Statsutskottets utlåtande Nr 86.
5
Nr 86.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1941 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag
till uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid
akademiska sjukhuset i Uppsala.
(2:a avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkten 1
av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i
Uppsala för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 7 mars 1941 dagtecknad proposition,
nr 164, under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att till Uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala, i huvudsaklig överensstämmelse nied det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 7
mars 1941 förordade byggnadsprogrammet, för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
År 1934 beviljade riksdagen ett anslag av 316,375 kronor för uppförande
och inredning av nybyggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset
i Uppsala. De för denna klinik erforderliga byggnadsarbetena hade avsetts
böra etappvis komma till utförande. Det av riksdagen beviljade anslaget
motsvarade hälften av kostnaderna för de till första etappen hörande byggnadsarbetena.
Uppsala läns landsting hade år 1933 anslagit ett lika stort
belopp till byggnadsföretaget att, på samma sätt som tidigare vid liknande
tillfällen ägt rum, utgå i form av räntefritt lån till universitetet.
a) Byggnadsfrågun.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag avser utförande av de till andra
etappen hänförda byggnadsarbetena. Det av departementschefen tillstyrkta
förslaget avser en förlängning av den tidigare uppförda byggnaden med
6
Statsutskottets utlåtande Nr 86.
fyravåningsbyggnad, vartill skulle fogas en flygel i tre våningar. Nybyggnaden
skulle inrymma barnbördsavdelningar m. m.
Byggnadsprogrammet har uppgjorts av vederbörande universitetsmyndigheter
och sedermera granskats av 19/^0 års civila byggnadsordning,
som föreslagit vissa beskärningar och förenklingar, varigenom med hänsyn
till i mars 1941 rådande prisläge ansetts kunna sparas i runt tal 650,000
kronor i byggnadskostnader för det allmänna. Det av byggnadsutredningen
förordade förslaget, vilket godtagits av universitetsmyndigheterna och departementschefen,
har kostnadsberäknats till i runt tal 2,300,000 kronor,
vartill skulle komma kostnader för utrustning, beräknade till 390,000
kronor på grundval av prisnivån i augusti 1939.
Uppsala läns landsting har för sin del i september 1939 till förevarande
ändamål anvisat 1,437,500 kronor, motsvarande hälften av de då till inalles
2,485,000 kronor beräknade byggnads- och utrustningskostnaderna.
Det anvisade beloppet skulle såsom brukligt utgå såsom räntefritt lån till
universitetet under förutsättning att enahanda belopp konune att av riksdagen
beviljas för ändamålet samt »att för byggnadens påbörjande erforderligt
belopp upptoges på riksstat eller beredskapsstat för budgetåret
1940/41».
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:
Av den föreliggande utredningen framginge, att behovet av nya lokaler
för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala vore mycket trängande.
Departementschefen hade blivit övertygad om nödvändigheten av
snabba och genomgripande åtgärder för att avhjälpa de nuvarande missförhållandena.
Då ett uppskov med detta byggnadsföretag icke vore tillrådligt,
borde medel för ändamålet anvisas i sådan ordning, att företaget
kunde med det snaraste igångsättas och utan dröjsmål fullbordas.
Departementschefen tillstyrkte, att nybyggnad för sjukhusets kvinnoklinik
skulle uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med det av civila
byggnadsutredningen framlagda förslaget.
Kostnaderna för anskaffande av erforderliga inventarier hade på sin tid
beräknats till 390,000 kronor. Med hänsyn till de prisstegringar, som därefter
inträffat, torde dessa kostnader numera böra uppskattas till 600,000
kronor. Från klinikens överläkare hade departementschefen emellertid inhämtat,
att kostnaderna med iakttagande av största återhållsamhet vid
inventarieanskaffningen torde kunna vid oförändrade priser nedbringas till
550.000 kronor, med vilket belopp departementschefen ansåge sig böra
räkna.
De sammanlagda kostnaderna kunde alltså beräknas till (2,300,000 -f-f-
550,000 =) 2,850,000 kronor, vilket belopp skulle lika delas mellan staten
och Uppsala läns landsting. Statens andel i kostnaderna bleve sålunda
1.425.000 kronor, vilket belopp trots de betydande prisstegringarna något
understege det av universitetsmyndigheterna ursprungligen äskade.
Av statens andel i byggnads- och utrustningskostnaderna för kvinnokliniken
borde för nästa budgetår anvisas 500,000 kronor. Då av landstingsmedel
ett motsvarande belopp torde komma att stå till förfogande, syntes
anslaget vara tillräckligt för att täcka de byggnadskostnader, som under
nästa budgetår torde komma att gäldas. Därest landstinget med hänsyn till
utformningen av sitt år 1939 fattade beslut i ämnet skulle finna sig nödsakat
fatta nytt beslut, torde Kungl. Majit böra äga efter särskild prov
-
Statsutskottets utlåtande Nr 86.
