Kungl. Majus proposition nr 136.
1
Nr 136.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
förordning örn ändring i 6 § 1 mom. avlöningsreglementet
den 15 juni 1939 (nr 278) för personal vid
försvarsväsendet under krig stjänstgöring (krigsavlöningsreglementet)
m. m.; given Stockholms slott den
7 mars 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i 6 § 1 mom.
avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) för personal vid försvarsväsendet
under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglementet) och till lag örn ändrad
lydelse av § 7 lagen den 12 juni 1925 (nr 338) örn värnpliktiga, vilka hysa
samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Kr 136.
519 41
2
Kungl. Majus proposition nr 136.
Förslag
till
Förordning om ändring i 6 § 1 mom. avlöningsreglementet den 15 juni
1939 (nr 278) lör personal vid försvarsväsendet under krigstjänstgöring
(krigsavlöningsreglementet).
Härigenom förordnas, att den i 6 § 1 mom. avlöningsreglementet den 15
juni 1939 för personal vid försvarsväsendet under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglementet)
intagna tabellen skall i nedan angiven del erhålla följande
ändrade lydelse:
Terminslön för lönetermin |
||
Krigslöneklass |
||
Högre tariff |
Lägre tariff |
|
kronor |
kronor |
|
1 ................ |
10 |
10 |
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Förslag
till
Lag örn ändrad lydelse av § 7 lagen den 12 juni 1925 (nr 338) örn
värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot
värnpliktstj änstgöring.
Härigenom förordnas, att § 7 lagen den 12 juni 1925 örn värnpliktiga, vilka
hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring1, skall erhålla följande
ändrade lydelse:
§
De bestämmelser, som finnas meddelade angående värnpliktigs underhåll
och förmåner samt angående understöd i anledning av skada, ådragen under
militärtjänstgöring, skola äga motsvarande tillämpning å civilarbetare; dock
att i fråga örn civilarbetares avlöning skall gälla vad därom särskilt stadgas.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse, se 1940: 244.
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
3
Utdrag av protokollet över försvarsärenden. hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:
Den 9 juni 1939 uppdrog chefen för försvarsdepartementet, i anledning av
riksdagens skrivelse den 26 maj 1939, nr 4, punkt 26, åt sociala försvarsberedskapskommittén
att verkställa dels utredning angående frågan örn ökad
dagavlöning åt landstormsmän under dem åliggande obligatoriska landstormsövningar,
dels utredning i fråga örn förbättrad dagavlöning åt värnpliktiga i
allmänhet och dels en förutsättningslös utredning i fråga örn utvidgad rätt
till fria resor för de värnpliktiga. Till kommittén hava sedermera överlämnats
från värnpliktiga vid Svea livgarde jämte åtskilliga andra förband inkomna
framställningar rörande förbättrad avlöning. Med skrivelse den 8 februari
1941 har kommittén, som i ärendet samrått med försvarsväsendets lönenämnd,
överlämnat förslag till vissa bestämmelser angående de värnpliktigas
avlöning. Över detta förslag hava, efter remiss, utlåtanden avgivits av
cheferna för försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet, av den sistnämnde
gemensamt med flygförvaltningen, samt av arméförvaltningens civila
departement och marinförvaltningen. I det följande kommer en redogörelse
att lämnas, förutom för gällande avlöningsbestämmelser, för kommittéförslaget
och de angivna yttrandena.
Gällande avlöningsbestämmelser för värnpliktiga.
Bestämmelserna örn de värnpliktigas avlöning i fredstid innefattas i § 9
kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60, jfr 1939 nr 752) angående avlöning för
rullförings-(sjörullförings-)befäl och värnpliktiga under fredstid m. m. Enligt
dessa bestämmelser erhålla de värnpliktiga, i den mån ej krigsavlöningsreglementet
skall tillämpas, penningbidrag med 50 öre örn dagen under de första
180 dagarna och en krona om dagen för varje ytterligare tjänstgöringsdag.
