Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1941 kl. 5 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj.t har i propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1941/42 (punkt 1, sid. 2—4, av det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42, dels ock till Ecklesiastikdepartementet : Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 15,000 kronor. De
partementschefen framhåller, bland annat, att det genom tillämpning av
gällande föreskrifter rörande begränsning av vikariatsförordnanden och nyanställning
av personal m. m. varit möjligt att för innevarande budgetår
ej oväsentligt nedbringa belastningen på ifrågavarande anslag. Departementschefen
förklarar sig räkna med möjligheten av att genom liknande åtgärder
även för nästa budgetår hålla medelsåtgången nere. Vissa besparingsåtgärder
i övrigt ha ansetts möjliga att vidtaga. — Att trots de nämnda besparingsåtgärderna
en anslagshöjning erfordras, sammanhänger med det rörliga tillläggets
höjning till 15 procent samt med de av 1940 års urtima riksdag
godkända ändrade grunderna för beräkning av avlöningsanslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis ifrågavarande
förslag.

I detta sammanhang erinrar utskottet därom, att de ändrade grunderna
för beräkning av avlöningsanslag samt det rörliga tilläggets stegring till 15
procent som regel medfört behov av höjning av de under åttonde huvud Bihang

till riksdagens protokoll 1911. 6 sami. Nr 8. 1

Utskottet.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

titeln uppförda avlöningsanslagen. Vidare får utskottet erinra, att under
vederbörande omkostnadsanslag inberåknats vissa utgifter för sjukvård m. m.,
vilka för närvarande belasta avlöningsanslagen. Utskottet har icke ansett
erforderligt att i det följande vid redogörelserna för innebörden av Kungl.
Maj:ts förslag i varje särskilt fall angiva de anslagsförändringar, som föranledas
av nämnda omständigheter.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.....kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ » 210,000

3. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit................. » 1,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 117,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 48,000

Summa förslagsanslag kronor 400,000;

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4), vilket innebär en anslagsminskning med
3,500 kronor, väsentligen betingad av överflyttande av vissa utgifter till
kommunikationsdepartementets omkostnadsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
54,700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, sid. 5), vilket innebär en anslagshöjning med 26,500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 3

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 163,000

2. Avlöningar till icke ordinarie personal » 86,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_37,600

Summa förslagsanslag kronor 287,500;

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 287,500 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 6), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 48,200 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 7), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 7 och 8), vilket innebär
en av ökade avlöningskostnader för bokbinderipersonal betingad anslagshöjning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 25,500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 7, sid. 8 och 9), vilket innebär en anslagshöjning med 8,800
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................ kronor 105,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 48,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... . . . » 23,550

Summa kronor 176,550;

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 180,500 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 9 och 10), vilket innebär en anslagshöjning med 1,800
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 47,000 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 10), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 700 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 11 och 12),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 36,000 kronor.

lim) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 11,
sid. 12—16) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42, dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 336,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr O. Holmdahl väckt motion (II: 123), vari hemställts, att
riksdagen i avvaktan på resultatet av den förnyade utredning, som ställts
i utsikt, måtte bevilja pedagogiska biblioteket för nästkommande budgetår
samma anslag, som för närvarande utgår, nämligen 4,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslag till kungl, biblioteket innebär
— förutom vissa ändringar i avlöningsstat en, som betingas av de nya
grunderna för beräkning av avlöningsanslag samt av det rörliga tilläggets
höjning — att en anslagspost å 2,000 kronor till redigering av tioårsregistret
till accessionskatalogen uteslutits samt att anslagsmedlen till icke-ordinarie
personal minskas med 9,000 kronor. Departementschefen har äA*en förutsatt,
att medel till avlönande av filosofie doktoin Toni Schmid, vilken är

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

sysselsatt med undersökning av i kammararkivet och riksarkivet förvarade
äldre arkivalieomslag, fortfarande skall utgå av kungl, bibliotekets avlöningsanslag,
varvid förutsatts, att hon från och med nästa budgetår skulle
erhålla lön som befattningshavare i lönegraden Eo 16.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit frågan örn anslag
för nästa budgetår till pedagogiska biblioteket samt därvid anfört
huvudsakligen följande:

Styrelsen för pedagogiska biblioteket hade hemställt örn fortsatt anvisande
på riksstaten av medel till bibliotekets verksamhet samt att bibliotekets anslag
måtte höjas med 1,200 kronor till 5,700 kronor.

