Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 9 f. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion angående utredning av frågan
örn den industriella mekaniseringens menliga inverkan
på folkhälsan m. m.

I en inom riksdagens första kammare väckt, till dess andra tillfälliga
utskott hänvisad motion, nr 170, har herr Fredrik Ström hemställt, att »riksdagen
måtte anhålla hos Kungl. Majit att denna låter utreda frågan örn
den tilltagande mekaniseringens och de s. k. löpande bandens inom den
industriella arbetsprocessen menliga inverkan på folkhälsan och därav betingade
återverkan på samhällsekonomin och samhällssolidariteten».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I det åt rationaliseringsutredningen anförtrodda utredningsuppdraget ingick
jämväl att undersöka örn och i vad mån den inom industrin fortgående
rationaliseringen menligt inverkar på arbetarnas och de anställdas hälsotillstånd.
Detta spörsmål finnes även behandlat i rationaliseringsutredningens
den 10 juni 1939 avgivna betänkande del I (kap. XVI). Såsom framgår
av betänkandet (sid. 231) anordnade utredningen konferenser med representanter
för arbetsgivarnas, arbetarnas och de anställdas organisationer,
därvid även dryftades frågan om ohälsa i industriellt arbete under inflytande
av rationaliseringen. Konferenserna gåvo emellertid icke till resultat några
säkra utgångspunkter för spörsmålets bedömande. De uttalanden, som gjordes,
stredo nämligen i betydelsefulla avseenden mot varandra.

På därom av rationaliseringsutredningen gjord framställning uppdrog
Kungl. Majit åt socialstyrelsen och medicinalstyrelsen -— förstnämnda ämbetsverk
var då såväl yrkesinspektionens chefsmyndighet som tillsynsmyndighet
för sjukkasseväsendet — att gemensamt och i samråd med rationaliseringsutredningen
utarbeta och till socialdepartementet inkomma med
plan och beräkning av kostnaderna för utförande av undersökningar rörande
rationaliseringsåtgärders inverkan på arbetares och anställdas hälsotillstånd.
I skrivelse den 12 juni 1937 framlade berörda ämbetsverk, efter samråd med
rationaliseringsutredningen, dylik plan och beräkning. I rationaliseringsutredningens
nyssnämnda framställning till Kungl. Majit hade utredningen
jämväl hemställt, att, sedan en dylik plan för undersökningarnas verkstäl Bihang

till riksdagens protokoll 1041. 12 sami. 2 avd. Nr 3. 1

Motionen.

Raliunaliseringsutredningen
m. m.

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

yttranden.

lande godkänts av Kungl. Maj:t, socialstyrelsen och medicinalstyrelsen skulle
utföra undersökningarna i enlighet med planen.

Sedan fråga uppkommit örn inrättande av ett statens institut för folkhälsan,
fann Kungl. Maj:t i beslut den 23 december 1937 rationaliseringsutredningens
ifrågavarande framställning för det dåvarande icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Vid 1938 års riksdag fattades efter förslag av Kungl. Majit beslut om
inrättandet av ett sådant institut som nyss sagts. Enligt instruktionen för
institutet åligger det institutet att på det yrkeshygieniska området bland
annat utföra undersökningar rörande ohälsa, som uppkommer genom ogynnsamma
yttre inflytanden i samband nied arbete, samt föreslå åtgärder, som
ur medicinsk synpunkt finnas påkallade för att minska risken för ohälsa
i arbete.

Rationaliseringsutredningen har i sitt ovan berörda betänkande förklarat,
alt det, till följd av de uppgifter, som sålunda åvila statens institut för folkhälsan,
torde böra ankomma på institutet att vidare planlägga och utföra
sådana särskilda undersökningar rörande rationaliseringens verkningar med
avseende å ohälsa i arbete, varom rationaliseringsutredningen väckt förslag.

Utskottet har införskaffat yttranden i anledning av motionen från riksförsäkringsanstalten,
statens institut för folkhälsan, svenska arbetsgivareföreningen
och landsorganisationen.