Sistnämnda belopp utgår även, oavsett den tidigare tjänstgöringen, under beredskapsövning,
landstormsrepetitionsövning, landstormsbefälsövning och
tjänstgöring, som — utan att krigsavlöningsreglomentet tillämpas — anbefallts
enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen. Dessa bestämmelser
gälla även samvetsömma, dock att till civilarbetare avlöning utgår enligt § 7
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
lagen den 12 juni 1925 (nr 338) om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring, med 50 öre örn dagen. Till vissa värnpliktiga
kan under sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv utgå sjötjänstbidrag
enligt samma grunder och med samma belopp, som tillämpas beträffande
sjötillägg till fast anställd personal av motsvarande tjänstegrad, dock
lägst med en krona. Avlöning enligt fredsbestämmelsema åtnjutes för närvarande
endast av vissa samvetsömma värnpliktiga.
Under nu anbefalld förstärkt försvarsberedskap och mobilisering utgår,
med nyssnämnda undantag, de värnpliktigas avlöning enligt krigsavlöningsreglementet
med de modifikationer, som innefattas i kungörelsen den 19
januari 1940 (nr 51, jfr nr 985) med särskilda bestämmelser angående tillämpning
av nämnda reglemente. Krigsavlöningsreglementet skiljer på månadslön,
som till värnpliktiga endast utgår till befattningshavare av högre grad än
vicekorprals, samt terminslön, Ailken utbetalas för lönetermin (*/s månad).
Terminslönen, vilken för de värnpliktiga motsvarar penningbidraget, utgår
efter två tariffer: en högre, som gäller inom krigsskådeplats, fästning i belägringstillstånd
och då Kungl. Majit förordnar därom, samt en lägre, vilken tilllämpas
i övriga fall. De värnpliktigas avlöning enligt krigsavlöningsreglementet
framgår av följande tabell:
Krigs- löne- klass |
Grad |
Månadslön |
Terminslön |
|
Högre tariff (kronor per |
Lägre tariff (kronor per |
|||
i |
^Rekryt (under de första 100 dagarnas tjänstgöring) |
_ |
10 |
5 |
2 |
Annan menig (efter 100 dagars tjänstgöring)...... |
. — |
15 |
10 |
3 |
Vicekorpral ...................................... |
— |
18 |
11 |
4 |
Korpral.......................................... |
15 |
20 |
12 |
5 |
Furir ............................................ |
30 |
25 |
13 |
6 |
Flaggkorpral .................................... |
35 |
28 |
14 |
7 |
Sergeant ........................................ |
45 |
30 |
15 |
8 |
Fänrik .......................................... |
00 |
40 |
20 |
9 |
Löjtnant ........................................ |
75 |
50 |
25 |
10 |
Kapten .......................................... |
90 |
60 |
30 |
11 |
Major............................................ |
105 |
70 |
35 |
Till de sålunda angivna terminslönebeloppen kommer sjötjänstbidrag i sådana
fall, då dylikt bidrag utgår enligt fredsbestämmelsema.
Vid krigsavlöningsreglementets tillämpning under nuvarande förhållanden
gäller — med vissa i det följande omnämnda undantag — att de värnpliktiga
efter 42 dagars beredskapstjänst bli berättigade till terminslön enligt den
högre tariffen. De värnpliktiga — och dessa utgöra flertalet — vilka fullgjort
rekrytutbildning och därför tillhöra 2 krigslöneklassen, åtnjuta, örn de ej
inneha befälsgrad, under de första 42 dagarna 10 kronor per lönetermin och
därefter 15 kronor per lönetermin (här bortses tills vidare från sjötjänstbidrag).
