behov av tråd- och radioförbindelser samt
sammanställa och enhetligt bearbeta olika militära myndigheters önskemål
i fråga om förbindelseväsendet. Även med försvarsstabens luftförsvarsavdelning
har samarbete ägt rum i frågor rörande luftförsvarets förbindelseväsen.
De sakkunniga anföra rörande organisationen av de militära ärendenas
handläggning inom telegrafstyrelsen i huvudsak följande.
De frågor, som militäravdelningen under de sista åren särskilt haft att
handlägga, äro omläggning i enlighet med den snabba tekniska utvecklingen
på telegraf-, telefon- och radioområdet av grunderna för telegrafverkets verksamhet
vid krig eller krigsfara, utfärdande av nytt krigstelegrafreglemente
samt de militära instruktionernas anpassande härefter, omorganisation av
censurtjänsten, omläggning av planläggningen av luftförsvarets signaltjänst
samt luftbevaknings-, alarmerings- och i viss mån även luftskyddsccntralernas
organisation, tekniska utförande och anskaffande. Allt eftersom dessa
frågor vunnit sin principiella lösning, har omfattningen av militäravdelningens
löpande arbete successivt ökats. Organisationen, planerna och anläggningarna
måste nämligen ständigt hallas aktuella, örn med dem avsett ändamål
skall uppnås. Särskilt militäravdelningens biträde vid organisationen av
det aktiva och passiva luftförsvaret har i hög grad aktualiserat behovet av
att ge militäravdelningen en fastare och mera utvecklad organisation.
De sakkunniga hålla före, alt det sålunda vitsordade behovet bör kunna
tillgodoses utan att fördenskull skall behöva upprättas en särskild byrå i
telegrafstyrelsen av vanlig organisatorisk art och med en chef inrangerad
bland de styrelsens ledamöter, som med verkschefen konstituera styrelsen.
Verksamheten för det behövliga centrala militära organet i telegrafverket
avser ju arbetsuppgifter, som ligga mera vid sidan av verkets egentliga uppgift
inom landets kommunikationsväsen oell statens affärsdrift. Det synes
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 14;y.
därför de sakkunniga vara för ändamålet tillräckligt, om den nuvarande
militäravdelningen inom trafikbyrån förvandlas till ett från särskild byrå
fristående organ, lämpligen benämnt militärkontoret. Dess föreståndare ■—
en för viss tid kommenderad officer — skall därvid vara direkt underställd
verkschefen samt äga att såsom extra föredragande och adjungerad ledamot
deltaga i styrelsens handläggning av frågor, som beröra försvarsväsendet
och det civila luftskyddet.
De frågor, som handläggas av militäravdelningen, äro numera av den art.
att de i betydlig^ högre grad än tidigare av avdelningens tjänstemän fordra
kännedom om på landets militära och civila försvarsberedskap inverkande
faktorer, förtrogenhet med telegrafverkets verksamhet och personalförhållanden
samt insikt örn de inom militäravdelningen uppgjorda planernas och
föreskrifternas uppbyggnad och inbördes sammanhang. Detta sistnämnda
krav är särskilt viktigt, då sammanfattande föreskrifter •— en ny mobiliseringsinstruktion
för telegrafverket — praktiskt taget saknas och för de närmaste
åren på grund av den utomordentligt snabba utvecklingen särskilt å
luftförsvarets område knappast kan iordningställas nied utsikt att bliva för
någon mera avsevärd lid giltig och användbar. Varken en militär eller en
telegraftjänsteman kan, då han placeras på militäravdelningen, omedelbart
deltaga i det aktiva arbetet utan måste först undergå längre eller kortare
tids praktisk tjänstgöring. Av alldeles särskild vikt måste det också vara.
att avdelningen erhåller en chef, som under längre tid kan leda arbetet.
De sakkunniga vilja därför föreslå, att militärkontoret erhåller en regementsofficer
ur signalregementet såsom chef, vilken kommenderas för en tid
av 3—5 år och dessförinnan skall undergå minst ett års — i stället för såsom
nu endast två månaders ■— förberedande tjänstgöring vid kontoret.
De sakkunniga hava inhämtat, att det ur militära synpunkter och med
hänsyn till militäravdelningens ökade arbetsuppgifter ansetts önskvärt dels
att utöka antalet militära befattningshavare i telegrafstyrelsen från 3 till 4
genom att utöver chefen samt marin- och flygassistenterna tillsätta en särskild
arméassistent, dels ock att giva den diskuterade fastare organisationen
av militäravdelningen i styrelsen en komplettering nied särskilda militärassistenter
vid distrikten.
De sakkunniga hava beaktat vad sålunda blivit anfört beträffande behovet
av militärassistenter i styrelsen och å distrikten men anse likväl ej, att detta
behov under normala tidsförhållanden kan vara så starkt, att plats skall
behöva beredas ifrågavarande militära funktionärer i den ordinarie organisationsplanen
för telegrafverket.
Till militärkontorets handläggning skola höra ärenden rörande telegrafverkets
krigsorganisation, anläggningsarbeten såsom stationsanordningar för
högre militära staber, luftvärns-, luftbevaknings- och luftskyddscentraler,
alarmerings- och manövercentraler samt fjärralarmeringsnätet, reservanläggningar,
förstöring av telegrafverkets anläggningar, sorteringstjänst för telegraftrafiken
och föreskrifter för militär användning av telegrafverkets nät
m. fl. trafikärenden, bevakning och skydd av telegrafverkets anläggningar,
krigsplacering av personal från telegrafverket vid militära staber och förband
samt uppskovs- och övriga värnpliktsärenden, censurtjänsten, upplåtelser av
telegrafverkets anläggningar till militära förband vid övningar och telegrafverkets
medverkan vid militära och luftskyddsövningar samt viss informationsverksamhet,
avseende meddelanden till militära myndigheter angående
sådana förhallanden inom telegrafverket, vilka kunna vara av betydelse för
försvarsväsendet, och till allmänheten angående inskränkning i rätten att begagna
telegraf och telefon vid krig eller krigsfara. Militärkontorets arbete
Kungl. Maj.ts proposition nr 148. 43
skall givetvis i olika frågor bedrivas i samverkan med styrelsens berörda byråer.
Det kan anmärkas, att av alla ovan angivna arbetsuppgifter det från början
endast var en, nämligen upplåtelser av telegrafverkets stationer och ledningar
till militära förband vid övningar, som föranledde inrättandet år 1909 av en
militäravdelning i telegrafstyrelsen.
Inom den nuvarande militäravdelningen fördelas ärendena på sådant sätt,
att chefen för avdelningen (militärassistenten) handlägger organisatoriska
ärenden och arméärenden, marinassistenten radio- och vissa censurärenden
samt marina ärenden, flygassistenten, luftförsvarsärenden och ärenden rörande
flygvapnet samt den t. f. sekreteraren personalärenden, vissa censurärenden
och vissa speciella ärenden i fråga om telegraf- och telefontrafiken,
varjämte han såsom telegraftjänsteman givetvis tages i anspråk i fall av behov
vid behandlingen av en hel del av de frågor, som enligt ovan handläggas
av de militära tjänstemännen.
Även efter anordnandet av militäravdelningen såsom ett självständigt
tjänsteställe bör den nuvarande personaluppsättningen och ärendesfördelningen
kunna bibehållas.
Militärkontorets personal skall enligt de sakkunnigas förslag utgöras av
en chef, regementsofficer ur signalregementet med en kommenderingstid av
3—5 år och med en förberedande tjänstgöring vid militärkontoret under minst
ett år, en marinassistent, kompaniofficer ur marinen med tjänsteställning inom
telegrafverket såsom för tjänsteman i 24 lönegraden och med en kommenderingstid
av 3—5 år, en flygassistent, kompaniofficer ur armén, marinen eller
— företrädesvis — flygvapnet, i övrigt lika med marinassistenten, samt en
notarie på verkets stat (A 21), vilken lämpligen under extra ordinära förhållanden
bör erhålla förordnande såsom sekreterare i 24 lönegraden.
Beträffande avlöningar och ersättningar till de militära tjänstemännen å
det föreslagna militärkontoret lia de sakkunniga utgått från att i huvudsak
samma grunder skola tillämpas som för järnvägsstyrelsens och vattenfallsstyrelsens
militära befattningshavare. Enligt kungl, brev till järnvägsstyrelsen
den 16 augusti 1918 bemyndigades styrelsen att till den officer, vilken
beordrats att tjänstgöra såsom byråchef å militärbyrån, av trafikmedel utbetala
ett årligt arvode till sådant belopp, att detsamma jämte den avlöning,
som tillkomme ifrågavarande officer på grund av hans militära beställning,
uppginge till begynnelseavlöning för byråchef vid järnvägsstyrelsen med avdrag
av ett belopp, som motsvarade den avgift, sådan byråchef hade alt erlägga
för egen pensionering. Beträffande militärassistenter vid statens järnvägar
och statens vattenfallsverk har genom kungl, brev den 4 juni 1937 respektive
den 24 november 1939 bland annai bestämts, att vederbörande ämbetsverk
skall utbetala ett särskilt årligt arvode, som för förste militärassistent hos
järnvägsstyrelsen uppgår till 1,500 kronor, för andre militärassistent hos järnvägsstyrelsen
till 1,320 kronor, för övriga militärassistenter vid .statens järnvägar
till 900 kronor, för militärassistent vid vattenfallsstyrelsen till 1,200
kronor och för biträdande militärassistent till 900 kronor. I brevet till vattenfallsstyrelsen
finnas därjämte bestämmelser intagna rörande utbetalande
av särskild tilläggsersättning till militärassistent, som med pension avgått
från beställning å aktiv stat.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
För chefen för militärkontoret lia de sakkunniga beräknat samma avlöningsbestämmelser,
som för närvarande tillämpas för militärbyråchefen i
järnvägsstyrelsen, under det att för övriga till tjänsten vid militär kon tor et
kommenderade i likhet med vad som gäller för biträdande assistent vid statens
vattenfallsverk föreslagits ett årligt arvode av 900 kronor.
I sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag anför telegrafstyrelsen i huvudsak
följande.
Telegrafstyrelsen måste för sin del framhålla, att det nuvarande antalet
militära funktionärer i telegrafstyrelsen, i vilket antal de sakkunniga icke
föreslagit någon förändring, redan under normala förhållanden är otillräckligt.
Chefen för den militära avdelningen i styrelsen har nämligen utöver
ledningen av avdelningens arbete även måst belastas med ett detaljerat
beredningsarbete i olika ärenden, vilket medfört betydande svårigheter.
Såväl med hänsyn härtill som i allmänhet till signaltjänstens allt
större betydelse under krigsförhållanden håller styrelsen före, att kravet på
personalförstärkning är befogat. Eftersom de ärenden, som skulle komma att
handläggas av en ytterligare avdelningschef å militärkontoret, äro av sådan
art, att deras handläggning fordrar militära insikter, bör utökningen göras
på sådant sätt, att även en arméassistent tillsättes vid kontoret.
Vad beträffar frågan örn militärassistenter vid distrikten anser sig telegrafstyrelsen
icke lia anledning framlägga något förslag. Örn det senare
skulle visa sig erforderligt att tillsätta sådana assistenter, torde Kungl. Maj:t
kunna taga upp denna fråga oberoende av här föreliggande organisationsförslag.
Telegrafstyrelsen vill vidare framhålla, att den av de sakkunniga föreslagna
särskilda ersättningen av telegrafverkets medel till militärkontorets
chef grundar sig på de numera föråldrade bestämmelser, som år 1918
utfärdades för byråchefen vid militärbyrån i järnvägsstyrelsen. Enär principerna
för dessa bestämmelser äro främmande för nu gällande moderna
avlöningsförfattningar, anser telegrafstyrelsen det icke lämpligt, att dessa
principer läggas till grund för bestämmandet av den ifrågavarande ersättningen,
utan vill styrelsen föreslå, att ersättningen utformas i anslutning
till civila avlöningsreglementets bestämmelser rörande vikariatsersättning till
tjänsteman, som förordnas att såsom vikarie uppehålla befattning i högre
lönegrad än den egna. Lönen till major enligt militära avlöningsreglementet
motsvarar ungefärligen lönen till tjänsteman i 26 lönegraden enligt civila
avlöningsreglementet. Vid förordnande såsom byråchef i 30 lönegraden erhåller
tjänsteman i sistnämnda lönegrad en vikariatsersättning av 2 kronor
55 öre per dag, vilket för 365 dagar motsvarar ett belopp av 930 kronor
75 öre. Med utgångspunkt härifrån vill styrelsen föreslå, att den särskilda
ersättning, som av telegrafverkets medel skall utgå till chefen för militärkontoret,
fastställes till ett årligt arvode av 900 kronor, d. v. s. samma
arvode, som av de sakkunniga föreslagits för övriga till tjänst vid militärkontoret
kommenderade officerare.
I en vid telegrafstyrelsens utlåtande fogad reservation har chefen för telegrafstyrelsens
militärbyrå, majoren Sundberg, såsom sin mening uttalat, att
frågan örn tillsättandet av militärassistenter vid distrikten snarast möjligt
borde tagas upp till behandling, då behovet av sådana assistenter vore mycket
stort, samt att för den äldste telegraftjänstemannen å militärkontoret
borde inrättas en befattning såsom förste kontrollör i lönegraden A 22.
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
45
Cliefen för försvarsstaben har i princip icke haft något att erinra emot de
sakkunnigas förslag. Beträffande vissa detaljer anför chefen för försvarsstaben
följande.
Den av de sakkunniga föreslagna benämningen militärkontoret kan godtagas.
Dock kan ifrågasättas, huruvida icke benämningen försvarskontoret
skulle stå i bättre överensstämmelse med de arbetsuppgifter, som komma att
påvila organet ifråga.
Förslaget att militärkontoret såsom chef erhåller en regementsofficer ur
signalregementet biträdes. Däremot anser jag icke lämpligt, att denne chef,
såsom av de sakkunniga föreslagits, samtidigt tjänstgör såsom detaljchef
för militärkontorets armédetalj. Därmed skulle följa, att han skulle så
belastas med detaljberedningsarbete, att hans möjligheter att tillfredsställande
leda verksamheten i stort bleve ytterligt försvårad. Därtill kommer,
att armédetaljen inom kontoret ovedersägligen kommer att vara den detalj,
som har att behandla det största antalet ärenden. På grund härav anser
jag det nödvändigt, att en särskild arméassistent tillsättes vid kontoret. Dennes
tjänstgöringsförhållanden böra i övrigt motsvara de av de sakkunniga
för marinassistenten föreslagna.
De sakkunniga föreslå, att den nytillträdande chefen för militärkontoret
före den egentliga kommenderingstidens början skulle tjänstgöra vid kontoret
under minst ett år. Med hänsyn till konsekvenserna ur personalsynpunkt
kan jag icke biträda detta förslag. Införes den av mig föreslagna arméassistenten,
skapas redan genom denna åtgärd sådana garantier för kontinuitet
rörande behandlingen av flertalet ärenden, att avlämningstiden utan
olägenhet kan minskas avsevärt. Därtill kommer möjligheten att såsom
chef för kontoret beordra officer, som tidigare varit arméassistent. Härigenom
bör avlämningstiden i vissa fall kunna inskränkas högst väsentligt.
På grund härav synes avlänmingstidens längd icke böra bestämmas i förväg
utan rättas efter omständigheterna i varje särskilt fall.
Rörande flygassistenten kan jag icke biträda de sakkunnigas förslag, att
han skall utgå ur armén, marinen eller —- företrädesvis — flygvapnet, utan
bör han utgå ur flygvapnet. Örn till följd av särskilda skäl (personalbrist
eller dylikt) sådan officer vid viss tid icke kan avses för ifrågavarande kommendering,
bör detta — såsom för närvarande är fallet vid militäravdelningen
—- regleras genom tillfälligt frångående av principen.