Det av statens institut för folkhälsan avgivna yttrandet finnes såsom bilaga
fogat vid detta utlåtande.

För det huvudsakliga innehållet i övriga yttranden skall här nedan lämnas
en kortfattad redogörelse.

Riksförsäkringsanstalten erinrar om de uppgifter, som enligt instruktionen
för statens institut för folkhälsan åligger detta institut och för vilka här
ovan redogjorts, samt anför i anslutning härtill:

»Det torde härav framgå, att det närmast får anses ankomma på statens
institut för folkhälsan att, i den utsträckning så finnes påkallat, verkställa
undersökning rörande olika rationaliseringsåtgärders inverkan på arbetarnas
hälsa. Med hänsyn till den erfarenhet rörande arbetsförhållandena
på de olika arbetsställena, som finnes hos yrkesinspektionens befattningshavare,
får det emellertid, för den händelse en sådan undersökning kommer
till stånd, anses angeläget, att densamma utföres under medverkan av yrkesinspektionens
chefsmyndighet.

För egen del anser anstalten det synnerligen önskvärt, att en dylik undersökning
verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med den plan, som
framlagts av socialstyrelsen och medicinalstyrelsen. Beaktas bör emellertid,
att en mera allmän undersökning av ifrågavarande slag säkerligen kommer
att möta stora svårigheter och draga dryga kostnader. Det kan därför
med skäl ifrågasättas, huruvida icke en undersökning att börja med borde
begränsas till en eller ett par industrigrenar, och att man först därefter, på
grundval av det därvid vunna resultatet, beslutar i vad mån undersökningen

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

3

bör föras vidare. Särskilt med hänsyn till nu rådande förhållanden torde en
dylik begränsning av en blivande undersökning få anses väl motiverad.»

Svenska arbetsgivareföreningen avstyrker motionen.

Landsorganisationen framhåller, att den i sitt yttrande över rationaliseringsutredningens
betänkande förordat, att statens institut för folkhälsan
erhölle i uppdrag att företaga utredning i vilket avseende möjligheter funnes
att kunna motverka de ogynnsamma verkningarna på arbetarnas hälsotillstånd
till följd av rationaliseringen. Därest icke institutet redan igångsatt en
sådan undersökning, tillstyrker landsorganisationen den föreliggande motionen
så hilvida, att framställning göres till Kungl. Majit om undersökning
av rationaliseringens och skiftarbetets menliga inverkan på folkhälsan.

De utav riksförsäkringsanstalten och statens institut för folkhälsan avgivna
yttrandena giva vid handen, att en mera allmänt lagd utredning av
de spörsmål, som beröras i motionen, skulle bliva ej blott omfattande och
tidskrävande utan även kostsam. Enligt utskottets uppfattning måste det
även vara förenat med stora svårigheter att från varandra isolera å ena
sidan den industriella mekaniseringens inverkan på arbetarnas hälsa och å
andra sidan alla de många andra faktorer, varav hälsotillståndet röner
inflytande. För utskottet framstår det ock såsom tveksamt, huruvida en
mera allmänt lagd utredning skulle komma att giva några tillförlitliga resultat.

Utskottet anser sig i detta sammanhang därutöver böra framhålla, att —
även om rationaliseringsåtgärderna inom industrin kunna medföra olägenheter
av den art motionären berört — det dock är otvivelaktigt att nämnda
åtgärder inneburit jämväl för arbetarnas del påtagliga fördelar såsom att
rationaliseringen i stor utsträckning minskat det fysiskt tunga arbetet samt
medfört ökade möjligheter till en bättre arbetshygien.