Värnpliktiga, vilka icke tidigare vapenövats — t. ex. på grund av
kategoriklyvningen — tillhöra däremot under de första 100 dagarna 1 krigslöneklassen,
och avlöningen för en menig ställer sig då på följande sätt:
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
under 42 dggar 5 kronor per lönetermin, därefter till och med 100:e tjänstgöringsdagen
10 kronor per lönetermin samt under återstoden av tjänstgöringen
15 kronor per lönetermin.
För sådana samvetsömma, å vilka krigsavlöningsreglementet tillämpas,
gälla motsvarande bestämmelser, dock med den skillnaden, att den högre
tariffen över huvud icke blir tillämplig. De samvetsömma kunna således icke
erhålla högre terminslön än 10 kronor.
Värnpliktiga tillhörande årsklass 1939 eller yngre årsklasser (årsgrupp 1940
eller yngre årsgrupper) erhålla icke avlöning enligt den högre tariffen förrän
de — utöver de 42 dagarna — fullgjort tjänstgöring under minst 180 dagar,
d. v. s. vad som genomsnittligt ansetts motsvara deras fredstjänstgöring.
Dessa värnpliktiga erhålla alltså under de första 100 dagarna 5 kronor per
lönetermin, därefter till och med 222:a tjänstgöringsdagen (180 + 42 dagar) 10
kronor per lönetermin och under den återstående tjänstgöringstiden — såvida
de ej befordras —- 15 kronor per lönetermin.
Sociala försvarsberedskapskommitténs förslag’.
Sociala försvarsberedskapskommittén har ansett sig för närvarande endast
delvis kunna fullgöra det kommittén lämnade utredningsuppdraget beträffande
de värnpliktigas avlöningsförmåner. Kommitténs förslag innebär i huvudsak
en höjning från 50 öre om dagen respektive 5 kronor per lönetermin till
1 krona respektive 10 kronor av lägsta utgående såväl freds- som krigsavlöning.
Såsom motivering för sitt förslag har kommittén anfört följande:
Frågan örn de värnpliktigas avlöning under fredstid har uppenbarligen nära
samband med spörsmålet örn den blivande försvarsorganisationen. Av största
betydelse äro därvidlag sådana faktorer som övningstidens längd för olika
vapenslag och för olika kategorier av personal (t. ex. befäl, fackmän och
specialister) samt övningstidens fördelning på skilda tjänstgöringsperioder.
Kommittén anser det icke möjligt att innan klarhet rörande dessa frågor
vunnits framlägga något slutgiltigt förslag angående fredsavlöningen, utan
kommitténs ståndpunktstagande i nuvarande läge måste inskränkas till att
avse endast en del av spörsmålet örn de värnpliktigas avlöning. Den omständigheten,
att fredsbestämmelserna för närvarande tillämpas i mycket begränsad
utsträckning, torde icke utgöra tillräckligt skäl att underlåta de jämkningar
av lönebeloppen, som eljest med hänsyn till nuvarande förhållanden finnas
påkallade. Man måste nämligen räkna med att krigsavlöningsreglementets tilllämpning
kan komma att inskränkas. Emellertid är det uppenbart, att ändringar
i fredsavlöningsbestämmelserna draga med sig motsvarande jämkningar
i krigsavlöningsreglementet, och kommittén kan därför vid fullgörandet
i här angivna begränsade omfattning av sitt uppdrag i denna del icke
underlåta att taga hänsyn till förhållandena under nuvarande försvarsberedskapstillstånd.
Då åt forsvarsväsendets lönenämnd uppdragits att verkställa
överarbetning av krigsavlöningsreglementet, har kommittén ansett sig böra
i denna fråga samråda med lönenämnden.
Det nuvarande penningbidraget å 50 öre örn dagen fastställdes den 13 juni
1915 (Sv. förf.-saml. nr 167). Sedan dess har en betydande ändring i prisnivån
inträffat. Denna belyses av stegringen av det index, som utvisar levnadskostnaderna
i förhållande till prisnivån i juli 1914 (betecknad med 100).