Beträffande assistenternas kommenderingstid hava de sakkunniga föreslagit
3—5 år. .Tåg anser denna tid vara för lång. Den verkar hindrande för
kompaniofficerarnas allmänna utbildning och tjänstgöring i övrigt vid respektive
försvarsgrenar. En tidsrymd av omkring 3 år synes mig lämpligare
i detta fall.
Det i de sakkunnigas betänkande omnämnda men ej biträdda förslaget att
tillsätta militärassistenter å distrikten synes värt att beaktas. I motsats till
de sakkunniga anser jag, att just planläggningsarbetet under normala förhållanden
är av sådan vikt, att militär sakkunskap ständigt bör finnas tillgänglig
vid distrikten, vilket lämpligen skulle kunna ske genom alt en befattning
såsom assistent — här benämnd försvarsassistent — inrymmes i varje
distrikts organisation. Personalläget inom krigsmakten medger för närvarande
icke — och sannolikt ej heller inom den närmaste framtiden — att
särskilda officerare avses för detta ändamål. Det synes däremot möjligt, att
efterhand tillgodose behovet genom att förena uppdraget såsom försvarsassistent
vid distrikt av telegrafverket med annan tjänst inom försvarsväsendet,
i första hand såsom signalofficer vid arméfördelningsstab eller förbindelseofficer
vid marindistriktsstab. Slutgiltigt förslag i detta hänseende kan
46
Kungl. Majda proposition nr 148.
dock icke avgivas, förrän utredningen om försvarets framtida organisation
skridit ytterligare framåt.
Allmänna lönenämnclen har allenast yttrat sig beträffande ersättningen till
militärkontorets chef samt därvid icke haft något att erinra mot telegrafstyrelsens
härutinnan framförda förslag.
Départements- De sakkunnigas förslag innebär, att den till nuvarande trafikbyrån hörande
chefen. militäravdelningen skall förvandlas till ett fristående organ, benämnt militärkontoret.
Personalen å militärkontoret skall enligt de sakkunniga utgöras av
en chef, en marin- och en flygassistent samt en notarie, den sistnämnde under
extra ordinära förhållanden förordnad till sekreterare i 24 lönegraden.
Av såväl telegrafstyrelsen som chefen för försvarsstaben har yrkande framställts
om utökning av antalet assistentbefattningar med en arméassistent.
Att militärkontorets chef vid krig eller krigsfara skulle vid sidan örn chefskapet
för kontoret, vilket under dylika förhållanden förändras till särskild
byrå, betungas med handläggningen av ärenden, tillhörande armédetaljen,
synes mig uteslutet. De sakkunniga ha ej heller åsyftat en sådan anordning.
I deras uppdrag har endast ingått att framlägga förslag till en för ordinära
förhållanden avsedd organisation. Därvid ha de sakkunniga funnit, att det
enligt deras mening låter sig väl göra alt å militärkontorets chef lägga till
armédetaljen hörande ärenden.
För egen del måste jag finna de sakkunnigas förslag godtagbart. Jag förordar
därför, att militärkontoret gives den av de sakkunniga föreslagna organisationen.
Ett bifall härtill utesluter självfallet icke möjligheten av att vid
krig eller krigsfara befria militärkontorets chef från de till armédetaljen hörande
ärendena.
I likhet med de sakkunniga och telegrafstyrelsen anser jag mig icke böra
tillstyrka, att militärassistenter vid distrikten inrymmas inom den för normala
förhållanden avsedda organisationen. Såsom telegrafstyrelsen framhållit, torde
denna fråga, örn förhållandena skulle så påkalla, kunna upptagas till
prövning utan samband med organisationsförslaget såsom sådant.
De av chefen för försvarsstaben berörda spörsmålen örn kommenderingstidens
längd m. m. böra lämpligen komma under bedömande vid utarbetandet
av ny instruktion för telegrafstyrelsen. Jag vill i detta sammanhang endast
uttala, att benämningen militärkontoret, såsom bättre överensstämmande
med den vid övriga affärsverk brukade terminologien, enligt min mening
är att föredraga framför den av chefen för försvarsstaben ifrågasatta
benämningen försvarskontoret.
Vad slutligen angår ersättningen till personalen å militärkontoret tillstyrker
jag telegrafstyrelsens av lönenämnden biträdda förslag, enligt vilket ersättningen
av telegrafmedel till militärkontorets chef bestämmes till samma
belopp som de sakkunniga föreslagit för assistenterna, d. v. s. 900 kronor för
år. Däremot anser jag mig icke böra förorda ändring av den av de sakkunniga
föreslagna löneställningen för den för militärkontoret avsedda civila befattningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 14S.
47
Radiobyrån. De byråer enligt de sakkunnigas förslag, som återstå att
behandla, nämligen radiobyrån, förrådsbyrån och verkstadsbyrån skilja sig
fran förut avhandlade byråer därigenom, att respektive chefer för byråerna
förutom det egentliga chefskapet för byråerna även äga direkt förvaltningsoch
befälsuppgift utanför styrelsen.
Vid sin behandling av radiobyrån lia de sakkunniga meddelat vissa uppgifter
rörande radioväsendets utveckling. Jag hänvisar i avseende härå till
betänkandet (sid. 90 och 91).
Ä radiobyrån såsom styrelseorgan skall enligt de sakkunnigas förslag handläggas
ärenden rörande organisation och förvaltning av radioverksamhetens
olika grenar, planläggning och konstruktion av radiostationer, tekniska undersökningar
beträffande radiotelegraf och radiotelefon, planläggning och
bebyggande av radiostationsfastigheter, upphandling, kontroll och leveransbesiktning
av stationsutrustningar för radiostationer, personalinstruktioner
och tjänsteföreskrifter rörande radiostationernas drift, allmänna bestämmelser
för trafiken å kust-, pejk, mark- och far tygsradiostationer, rundradiorörelsen
i vad densamma ankommer på telegrafverket och telegrafverkets
samarbete med aktiebolaget Radiotjänst, vidare antagning, befordran och
placering av radioavdelningens personal i den mån dessa frågor ej avgöras
av byråns chef såsom föreståndare för radioavdelningen, beredning av personal-
och driftkostnadsstater för radioavdelningen, radiopersonalens utbildning,
uthyrning av radiostationer till handelsfartyg m. fl. (fartygsradioabonnemang),
koncessioner för radiostationer (ombord å fartyg och luftfartyg
samt amatörsändarstationer) samt internationella radioärenden.
Vidare skall chefen för radiobyrån enligt de sakkunnigas förslag liksom
redan nu samtidigt vara chef för telegrafverkets radioavdelning och skall såsom
sådan ombesörja den löpande förvaltningen å radioavdelningen, handleda
och övervaka utförandet av arbetet inom densamma samt utöva ekonomisk
kontroll över hushållningen med personal och materiel vid radioavdelningens
drift. Han skall utöva det direkta befälet över avdelningens personal
samt äga antaga, befordra och placera avdelningens personal inom 14 eller
lägre lönegrader, vad ordinarie personal beträffar dock inom ramen för
fastställd stat.
Vad beträffar t jämte- och löneställning för radiobyråns och samtidigt
radioavdelningens chef anse de sakkunniga, att han i betraktande av den
sammansatta arbets- och förvaltningsuppgiftens starka tekniska betoning
bör benämnas överingenjör och såsom sådan vara en tjänsteman, som på
förslag av verkets chef tillsättes på förordnande för viss tid. Man torde emellertid
böra utgå ifrån, att av honom personligen ej skall krävas för radioväsendets
behärskande nödiga teoretiska och radiotekniska kvalifikationer i
tullt mått utan att han därvidlag måste tillgodoses med speciellt kvalificerade
hjälpkraller. Det torde alltså vara kvalifikationen för den administrativa
uppgiften, som i regel blir den bestämmande faktorn vid personvalet.
Da samtidigt den sålunda mera administrativt betonade förvaltningsuppgiften
avser ett verkets förvaltningsområde av förhållandevis mindre omfatt
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
liing, anse de sakkunniga, att tjänsten liksom motsvarande tjänst vid andra
tekniska byrån bör placeras i lönegraden C 8 (16,000 kronor).
För ärendenas handläggning bör på radiobyrån finnas en förvaltningsavdelning,
en fartygsstalionsavdelning, en landstationsavdelning, en rundradioavdelning
samt en radiolicensavdelning.
En för närvarande å radiobyrån befintlig särskild avdelning för bokförings-
och kassaärenden torde bliva obehövlig, örn såsom de sakkunniga lia
förutsatt, verkets hela räkenskaps- och kassaväsen samt bokföring centraliseras
och mekaniseras. Vad som återstår att handlägga i förevarande avseende
lär under radiobyråns chef kunna handläggas å byråns förvaltningsavdelning.
Den redovisnings- och kassakontroll, som är erforderlig inom radioavdelningen,
synes i den mån densamma ej kan förläggas till ekonomibyråns
revisions- och kassakontrollavdelning, kunna utföras av tjänsteman
vid förvaltningsavdelningen.
Såsom de sakkunniga i det föregående ha föreslagit, skall den avdelning
för handläggning av ärenden rörande telegrafstationsinredningar, som för
närvarande blivit förlagd till radiobyrån, överflyttas till tekniska byrån.
Med ovannämnda tvenne undantag överensstämmer den av de sakkunniga
föreslagna avdelningsindelningen med den nu befintliga.
Förvaltningsavdelningen med en sekreterare (A 24) till föreståndare och
under honom en kameral tjänsteman, kontrollör (A 20), skall handlägga allmänna
förvaltnings-, kansli- och personalärenden m. m.
Fartggsstationsavdelningen med en byrådirektör (A 28) såsom t öreståndare
skall handlägga ärenden rörande planläggning, anläggning (mera omfattande
anläggningsarbeten dock i samverkan med den följande rundradioavdelningen),
drift och underhåll av kust-, pejk, mark- och fartygsradiostationer,
radiotrafiken vid förenämnda stationer, fartygsradioabonnemang, tekniska
undersökningar rörande radiotelegraf och radiotelefon för fartyg m. m.
Landstationsavdelningen med en byrådirektör (A 28) såsom föreståndare
skall handlägga ärenden rörande planläggning, anläggning, drift och underhåll
av de fasta radiostationerna jämte därmed sammanhängande tekniska
frågor och undersökningar, radiostörningsfrågor m. m. Såsom föreståndarens
närmaste arbetsbiträden böra liksom nu beräknas två ingenjörer i 26
lönegraden, vilka dock, eftersom de tjänstgöra i styrelsen, böra benämnas
byråingenjörer i stället för linjeingenjörer.
Rundradioavdelningen med en förste byråingenjör (A 27) såsom föreståndare
skall handlägga ärenden rörande planläggning, anläggning, drift och
underhåll av rundradiostationerna (inberäknat viss teknisk tillsyn av privata
sådana stationer) och trådradionätet jämte därmed sammanhängande tekniska
frågor och undersökningar, mera omfattande anläggningsarbeten
för kuststationer samt de tekniska anordningarna för upptagning av radioprogram.
Såsom föreståndarens närmaste arbetsbiträden böra liksom för
närvarande är fallet beräknas tre byråingenjörer (A 26).
Radiolicensavdelningen med en kontrollör (A 20) såsom föreståndare skall
handlägga ärenden rörande radiolicensrörelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
49
Antalet befattningar d radiobyrån skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag
utgöra 1 överingenjör i C 8 (nu A 30) ävensom å förvaltningsavdelningen
1 sekreterare i A 24 (nu A 24) och 1 kontrollör i A 20 (nu A 20), å fartygsstationsavdelningen
1 byrådirektör i A 28 (nu A 28), å landstationsavdelningen
1 byrådirektör i A 28 (nu A 28) och 2 byråingenjörer i A 26 (nu A 26), å
rundradioavdelningen 1 förste byråingenjör i A 27 (nu A 27) och 3 byråingenjörer
i A 26 (nu A 26) samt å radiolicensavdelningen 1 kontrollör i A 20
(nu A 20).
Telegrafstyrelsen anför i anledning av de sakkunnigas förslag, att den
utomordentligt starka utveckling, som rundradioväsendet undergått, och de
därav följande omfattande planläggnings- och nyanläggningsarbetena givit
rundradioavdelningen arbetsuppgifter av samma betydelse och omfång som
fartygsstations- och landstationsavdelningarnas. Härtill kommer, att rundradioavdelningen
nu bär att taga hand om den förestående utbyggnaden av
anläggningar för fiögfrekvent distribution av rundradioprogrammen över
telefonledningar till abonnenterna. Styrelsen finner det därför vara nödvändigt,
att föreståndaren för denna avdelning gives samma ställning som fartygstations-
och landstationsavdelningarnas föreståndare. Befattningen bör
därför höjas från förste byråingenjör till byrådirektör.
Telegrafstyrelsens ingenjörsförening har uttalat sig rörande löneställningen
för radiobyråns chef samt därvid föreslagit, att befattningen placeras i
lönegraden C 10 (18,000 kronor).
Allmänna lönenämnden har, i avvaktan på att frågan om differentiering
av byråchefernas vid affärsverken löneställning upptages till slutlig omprövning,
föreslagit, att befattningen såsom chef för radiobyrån bibehålies vid
lönegradsplaceringen i A 30.
I sitt vid lönenämndens utlåtande fogade särskilda yttrande har lönenämndens
ordförande uttalat, att det kunde ifrågasättas att omedelbart ändra
byråchefstjänsten å radiobyrån till förordnandetjänst, dock ej i högre lönegrad
än C 7 (15,000 kronor).
Mot den av de sakkunniga föreslagna organisationen av radiobyrån ha
några erinringar ej anförts under ärendets remissbehandling. Då ej heller
jag har något att däremot erinra, föreslår jag, att byrån organiseras i enlighet
med vad de sakkunniga föreslagit.
Under de bägge senaste årtiondena har utvecklingen å radioväsendets område
varit synnerligen snabb. De arbetsuppgifter, som vid radiobyråns inrättande
år 1916 åvilade byråns chef, ha sedan dess avsevärt förändrats såväl
kvalitativt som kvantitativt. Vid sådant förhållande torde delade meningar
knappast kunna råda därom, att den nuvarande löneställningen för
byråchefen å radiobyrån icke svarar mot arbetsuppgifternas art och omfattning.
De sakkunniga lia därför föreslagit, all befattningen förändras till en
förordnandetjänst i lönegraden G 8 (16,000 kronor). Häremot har lönenämndens
majoritet, utan att bestrida byråchefsbefattningens förändrade karak -
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 148. 4
Departements
chefen.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
tär, i så måtto anmält avvikande mening, att lönenämnden ansett, att befattningen
i avvaktan å resultatet av pågående utredning rörande byråchefstjänsternas
differentiering bör bibehållas i lönegraden A 30.
För egen del finner jag i likhet med lönenämndens ordförande, att det
med fog kan ifrågasättas att redan nu förvandla ifrågavarande byråchefsbefattning
till förordnandetjänst. Jag anser mig dock för närvarande icke
böra ifrågasätta högre lönegradsplacering än den av lönenämndens ordförande
angivna, d. v. s. lönegraden G 7 (15,000 kronor), lag vill tillägga, att denna
löneställning såsom svarande mot det av tjänsteförteckningssakkunniga för
affärsverken för byråchefsbefattningar i vedertagen bemärkelse föreslagna
högsta löneläget icke kan vara ägnad att föregripa pågående utredning rörande
byråchefsbefattningamas differentiering.
Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit rörande löneställningen för de till
radiobyrån hörande befattningshavarna anser jag mig böra tillstyrka. Härav
följer att jag icke biträder telegrafstyrelsens förslag om uppflyttning av föreståndaren
för rundradioavdelningen från förste byråingenjör i lönegraden
A 27 till byrådirektör i lönegraden A 28.
Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å radiobyrån i 21 och
högre lönegrader utgör alltså 1 överingenjör (G 7), 2 byrådirektörer (A 28),
1 förste byråingenjör (A 27), 5 byråingenjörer (A 26) och 1 sekreterare
(A 24).
Förrådsbyrån, Vid behandlingen av förrådsbyråns organisation ha de sakkunniga
redogjort för den nuvarande organisationen av förrådsväsendet vid
telegrafverket samt för utvecklingen av förrådsrörelsen. Jag tillåter mig att
härutinnan hänvisa till betänkandet (sid. 94—98).