På grund av vad sålunda anförts anser sig utskottet under nuvarande
förhållanden icke böra tillstyrka en mera allmänt lagd utredning av de i
motionen berörda spörsmålen. Härmed vill utskottet icke bestrida lämpligheten
av mera begränsade undersökningar på området. Dessa böra enligt
utskottets mening närmast verkställas av statens institut för folkhälsan,
eventuellt i samarbete nied yrkesinspektionen och annan sakkunskap. Utskottet
förutsätter, att institutet för folkhälsan i enlighet med sin instruktion
ägnar frågan sin uppmärksamhet. I den mån som medel och arbetskrafter
för ifrågavarande undersökningar iiro erforderliga, lärer det i förekommande
fall ankomma på vederbörande myndigheter att föranstalta därom. Med
anledning av vad här ovan anförts finner utskottet icke anledning för riksdagen
att nu göra någon framställning till Kungl. Majit i ämnet.

Utskottet får därför hemställa,

Utskottet.

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1941.

På utskottets vägnar: . i

O. A. NORDBORG.

Närvarande: herrar Nordborg, Heuman, Gottfrid Karlsson, Theodor Magnusson,
Näsström, Anton Svensson, Nils Elowsson och Wennqvist.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

5

Bilaga.

Till Riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Sedan Kungl. Maj:t den 10 februari 1941 anbefallt statens institut för folkhälsan
att till Eder avgiva yttrande över en av herr Ström, Fredrik, i första
kammaren väckt motion nr 170, angående utredning av frågan örn den
industriella mekaniseringens menliga inverkan på folkhälsan m. m., får
institutet härmed anföra följande.

Användningen av »flytande tillverkning», »tempoarbete» och »löpande
band» inom industrien utgör ett led i den fortskridande rationaliseringen.
Frågan om rationaliseringens inverkan på arbetarnas hälsotillstånd har bl. a.
gjorts till föremål för behandling i rationaliseringsutredningens den 10 juni
1939 avgivna betänkande. I sitt yttrande häröver den 8 april 1940 framhöll
styrelsen för statens institut för folkhälsan bl. a. följande.

»I kap. XIV har utredningen berört frågan örn rationaliseringens inverkan
på arbetarnas och de anställdas hälsotillstånd. Utredningen har därvid i
huvudsak begränsat sig till att redogöra för vissa förberedande åtgärder,
som bl. a. genom dess försorg vidtagits i syfte att genom undersökningar
klarlägga hithörande förhållanden. Utredningen förmenar, att det torde böra
ankomma å statens institut för folkhälsan att vidare planlägga och utföra
erforderliga undersökningar å detta område. Till ledning härvid har utredningen
anfört vissa allmänna synpunkter, som återfinnas å sid. 235 i betänkandet.
Härjämte har utredningen förordat, att undersökningen verkställes
örn möjligheterna att erhålla en förbättrad sjukkassestatistik, ägnad
att närmare belysa rationaliseringens verkningar i sjuklighetsavseende.

Enligt styrelsens mening lärer på goda grunder tvekan kunna råda, örn
det för närvarande är möjligt att klarlägga hithörande frågor på sätt utredningen
tänkt sig. När det gäller analys av de många faktorer, som medverka
till uppkomsten av fysisk och psykisk ohälsa, utgör ett orsaksmoment
i de flesta fall icke tillräcklig förklaring, enär ett sjukligt tillstånd oftast
framkallas genom samverkan av flera. Svårigheten blir därför att anskaffa
ett tillräckligt representativt och från biinflytanden fritt material, som till -låter dragandet av bestämda slutsatser i huvudfrågan. Om, såsom i regel
torde bliva fallet i praktiken, många andra faktorer (t. ex. natt-, treskiftsoch
övertidsarbete, närings-, bostads- och familjeförhållanden, konstitutionella
faktorer m. m.) förekomma samtidigt med rationaliseringen, torde det
icke vara möjligt att för ett visst material fastställa de olika faktorernas
inbördes betydelse för uppkommen ohälsa. Häri torde man jämväl hava att
söka en av huvudorsakerna lill att problemet i hela dess vidd ännu icke
synes någonstädes ha upptagits lill lösning.