Sålunda utgjorde för år 1915 det genomsnittliga indextalet 115, under det att
0 Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
motsvarande tal den 1 januari 1941 utgjorde 204. Levnadskostnaderna sedan
1915 lia således ökats med 77 procent. Ökningen under senare år framgår tydligast
av det på 1935 års priser baserade levnadskostnadstal, som lägges till
grund för statstjänstemannens rörliga lönetillägg. Nämnda tal utgjorde den
1 juli 1939 108, den 1 oktober samma år 109, vid respektive kvartals början
under 1940 114, 119, 124 och 126 samt den 1 januari 1941 130. Yad här anförts
utgör enligt kommitténs mening vägande skäl för en avsevärd höjning av
penningbidraget å 50 öre. Ett ytterligare skäl för en sådan höjning är, att
Kungl. Majit föreslagit en utsträckning av övningstiden till ett år. Ehuru beslutet
härom avses erhålla endast provisorisk karaktär, torde man ha anledning
att för framtiden räkna med en övningstid av minst denna längd. Den
ökade börda, som härigenom lägges på de värnpliktiga, torde väl motivera en
ökad ekonomisk kompensation. Kommittén vill med hänsyn till det anförda
föreslå, att de värnpliktigas grundavlöning i fredstid bestämmes till en krona
örn dagen. En följd härav måste bli, att terminslönen enligt lägre tariffen i
1 krigslöneklassen höjes från 5 till 10 kronor.
Frågan i vad mån högre penningbidrag i fredstid bör utgå åt dem, som på
gimmi av speciell utbildning åläggas längre övningstid än den genomsnittliga,
kan såsom ovan antytts icke på nuvarande stadium bedömas. För de till beredskapst
junst inkallade har frågan örn högre avlöning efter viss tids tjänstgöring
lösts genom att den högre terminslönetariffen gjorts tillämplig. Härigenom
ha de värnpliktiga kommit i åtnjutande av en avlöning — fastställd
så sent som 1939 — vilken strängt taget varit avsedd att utgå endast under
krig. De förut anförda skälen kunna därför näppeligen åberopas för en höjning
av denna avlöning. Då emellertid frågan härom sammanhänger med det
uppdrag att omarbeta krigsavlöningsreglementet, som givits försvarsväsendets
lönenämnd, anser sig kommittén icke kunna ingå på denna fråga — i synnerhet
som en höjning av terminslönen utöver vad ovan föreslagits i följd av
löneskalans konstruktion näppeligen torde kunna begränsas till de lägsta
krigslöneklasserna. Ej heller anser sig kommittén kunna upptaga frågan örn
de värnpliktigas övriga förmåner enligt krigsavlöningsreglementet. Beträffande
en särskild kategori värnpliktiga synes dock en löneförbättring utöver
den ovan förordade vara påkallad, nämligen för dem, som på grund av kategoriklyvning
eller liknande orsak (t. ex. inställda eller reducerade övningar,
däremot icke uppskov i vanlig ordning med tjänstgöring) ej fullgjort 100
dagars tjänstgöring och därför, fastän de tillhöra äldre årsklasser (respektive
motsvarande årsgrupper) än 1939 års klass, från början tillhöra 1 krigslöneklassen.
Ett principiellt stöd för en gynnsammare behandling av dessa
värnpliktiga kan hämtas ur stadgandet i 1926 års kungörelse därom, att enligt
§ 28 mom. 1 och § 36 mom. 2 vämpliktslagen inkallade erhålla det högre penningbidraget,
oavsett om de fullgjort 180 dagars tjänstgöring eller ej. Skälet
härför — tjänstgöringens opåräknade natur — gäller även i" förevarande fall.
I fråga örn dessa värnpliktiga torde därför genom ett tillägg till kungörelsen
den 19 januari 1940 böra stadgas, att de skola tillhöra 2 krigslöneklassen.