Storleken av det belopp, som är bundet i telegrafverkets förråd, klarlägger
enligt de sakkunnigas mening vikten av en målmedveten förrådshushållning
och behovet av ett starkt och ändamålsenligt organ för ledning, överblickande
och kontroll av förrådshushållningen.
Enligt de sakkunnigas uppfattning bör detta behov kunna tillgodoses genom
utbyggnad och renodling av den nuvarande organisationen och redan
nu praktiserade metoder vid ledningen och skötseln av telegrafverkets upphandlings-
och förrådsväsen. Grundläggande för organisationen bör därvid
vara, att den tjänsteman, som skall vara chef för styrelsens förrådsbyrå
och såsom sådan ledamot av styrelsen, samtidigt dels skall hava det direkta
chefskapet över verkets förrådsavdelning, dels skall — med och inför verkschefen
— hava ansvaret för upphandlings- och förrådsväsendets skötsel och
ekonomi såsom en särskild affärsgren vid verket.
För närvarande sorterar endast huvudförrådet direkt under styrelsens förrådsbyrå.
De sakkunniga vilja för sin del föreslå, att även distriktsförråden
utbrytas från distriktsorganisationen och med sina föreståndare och personal
såsom huvudförråd ställas under chefskap av den centrala förrådsmvndigheten
i telegrafstyrelsen. Förrådsbyrån kommer alltså att organisatoriskt
sett framträda även såsom dessa förråds chefskontor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
51
Vad beträffar övriga förråd å distrikten skola sektions- och linjemästarförråd
fortfarande skötas av vederbörande linjesektionsföreståndare, varvid
dock är att märka, att i dessa förråd befintlig materiel såsom ännu ej utrekvirerad
för speciella arbeten alltjämt tillhör förrådsavdelningen. Även
dessa förråd skola givetvis stå under inspektionsuppsikt och rörelsekontroll
av den centrala förrådsmyndigheten. De mindre förråden — stations- och
linjeförmansförråd — tillhöra däremot ej direkt förrådsförvaltningen, vilket
ej heller skall vara fallet med de specialförråd, som finnas vid kabelkontoret,
transmissionsavdelningen och radioavdelningen (radiodistriktet). Viss
inspektionsuppsikt och rörelsekontroll från den centrala förrådsmyndighetens
sida kvarbliver dock även för dessa förråd. Vid verkstaden i Nynäshamn
befintliga förråd skola tillhöra verkstaden såsom den slutna affär den i och
för sig är samt skola sortera under verkstadsdirektören, men upphandling
för verkstadsförråden av sådana effekter, som även komma till användning
vid den övriga driften, bör i görligaste mån handhavas av förrådsbyrån.
Till huvudförråden direkt anknuten mindre verkstadsrörelse i form av
smedjor o. dyl. bör tillhöra förrådsavdelningen.
Fördelarna med den av de sakkunniga föreslagna förändrade förrådsorganisationen
kunna enligt de sakkunniga summeras på följande sätt.
Chefen för förrådsbyrån kommer genom den ändrade organisationen att
bli i tillfälle att i jämnbredd med sitt föreståndarskap för förrådsbyrån och
ledamotskap av styrelsen utöva löpande direkt befäl över de viktigaste förrådens
tjänsteställen och personal samt kan utan onödig och tyngande omgång
leda och kontrollera de lokala förrådschefernas arbete och därigenom
hela förrådsväsendets förvaltning och skötsel. Möjlighet öppnas härigenom
att på ett gott sätt sammanhålla och leda förrådsverksamheten samt ansvara
för dess hushållning. Av stor betydelse för förrådshushållningen är därvid,
att man kan lättare genomföra ett gemensamt utnyttjande av förrådslagren
samt erhålla en från såväl kapitalinvesterings- som driftssynpunkt
betydelsefull begränsning av lagerhållningen, samtidigt som kontroll kan utövas
över att lagerhållningen icke belastas med icke kuranta effekter.
Med distriktsförrådens inlemmande i huvudförrådsorganisationen tillgodoses
ock önskemålet att befria distriktsledningarna och deras chefer från en
dem nu åvilande, drifts- och anläggningstjänsten mera främmande och för
dem icke nödvändig arbetsuppgift avseende handhavandet av en förrådsrörelse
av icke obetydlig omfattning. Distrikten och till dem hörande tjänsteställen
ställas principiellt blott såsom beställare och köpare hos den fristående
centralt ledda förrådsaffären.
Något lokalt samband mellan distriktsledningarna och de till huvudförråd
förvandlade dislriktsförråden blir icke heller längre av nöden utan möjlighet
öppnas att bestämma antalet huvudförråd och deras förläggning uteslutande
med utgångspunkt från vad sorn med hänsyn till distributionskostnader
o. dyl. visar sig vara mest ändamålsenligt. Efter vad de sakkunniga
lia sig bekant Ilar också inom telegrafstyrelsen redan diskuterats att minska
antalet distrikts (huvud) förråd, vilket i sak alltså innebär, att ett sådant
förråd skall kunna betjäna flera distrikt eller delar därav.
Vad därefter angår avskiljandet av förrådsrörelsen såsom en särskild affärsgren
vid telegrafverket framhålla de sakkunniga, att förrådsrörelsen i
likhet med verkstadsrörelsen är att betrakta såsom en hjälpverksamhet vid
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
verkets egentliga uppgift att ombesörja telefon-, telegraf- och radiotrafiken.
Det finnes därför fog att avskilja förrådsrörelsen som en verksamhetsgren
för sig på samma sätt som för länge sedan skett med telgrafverkets verkstadsrörelse.
För en dylik åtgärd talar för övrigt i än högre grad än beträffande
verkstadsrörelsen den väsentligt större ekonomiska omslutning,
som förrådsrörelsen äger, och de i naturlig relation härtill stående kraven
på effektivitet i dess inre hushållning och beredskapsdispositioner för verkets
behov i övrigt.
Förrådsavdelningen är näst driftsavdelningen, som jämte radioavdelningen
omfattar telegrafverkets egentliga affärsverksamhet, den största av verkets
från varandra särskiljbara affärsgrenar. Det i förråden bundna kapitalet
respektive årsomslutningen utgöra cirka 30 miljoner kronor respektive 50 å
60 miljoner kronor, vilka tal kunna jämföras med den sedan länge från den
egentliga driften avskilda verkstadsrörelsens motsvarande tal, som i båda
fallen röra sig omkring 10 miljoner kronor. Den rätta förvaltningen av det
sålunda för verkets ekonomi så synnerligen viktiga förråds- och upphandlingsväsendet
samt den rätta vården av dess mycket stora materiella värden
synes bjuda, att även förrådsväsendet för bättre överblickbarhet av dess
ekonomi samt effektivisering av förrådshushållningen avdelas såsom en affärsgren
för sig i likhet med vad som av analoga skäl skett beträffande verkstadsväsendet.
Med nuvarande ordning komma löpande förrådskostnader, årligen omkring
1.5 miljoner kronor, ej till applikation på berörda, av förrådsväsendet
som hjälporgan betjänade drifts-, underhålls-, förändrings- och nyanläggningsarbeten
utan redovisas i stället bland verkets allmänna förvaltningskostnader.
Även detta talar i sin mån för ett friställande av förrådsväsendet
såsom särskild affärsgren.
De sakkunniga framhålla slutligen, att de funnit det vara önskvärt att
åt särskilda utredningsmän uppdraga att närmare undersöka och belysa, i
vad mån ett friställande av förrådsväsendet vid telegrafverket såsom en
särskild affärsgren kunde vara ändamålsenligt eller icke samt, om det förra
kunde synas vara fallet, huru en särskild organisation för förrådsavdelningen
skulle inverka bland annat på den organisatoriska utrustningen av berörda
tjänsteställen. Ifrågavarande undersökning bär utförts av två tjänstemän
vid telegrafstyrelsens förrådsbyrå samt en tjänsteman vid järnvägsstyrelsens
förrådsbyrå. Den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av
förrådsväsendet har enhälligt förordats av de sålunda tillkallade utredningsmännen.
Förrådsbyrån såsom styrelseorgan skall handlägga ärenden, avseende organisation
och förvaltning av förrådsrörelsen, allmänna föreskrifter rörande
förrådstjänsten, bestämmelser rörande förrådseffekternas bokföring och
redovisning, prissättning för verkets konsumtion av förrådseffekter samt reglering
av dessas bokförda värden, inspektion av förrådstjänsten och löpande
ekonomisk kontroll över hushållningen inom förrådsrörelsen, upphandling
och underhåll av för telegrafverkets drift och anläggningar erforderliga ef
-
Kuno!. Maj:ts proposition nr 148.
53
fekter och förbrukningsartiklar i den mån sådan upphandling ej blivit särskilt
uppdragen åt annan byrå eller avdelningsförvaltning, försäljning av
materiel, vården av förrådsmaterielen och dess fördelning å olika förrådsplatser,
inventering och uppsikt över förrådsmaterielen vid huvudförråden
samt vid driftsavdelningen. Till förrådsbyråns handläggning skall vidare
höra antagning, befordran och placering av förrådsavdelningens personal i
vad avgörande härutinnan ej ankommer på chefen för byrån i egenskap av
chef för förrådsavdelningen, beredning av driftkostnadsstat och personalstat
för förrådsavdelningen, anskaffning, anordnande och underhåll av förrådslokaler
(markanskaffning och uppförande av nya byggnader i samverkan
med andra tekniska byrån) samt ärenden rörande rikstelefonkatalogens
framställning.
Chefen för förrådsbyrån skall samtidigt vara chef för verkets förrådsavdelning
och skall såsom sådan ombesörja den löpande förvaltningen av huvudförråden,
leda och övervaka arbetet inom desamma samt utöva den ekonomiska
kontrollen över hushållningen med personal och materiel vid förrådsavdelningen
och i sammanhang härmed äga generell inspektionsskyldighet
beträffande verkets olika förråd. Han skall utöva befälet över avdelningens
personal samt äga antaga, befordra och placera denna personal inom
14 eller lägre lönegrader, vad ordinarie personal beträffar dock inom ramen
för fastställd stat.
Vad beträffar tjänste- och löneställningen för chefen för förrådsbyrån och
förrådsavdelningen anse de sakkunniga, att han i betraktande av den sammansatta
arbetsuppgiften samt med hänsyn till det såväl tekniskt som kommersiellt
krävande arbetet bör vara en tjänsteman, som på förslag av verkschefen
tillsättes på förordnande för viss tid och som därvid under den i andra
statens affärsverk vedertagna benämningen förrådsdirektör placeras i lönegrad
C 8 (16,000 kronor).
För ärendenas handläggning skall förrådsbyrån vara uppdelad på en förvaltningsavdelning,
en inköpsavdelning för linje-, verktygs- och kontorsmateriel,
en inköpsavdelning för blanketter och skrivmateriel samt en teknisk
avdelning.
Förvaltningsavdelningen, vartill fogas det nödiga allmänna kansliet, skall
handha bokförings-, redovisnings- och kontroll- m. fl. ärenden med en förrådskamrar
(A 24) såsom föreståndare samt en notarie (A 21) såsom allmän
hjälpkraft.
Inköpsavdelningen för linje-, verktygs- och kontorsmatericl med en sekreterare
(A 24) såsom föreståndare och en notarie (A 21) såsom hjälpkraft
skall handlägga ärenden rörande upphandling av ifrågavarande effekter.
Inköpsavdelningen för blanketter och skrivmateriel med en notarie (A 21)
såsom föreståndare skall handlägga ärenden rörande upphandling av ifrågavarande
effekter samt ärenden rörande rikstelefonkatalogens redaktionella
beredning i vad på förrådsbyrån beror samt dess tekniska framställning. Till
denna avdelning skall vara ansluten telegrafstyrelsens duplicerings (tryckeri)-avdelning.
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
Den tekniska avdelningen under en förste byråingenjör (A 27) skall handlägga
ärenden rörande inköp och underhåll av motorfordon, inköp och impregnering
av telefonstolpar, inköp av viss specialhetonad materiel, som fordrar
teknisk kompetens, samt förrådslokaler. Till avdelningen hör även leveransprovning
och besiktning i den mån sådan ej sker genom försorg av den
till första tekniska byrån anslutna provningsanstalten.
Antalet befattningar ä förrådsbgrån skulle alltså enligt de sakkunnigas
förslag utgöra 1 förrådsdirektör i C 8 (nu A 30) ävensom å förvaltningsavdelningen
1 förrådskamrer i A 24 (nu A 24) och 1 notarie i A 21 (nu t. f.
A 24), å inköpsavdelningen för linjemateriel m. m. 1 sekreterare i A 24
(nu A 24) och 1 notarie i A 21 (nu A 21), å inköpsavdelningen för blanketter
m. m. 1 notarie i A 21 (nu A 21) samt å tekniska avdelningen 1 förste
byråingenjör i A 27 (nu A 27).
I sitt utlåtande i anledning av de sakkunnigas förslag har telegrafstyrelsen
anfört följande.
De sakkunnigas förslag beträffande förrådsbyrån innebär, att antalet avdelningar
å byrån skall minskas från fem till fyra genom slopande av den
nuvarande kansliavdelningen och fördelning av dess göromål på byråns
förvaltnings- och inköpsavdelningar. Förslaget synes icke ägnat att medföra
några fördelar ur arbetssynpunkt. I praktiken har det redan med nuvarande
omfattning av förrådsbyråns verksamhet visat sig ändamålsenligt att ha
vissa ärenden av mera allmän karaktär, som antingen ej alls eller blott delvis
tillhöra de övriga avdelningarnas specialområden, koncentrerade till en
särskild avdelning, för korthetens skull benämnd kansliavdelningen. Enligt
de sakkunnigas förslag är hela förrådsväsendet avsett att utbrytas och organiseras
som en särskild affärsgren av verket under förrådsbyråns förvaltning
och skötsel. Att detta kommer att medföra en ökning i arbetsuppgifterna
för förvaltningsavdelningen är otvivelaktigt. Det saknas under sådana
förhållanden anledning att genomföra en omgruppering, vilken tillför
två avdelningar arbetsuppgifter, som ligga vid sidan av deras egentliga och
huvudsakliga göromål. Förvaltningsavdelningen med sin föreståndare, förrådskamreraren,
bör odelat få ägna sig åt sin viktiga uppgift att närmast
under förradsdirektören leda och övervaka förrådens ekonomiska skötsel
och utveckling samt deras verksamhet i bokförings- och redovisningshänseende.
En ytterligare ökad arbetsbelastning av denna avdelning kan icke
anses välbetänkt. Icke heller inköpsavdelningarna kunna med nuvarande
personaluppsättning rimligen påläggas ytterligare arbete.
Styrelsen föreslår därför den ändringen av de sakkunnigas förslag, att
den nuvarande uppdelningen av förrådsbyrån på fem avdelningar bibehålies
och att som föreståndare för kansliavdelningen, varunder katalogredaktionen
fortfarande skulle sortera, placeras en sekreterare i lönegraden A 24,
motsvarande den notarie med förordnande i 24 lönegraden, som redan nu
finnes. Vid bifall härtill kan den av de sakkunniga föreslagna notariebefattningen
å förvaltningsavdelningen utgå.
Allmänna lönenämnden föreslår, att befattningen såsom chef för förrådsbyrån
bibehålies i lönegraden A 30, i avvaktan på resultatet av förut omförmälda
utredning rörande byråchefsbefattningarnas differentiering.
55
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
De sakkunnigas förslag innebär, att förrådsväsendet organiseras såsom en
särskild affärsgren inom telegrafverket. Chefen för förrådsbyrån skall därvid
såsom chef för nämnda byrå vara ledamot av styrelsen men samtidigt
hava det direkta chefskapet över verkets förrådsavdelning. Den sålunda
förslagna organisationen skapar enligt de sakkunniga genom koncentration
av förrådsväsendets förvaltning och skötsel möjlighet för gemensamt utnyttjande
av förrådslagren och en ur såväl kapitalinvesterings- som driftssynpunkt
betydelsefull begränsning av lagerhållningen.