Därest hithörande undersökningar i den form utredningen tänkt sig skulle
uppdragas åt statens institut för folkhälsan, lärer institutet för en följd avår
fastlåsas vid ett vidlyftigt utredningsarbete, för vars slutförande till ett
påtagligt resultat några garantier icke kunna lämnas. Under rådande förhållanden
synes för övrigt en utredning av denna art knappast låta sig praktiskt
utföras. Styrelsen finner sig emellertid böra framhålla, att bland de
uppgifter, som redan åvila institutet, återfinnas åtskilliga spörsmål, som
intimt beröra ifrågavarande problemkomplex, varför hithörande frågor

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. 12 sand. 2 and. Nr 3. 2

C) Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

kunna förutsättas efter hand bliva föremål för uppmärksamhet från institutets
sida.»

Motionärens framställning om utredning hänför sig till ett mera begränsat,
ehuru icke dess mindre synnerligen viktigt problem, nämligen i första hand
tempoarbetets och de s. k. löpande bandens inverkan på arbetarnas hälsa.
Det är uppenbart, att en vetenskaplig undersökning av en sådan mera omskriven
uppgift lättare låter sig genomföra med utsikt till att praktiskt tilllämpbara
resultat skola kunna erhållas inom rimlig tid än då det gäller
rationaliseringen i dess helhet. I själva verket hava också omfattande undersökningar
häröver redan kommit till utförande på olika håll i utlandet.
Några av dessa beskrivas i professor C. Tarras Sällfors bok »Arbetsstudier
inom industrien» X, kapitel II, Trötthet och industriarbete, sid. 66—68. På
senare år ha ingående undersökningar utförts bl. a. i Tyskland av professor
Graf vid Kaiser-Wilhelm-Institut flir Arbeits-Physiologie och docent H. Deiker
vid universitetet i Göttingen. Jämväl i Amerika och andra länder ha liknande
undersökningar blivit utförda. Institutet har sig bekant, att inom
Ingenjörsvetenskapsakademien en särskild kommitté under ordförandeskap
av överingenjör Alex. Engblom sedan hösten 1939 bl. a. sysselsatt sig med
studier av flytande tillverkning. Kommitténs resultat lära inom den närmaste
tiden komma att publiceras.

Motionären framhåller att frågan örn den flytande tillverkningens användning
inom industrien är av stor betydelse med hänsyn till dess inverkan
på arbetarens fysiska och psykiska hälsa. Av hittills utförda undersökningar
synes framgå, att denna arbetsform, rätt använd, kan medföra minskad
trötthet eller påfrestning på arbetaren, men också, där den användes på ett
oriktigt sätt, medföra ökad risk för olycksfall och överansträngning med
därav följande risker för arbetarens liv och hälsa. Det måste därför anses
av största vikt att gränserna för det tvångsstyrda arbetets ändamålsenliga
användning inom industrien med hänsyn till folkhälsan bliva närmare utredda
och klarlagda. Säkerligen blir en sådan undersökning både omfattande
och tidskrävande icke minst med hänsyn till att förhållandena inom
olika industrier äro synnerligen olikartade.

Till en början torde undersökningen böra uppläggas som ett vetenskapligt
forskningsproblem, vars planläggning, som kräver synnerlig omtanke, bör
ske under medverkan av såväl medicinsk som ingenjörsvetenskaplig sakkunskap.
För att undersökningen inom rimlig tid skall kunna leda till praktiskt
användbara resultat torde den böra bedrivas etappvis. De särskilda
undersökningsuppgifterna torde av utredningens vetenskapliga ledning kunna
fördelas på befinlliga laboratorier, varvid statens institut för folkhälsan
är berett, att i den mån medel och arbetskraft kan ställas till förfogande,
åtaga sig den medicinska delen av dessa undersökningar.

Tomteboda den 8 mars 1941.

ERNST ABRAMSON.

Kuno Quarnå.

Centraltryckeriet, Esselte ali. Stockholm 1941

141460