7
ning medgiva, att de av staten anvisade anslagsmedlen finge tagas i anspråk
redan innan sådant beslut förelåge. Såsom av det redan sagda framginge,
vore det angeläget, att byggnadsarbetena med det snaraste igångsattes.
Hinder syntes ej heller böra möta för sjukhusledningen att, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, redan innan särskilda medel ställts till förfogande
för utrustningskostnadernas bestridande avsluta kontrakt rörande
anskaffning av inventarier m. m., därest så skulle visa sig ur ekonomiska
eller andra synpunkter välbetänkt. En förutsättning vore dock givetvis,
att den sammanlagda anslagsramen, 2,850,000 kronor, icke överskredes.
Den återstående delen av statsbidraget, (1,425,000 — 500,000 =) 925,000
kronor, torde böra anvisas för budgetåret 1942/43.
b) Frågan om formen för landstingets deltagande i kostnader för
nybyggnader vid sjukhuset.
Fråga har uppkommit om ändrad ordning för landstingets deltagande i
finansieringen av nybyggnadsföretag vid akademiska sjukhuset.
Nuvarande förhållanden. Enligt gällande kontrakt mellan universitetet
och landstinget, ingånget år 1900, tillhandahåller universitetet åt landstinget
visst antal vårdplatser på sjukhuset. Härför betalar landstinget en
för varje år bestämd avgift per dag och vårdplats. Av den brist, som uppstår
sedan alla tillgängliga inkomster begagnats, betalar landstinget hälften.
Kontraktet gäller till år 1960. Sist fem år dessförinnan skall överenskommelse
mellan parterna träffas, örn och i sådant fall på vilka villkor förlängning
av kontraktet skall äga rum. Beträffande fördelningen mellan universitetet
och landstinget av kostnader för byggnadsarbeten och dylikt
innehåller kontraktet icke några bestämmelser. I kontraktet medgavs emellertid
landstinget, såsom säkerhet för vissa av landstinget för sjukhusbyggnaderna
beviljade lån, inteckning i sjukhustomten med samtliga därå uppförda
byggnader på villkor att någon ränta icke skulle beräknas på lånebeloppet
samt att detsamma icke heller finge vare sig av universitetet eller
landstinget uppsägas till återbetalning, såvida icke vid kontraktets upphörande
antingen sjukhuset skulle av universitetet avyttras, i vilket fall
länet dock ägde optionsrätt till dess inlösande efter ett värde, som skulle
bestämmas av en på närmare angivet sätt sammansatt nämnd eller ny
överenskommelse emellan universitetet och länet örn sjukvårdens besörjande
av universitetet icke träffades. I båda dessa fall skall hela kapitalet
efter tolv månaders uppsägning till länets landsting återbetalas.
Denna finansieringsform har tillämpats även beträffande senare beviljade
anslag av landstinget till byggnader för akademiska sjukhuset. Frågan örn
ändring härutinnan har emellertid varit föremål för uppmärksamhet.
I samband med frågan örn utförande av de till första byggnadsetappen
hänförda arbetena beträffande den nya kvinnokliniken, vartill 1934 års
riksdag beviljade medel, anförde kanslern för rikets universitet betänkligheter
mot den sedan år 1900 tillämpade finansieringsformen. Riksdagen
framhöll (skrivelsen 1934:304), vikten av att frågan upptoges till övervägande.
Kanslern har sedermera i skrivelse den 5 september 1940 framlagt anbefalld
utredning i denna fråga. Kanslern har därvid icke ansett tillräckliga
8
Statsutskottets utlåtande Nr 86.
skäl föreligga att upptaga förhandlingar med landstinget om ändrade former
för finansieringen av nybyggnader vid sjukhuset. Av utredningen inhämtas
följande:
Uppsala universitets drätselnämnd har efter överläggning med delegerade
representanter för landstingets förvaltningsutskott framhållit, att de räntefria
lån, som landstinget beviljat universitetet i samband med örn- och nybyggnader
för akademiska sjukhuset, numera uppginge till 4,402,921 kronor
36 öre (det år 1939 beslutade lånet för nu ifrågavarande byggnadsföretag
däri ej inräknat). Varje gång landstinget lämnat bidrag i form av
dylika lån, hade universitetet inhämtat Kungl. Maj:ts godkännande av
lånevillkoren. Att landstinget bure en väsentlig del av den ekonomiska
börda, som behovet av nybyggnader skapade, vore självklart. Sjukhuset
vöre universitetets egendom, ehuru landstinget ägde ett avsevärt inflytande
pa förvaltningen av sjukhuset främst genom sina valda ledamöter i direktionen
för. sjukhuset. En utväg, som ur viss synpunkt kunde anses ligga
närmast till hands, vore att söka anordna någon form av samäganderätt
mellan universitetet och landstinget i fråga örn nybyggnad, till vars uppförande
landstinget bidroge. Då tomtmarken vore universitetets, skulle en
sådan ordning dock medföra betydande svårigheter och kunde knappast
tillrådas. En annan lösning vore, att landstinget lämnade sina bidrag som
anslag utan några särskilda villkor. Från landstingets sida torde häremot
med sannolikhet invändas, att då dess andel i nybyggnadskostnaderna numera
uppginge till avsevärda belopp, i regel hälften av kostnaderna, ett
utbyte av den hittills använda formen mot en sådan ny form icke kunde
anses grundat. I främsta rummet torde emellertid som skäl mot en förändring
i förevarande avseende kunna hänvisas till att faran för att universitetet
vid det nu gällande kontraktets utgång bleve nödsakat att inlösa
de ifrågavarande lånen mänskligt att döma icke vore allvarlig.