Vid ärendets remissbehandling lia några erinringar mot de sakkunnigas
förslag om förrådsväsendets utbrytning till särskild affärsgren icke anförts.
Telegrafstyrelsen har endast beträffande organisationen av förrådsbyrån ansett
sig böra hemställa om bibehållande av den nuvarande kansliavdelningen,
vars arbetsuppgifter enligt de sakkunnigas förslag skulle fördelas å förvaltnings-
och inköpsavdelningarna.
Även jag anser mig böra förorda de sakkunnigas förslag såsom innebärande
en rationell lösning av frågan örn förrådsväsendets organisation inom
telegrafverket, dock med den modifikation beträffande förrådsbyrån, varom
telegrafstyrelsen hemställt.
Beträffande löneställningen för förrådsbyråns chef gäller vad jag tidigare
anfört i fråga örn chefen för ekonomibyran. Jag förordar alitsa, att befattningen
tills vidare bibehålies i lönegraden A 30.
I övrigt har de sakkunnigas förslag rörande lönegradsplaceringen av de
till förrådsbyrån hörande befattningarna icke givit mig anledning till erinran.
Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å förrådsbyrån i 21 och
högre lönegrader utgör alltså 1 byråchef (A 30), 1 förste byråingenjör (A 27),
1 förrådskamrer (A 24), 2 sekreterare (A 24) och 2 notarier (A 21).
Verkstadsbyrån. Vid telegrafverket finnes dels en huvudverkstad i Nynäshamn,
dels ett antal smärre, huvudsakligen för reparationsarbeten avsedda
verkstäder vid distrikten. Med hänsyn till den jämförelsevis ringa
omfattningen av de senare är utvecklingen av verkstadsrörelsen i Nynäshamn
praktiskt taget utslagsgivande för omfattningen av telegrafverkets verkstadsrörelse.
Verkstaden i Nynäshamn förestås av en verkstadsdirektör. I den av Kungl.
Majit fastställda instruktionen för telegrafstyrelsen är verkstadsdirektören
ej särskilt omnämnd som föredragande i styrelsen, men enligt föreskrift i arbetsordningen
för telegrafstyrelsen skall till styrelsens handläggning hörande
ärenden angående verkstaden föredragas i styrelsen respektive inför generaldirektören
av verkstadsdirektören, som därvid enligt i styrelsens instruktion
given generell föreskrift vad dessa ärenden beträffar ingår såsom adjungerad
ledamot av styrelsen. De sakkunniga anse, att denna anordning bör bibehållas
men att densamma bör formellt konfirmeras därigenom, att verkstadsdirektören
också ingår som chef för byrå och ledamot av styrelsen, samtidigt
med att lian skall vara chef för telegrafverkets verkstadsavdelning, d. v. s.
för huvudverkstaden i Nynäshamn och de största av de vid distrikten befint
-
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
liga verkstäderna. Verkstadsdirektören har sitt chefskontor förlagt till verkstaden
i Nynäshamn. Detta kontor bör alltså organisatoriskt betraktas såsom
en styrelsens verkstadsbyrå och som sådan intaga samma ställning som
styrelsens övriga byråer.
Å verkstadsbyrån såsom en del av styrelseorganisationen skola handläggas
ärenden rörande organisation och förvaltning inom verkstadsavdelningen,
allmänna föreskrifter rörande verkstadstjänsten (berörande även sådan, som
kan vara eller bliva förlagd vid annan avdelning inom verket), anläggning
av nya verkstäder och dessas förseende med inventarier, dock vidkommande
själva uppförandet av byggnaderna eller upphandlingen av inventarierna
vid behov i samverkan med andra tekniska byrån respektive förrådsbyrån,
behov av och utrustning med verktygsmaskiner samt upphandling av sådana
maskiner, verkstadsavdelningens bokföring och statistik, vidare antagning,
befordran och placering av personalen vid verkstadsavdelningen i den mån
avgörandet härav ej tillkommer verkstadsdirektören (chefen för verkstadsbyrån)
i hans egenskap av chef för verkstadsavdelningen, utbildning och
tjänstgöringsföreskrifter för personalen vid verkstadsavdelningen, verkstadsarbetarnas
avlönings- och andra förhållanden, beredning av driftkostnadsstat
och personalstat för verkstadsavdelningen samt underhåll av verkstadsavdelningens
byggnader.
Verkstadsbyrån skall därjämte vara konsultativt expertis- och inspektionsorgan
för verkets verkstadsdrift i den mån sådan kan vara eller blir förlagd
till annan avdelning än verkstadsavdelningen.
Verkstadsdirektören och chefen för verkstadsbyrån skall samtidigt vara
chef för verkstadsavdelningen och skall såsom sådan ombesörja den löpande
förvaltningen och driften av de verkstadsavdelningen tillhörande verkstäderna
samt leda och övervaka arbetet inom desamma. Verkstadsdirektören
äger därvid att antaga, befordra och placera befattningshavare vid verkstadsavdelningen
inom 14 eller lägre lönegrader, vad ordinarie tjänstemän beträffar
dock inom ramen för fastställd personalstat.
Vad beträffar tjänste- och löneställningen för verkstadsdirektören och
chefen för verkstadsavdelningen föreslå de sakkunniga icke någon förändring.
Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande icke haft något att erinra emot de
sakkunnigas förslag.
Allmänna lönenämnden har funnit de sakkunnigas förslag om inrättande
av en särskild verkstadsbyrå endast innebära, att verkstadsdirektören vid
verkstaden i Nynäshamn, vilken nu är inplacerad i lönegraden C 8 samt föredragande
i styrelsen och inför generaldirektören i ärenden angående verkstaden,
skall ingå i telegrafstyrelsen såsom chef för byrå och ledamot av styrelsen,
samtidigt med att han skall vara chef för telegrafverkets verkstadsavdelning.
Någon ändring i hans löneställning föreslås därvid icke. Det kan
under sådana förhållanden ifrågasättas örn en särskild byrå för verkstadsärenden
är av behovet påkallad, särskilt som någon personal icke skall vara
knuten till styrelsen för byrån.
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 14S.
De sakkunnigas förslag rörande organisationen av verkstadsväsendet för- Dep^™*nts''
anleder icke någon erinran från min sida. Att verkstadsdirektören i Nynäshamn
i sin egenskap av föredragande i telegrafstyrelsen och chef för verkstadsavdelningen
liksom cheferna för radio- och förrådsbyråerna, vilka jämväl
äro chefer för radio- respektive förrådsavdelningarna, formellt gives
ställningen såsom byråchef i styrelsen synes mig naturligt.
Driftsavdelningen. Enligt de sakkunnigas förslag skall skötseln av telegrafverkets
rörelse och verksamhet under styrelsen uppdelas pa en driftsavdelning
för telefon- och telegrafväsendet, en radioavdelning för radioväsendet,
en förrådsavdelning för förrådsväsendet, en verkstadsavdelning för
verkstadsväsendet samt, vid förefallande behov, en byggnadsavdelning, omfattande
ett eller flera byggnadskontor.
I förvaltningshänseende skall driftsavdelningen enligt de sakkunniga
vara uppdelad på ett antal distrikt, vilkas chefer sortera under styrelsen
med dess byråer såsom kollektivbegrepp. Distriktens chefer skola jämväl
på styrelsens uppdrag handha huvudparten av anläggningsverksamheten vad
gäller telefon- och telegrafväsendet.
De sakkunniga föreslå, att den nuvarande tudelningen av distriktsledningen
och uppdelningen av ansvaret inför styrelsen för distriktets skötsel skall
upphöra. I spetsen för varje distrikt skall sålunda ställas en distriktschef,
varigenom de ekonomiska synpunkterna vid distriktets skötsel komma att
ledigare och bättre sammanhållas och tillgodoses.
Med hänsyn till de mycket betydelsefulla förvaltningsmässiga och ekonomiska
uppgifter, som komma att åvila distriktscheferna, och till de stora
krav, som fördenskull måste ställas på dem, anse de sakkunniga, att även
distriktscheferna böra vara tjänstemän, som på verkschefens förslag tillsättas
på förordnande för viss tid. En sådan ordning är sedan länge genomförd
vid statens järnvägar, med vilkas distriktschefer telegrafverkets äro organisatoriskt
likställda. Liksom de förstnämnda böra därför också distriktscheferna
vid telegrafverket placeras i lönegrad C 9 (17,000 kronor).
För undanröjande av varje missförstånd understryka de sakkunniga, att
det icke är meningen, att man såsom kompetensfordran för distriktschef
skall uppställa krav på ingenjörsutbildning respektive trafikutbildning. Valet
av distriktschef måste fastmera träffas i avseende å vederbörande kandidats
allmänna chefsegenskaper samt förmåga att fylla med befattningen i
övrigt förenade förvaltningsmässiga och ekonomiska uppgifter.
Genom den föreslagna nya organisationen med en chef i spetsen för varje
distrikt öppnas enligt de sakkunniga möjlighet att för vinnande av gemensam
arbetslättnad för styrelsen och distriktsledningama till de senare överflytta
avgörandet av en hel del frågor och ärenden, vilka nu som regel beredas
av distriktsorgan och av dessa underställas styrelsens avgörande.
Rörande decentralisation av iirenden från telegrafstyrelsen till distriktscheferna
och från de sistnämnda till lägre instans samt rörande dislriktscliefernas
arbetsuppgifter anföra de sakkunniga följande.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Till de ärenden, som främst böra och kunna överflyttas från styrelsens
till distriktschefernas avgörande, höra frågor rörande antagning, befordran
och placering av personal i högst 14 lönegraden. Det antal ordinarie befattningar,
som inom olika grader får tillsättas av distriktscheferna, skall dock
fastställas av styrelsen, vilken därvid även har att tillse, att befordringarna
inom de olika distrikten kunna ske i möjligaste mån likformigt, så att icke
personalen inom ett distrikt på grund av befattningshavarnas ålderssammansättning
får vänta avsevärt längre tid på befordran än inom ett annat.
Styrelsen med sitt på motsvarande sätt centraliserade organ, driftsbyrån, har
därvid bland annat att fastställa vilka befattningar, som skola ledigtörklaras
över hela landet respektive endast inom det distrikt, där befattningen skall
tillsättas, samt för vilka befattningar ledigförklarande ej skall behöva ske.
Det kan härvidlag få förutsättas, att driftsbyrån håller känning med personalens
ledande organisationer. Frågor rörande uppflyttning i löneklass böra
också avgöras av distriktscheferna istället för av styrelsen.
Även i övrigt borde avgörandet av en hel del ärenden, sorn nu avgöras centralt
i styrelsen, med fördel kunna överflyttas till distriktscheferna. Det kan
härvidlag gälla avgörandet av sådana frågor som rörande avtal om förhyrande
av markområden eller lokaler, örn uthyrning av lokaler i verkets fastigheter
eller örn rätt till mark- eller takdisposition, utförandet av smärre arbeten
eller inköp av inventarier inom fastställd kostnadsram, försäljning av inventarier,
fastställandet av särskilda arvoden för telefonister, som tjänstgöra såsom
växelstationsföreståndare, samt av avgångsersättningar till telegrambärare
och kollektivavtalsavlönade telefonister, ärenden angående flyttningskostnader,
avskrivningar av debiterade avgifter, då abonnents betalningsförmåga
synes vara sådan, att laga åtgärder förefalla utsiktslösa, anordnande av natttjänst
vid telefonstationer m. m. dylikt. De sakkunniga hava genom en linjeoch
en trafikdirektör vid telegrafverket låtit verkställa en inventering av
dylika ärenden men hava icke ansett sig böra framlägga några detaljerade
förslag i ämnet utan hålla före, att det lämpligen bör ankomma på telegrafstyrelsen
själv att efter närmare undersökning besluta örn de ytterligare decentraliseringsåtgärder,
som befinnas möjliga och ändamålsenliga. Handlingarna
i förevarande avseende hava därför av de sakkunniga överlämnats
direkt till telegrafstyrelsen för dess beaktande.
Den ökning av distriktschefernas arbetsuppgifter, som genom ovan angivna
förslag kommer att äga rum, kan å andra sidan i viss mån kompenseras därigenom,
att distriktscheferna frigöras från en för styrelsen avsedd beredning
av vissa frågor, vilka de enligt vad ovan sagts skulle själva avgöra, liksom även
i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit under förrådshjon från dem nu
åvilande men för dem icke nödvändiga arbetsuppgifter i avseende å handhavandet
av en förrådsrörelse av icke obetydlig omfattning. Vidare skola
enligt vad de sakkunniga föreslagit distriktscheferna befrias från den trafikdirektörerna
nu åvilande skyldigheten att inventera kassorna vid distriktets
stationer, vilket kontrollarbete istället skall utföras av personal vid ekonomibyråns
revisions- och kassakontrollavdelning. Slutligen böra vissa ärenden,
som för närvarande beredas för eller av distriktsledningarna för att hos dem
avgöras, med fördel kunna avgöras redan i lägre instans och därför överlämnas
till underlydande myndigheter, stations- eller linjesektionsföreståndare,
för avgörande.
Även i sistnämnda avseende hava de sakkunniga genom en linjeingenjör
och en telegrafkommissarie, vid telegrafverket låtit verkställa en inventering
men ha icke heller härvidlag ansett sig böra framlägga några detaljerade förslag,
eftersom de sakkunniga hålla före, att det närmast bör ankomma på
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
59
telegrafstyrelsen själv att på grundval av det utav de sakkunniga hopbragta
materialet taga frågan under närmare övervägande. De sakkunniga anse sig
emellertid särskilt böra fästa uppmärksamheten på två punkter, där en mera
avsevärd avlastning av arbete från distriktschef erna och deras kanslier skulle
kunna åstadkommas.
Den första punkten gäller den å de nuvarande trafikdistriktsbyråernas
abonnemangsavdelningar utförda fortlöpande granskningen av telefonabonnemangens
klassificering på grundval av samtalsräkningsresultaten. De sakkunniga
rekommendera på denna punkt telegrafstyrelsen att taga under
övervägande, huruvida icke denna fortlöpande granskning med fördel borde
kunna ersättas av enbart stickprovskontroll.
Den andra punkten gäller de redovisningar, som linjesektionsföreståndarna
för närvarande avge till linjedirektören och vilka sedermera ingå i en för hela
distriktet gemensam redovisning, som av denne insändes till telegrafstyrelsen.
En väsentlig arbetsbesparing skulle enligt de sakkunniga kunna åstadkommas
för distriktscheferna och deras kanslier, ifall sektionsföreståndarna, på
samma sätt som redan sker beträffande stationsföreståndarna, finge redovisa
direkt till styrelsen istället för till distriktscheferna. Härav skulle också
följa, att sektionsföreståndarna på ett annat sätt än för närvarande själva
skulle ha att bära ansvaret för gjorda utlägg.
De sakkunniga framhålla, att man vid övervägandet av decentraliseringsåtgärder
givetvis även bör beakta möjligheten att flytta avgörandet av vissa
ärenden från styrelsen direkt till vederbörande stations- eller linjesektionsföreståndare.
Exempelvis borde i större utsträckning än för närvarande
stationsföreståndare kunna bemyndigas bevilja sjukledighet åt underställd
personal, linjesektionsföreståndare bemyndigas bevilja semester och tjänstledighet
åt honom underställd personal samt båda bemyndigas avgöra mera
rutinmässiga sjukvårdsärenden.
Enligt de sakkunniga skall ett distrikts k ansii inrättas för varje
distrikt. Såsom distriktschefens närmaste medhjälpare föreslå de sakkunniga
en trafikinspektör (A 26), en distriktsingenjör (A 26) samt en sekreterare
(A 24).
Trafikinspektören skall såsom expert gå distriktschefen till handa vid distriktschefens
handläggning av ärenden och utförande av arbetsuppgifter av
sådan art, som för närvarande i huvudsak ankomma på trafikdirektör. Trafikinspektören
skall även biträda distriktschefen med inspektioner samt
vid den löpande förvaltningskontrollen av distriktets trafikbetonade tjänstegrenar.