Kommittén har i anslutning till vad sålunda anförts framlagt förslag till
förordning om ändring i 6 § 1 mom. avlöningsreglementet den 15 juni 1939
(nr 278) för personal vid försvar sväsendet under krigstjänst göring (krigsavlöningsreglementet)
och till lag om ändrad lydelse av §7 lagen den 12 juni
1925 (nr 338) om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.
Därjämte har kommittén utarbetat förslag till kungörelse
om ändrad lydelse av § 9 mom. 1 och 3 kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60)
Kungl. Maj:ts proposition nr 136.
7
angående avlöning för rullförings-(sjörullförings-)befäl och värnpliktiga samt
till kungörelse om ändrad lydelse av kungörelsen den 19 januari 1940 (nr 51)
med särskilda bestämmelser angående tillämpning av krigsavlöningsreglementet
den 15 juni 1939 (nr 278). Sistnämnda båda förslag torde få såsom
bilagor (Bilaga A och B) fogas till detta protokoll.
Beträffande kostnaderna för genomförande av kommittéförslaget har kommittén
anfört följande:
Kostnaderna för den föreslagna höjningen av penningbidraget kunna med
avseende å fredsförhållanden approximativt beräknas på grundval av i årets
statsverksproposition innefattade uppgifter. För armén har — efter kategoriklyvningens
upphävande och övningstidens utsträckning till 360 dagar -—
räknats med 8,000,000 tjänstgöringsdagar örn 50 öre och lika många tjänstgöringsdagar
örn en krona. Kostnaderna för penningbidrag skulle sålunda
uppgå till 12,000,000 kronor. En höjning av lägsta penningbidraget till en
krona skulle medföra en kostnadsökning å 4,000,000 kronor. Vid marinen har
för de värnpliktigas avlöning beräknats ett belopp av 1,425,000 kronor, motsvarande
970,000 tjänstgöringsdagar örn 50 öre och 940,000 dagar om en krona.
Den ifrågasatta höjningen av penningbidraget skulle således medföra en merkostnad
å 485,000 kronor. Vid flygvapnet har räknats med 760,000 tjänstgöringsdagar
om 50 öre och 720,000 dagar örn en krona, varför kostnadsökningen
här utgör 380,000 kronor. Sammanlagt skulle kommitténs förslag
under fredsförhållanden medföra en ökad kostnad å (4,000,000 + 485,000 +
380,000 =) 4,865,000 kronor.
Vid tillämpning av krigsavlöningsbestämmelserna blir kostnadsökningen
beroende på omfattningen av inkallelse av förut icke vapenövad personal tillhörande
äldre årsklasser. Sedan nämnda personal undergått utbildning, torde
kommitténs förslag icke medföra några merkostnader utöver fredskostnaderna.
I de avgivna yttrandena har kommitténs förslag tillstyrkts.
Departementschefen.
I likhet med sociala försvarsberedskapskommittén anser jag det icke
möjligt att innan klarhet vunnits rörande den blivande försvarsorganisationen
taga slutgiltig ståndpunkt till frågan om de värnpliktigas fredsavlöning eller
deras rätt till fria resor under fredstid. Jag delar sålunda kommitténs uppfattning
att en allenast partiell lösning av denna fråga bör komma till stånd. Av
kommitténs utredning framgår, att det nuvarande penningbidraget å 50 öre örn
dagen, vilket utgår under de första 180 dagarnas fred stjänstgöring och till samvetsömma
av kategorien civilarbetare även för tiden därefter, fastställdes år
1915 och att sedan dess intill den 1 januari 1941 prisnivån enligt socialstyrelsens
index höjts med 77 procent. Den av kommittén föreslagna höjningen av
penningbidraget till en krona innebär sålunda någon överkompensation i förhållande
till prisförhöjningen. Man har emellertid anledning att taga hänsyn
även till att övningstiden nu väsentligen utökas. Ur skälighetssynpunkt synes
därför knappast någon erinran kunna göras mot kommitténs förslag. Visserligen
är den med förslaget förbundna kostnadsökningen — för fredsförhållanden
beräknad till inemot 5,000,000 kronor — ägnad att ingiva betänkligheter,
men med hänsyn till penningbidragets betydelse för do värn
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 136.