Enligt kanslerns mening vore den praktiserade lånefonden visserligen
föga rationell, men den syntes icke medföra några särskilda komplikationer
i mellanhavandet mellan universitetet och landstinget. Skulle en avveckling
av samarbetet äga rum vid avtalstidens utgång -— vilket ju vore föga
sannolikt — torde omfattande förhandlingar därom påkallas, varvid avtalets
bestämmelser i nu ifrågavarande punkt endast bleve ett moment i förhandlingarna.
På grund av det anförda och under hänvisning till vad drätselnämnden
yttrat ansåge kanslern tillräckliga skäl icke föreligga att upptaga
förhandlingar med landstinget örn andra former för finansieringen av
nybyggnader vid sjukhuset än de enligt kontraktet stipulerade och i hittillsvarande
praxis anlitade.
_ Statskontoret har ifrågasatt sådan ändring beträffande formen för finansieringen
av landstingets andel i kostnaderna för byggnader vid akademiska
sjukhuset, att landstinget icke skulle vara berättigat att efter uppsägning
av ifrågavarande lån återfå större kapital än som motsvarade hälften av
sjukhusbyggnadernas värde å lånebeloppets förfallodag.
I samtliga de fall, då efter det 1900 års kontrakt ingåtts landstinget bidragit
till finansieringen av nybyggnadsarbeten vid sjukhuset, hade bidragen
lämnats i form av räntefria lån till universitetet emot rätt till inteckning
i sjukhustomten med därå befintliga byggnader. Det sammanlagda
lånebeloppet uppginge för närvarande till 4,402,921 kronor 36 öre, medan
enligt specifikationen av statens allmänna fastighetsfonds fastighets- och
värdeminskningskonton m. m. för budgetåret 1938/39 fastighetsvärdet för
Statsutskottets utlåtande Nr 86. 9
sjukhuset per den 30 juni 1939 uppinge till 8,632,250 kronor, därav markvärde
181,000 kronor och byggnadsvärde 8,451,250 kronor. Av en jämförelse
framginge, att lånebeloppet vid sagda tidpunkt uppgått till mer än
50 procent av byggnadsvärdet.
Därest jämväl i fortsättningen landstingets bidrag till byggnadskostnaderna
skulle lämnas i form av räntefria lån, torde kunna förutses, att det
sammanlagda lånebeloppet bomme att avsevärt överstiga hälften av byggnadsvärdet.
Helt uteslutas kunde icke, att lånebeloppet vid tidpunkten för
kontraktets utlöpande komme att sammanfalla med eller överstiga byggnadsvärdet.
Den situationen skulle således kunna tänkas uppkomma vid
kontraktets upphörande, att staten bleve pliktig till landstinget utbetala
ett kapitalbelopp, som överstege sjukhusets värde vid samma tidpunkt. Ett
dylikt resultat framstode enligt statskontorets mening som orimligt. En
omreglering i förevarande hänseende syntes därför böra komma till stånd,
och förhandlingar således upptagas med landstinget om ändrade former
för finansieringen av kommande nybyggnader vid sjukhuset.
Departementschefen har yttrat, att då spörsmålet till sina praktiska konsekvenser
— kontraktet utlöpte år 1966 — icke nu syntes vara av större
betydelse, skäl icke torde föreligga att låta med den föreliggande byggnadsfrågans
lösning anstå till dess förhandlingarna avsatt ur statens synpunkt
godtagbart resultat. Däremot vore det önskvärt, att förslag till överenskommelse
förelåge i så god tid, att riksdagen kunnat slutligt pröva frågan,
innan riksdagen anvisade anslag till ytterligare byggnadsarbeten vid sjukhuset.
Inom en näraliggande framtid torde från universitetets sida framkomma
förslag om anvisande av medel till byggnadsarbeten inom andra
delar av akademiska sjukhuset.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit vad departementschefen i ärendet anfört giva utskottet
anledning till erinran eller yttrande. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Uppförande av byggnad för kvinnokliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala, i huvudsaklig
överensstämmelse med det av föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 7 mars 1941 förordade byggnadsprogrammet, för budgetåret
1941/42 såsom kapitalinvestering i statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Stockholm den 22 april 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Utskottet.
Närvarande: se under utlåtandet nr 85.