Ilan skall vidare närvara vid behandlingen i distriktsledningens
instans av trafikpersonalen berörande antagnings- och befordringsfrågor
samt vid behandlingen av disciplin- och bestraffningsmål, i vilka frågor sekreteraren
bör vara föredragande.
Dist rikt singenjören skall analogt nied trafikinspektören såsom expert gå
distriktschefen till handa vid distriktschefens handläggning och utförande av
arbetsuppgifter av sådan art, som för närvarande i huvudsak ankomma på
linjedirektör. 1 vad avser biträde åt distriktschefen med inspektion och
löpande förvaltningskontroll samt närvaro vid avgörandet av personalären
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
den skall för distriktsingenjören gälla vad som sagts beträffande trafikinspektören.
Sekreteraren skall handlägga allmänna kansliärenden och personalärenden
samt sådana ärenden rörande distriktsledningens kontrollerande och ekonomiska
verksamhet o. s. v., vilka med fördel kunna beredas centralt å
distriktskansliet. Till sitt biträde bör sekreteraren ha en kontrollör (A 20)
för skötseln av den å distriktskansliet förekommande bokföringen och kasrarörelsen,
abonnemangsgranskningen och övriga distriktsförvaltningen
åvilande revisionsärenden, samt behövlig hjälpkraft av lämpligt avvägd lägre
grad för allmänna kansli- och personalärenden.
Beträffande övrig biträdande personal å distriktskansliet ha de sakkunniga
ej funnit påkallat att avge några särskilda förslag. Liksom i fråga
om andra tjänsteställen måste även härvidlag förutsättas, att telegrafstyrelsen
tillser, att erforderligt antal biträdande tjänstemän finnas tillsatta för att
respektive arbetsuppgifter skola kunna behörigen fullgöras. Närmast slutna
till trafikinspektören bör därför inom kansliet finnas för nödigt arbetsbiträde
behövligt antal förste telegrafassistenter och telegrafassistenter och närmast
slutna till distriktsingenjören erforderligt antal special- och biträdande ingenjörer
(linjeingenjörer och ingenjörsassistenter), ritare o. s. v.
I avseende speciellt å distriktschefsorganets handläggning av personalärenden
framhålla de sakkunniga, att någon ökning av arbetskrafterna inom
distriktskansliet härför icke behöver beräknas för den tekniska personalens
del, eftersom beredandet i den nuvarande distriktsförvaltningens instans
av de ärenden rörande denna personal, som för närvarande avgöras
av styrelsen, torde kräva minst lika mycket arbete, som sedan erfordras efter
det att enligt de sakkunnigas förslag även avgörandet skulle få stanna hos
distriktschefen. Den ökning av antalet kanslipersonal, som måste förutsättas
uppkomma, därför att distriktsledningen från styrelsen övertar beredandet
och avgörandet av frågor rörande trafikpersonalen, med vilka frågor trafikdirektören
hittills ej haft nämnvärt att skaffa, torde kompenseras av den
arbetslättnad i olika avseenden, för vilken de sakkunniga redogjort i samband
med diskussionen av decentraliseringsåtgärder och omfånget av distriktschefernas
arbetsuppgifter.
Ehuru de sakkunniga utöver det ovan anförda ej avgivit något särskilt förslag
till personaluppsättning å distriktskansliet, anföra de sakkunniga dock
efter- vissa undersökningar och jämförelser, att de sakkunniga ha uppskattat
den totala personaluppsättningen inklusive distriktschefen och dennes närmaste
medhjälpare för ett normalt distrikts kansli till cirka 25 personer.
Någon detaljerad instruktion och arbetsordning å distriktskansliet för trafikinspektören
respektive distriktsingenjören bör enligt de sakkunnigas mening
ej uppgöras och fastställas. Det bör vara distriktschefen obetaget att
fördela handläggningen av olika ärenden mellan dessa båda experter så som
i varje särskilt fall kan befinnas lämpligt och för distriktschefen behövligt.
.Sådana ärenden, som enligt vad förut angivits med fördel kunna beredas
centralt å distriktskansliet, böra och kunna i vid utsträckning uppdragas
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
61
åt sekreteraren. Garanti för tillgodoseendet av det behov av särskild fackkunskap
och kännedom om den yttre tjänsten, som då ofta måste göra sig
gällande, erhålles alltid därigenom, att sekreteraren för sin handläggning
av ärendena har att stå i löpande och vid behov fördjupat samarbete med
trafikinspektören respektive distriktsingenjören. Givetvis kan ock distriktschefen,
nied den frihet han skall äga att allt efter arbetets krav disponera
samtliga arbetskrafter å sitt kansli, hänvisa ärenden av berörda slag till
handläggning i främsta rummet av någon av sina fackexperter å kansliet.
Antalet distrikt skall enligt de sakkunnigas förslag liksom för närvarande
vara sex. Under distriktschefen skola på samma sätt som hittills under distriktsförvaltningarna
sortera dels föreståndarna för de inom distriktet befintliga
centralstations(redovisnings)områdena, dels föreståndarna
för de linjesektioner, i vilka distriktet är uppdelat. De förstnämnda
hava i huvudsak att svara för ombesörjandet av telefon- och telegraftrafiken
och telefonabonnemangsrörelsen samt för uppbörden av avgifterna
för abonnemang, telefonsamtal och telegram, under det att de sistnämnda
i huvudsak skola svara för utförandet av underhålls-, förnyelse- och
anläggningsarbeten.
Enligt nuvarande organisation av telegrafverkets distriktsförvaltningar
sortera föreståndarna för de fyra största stationerna, centraltelefonstationerna
i Stockholm och Göteborg, centraltelegrafstationen i Stockholm samt
centraltelefon- och telegrafstationen i Malmö, samtliga med underlydande
stationer, icke under någon trafikdirektör, utan ingå istället för trafikdirektör
såsom ledamot av distriktsförvaltningen vid behandlingen av ärenden,
som röra deras stationer. I och med att distriktsledningarna enligt de sakkunnigas
förslag skola erhålla en gemensam chef bortfalla enligt de sakkunnigas
uppfattning de motiv, som på sin tid ha talat för ett dylikt särställande
av huvudstationerna. Dessa stationers föreståndare böra därför på samma
sätt som andra centralstationsföreståndare sortera under vederbörande distriktschef.
De sakkunniga lia icke ansett sig behöva upptaga till prövning i vad mån
den förändrade ställning, som föreståndarna för huvudstationerna härigenom
skulle få, också bör föranleda förändring i deras löneställning. Frågan härom
synes nämligen lämpligare böra upptagas till behandling i samband med de
tid efter annan återkommande omklassificeringarna av trafikanstalterna vid
post- och telegrafverken samt statens järnvägar.
I fråga örn ett av distrikten, nämligen fjärde distriktet, som omfattar Stockholm
med omnejd, hava de sakkunniga dock funnit nödvändigt att föreslå
en i viss mån förändrad organisation av de under distriktschefen sorterande
tjänsteställena. Detta distrikt intar redan nu så till vida en särställning, att
detsamma endast omfattar två huvudstationsområden (Stockholms centraltelefonstation
och Stockholms centraltelegrafstation, båda med underlydande
stationer), varför någon trafikdirektör för närvarande icke finnes inom detta
distrikt utan telefondirektören i Stockholm respektive telegrafdirektören i
62
Kungl. Majlis proposition nr 14S.
Stockholm ingå i distriktsförvaltningen vid behandlingen av ärenden, som
beröra deras stationer. Eftersom de skäl, som tala för sådan omläggning av
distriktsorganisationen, att denna erhåller en gemensam chef, örn möjligt äro
ännu starkare för Stockholmsdistriktet än för övriga distrikt bör distriktsledningen
inom detta distrikt också organiseras på samma sätt som inom övriga
distrikt. Tillskapandet av en distriktschefsbefattning vid sidan av telefondirektörsbefattningen
i Stockholm måste emellertid innebära en olämplig
överorganisation, och de sakkunniga föreslå därför, att telefondirektörsbefattningen
indrages och att ombesörjandet av telefontrafiken och telefonabonnemangsrörelsen
istället anförtros åt ett antal trafiksektionsföreståndare.
Anordningen innebär principiellt sett samma organisation som inom övriga
distrikt men med den nyansering, som betingas av de särskilda förhållandena
i Stockholmsdistriktet.
De sakkunnigas förslag går ut på uppdelandet av arbetsuppgifterna vid
Stockholms telefonstation på tre trafiksektioner, av vilka den första skall
omfatta lokal- och landsstationerna i Stockholm samt de under centralstationen
lydande växelstationerna, den andra riksstationen i Stockholm och den
tredje rikstelefonbyrån i Stockholm. De tre trafiksektionerna skulle sålunda
ha att ombesörja respektive lokal- och landstrafiken, rikstrafiken samt telefonabonnemangsrörelsen
och uppbörden. Den föreslagna uppdelningen ansluter
sig till den redan befintliga organisationen. Samtliga tre trafiksektioner
äro redan nu organiserade såsom särskilda avdelningar och ha var och en
en Överkontrollör (A 24) såsom föreståndare. Med hänsyn till det ökade
ansvar, som dessa föreståndare skulle få i och med att telefondirektörsbefattningen
bleve indragen, föreslå de sakkunniga, att föreståndarna under benämningen
trafikinspektörer placeras i lönegraden A 26. De sakkunniga framhålla,
att en dylik placering icke kan anses föregripa resultatet av en framtida
omklassificering av telegrafverkets stationer, eftersom löneställningen för
dessa föreståndare icke kan eller bör avmätas efter vanliga klassificeringsregler.
Vid Stockholms telefonstation finnas förutom de nu nämnda avdelningarna
dels en direktörsexpedition med en trafikinspektör (A 26) såsom föreståndare,
dels en avlönings- och personalbyrå med en kontrollör (A 20) såsom
föreståndare.
Den förstnämnda avdelningens arbetsuppgifter torde få anses i stor utsträckning
vara sådana, som skola ankomma på distriktsledningen, och dess
föreståndare bör därför flyttas till distriktschefens kansli. Någon ny trafikinspektörsbelattning
behöver sålunda icke beräknas för delta distrikt.
Avlönings- och personalbyrån handlägger centralt avlönings- och personalfrågor
för Stockholms telefonstations personal i dess helhet. Det av avdelningen
utförda arbetet bör, i den mån detsamma ej tillhör distriktskansliets
arbetsområde, förläggas till sektionen för rikstelefonbyrån, vilket icke bör
hindra, att avdelningen i lämplig utsträckning tillhandagå!- trafiksektionerna
för lokal- och landsstationerna respektive för riksstationen med erforderligt
arbetsbiträde. På samma sätt som redan nu sker bör rikstelefonbyrån även
ombesörja uppbörden av telegramavgifter för Stockholms telegrafstation.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148-
63
Vad angår övriga centralstations(redovisnings)områden har, enligt vad de
sakkunniga erfarit, telegrafstyrelsen sedan länge haft sin uppmärksamhet
riktad på angelägenheten av en minskning av antalet, och detta har också
under de sista tjugo åren nedbringats från 153 till 130. Eftersom de sakkunniga
förutsätta, att telegrafstyrelsen alltjämt skall ägna uppmärksamhet åt
denna fråga och densamma torde få anses ligga något vid sidan av de sakkunnigas
egentliga organisationsundersökning, ha de sakkunniga icke ansett
sig ha anledning att härvidlag framlägga några förslag. De sakkunniga framhålla
emellertid, att en ytterligare minskning av antalet redovisningsområden
i sin mån kommer att ytterligare minska arbetet i distriktschefsinstansen.
De sakkunniga ha icke funnit anledning föreslå ändrad tjänste- och löneställning
för centralstationsområdenas föreståndare, eftersom denna fråga,
som icke äger något direkt samband med de sakkunnigas organisationsförslag,
lär på vanligt sätt upptagas till behandling vid nästkommande omklassificering
av trafikverkens stationsföreståndarbefattningar.
I fråga om linjesektionerna har utvecklingen i viss mån varit den motsatta,
i det att det tid efter annan befunnits nödvändigt att öka antalet sektioner
eller, vilket är samma sak, minska sektionsområden, där arbetsuppgifterna
vuxit till alltför stora proportioner. Antalet linjesektioner har sålunda under
de sista tjugo åren ökats från 23 till 27. Även på denna punkt ha de sakkunniga
ansett sig sakna anledning att komma med några förslag, eftersom
det får förutsättas, att telegrafstyrelsen också härvidlag liksom hittills kommer
att föreslå de förändringar, som eventuellt befinnas nödvändiga.
Den hastiga tekniska utvecklingen på telegrafverkets arbetsområden har
undan för undan ökat vikten och betydelsen av linjesektionsföreståndarnas
arbetsuppgifter och medfört en skärpning av de krav, som måste uppfyllas
av dessa föreståndare Det är dessutom att märka, att det är sektionsföreståndarna,
som i första hand ha att svara för en ekonomisk hushållning vid
telegrafverkets omfattande anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten.
Med hänsyn tagen till dessa omständigheter lia de sakkunniga ansett det
kunna diskuteras, huruvida icke dessa befattningar på samma sätt som distriktscliefsbefattningama
borde tillsättas på förordnande för viss tid. De
sakkunniga lia emellertid kommit till den uppfattningen, att frågan härom
lämpligen bör tagas upp i ett vidare sammanhang.
För närvarande äro 8 av de nuvarande sektionsföreslåndarna såsom förste
iinjeingenjörer placerade i lönegraden A 27, under det att övriga 19 föreståndare
äro linjeingenjörer i lönegraden A 26. De åtta förstnämnda förestå
följande sektioner, nämligen Malmö stadssektion, Göteborgs stadssektion,
sektionen Göteborgs stationer, sektionen Stockholms felhyrå, Stockholms
stadssektion, sektionen Stockholms stationer, Uppsala sektion och Luleå sektion.
Med hänsyn framför allt till den kvalitetsskärpning, som sektionsföreståndarnas
arbetsuppgifter undergått, anse de sakkunniga, alt ett större antal
sektionsföreslåndare än för närvarande böra placeras i 27 lönegraden.
I anledning av betydelsen av de arbetsuppgifter, som åvila föreståndarna
för Stockholms, Göteborgs och Maimi) stadsseklioner, sektionerna Stockholms
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
och Göteborgs stationer samt sektionen Stockholms felbyrå böra dessa föreståndare,
i likhet med vad för närvarande är fallet, vara placerade i 27 lönegraden.
Vad beträffar sektionerna utanför Stockholm, Göteborg och Malmö anse
de sakkunniga det vara motiverat att ge den högre lönegradsplaceringen åt
föreståndarna för de sektioner, vilka omfatta 25,000 telefonapparater eller
mera. En av de sakkunniga utförd undersökning visar, att praktiskt taget
samtliga dessa sektioner i genomsnitt för åren 1937—1939 haft att utföra
anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten för en sammanlagd årlig kostnad
av 2 miljoner kronor eller därutöver. De sektioner, vilkas föreståndare
sålunda enligt de sakkunnigas uppfattning böra placeras i 27 lönegraden,
äro i första distriktet Malmö landssektion samt Hälsingborgs och Växjö sektioner,
i andra distriktet Göteborgs landssektion samt Jönköpings och Karlstads
sektioner, i tredje distriktet Norrköpings och Örebro sektioner, i fjärde
distriktet Stockholms landssektion och i femte distriktet Gävle sektion.
Såsom nämnts äro föreståndarna för Uppsala och Luleå sektioner för närvarande
placerade i 27 lönegraden. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör
denna lönegradsplacering bibehållas för föreståndaren för Luleå sektion.
Den högre placeringen är nämligen i detta fall sedan gammalt motiverad av
den stora geografiska utsträckningen av telegrafverkets sjätte distrikt (med
distriktsledningen placerad i Sundsvall), inom vilket Luleåsektionen själv
är den till arealen största av samtliga sektioner i landet. Anledning att bibehålla
den högre lönegradsplaceringen för föreståndaren för Uppsala sektion,
som tidigare omfattat även Västerås sektion, finnes däremot icke.