pliktigas trivsel och därmed för andan inom krigsmakten, anser jag mig
böra förorda kommittéförslaget. En följd av bifall till förslaget torde bliva,
att dagavlöningen till civilarbetare bör höjas från 50 öre till en krona. Härför
kräves ändring av § 7 i 1925 års lag örn samvetsömma. I samband härmed torde,
på sätt kommittén föreslagit, avlöningsbestämmelsen i nämnda paragraf böra
utbytas mot en allmän hänvisning till vad särskilt stadgas samt överföras
till § 9 mom. 1 av 1926 års kungörelse örn de värnpliktigas fredsavlöning.
En ytterligare konsekvens av penningbidragets höjning måste, såsom kommittén
föreslagit, bliva, att terminslönen enligt lägre tariffen i 1 krigslöneklassen
höjes från 5 till 10 kronor. Härför kräves ändring i 6 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet.
Höjningen kommer icke endast värnpliktiga utan även fast
anställda rekryter — för närvarande dock endast vid tjänstgöring utom förläggningsorten
— tillgodo, men häremot synes knappast något vara att erinra.
Den härav föranledda utgiften för statsverket är i varje fall ringa.
I detta sammanhang har kommittén upptagit en krigsavlöningsfråga av
mera speciell art, nämligen frågan örn löneförmånerna för äldre värnpliktiga,
vilka på grund av kategoriklyvning eller liknande orsak — dock ej vanligt
uppskov — icke fullgjort rekrytutbildning eller motsvarande tjänstgöring
och därför, även örn penningbidraget höjes till en krona, först efter 100
dagars beredskapstjänstgöring erhålla terminslön enligt 2 krigslöneklassen
med 15 kronor per lönetermin. Under hänvisning till tjänstgöringens opåräknade
natur har kommittén föreslagit, att dessa värnpliktiga, örn de tillhöra
årsklass 1938 eller äldre årsklass (årsgrupp 1939 eller äldre årsgrupp),
redan från början skola hänföras till 2 krigslöneklassen och i följd därav
efter 42 dagars beredskapstjänstgöring erhålla en terminslön av 15 kronor.
För egen del biträder jag kommitténs förslag i denna del, vilket på sätt
föreslagits lämpligen torde böra realiseras genom en ändring i 1940 års kungörelse
(nr 51) med särskilda bestämmelser angående tillämpning av krigsavlöningsreglemetet.
Av de författningsförslag, som kommittén utarbetat för genomförande av
de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna, torde förordningen örn ändring
i krigsavlöningsreglementet och lagen örn ändring i lagen örn samvetsömma
böra föreläggas riksdagen till antagande, varemot de föreslagna kungörelserna
örn ändring i 1926 års fredsavlöningsbestämmelser och 1940 års särskilda
bestämmelser angående tillämpning av krigsavlöningsreglementet torde,
sedan riksdagen godkänt de däri innefattade grunderna, kunna utfärdas i
administrativ ordning.
De föreslagna nya bestämmelserna torde böra tillämpas från tidpunkt, som
Kungl. Majit må bestämma. Det synes önskvärt att bestämmelserna träda i
kraft så snart förhållandena medgiva.
