Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
1
Xr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1941 kl. 12 m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 4, i
anledning av väckt motion om viss ändring i gällande stadga
angående hotell- och pensionatrörelse.
I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 229, har herr Wald. Svensson m. fl. hemställt, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla örn sådan ändring av stadgan den
8 juni 1917 angående hotell- och pensionatrörelse att i motionen angivna synpunkter
bliva tillgodosedda.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionen från yttranden.
länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Västernorrlands län samt dessutom berett
Landskommunernas förbund och Svenska brandkårernas riksförbund tillfälle att
inkomma med yttrande. Första kammarens andra tillfälliga utskott, till vilket
likalydande motion remitterats, bär inhämtat yttranden från länsstyrelserna i
Stockholms, Gotlands, Hallands samt Göteborgs och Bohus län samt från medicinalstyrelsen.
Av dessa yttranden har utskottet tagit del.
De flesta av de hörda länsstyrelserna ha inhämtat yttranden från landsfiskaler
och kommunalnämnder.
Länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Hallands samt Göteborgs och Bohus
län avstyrka motionen. De skäl, som anföras, äro att föreskrifterna örn skydd
mot eldfara få anses vara av stor betydelse och att kontrollen över resande näppeligen
bör försvagas. Det påpekas, att sådana ändringar av byggnad, som
ägaren nödgas vidtaga för rätt till uthyrning, äro oundgängligen nödvändiga
och att kostnaderna, som f. ö. äro engångskostnader, icke kunna anses över hövan
betungande. Länsstyrelserna uppgivas använda sin långt gående möjlighet till
dispens med behörig hänsyn till den enskilde husägaren-företagaren. I fråga
om resandekontrollen framhålles i ett yttrande att bestämmelsen snarare borde
skärpas än mildras. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att motionen
endast bör föranleda utredning angående de påtalade olägenheternas förekomst.
Länsstyrelsen i Gotlands län anser att en närmare definition av begreppet rörelse
i stadgan är allt som erfordras. Länsstyrelsen i Blekinge län har intet annat att
erinra mot det i motionen väckta förslaget än att det synes böra tillkomma länsstyrelserna
att föreskriva nödiga säkerhetsåtgärder.
Medicinalstyrelsen och Svenska landskommunernas förbund förklara sig intet
ha att erinra mot den föreslagna ändringen.
Svenska brandkårernas riksförbund avstyrker motionen med hänsyn till eldfaran
men anser hela stadgan i behov av revision.
Bihang till riksdagens protokoll 1041. 13 sami. 2 avd. Nr 4.
Utskottet.
2 Andra kammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
Den i motionen föreslagna ändringen av gällande stadga angående hotell- och
pensionatrörelse går ut på att i byggnad, som är avsedd att samtidigt härbärgera
högst sexton gäster samt innehåller högst åtta därför avsedda rum, må under
kortare tid av året, förslagsvis 1 juni—30 september, uthyras rum till sommargäster
under samma förutsättningar som nu gälla då för hotell- och pensionatrörelse
användes byggnad, som innehåller allenast högst fyra för gästers härbärgerande
avsedda rum och ej är avsedd för mottagande samtidigt av flera
gäster än åtta. För drivande av pensionatrörelse av sistnämnda slag erfordras
enligt hotell- och pensionatstadgan ej tillstånd av länsstyrelse utan endast att,
innan rörelsen börjar, anmälan därom göres hos närmaste polismyndighet. D''
i stadgan meddelade föreskrifterna örn skydd mot eldfara samt rörande kontroll
över resande — utom i vad avser utlänningar — gälla icke heller för dylika
mindre hotell och pensionat.
Vad angår de i stadgan meddelade föreskrifterna avseende skydd mot eldfara
må framhållas, att länsstyrelse äger långt gående möjlighet att meddela dispens
från dessa föreskrifter. Beträffande den kategori av hotell och pensionat, som
avses i motionen, gäller för övrigt, att vissa av de i stadgan meddelade föreskrifterna
örn .skydd mot eldfara över huvud icke äga tillämpning; erforderliga
säkerhetsföreskrifter skola i stället meddelas av vederbörande länsstyrelse. Såsom
framgår av flera av de i ärendet avgivna yttrandena synas länsstyrelserna
inskränka sig till att föreskriva sådana åtgärder, som äro oundgängligen nödvändiga
ur brandsäkerhetssynpunkt. Enligt utskottets uppfattning är det sålunda
redan nu sörjt för att innehavare av hotell- och pensionatrörelse icke skall
behöva betungas med kostnader för brandskyddsåtgärder i större utsträckning
än säkerhetsintresset kräver. Att beträffande pensionat- och hotellrörelse av den
storleksordning som avses i motionen icke fordra iakttagande av några brandsäkerhetsföreskrifter
anser utskottet icke tillrådligt. Vad härefter angår kontrollen
över resande finner utskottet, i likhet med vad som uttalats av flera i
ärendet hörda länsstyrelser, icke välbetänkt att under nuvarande förhållanden
uppmjuka därom meddelade bestämmelser. Ur ekonomisk synpunkt torde för
övrigt de skyldigheter med avseende å dylik kontroll, som åligga hotell- och
pensionatinnehavare, vara av ringa betydelse.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 229 icke måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 april 1941.
På utskottets vägnar:
TORSTEN NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Stockholm, Persson i Norrby, fru Eban Andersson, herr Andersson
i Alfredshem, fröken Eriksson, herrar Forsberg, Johnsson i Kastanjegården,
Anderson i Mejstad, Jansson i Hällefors och Hansson i Skediga.
Sthlm 1941. A.-B. Nymans Eftr. Boktr.