Sammanlagt skulle alltså enligt de sakkunnigas ovan gjorda förslag 17 sektionsföreståndare
placeras i 27 lönegraden och 10 föreståndare i 26 lönegraden.
De sakkunniga ha beträffande distriktskanslierna föreslagit, att för varje
distrikt skall beräknas en distriktsingenjör i 26 lönegraden. Närmast motsvarande
befattning enligt nuvarande organisation är den å varje linjedistriksbyrå
placerade förste linjeingenjören i 27 lönegraden. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle alltså sammanlagt 6 befattningar i 27 lönegraden
komma att frigöras. Eftersom dessutom redan nu 8 sektionsföreståndare äro
placerade i 27 lönegraden, innebär de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering
för sektionsföreståndarna en höjning av 17—14 = 3 befattningar från
26 till 27 lönegraden.
De sakkunniga föreslå, att sektionsföreståndarna erhålla benämningen
förste sektionsingenjör (A 27) respektive sektionsingenjör (A 26). Antalet
förste sektionsingenjörsbefattningar skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag
bliva 17 och antalet sektionsingenjörsbefattningar 10.
Beträffande den biträdande personal, som erfordras åt stations- och sektionsföreståndare,
ha de sakkunniga liksom i fråga om övriga tjänsteställen
utgått från förutsättningen, att personaluppsättningen skall vara föremål för
verksledningens fortlöpande omsorger. På samma sätt som nu bör såsom
närmaste arbetsbiträde åt stationsföreståndaren vid de största stationerna be
-
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
räknas en eller flera tjänstemän i överkontrollörs till förste telegrafassistents
tjänsteställning och såsom närmaste arbetsbiträde åt sektionsingenjör en eller
flera ingenjörskrafter i ingenjörsassistents tjänsteställning. Vid vissa linjesektioner
i Stockholm och Göteborg, där arbetets art nödvändiggjort viss uppdelning
av arbetsuppgifterna, skola liksom redan nu är fallet dessutom kunna
finnas vissa biträdande tjänstemän i linjeingenjörs och avdelningsingenjörs
tjänsteställning.
De sakkunniga lia därutöver endast framhållit, att den omständigheten, att
de sakkunniga föreslagit, att stations- och sektionsföreståndare skola få självständigt
avgöra vissa ärenden, som för närvarande avgöras i styrelsens eller
distriktsledningens instans, icke i och för sig medför behov av förändring i
den dem biträdande personalens antal och tjänsteställning.
De sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen har av telegrafstyrelsen
i sak lämnats utan erinran. Styrelsen har endast föreslagit vissa formella
förändringar. Sålunda förordar styrelsen, att befattningen såsom distriktschef
i fjärde distriktet, vilket huvudsakligen omfattar telefonanläggningarna
i Stockholm med omnejd, gives benämningen distriktschef och telefondirektör.
Titeln telefondirektör är nämligen så invand hos allmänheten
i huvudstaden, att den bör återfinnas i namnet på befattningen ifråga. Styrelsen
föreslår därjämte, att föreståndare för linjesektion, oavsett örn han
är placerad i 26 eller 27 lönegraden, skall benämnas sektionsingenjör samt
att den av de sakkunniga använda benämningen distriktskansli enligt gängse
terminologi inom telegrafverket förändras till distriktsbyrå.
I sin förut omförmälda vid telegrafstyrelsens utlåtande fogade reservation
har byråchefen Wold framhållit, att distriktschefens närmaste män böra
placeras i lönegraden A 28. Samma förslag har framförts i reservation till
styrelsens utlåtande av byråchefen Hedén och förste byrådirektören Holmgren,
vilka dessutom ansett, att benämningen trafikinspektör borde ändras
till driftsinspektör.
Telegrafverkets ingenjörsförening har i förevarande hänseende anfört i huvudsak
följande.
För befattningen som distriktschef ha de sakkunniga uppställt krav på allmänna
chefsegenskaper samt förmåga att fylla med befattningen i övrigt förenade
förvaltningsmässiga och ekonomiska uppgifter. Däremot anses ingenjörsutbildning
icke vara ett nödvändigt krav. Föreningen måste i sistnämnda
punkt anmäla en bestämt avvikande mening. Man måste nämligen lia klart
för sig, att arbetet inom telegrafverkets distrikt icke blott omfattar allmän
administration samt underhållsarbeten utan dessutom en vidlyftig nyplanering
och utbyggnad. Om distriktschefen saknar erforderlig teknisk utbildning,
kommer han icke att kunna fatta de beslut eller utöva den ledning i tekniskt
hänseende, som erfordras för att utvinna bästa ekonomiska resultat inom
distriktet.
För dislriktsingenjören på distriktskansliet föreslå de sakkunniga lönegraden
A 26, medan den nuvarande förste linjeingenjören på linjedistriktsbyråerna är
placerad i lönegraden A 27. Föreningen anser icke något motiv föreligga fölen
sänkning av denna tjänst utan snarare för en höjning av densamma. Det
lii hang till riksdagens protokoll 194-1. 1 saini. Nr 148• 5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Departements
chefen.
är enligt^ föreningen av vikt, att en kvalificerad och erfaren teknisk kraft
finnes på distriktskansliet för att sköta de tekniska arbetsuppgifterna, som
eljest i ej önskad grad kunde komma att hänskjutas till telegrafstyrelsen med
tungrodd administration som följd. I all synnerhet skulle detta bli fallet med
en icke-tekniker som distriktschef.
Föreningen ansluter sig i stort sett lill vad de sakkunniga ha att säga om
de olika sektionerna och deras föreståndare. Beträffande differentieringen
av sektionsföreståndarna är det emellertid ett starkt önskemål inom föreningen,
att densamma icke avslutas med 27 lönegraden. För vissa sektioner inom
landet är det nämligen mer än välmotiverat med en placering av sektionsföreståndaren
i lönegraden A 28.
Vidare vill föreningen framhålla, att den biträdande ingenjörspersonal,
som erfordras åt sektionsföreståndarna, vid behov bör utgöras av ingenjörer
i linjeingenjörs tjänsteställning (A 26). Detta gäller ej blott Stockholms- och
Goteborgssektionerna, där dylik arbetskraft redan finnes. I och nied automatiseringens
fortskridande komma nämligen helt nya problem att uppstå, som
otta fordra tekniska specialister. I såväl Tyskland som Amerika ha de åsyftade
problemen redan länge handlagts av speciella trafikingenjörer.
Jämväl representanter för svenska tclegraftjänstemännens förening ha
framfört förslag om förbättrad löneställning för trafikinspektörerna samt därvid
förordat placering i 27 lönegraden under benämningen förste trafikinspektör.
Allmänna lönenämnden har anfört följande.
De sakkunniga lia föreslagit lönegraden C 9 för de tilltänkta distriktscheferna.
Lönenämnden finner för sin del de arbetsuppgifter, som komma att åvila
distnktscheferna icke vara av sådan art, att de kunna i lönehänseende fullt
jamstallas med dem, som ankomma på de i lönegraden C 9 inplacerade distriktscheferna
vid statens järnvägar. Med hänsyn härtill och med beaktande
jamval av de konsekvenser ett bifall till det framlagda förslaget kan medt?r*’
®lg lönenämnden icke kunna förorda en inplacering av distrikts
chefsbefattningarna
vid telegrafverket i högre lönegrad än C 8. Beträffande
trafikinspektorens och distriktsingenjörens löneställning vill lönenämnden
erinra att de med dessa befattningshavare närmast jämförbara tjänstemännen
vid statens järnvägar jämväl tillhöra lönegraden A 26. Lönenämnden vill
emellertid ifrågasätta, om med den tilltänkta organisationen av distriktskansJierna
den föreslagna loneställningen kan anses vara tillfyllest.
I detta sammanhang vill lönenämnden framhålla, att sakkunnigbetänkandet
icke giver klarhet beträffande frågan, huru bör förfaras med föreståndar
rÄsrrvilka
enli81 förslaeei framdeies skoia
I övrigt har de sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen icke föranlett
någon erinran under ärendets remissbehandling.
Be sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen innefattar de i förhållande
till nuvarande organisation mest framträdande förändringarna Jag
syftar härvid framförallt på den av de sakkunniga föreslagna sammanslagningen
av linje- och trafikdistrikten samt den decentralisation av avgörandet
av vissa ärendegrupper från telegrafstyrelsen till distriktsledningarna och
fran de sistnämnda till sektionsledningarna, som närmare framgår av den
lämnade redogörelsen för de sakkunnigas förslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 148.
67
Såsom jag redan vid behandlingen av huvuddragen av den av de sakkunniga
föreslagna organisationen haft anledning framhålla, giver jag helt min
anslutning till de sakkunnigas förslag i här avhandlade organisationsfråga.
Förslaget har ej heller föranlett några erinringar vid ärendets remissbehandling.
För distriktschefema ha de sakkunniga ifrågasatt placering i lönegraden
C 9 (17,000 kronor), d. v. s. samma löneställning, som tillkommer distriktscheferna
vid statens järnvägar. I likhet med lönenämnden kan jag i avseende
härå icke dela de sakkunnigas uppfattning. Enligt min mening äro de arbetsuppgifter,
som komma att åvila distriktschefema, icke av sådan art, att befattningarna
för närvarande böra i lönehänseende jämställas med distriktschefsbefattningarna
vid statens järnvägar. Jag förordar alltså i anslutning
till lönenämndens förslag, att distriktschefsbefattningarna vid telegrafverket
placeras i lönegraden C 8 (16,000 kronor).
Enligt de sakkunnigas förslag skola som närmaste medhjälpare åt distriktschefen
å trafik- respektive linjesidan finnas en trafikinspektör och en
distriktsingenjör, bägge placerade i lönegraden A 26. Denna löneställning
har av såväl reservanter inom telegrafstyrelsen som från personalhåll ansetts
för låg. Även lönenämnden har ifrågasatt, huruvida den föreslagna löneställningen
kan anses vara tillfyllest. För egen del har jag liksom telegrafstyrelsen
icke funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas förslag, så
mycket mindre som motsvarande befattningar vid statens järnvägar äro placerade
i 26 lönegraden.
Telegrafstyrelsen har hemställt, att chefen för fjärde distriktet, d. v. s.
Stockholmsdistriktet, måtte benämnas distriktschef och telefondirektör. Häremot
har jag icke annan invändning att göra, än att jag anser, att den av
styrelsen föreslagna benämningen icke bör komma till uttryck i de av statsmakterna
fastställda tjänste- och personalförteckningarna för telegrafverket.
Hinder möter självfallet icke mot att befattningen i andra sammanhang benämnes
distriktschef och telefondirektör.
I övrigt anser jag de sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen
och vad i anledning därav förekommit vid ärendets remissbehandling icke
föranleda annat uttalande från min sida, än att jag biträder telegrafstyrelsens
hemställan om utbyte av den av de sakkunniga föreslagna benämningen distriktskansli
mot distriktsbyrå. Däremot anser jag mig icke böra tillstyrka
styrelsens förslag om införande av benämningen sektionsingenjör för såväl
förste sektionsingenjör som sektionsingenjör.
Radio-, förråds- och vcrkstadsavdelningarna. Såsom redan framhållits
innebär de sakkunnigas förslag, att vid sidan örn driftsavdelningen skola
finnas en radio-, en förråds- och en verkstadsavdelning.
I motsats till driftsavdelningen, som beslår av sex distrikt, skall radioav
(leinin gen utgöra ett distrikt under överingenjören och chefen för
radiohyrån.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Något särskilt distriktskansli behöver ej finnas utan överingenjören disponerar
i egenskap av chef för radioavdelningen (radiodistriktet) radiobyråns
personal och övriga resurser.
Radiodistriktet omfattar 2 radioexpeditioner för installation och teknisk
tillsyn av radiostationer ombord å handelsfartyg samt dessutom telegrafverkets
samtliga radiostationer, nämligen 4 kuststationer och 3 radiopejlstalioner
för radiotelegraf- och radiotelefontrafiken mellan land och fartyg på
havet, 5 markstationer för radiotelegraftrafiken mellan land och luftfartyg,
3 fasta radiostationer samt 3 för närvarande provisoriska kortvågsstationer
för radiotelegraftrafiken mellan Sverige och andra länder, 1 radiostation för
mottagning av utländska radioprogram, 1 station för periodiska frekvensmätningar
å de svenska radiostationerna samt 17 rundradiostationer, vartill
kommer en förstärkaravdelning i Stockholm för handläggande av olika tekniska
uppgifter i samband med upptagning, distribution och förstärkning av
radioprogrammen samt kontroll av deras kvalitet.
Beträffande tjänste- och löneställningen för föreståndarna vid radioavdelningens
tjänsteställen föreslå de sakkunniga icke annan ändring än att de
linjeingenjörer (A 26), som förestå vissa av dessa tjänsteställen, erhålla den
mera adekvata benämningen radioingenjörer (A 26).
Hela antalet vid radiodistriktets tjänsteställen sysselsatta tjänstemän inklusive
stationsföreståndare uppgick under år 1939 till 253. Härtill kommo
i medeltal 53 arbetare, sysselsatta vid olika, å stationerna pågående arbeten.
De sakkunniga ha föreslagit, att förrådsrörelsen såsom en hjälpverksamhet
vid utförandet av telegrafverkets egentliga uppgifter på samma sätt som
redan skett beträffande verkstadsrörelsen avskiljes såsom en särskild affärsgren
med fullt avgränsad inkomst- och utgiftsräkenskap samt bokföring.
Eftersom radioverksamheten ingår såsom en integrerande del av verkets
egentliga verksamhet finnes enligt de sakkunniga ej anledning att införa ett
motsvarande system för radioavdelningen, vilket givetvis ej skall hindra,
att telegrafstyrelsen för eget bruk alltjämt liksom redan är fallet skall kunna
upprätta statistiska bokslut för radioverksamheten och dess olika grenar.
De sakkunniga ha ej funnit anledning föreslå några organisationsförändringar
i fråga om radioavdelningen.
I det föregående är redogjort för huvuddragen i den nya organisation,
som de sakkunniga velat föreslå för telegrafverkets förrådsväsende. På där
angivet sätt skulle förrå d s av delningen omfatta förutom det nuvarande
huvudförrådet i Älvsjö även de till huvudförråd förvandlade distriktsförråden.
Förrådsrörelsen skulle därvid avskiljas såsom en särskild affärsgren
vid verket.
Åt särskilda utredningsmän har av de sakkunniga uppdragits att närmare
undersöka och belysa frågan om en förändrad organisation av telegrafverkets
förrådsväsende. Utöver förvandlingen av distriktsförråden till huvudförråd
och friställande av förrådsrörelsen såsom särskild affärsgren ha utredningsmännen
framlagt vissa förslag, vilka här i korthet torde få refereras..
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
69
Utredningsmännen ha sålunda till en början föreslagit, dels att huvudförrådet
i Älvsjö, vilket nu tjänstgör såsom centralförråd, skall sammanslås med
distriktsförrådet i Stockholm och att detaljutlämningen av effekter för linjesektionerna
i Stockholm skall ordnas genom sektionsförråd, dels ock att
förrådsbyråns expedition av verkstadseffekter skall avvecklas därigenom,
att huvudförråden direkt hos verkstaden i Nynäshamn eller annan leverantör
uttaga sitt behov i avräkning på av förrådsbyrån tidigare gjorda beställningar.