I anledning av de föreslagna förhöjningarna av de värnpliktigas avlöningsförmåner
torde jämlikt kommitténs beräkningar de i årets statsverksproposition
för nästkommande budgetår äskade anslagen till de värnpliktigas avlöning
böra höjas för arméns del från 12,000,000 till 16,000,000 kronor, för
Kungl. Maj:ts proposition nr 136. 9
marinens del från 1,515,000 till 2,000,000 kronor samt för flygvapnets del från
1,120,000 till 1,500,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels antaga omförmälda förslag till förordning örn ändring
i 6 § 1 mom. avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278)
för personal vid försvarsväsendet under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglementet)
och till lag om ändrad lydelse av § 7
lagen den 12 juni 1925 (nr 338) örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring;
dels godkänna de ändrade grunder för värnpliktigas avlöning,
vilka innefattas i förut omnämnda, härvid fogade kungörelseförslag;
dels
ock — med frångående av i statsverkspropositionen till
1941 års riksdag under fjärde huvudtiteln, punkterna 21, 65 och
104 gjorda förslag — å samma huvudtitel för budgetåret 1941/42
anvisa
under avdelningen C. Försvarskraf terna: Armén till De
värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 16,000,000 kronor,
under avdelningen C. Försvar skraf terna: Marinen till De
värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor
samt
under avdelningen C. Försvarskrafterna: Flygvapnet till De
värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
S. Högsell.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 136.
filg 41 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 136
Bilaga A.
Förslag
till
Kungörelse om ändrad lydelse ay § 9 moni. 1 och 3 kungörelsen
den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings-(sjörullförings-)hefäl
och värnpliktiga under fredstid m. m.
Härigenom förordnas, att § 9 mom. 1 och 3 kungörelsen den 5 mars 1926
angående avlöning för rullförings- (sjörullförings ) befäl och värnpliktiga
under fredstid m. m.1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
§ 9.
1. Värnpliktig erhåller, i den mån krigsavlöningsreglementet ej skall tilllämpas,
under tjänstgöring penningbidrag med en krona örn dagen. Samma
bidrag tillkommer värnpliktig, som i egenskap av civilarbetare utför arbete
för statens räkning.
Utöver penningbidraget utgår under sjötjänstgöring eller tjänstgöring i
sjöreserv till värnpliktig vid marinen, som inkallats till tjänstgöring jämlikt
§ 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, sjötjänstbidrag enligt samma
grunder och med samma belopp, som tillämpas beträffande sjötillägg till
fast anställd personal av motsvarande tjänstegrad, dock lägst med en krona,
Å sjötjänstbidrag skall tillämpas vad i denna kungörelse och eljest stadgas
örn penningbidrag.
I vissa ----— meddelade bestämmelser.
Under in- och utrycknings dagar ---- — utryckning sker.
3. Värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 F värnpliktslagen tjänstgör, sedan
tiden för den tjänstgöring, till vilken han inkallats, gått till ända, erhåller
för den överskjutande tjänstgöringstiden ersättning enligt de i mom. 1
angivna grunder.
Denna kungörelse träder i kraft den — — —.
Senaste lydelse, se 1939; 752.
Kungl. Majis proposition nr 136.
11
Dilaga B.
Förslag
till
Kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 2 moni. kungörelsen den 19 januari
1940 (nr 51) med särskilda bestämmelser angående tillämpning
av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278).
Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. kungörelsen den 19 januari 1940 med
särskilda bestämmelser angående tillämpning av krigsavlöningsreglementet
den 15 juni 1939 (nr 278)1 skall erhålla ändrad tydelse på sätt nedan angives:
2 §•
2. Yid bestämmandet — —• — såsom frivillig.
Yad i ----skola tagas i betraktande.
Menig värnpliktig tillhörande årsklass 1938 eller äldre årsklass (årsgrupp
1939 eller äldre årsgrupp) skall under tjänstgöring, vartill han inkallats jämlikt
§ 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktlagen, erhålla terminslön enligt andra
krigslöneklassen, oavsett vilken tjänstgöring han tidigare fullgjort.
Terminslön till---klockan 0.
Denna kungörelse träder i kraft den----.
1 Senaste lydelse, se 1940: 985.