Under förutsättning att telegrafverkets bokföring centraliseras och mekaniseras,
lia utredningsmännen vidare föreslagit, att förrådsavdelningen skall
befrias från annan redovisning än den, som sammanhör med lagerhållning
och förrådskostnader, att förrådsbyråns räkningsgranskning skall övertagas
av huvudförråden, som även utanordna likvider, att förpassningsskrivandet
och materialbokföringen å förrådsbyrån skall bortfalla, att töljesedlar (packsedlar
o. dyl.) och rekvisitioner — i stället för förpassningar — skola användas
såsom bokföringshandlingar å huvudförråden, att föreståndarens
för huvudförråd (förrådsförvaltarens) värdebokföring och beträffande mottagna
effekter jämväl den centrala bokföringen skall ske efter fakturorna,
varemot värdebokföringen för utlämnade effekter skall ske efter de av förrådsförvaltaren
prissatta rekvisitionerna, samt att i och för vinnande av ökad
översikt över det i förrådsrörelsen investerade kapitalet förrådsavdelningens
räkenskaper bokföringsmässigt skola sammanföras i månatliga bokslut.
Utredningsmännen ha även uppgjort förslag rörande den biträdande personal,
som enligt den nya organisationen skulle erfordras såväl å förrådsbyrån
som å huvudförråden och lia därvid kommit till det resultatet, att
den totala personaluppsättningen efter förändringen skulle bli ungefär lika
stor som den nuvarande, men alt viss överflyttning av personal från förrådsbyrån
till huvudförråden skulle bliva behövlig.
Detaljerna i det av utredningsmännen avlämnade förslaget lia av de sakkunniga
överlämnats till telegrafstyrelsen.
De sakkunniga ha icke funnit anledning att föreslå några förändringar
i avseende å den nuvarande personaluppsättningen eller dess placering i
olika lönegrader. Emellertid framhålla de sakkunniga, att den nya organisationen
öppnar möjlighet att lia ett mindre antal huvudförråd än det nuvarande
antalet huvud- och distriktsförråd. Om denna möjlighet utnyttjas,
kommer detta uppenbarligen att medföra besparingar bland annat genom
bortfallandet av ett antal förrådsförvaltarbefattningar samt genom det bättre
utnyttjande av den biträdande förrådspersonalen, som bör kunna åstadkommas
vid förrådens sammanförande lill större enheter. De sakkunniga ha
sålunda beräknat, alt en minskning av antalet huvudförråd från sex, d. v. s.
det nuvarande huvudförrådet i Älvsjö, varmed distriktsförrådet i Stockholm
sammanslås, samt övriga fem distriktsförråd, till fyra skulle medföra en
besparing i lönekostnader på cirka 70,000 kronor per år, vartill även komma
vissa besparingar i lokalkostnader.
Före framläggandet av förslag beträffande verkstadsavdelningen
ha de sakkunniga lämnat en sammanfattande redogörelse för det nuvarande
verkstadsväsendet vid telegrafverket, vilket omfattar dels en fristående huvudverkstad
i Nynäshamn, dels ett antal smärre i huvudsak för repara
-
<0 Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
tioner avsedda verkstäder vid distrikten. De sakkunniga anföra härvid följande.
Vid huvudverkstaden i Nynäshamn tillverkas apparat- och stationsmateriel
för verkets telefonanläggningar, det mesta av telegrafverkets egen
konstruktion. Bland de mera betydande tillverkningarna må nämnas telefonapparater,
linjeväljare, telefonteknisk utrustning för telefonstationer såsom
manuella och automatiska telefonväxlar, järnstativ, jacklister, reläer,
samtalsräknare, signalapparater, åskledare o. s. v. Av telegrafmateriel tillverkas
endast en del detaljer såsom telegrafreläer, telegraföverdrag, telegrafväxlar
m. m. Av telefonmaterielen tillverkas de varianter, som betingas
av olika manuella system samt telegrafverkets automatiska koordinatväljarsystem.
Automatiska telefonväxlar tillverkas numera för såväl mindre
växelstationer och abonnentanläggningar som större telefonstationer. Den
största av verkstaden tillverkade automatiska telefonstationen är stationen i
Malmö. De automatiska stationerna i Stockholm och Göteborg samt vissa
andra stationer lia däremot inköpts från telefonaktiebolaget L. M. Ericsson.
Verkstaden tillverkar även en del materiel för telegrafverkets nät och
linjer såsom fördelningsskåp, kabelboxar och kopplingsplintar, pupinspolar
för kablar etc. Dessutom tillverkas en del mätinstrument ävensom kontorsinventarier
av för telegrafverket speciella typer. Kablar och ledningstråd,
porslinsisolatorer m. m. tillverkas ej av verkstaden utan inköpas av verket
från privata firmor.
Verkstaden utför praktiskt taget alla de arbetsoperationer, som behövas
för att ur råmaterial färdigställa ovannämnda effekter. Endast för sådana
detaljer, för vilkas framställande det ej skulle vara ekonomiskt lönande att
anordna egen fabrikation, anlitas privata specialverkstäder.
Verkstaden har dessutom till uppgift att reparera verkets apparatmateriel.
En del mindre genomgripande reparationsarbeten hava emellertid överflyttats
till de smärre reparationsverkstäder, som finnas vid distrikten, enär
detta visat sig vara ekonomiskt fördelaktigt med hänsyn till fraktkostnaderna.
Verkstaden skötes såsom ett fristående företag. Den förhyr sina lokaler av
telegrafstyrelsen och säljer i konkurrens med privata företag sina tillverkningar,
huvudsakligen till telegrafstyrelsen men i någon utsträckning även
till andra statliga företag, samt bestrider sina utgifter med de inkomster,
som härigenom erhållas. Alla telegrafverkets beställningar hos verkstaden
göras genom styrelsens förrådsbyrå.
Verkstaden planerar sin tillverkning av standardeffekter på basis av den
stigande eller avtagande efterfrågan å dessa. Till ledning härvid erhåller
verkstaden från förrådsbyrån i slutet på varje år en årsuppgift över den
beräknade åtgången av de mest gångbara artiklarna under det kommande
arbetsåret. Förrådsbyrån sammansätter i sin tur denna uppgift med ledning
av från distrikten inkommande meddelanden om deras beräknade behov
och tillgångar. Verkstadens försäljning till telegrafstyrelsen uppgick under
år 1939 till omkring 12,225,000 kronor, varav reparerade effekter till ett
värde av cirka 959,000 kronor.
Verkstaden, som förestås av en verkstadsdirektör (C 8), består av fyra huvudavdelningar:
En
expeditions- och förvaltningsavdelning, som förestås av en kontorschef
(A 24). Avdelningen omfattar inköpsavdelning, kassa, bokförings- och sta
-
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
tistikavdelning, avlönings- och efterkalkylavdelning, debiteringsavdelning
och lager.
En teknisk avdelning, som förestås av en t. f. byråingenjör (A 26). Under
denne sortera dels ett ritkontor och en teknisk utredningsavdelning, som
förestås av en avdelningsingenjör (A 22), dels ett laboratorium med materialprovningsavdelning,
som likaledes förestås av en avdelningsingenjör
(A 22).
En tillverkningsavdelning, som förestås av en verkstadsingenjör (A 27).
Avdelningen omfattar verktygsritkontor och serviceavdelning under en avdelningsingenjör
(A 22), planeringsavdelning med leveranskontor under en
ingenjörsassistent (A 20), arbetsstudieavdelning med ackordsregister under
en t. f. avdelningsingenjör (A 22), avdelning för personalfrågor under en
ingenjörsassistent (A 20) samt verkstadsskola och sammanlagt 16 tillverkningsavdelningar.
En fastig hetsavdelning, som förestås av en t. f. avdelningsingenjör (A 22).
Avdelningen omfattar byggnadskontor, intressekontor, marketenteri, underhållsavdelning
samt vakter och städningspersonal. Avdelningen handhar förutom
hyresärenden alla reparations- och ombyggnadsarbeten för såväl verkstadsfastigheterna
som bostadsfastigheterna. De senare äro till antalet 83
och inrymma tillsammans 295 lägenheter. Verkstaden förhyr bostadsfastigheterna
av telegrafverket och hyr i sin tur ut desamma till personalen.
Antalet av den vid verkstaden sysselsatta personalen uppgick under år
1939 till 162 tjänstemän och i medeltal 1,417 arbetare, varav 418 kvinnliga.
Förutom huvudverkstaden i Nynäshamn finnes ett antal mindre verkstäder
vid distrikten, i huvudsak avsedda för sådana mindre omfattande reparationer,
som med fördel kunna utföras å distrikten istället för å verkstaden
i Nynäshamn eller hos privata firmor. Även en del nytillverkningar
förekomma såsom av smiden, enklare snickerier o. dyl.
Sålunda finnes inom varje distrikt en verkstad för reparation av telefonapparater,
kontorsmöbler o. dyl. samt reparation och montering av
växelbord m. m. samt i allmänhet även en smidesverkstad för tillverkning
av specialsmiden och reparation av verktyg, telefonsmiden och
annan för telegrafverket speciell materiel. Vid Stockholms och Göteborgs
telefonstationer finnas verkstäder för ändring och hopsättning av reläer
samt för olika monterings- och underhållsarbeten för de automatiska telefonstationerna.
Vid telegrafstationerna i samma städer och i Malmö finnas
verkstäder för reparation och underhåll av telegrafapparater m. m. I Hässleholm
finnes ett cementgjuteri för tillverkning av distanspålar, kabelrännor,
stagskivor lii. m. Därutöver finnas inrättade serviceverkstäder för motorfordon
och velocipeder.
I Stockholm är distriktets reparationsverkstad sammanslagen nied verkstaden
för monterings- och underhållsarbeten å automatstationerna.
De sakkunniga lämna vidare en översikt över befintliga verkstäder vid
distrikten samt antalet av den vid dessa sysselsatta personalen, vartill jag
torde få hänvisa (betänkandet sid. 121 och 122).
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
Hela antalet av den vid verkstäderna sysselsatta personalen inklusive arbetsledare
uppgår till 80 tjänstemän (linjemästare, linjeförmän och reparatörer)
samt 231 arbetare, varav 49 kvinnliga.
För fullständighetens skull upplysa de sakkunniga, att vid de två radioexpeditionerna
å radioavdelningen finnas anordnade mindre verkstäder för
utförande av underhållsarbeten å handelsfartygens radiostationer samt för
experiment.
Eftersom verkstadsrörelse måste anses vara en för distriktsledningarna
främmande arbetsuppgift, bör sådan rörelse enligt de sakkunniga icke vara
knuten till dessa. Den icke centraliserade verkstadsrörelsen bör i stället vid
distrikten anslutas till linjesektionerna eller då så betingas till förrådsavdelningen
eller direkt till verkstadsavdelningen.
Mindre verkstäder torde på samma sätt som vanligen redan är fallet böra
vara anslutna till linjesektionerna med deras förråd, medan till förrådsavdelningen
böra hänföras sådana verkstäder, exempelvis smedjor, som äro
eller bliva direkt anslutna till huvudförråd. I den mån befintliga distriktsförråd
i samband med behandlingen av förrådsbyrån omnämnda förändringar
komma att ersättas av sektionsförråd, böra till dylika sektionsförråd
anslutna smedjor givetvis underställas respektive sektionsföreståndare.
De allra största reparationsverkstäderna, främst verkstäderna i Stockholm
och Göteborg, ha enligt de sakkunnigas mening nått sådan storleksordning,
att man för åstadkommande av en fullt rationell verkstadsdrift vid telegrafverket
bör överflytta dem till verkstadsavdelningen och sålunda ställa dem
med sina lokala föreståndare direkt under verkstadsdirektörens chefskap. I
samband härmed kan eventuellt även övervägas sådan förändring i avseende
å arbetsfördelningen mellan på samma plats befintliga verkstäder, att verkstadsarbetet
i större utsträckning koncentreras till de verkstadsavdelningen
tillhöixmde verkstäderna.
Likaså ha de sakkunniga ansett sig böra framhålla, att tjänstemän och arbetare
i sådan verkstadsrörelse, som bedrives utanför Nynäshamn, böra erhålla
benämningar, som svara mot deras verkliga arbetsuppgifter. Det ville
sålunda bland annat förefalla, som om de enbart i verkstadsrörelse sysselsatta
arbetarna borde sortera under kollektivavtalet för verkstadsarbetare
och ej under kollektivavtalet för linjearbetare.
Enligt vad de sakkunniga framhållit bör verkstadsavdelningen omfatta
dels telegrafverkets huvudverkstad i Nynäshamn, dels ock de största
av de nu befintliga reparationsverkstäderna vid distrikten. Chefen för verkstadsavdelningen
skall enligt vad förut angivits vara verkstadsdirektören och
chefen för styrelsens verkstadsbyrå, vilken byrå är synonym med huvudverkstadens
chefskontor.
De sakkunniga lia till prövning förehaft frågan, huruvida de vid huvudverkstaden
i Nynäshamn befintliga förråden helt eller delvis skulle överföras
till förrådsavdelningen. Eftersom några fördelar härigenom emellertid
icke visat sig uppkomma, hålla de sakkunniga före, att verkstadsförråden
i sin helhet böra tillhöra verkstadsavdelningen, vilken ju utgör en
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
affärsgren för sig med från verket i övrigt fullt avgränsad inkomst- och utgiftsbokföring.
Det förråd av effekter, som insänts till verkstaden för reparation
och som för närvai-ande anses tillhöra förrådsbyrån, bör ävenledes
tillhöra verkstadsavdelningen, som har att inköpa effekterna i fråga.
Utöver det anförda ha de sakkunniga icke funnit anledning föreslå några
organisationsförändringar i avseende å verkstadsavdelningen.
I sitt utlåtande i anledning av de sakkunnigas förslag har telegrafstyrelsen
anfört följande.
Vid sin behandling av verkstadsväsendet vid telegrafverket lia de sakkunniga
icke alls ingått på frågan om tjänste- och löneställningen för den
biträdande tjänstemannapersonalen vid telegrafverkets huvudverkstad i Nynäshamn.
Såsom framgår av den av de sakkunniga lämnade redogörelsen
för verkstadsväsendet vid telegrafverket förestås tillverkningsavdelningen vid
denna verkstad av en verkstadsingenjör i lönegraden A 27. Ifrågavarande
befattning måste tillmätas synnerligen stor vikt. Under sig har verkstadsingenjören
en arbelarstyrka, som är vida större än motsvarande personalstyrka
vid någon av telegrafverkets linjesektioner. En duktig verkstadsingenjör
är också synnerligen eftersökt av den privata verkstadsindustrien. För
att telegrafverket skall kunna behålla och sedermera även erhålla en för
uppgiften lämplig man bör befattningen i fråga givas en högre löneställning
än den nuvarande. Den bör därvid också lämpligast tillsättas på förordnande
för viss tid. Telegrafstyrelsen får alltså föreslå, att befattningen som
föreståndare för tillverkningsavdelningen under bibehållen benämning verkstadsingenjör
på förslag av verkschefen skall tillsättas på förordnande för
viss tid och placeras i lönegraden C 5 (13,000 kronor).
Jämväl lönenämnden har i anledning av telegrafstyrelsens förslag uttalat
sig rörande förenämnda verkstadsingenjörsbefattning samt därvid, då
enligt lönenämndens mening anledning icke förelåge att i förevarande sammanhang
till prövning och avgörande upptaga den av styrelsen väckta frågan,
vilken är helt oberoende av omorganisationsförslaget, ansett sig icke
kunna tillstyrka bifall till styrelsens ifrågavarande hemställan.
I sitt vid lönenämndens utlåtande fogade särskilda utlåtande har lönenämndens
ordförande, generaldirektören Stridsberg framhållit, att därest en
förändring av befattningen skulle ske den nya löneställningen borde bestämmas
till C 4 (12,000 kronor).
Beträffande radio-, förråds- och verkstadsavdelningarna innebär de sakkunnigas
förslag, med bortseende från de förändringar, som sammanhänga
med den av mig förut tillstyrkta utbrytningen av förrådsväsendet till särskild
affärsgren, i allt väsentligt ett bibehållande av den nuvarande organisationen.
De smärre jämkningar, som de sakkunniga förordat, lia vid ärendets remissbehandling
lämnats utan erinran. Då ej heller jag funnit något att invända
mot förslaget i denna del, hemställer jag, att berörda avdelningar organiseras
i enlighet med de sakkunnigas förslag.
I sitt förenämnda utlåtande har telegrafstyrelsen föreslagit, att föreståndaren
för tillverkningsavdelningen vid huvudverkstaden i Nynäshamn skulle
Departements
chefen.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
uppflyttas från lönegraden A 27 till lönegraden C 5 (13,000 kronor). Då jag
vid framläggande av förevarande förslag till organisation av telegrafverket
ansett mig till behandling böra upptaga allenast sådana lönespörsmål, som
sammanhänga med omorganisationen, finner jag i anslutning till lönenämndens
uttalande, att med prövningen av ifrågavarande löneplaceringsspörsmål
bör tillsvidare anstå.
Kostnadsberäkningar.
Beträffande de beräknade kostnaderna för den nya styrelseorganisationen
jämförda med motsvarande kostnader för den nuvarande organisationen
framhålla de sakkunniga, att vid den av de sakkunniga gjorda beräkningen
medtagits generaldirektören, chefer och avdelningschefer vid olika byråer
samt biträdande tjänstemän i lägst 21 lönegraden. Verkstadsdirektören, militäravdelningen
(militärkontoret), den provisoriskt inrättade luftskyddsavdelningen
samt kabelkontoret ha ej medräknats. För de olika befattningshavarna
har beräknats lön enligt högsta löneklassen i vederbörande lönegrad
(exklusive rörligt tillägg) samt i förekommande fall vikariatsersättning vid
förordnande å högre tjänst. Beräkningarna framgå av följande sammanställning.
Nuvarande |
Föreslagen |
||||
organisation |
organisation |
||||
antal |
löne- |
antal |
löne- |
||
befatt- |
kostnad |
befatt- |
kostnad |
||
ningar |
kr. |
ningar |
kr. |
||
Generaldirektör........... |
i |
26,000 |
1 |
30 000 |
|
Ekonomi- och kanslibyrån . |
14 |
145,754 |
Ekonomibyrån............ |
17 |
176,320 |
Förrådsbyrån............. |
7 |
74,186 |
6 |
67,560 |
|
Driftsbyrån............... |
8 |
100,515 |
|||
Linjebyrån I.............. |
8 |
90,693 |
Första tekniska byrån .... |
18 |
202,725 |
Linjebyrån II............. |
25 |
266,240 |
Andra tekniska byrån .... |
11 |
122,327 |
13 |
146,145 |
12 |
138 130 |
||
Trafikbyrån .............. |
11 |
117 165 |
Förrådsbyrån............. |
7 |
76,120 |
Summa |
79 |
866,183 |
Summa |
80 |
913,697 |
De sakkunnigas förslag innebär alltså för högre tjänster en kostnadsökning
med i runt tal 48,000 kronor. Härvid måste emellertid observeras, framhålla
de sakkunniga, att genom den förordade decentraliseringen av ärenden
rörande antagning, befordran och placering av tjänstemän i högst ^lönegraden
ett antal lägre tjänstemän, som för närvarande biträda vid handläggningen
av personalärenden inom styrelsen komma att bli obehövliga. Därjämte
kommer behovet av biträdande lägre tjänstemän att minskas genom
den arbetslättnad, som erhålles till följd av de av de sakkunniga förordade de
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
75
centraliseringsåtgärderna i övrigt samt genom den nya organisation av distriktsledningarna,
som reducerat antalet av de närmast under styrelsen sorterande
tjänsteställena vid driftsavdelningen från 15 (6 linjedirektörer, 5 trafikdirektörer
och 4 telefon- eller telegrafdirektörer) till 6 (distriktschefer). En
exakt beräkning av den personalminskning, som på grund av dessa förhållanden
kommer att kunna realiseras i telegrafstyrelsen, kan av naturliga skäl
svårligen åstadkommas, men de sakkunniga ha vid sina beräkningar kommit
till det resultatet, att besparingar i lönekostnader härigenom komma att
uppstå om minst 50,000 kronor. Den av de sakkunniga föreslagna nya organisationen
av telegrafstyrelsen kommer därför icke att bli dyrare än den nuvarande.
En på samma sätt som för styrelsen utförd jämförande kostnadsberäkning
för de tjänsteställen vid driftsavdelningen, rörande vilka de sakkunniga avgivit
förslag till organisationsförändringar m. m., nämligen distriktsförvaltningarna,
Stockholms telefonstation och linjesektionerna, utfaller på sätt
närmare framgår av följande sammanställning.
Nuvarande |
Föreslagen |
||||
organisation |
organisation |
||||
antal |
löne- |
antal |
löne- |
||
befatt- |
kostnad |
befatt- |
kostnad |
||
ningar |
kr. |
ningar |
kr. |
||
Distriktsförvaltningar: |
Distriktschefer med kanslier |
24 |
295,050 |
||
linjeavdelningen (exkl. |
|||||
förrådsavdelningen).... |
18 |
199,381 |
|||
trafikavdelningen........ |
10 |
112,125 |
|||
Stockholms telefonstation .. |
5 |
58,050 |
Trafiksektioner............ |
3 |
34,515 |
Summa |
83 |
369,55G |
Summa |
27 |
329,565 |
Linjesektioner............. |
27 |
298,845 |
Linjesektioner............. |
27 |
303,300 |
Totalsumma |
CO |
668,401 |
Totalsumma |
54 |
632,865 |
I sammanställningen har för distriktskanslierna medtagits lönekostnaden
för de föreslagna trafikinspektörs-, distriktsingenjörs- och sekreterarebefattningarna.
Därjämte lia de sakkunniga såsom biträde åt sekreteraren beräknat
en kontrollör. Lönekostnaden för denna befattning lia de sakkunniga
beräknat bliva lika med skillnaden i avlöning mellan en kontrollör och en
förste telegrafassistent eller sammanlagt för de sex distriktskanslierna 5,220
kronor, varmed kostnaden för den föreslagna organisationen alltså bör
ökas.
Den nya organisationen av distriktsledningarna samt därav föranledd organisationsförändring
vid Stockholms telefonstation kommer alltså att medföra
en kostnadsminskning med cirka 35,000 kronor. Efter avdrag av den kostnadsökning,
som uppstår genom höjning av vissa linjesektionsföreståndare i
lönegrad, återstår en besparing på i runt tal 30,000 kronor.
76
Kungl. Majus proposition nr 148.
Departementschefen.
De sakkunniga anföra därefter följande.
Den arbetsökning, som skulle uppkomma därigenom, att distriktscheferna
skola bemyndigas avgöra personal- och andra frågor i större utsträckning än
de nuvarande linje- och trafikdirektörerna, kan, såsom de sakkunniga förut
uttalat, beräknas bliva kompenserad dels genom bortfallandet av den särskilda
beredningen för styrelsens räkning av sådana ärenden, som för närvarande
avgöras av styrelsen men som enligt förslaget skulle avgöras redan i
distriktscliefens instans, dels genom att låta vissa ärenden avgöras av närmast
under distriktscheferna sorterande tjänsteställen, dels slutligen genom
de ledigare arbetsmetoder, som kunna tillämpas vid distriktsorganen, när den
nuvarande tudelade distriktsförvaltningsorganisationen upphör.
Behovet av biträdande personal vid centralstationer och linjesektionsexpeditioner
kommer ej att påverkas av den föreslagna nya organisationen.
Såsom de sakkunniga redan angivit skulle genom den minskning av antalet
huvud (distrikts) förråd, som möjliggöres genom den av de sakkunniga föreslagna
nya organisationen av förrådsväsendet, kunna göras en besparing
i lönekostnader på cirka 70,000 kronor, vartill även komma vissa besparingar
i lokalkostnader för förråden.
Sammanfattningsvis torde alltså kunna sägas, att den nya, av de sakkunniga
föreslagna organisationen kommer att medföra en besparing i lönekostnader
(exklusive rörligt tillägg) på omkring 100,000 kronor per år.
De sakkunniga vilja framhålla, att det väsentliga i de sakkunnigas förslag
till förändrad organisation av telegrafverket likväl icke är att hänföra till de
relativt små besparingar, som här angivits, utan till den större effektivitet i
telegrafverkets verksamhet och den bättre hushållning med personal och
materiel, som den nya organisationen möjliggör.
De av telegrafstyrelsen föreslagna ändrade tjänste- och lönegradsplaceringarna
skulle, anför telegrafstyrelsen i sitt utlåtande, jämfört med de sakkunnigas
förslag medföra en besparing i telegrafverkets årliga lönekostnader
exklusive rörligt tillägg av 11,000 å 12,000 kronor per år.
De sakkunnigas beräkningar utvisa betydande besparingar i lönekostnadshänseende.
Även om beräkningarna, i vad de avse befattningar i lägre lönegrader
och den föreslagna organisationen av förrådsväsendet, äro mera summariska,
är det tydligt, att den nya organisationen måste medföra icke
obetydliga besparingar. Summan av dessa besparingar ökas ytterligare på
grund av de begränsningar i de sakkunnigas förslag, som den av mig förordade
lönegradsplaceringen av framförallt vissa ledande befattningar
innebär.
Såsom de sakkunniga framhållit och av mig jämväl understrukits äro de
väsentligaste besparingarna att hänföra till den större effektivitet i telegrafverkets
verksamhet och den bättre hushållning med personal och materiel,
som den nya organisationen möjliggör. De besparingar, som härigenom uppkomma,
låta sig emellertid icke nu siffermässigt belysas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
77
Sammanställning av departementschefens förslag beträffande befattningar
vid telegrafverket.
Löne- grad |
Befattning |
Nuva- rande antal |
Föreslagen |
Bli- vande antal |
|
ökning |
minsk- ning |
||||
C 10 |
Överdirektör................................ |
_ |
1 |
— |
1 |
» |
Överingenjör................................ |
— |
1 |
— |
1 |
C 8 |
Distriktschef................................ |
— |
6 |
— |
6 |
C 7 |
Telefondirektör i Stockholm.................. |
1 |
— |
1 |
— |
> |
Överingenjör................................ |
— |
i |
— |
1 |
A 30 |
Byråchef.................................... |
5 |
— |
2 |
O O |
> |
Förste byrådirektör ......................... |
1 |
— |
1 |
— |
» |
Linjedirektör................................ |
6 |
— |
6 |
— |
A 29 |
Trafikdirektör .............................. |
5 |
— |
5 |
— |
A 28 |
Byrådirektör................................ |
8 |
— |
2 |
6 |
> |
Överinspektör .............................. |
— |
2 |
— |
2 |
A 27 |
Förste byråingenjör.......................... |
7 |
1 |
— |
8 |
> |
Förste linjeingenjör.......................... |
14 |
— |
14 |
— |
> |
Förste sekreterare .......................... |
1 |
1 |
— |
2 |
> |
Förste sektionsingenjör ...................... |
— |
17 |
— |
17 |
A 26 |
Byråingenjör................................ |
7 |
8 |
2 |
13 |
> |
Distriktsingenjör ............................ |
— |
6 |
— |
6 |
> |
Förste revisor .............................. |
— |
1 |
— |
1 |
Linjeingenjör................................ |
34 |
— |
26 |
8 |
|
> |
Radioingenjör .............................. |
— |
5 |
— |
5 |
■» |
Sekreterare.................................. |
3 |
1 |
2 |
2 |
, |
Sektionsingenjör ............................ |
— |
10 |
— |
10 |
- |
Trafikinspektör.............................. |
1 |
8 |
— |
9 |
A 24 |
Sekreterare.................................. |
10 |
9 |
4 |
15 |
> |
Överkontrollör.............................. |
13 |
— |
8 |
5 |
A 22 |
Avdelningsingenjör.......................... |
11 |
1 |
3 |
9 |
» |
Förste kontrollör............................ |
20 |
— |
6 |
14 |
A 21 |
Aktuarie.................................... |
2 |
1 |
— |
3 |
» |
Notarie .................................... |
9 |
1 |
4 |
6 |
> |
Revisor ................................... |
2 |
3 |
_ |
5 |
Enligt gällande personalförteckning för telegrafverket uppgår antalet befallningar
i 21 och högre lönegrader till 236. Vid bifall till det av mig förordade
organisationsförslaget kommer antalet att minskas till 234. I samband
med förslagets genomförande böra 2 ingenjörsassistentbefattningar i
lönegraden A 20 indragas oell 3 kontrollörsbefattningar i samma lönegrad
tillkomma.
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 148.
övergångsanordningar m. m. Departementschefens hemställan.
Av den föregående redogörelsen framgår, att vissa befattningar vid bifall
till mina förslag antingen helt utgå ur organisationen eller förändras i avseende
å lönegradsplacering. Det torde vara att förutse, att en eller annan
befattning därvid kan behöva överföras å övergångsstat. Lämpligast synes
vara, att Kungl. Maj:t på vanligt sätt utverkar riksdagens bemyndigande
att meddela de övergångsbestämmelser, som må erfordras för genomförandet
av berörda förslag.
Därjämte må framhållas, att ett bifall till mitt förslag rörande nya förordnandetjänster
påkallar ändring av föreskrifterna i 58 § 2 mom. 3 punkten
civila avlöningsreglementet för att bereda innehavarna av nämnda tjänster
möjlighet att återgå till ordinarie befattning inom förut innehavd lönegrad.
Förslag härom framlägges av chefen för finansdepartementet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
l:o) godkänna följande personalförteckning för telegrafverket,
att gälla tillsvidare från och med den 1 juli 1941:
Personalförteckning för telegrafverket.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad
1 generaldirektör och chef ...................... C 15
1 överdirektör ................................ C 10
1 överingenjör ................................ C 10
6 distriktschefer .............................. C 8
1 verkstadsdirektör ............................ C 8
1 överingenjör ................................ C 7
3 byråchefer .................................. A 30
1 telefondirektör .............................. A 30
2 telegraf direktörer .................. A 30
6 byrådirektörer .............................. A 28
2 överinspektörer .............................. A 28
8 förste byråingenjörer ........................ A 27
2 förste sekreterare ............................ A 27
17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27
2 verkstadsingenjörer .......................... A 27
13 byråingenjörer .............................. A 26
6 distriktsingenjörer ............................ A 26
1 förste revisor ................................ A 26
1 kameralintendent ............................ A 26
8 linjeingenjörer .............................. A 26
Kungl. Maj:ts proposition nr 148. 79
Befattning. Lönegrad
5 radioingenjörer .............................. A 26
2 sekreterare .................................. A 26
10 sektionsingenjörer .......................... A 26
12 telegraf kommissarier av klass 1 A .............. A 26
9 trafikinspektörer.............................. A 26
1 förrådskamrer .............................. A 24
1 kontorschef ................................ A 24
15 sekreterare .................................. A 24
24 telegrafkommissarier av klass 1 B .............. A 24
5 överkontrollörer ............................ A 24
9 avdelningsingenjörer ........................ A 22
14 förste kontrollörer ............................ A 22
3 radiokommissarier .......................... A 22
20 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22
3 aktuarier .................................. A 21
6 förrådsförvaltare ............................ A 21
1 huvudkassör ................................ A 21
6 notarier .................................... A 21
5 revisorer .................................... A 21;
2:o) förklara, att befattningarna såsom överdirektör, överingenjör
och distriktschef skola tillsättas medelst förordnande
på viss tid; samt
3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som vid genomförandet av förberörda förslag
må erfordras.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
och förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 148-
Innehållsförteckning.
Sid.
Inledning ............................................................ 1
Organisationsförslagets huvuddrag........................................ 2
Allmänna synpunkter i fråga om tjänste- och löneställning för cheferna för
telegrafstyrelsens byråer .............................................. 8
Organisationsförslagets detaljer ......................... 12
Telegrafverkets chef s. 12. Ekonomibyrån s. 15. Kanslibyrån s. 19. Driftsbyrån s. 21.
De tekniska byråerna s. 29. Militärkontoret s. 40. Radiobyrån s. 47. Förrådsbyrån s. 50.
Verkstadsbyrån s. 55. Driftsavdelningen s. 57. Radio-, förråds- och verkstadsavdelningarna
s. 67.
Kostnadsberäkningar .......................... 74
Övergångsanordningar m. in. Departementschefens hemställan .............. 78
Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
4I075S