Pedagogiska biblioteket hade sedan år 1900 åtnjutit av riksdagen beviljade
anslag. Från och med hösten 1926 hade biblioteket kostnadsfritt erhållit
lokaler i ämbetsbyggnaden vid Hantverkargatan i Stockholm, samma hus,
i vilket skolöverstyrelsen hade sina ämbetslokaler. Anslaget till bibliotekets
verksamhet hade sedan budgetåret 1926/27 utgått med belopp, som varierat
mellan 6,000 och 7,000 kronor. För innevarande budgetår hade anslaget
av statsfinansiella skäl sänkts till 4,500 kronor. Samtidigt hade Stockholms
stad minskat sitt bidrag till bibliotekets verksamhet från 2,000 kronor till
1,000 kronor. Biblioteket åtnjöte icke några andra anslag av allmänna medel
än de nu nämnda.

Skolöverstyrelsen hade såtillvida tillstyrkt biblioteksstyrelsens framställning,
att överstyrelsen hemställt om en anslagshöjning med 500 kronor till 5,000
kronor. Överstyrelsen hade erinrat om de tidigare — senast år 1933 —
verkställda utredningarna rörande möjligheten av en förening i en eller
annan form av pedagogiska biblioteket med annat bibliotek i Stockholm,
vilka utredningar emellertid givit negativt resultat. Enligt överstyrelsens
mening hade förhållandena sedan dess icke undergått någon förändring.

Redogörelser för de av överstyrelsen omnämnda utredningarna hade lämnats
i 1930 års åttonde huvudtitel och 1934 års åttonde huvudtitel. Vid dessa
utredningar hade framhållits bland annat, att kungl, biblioteket saknade utrymme
för pedagogiska bibliotekets till över 55,000 band uppskattade bokbestånd
samt att Stockholms stadsbibliotek avböjt varje tanke på sammanslagning.
Skolöverstyrelsen hade år 1933 för egen del uttalat, att överstyrelsen
icke reste någon principiell invändning mot att övertaga bibliotekets
skötsel men ansåge sig ur stånd att göra detta utan särskilda anslag av
ungefär samma storleksordning, som kommit pedagogiska biblioteket till del.

Under nuvarande förhållanden kunde departementschefen icke förorda,
att pedagogiska biblioteket utöver det statsunderstöd, som tillkomme detsamma
därigenom att statsverket kostnadsfritt tillhandahölle lokaler, erhölle
understöd från särskilt för biblioteket på riksstaten uppfört anslag. Enligt
departementschefens mening borde ånyo sorgfälligt undersökas, huruvida icke
kungl, biblioteket eller skolöverstyrelsen skulle kunna utan höjning av de
till dem utgående anslagen åtaga sig skötseln av biblioteket. Härvid förutsattes,
att biblioteket även i fortsättningen skulle vara förlagt till de nuvarande
lokalerna. Skulle en sådan lösning av frågan icke vara möjlig och
kunde bibliotekets nuvarande huvudman — stiftelsen pedagogiska biblioteket
— icke fullfölja biblioteksverksamheten, torde böra övervägas, huruvida
icke verksamheten borde anknytas till Stockholms högskola. Enligt
vad departementschefen under hand inhämtat, voro det för denna högskola
möjligt att utan bidrag av statsmedel övertaga bibliotekets förvaltning.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det i motionen II: 123 framställda yrkandet har anförts i
huvudsak följande:

Då den av departementschefen ifrågasatta förnyade undersökningen icke
kunde anses innebära ett tillräckligt skäl för inhiberandet av statsanslag till
pedagogiska biblioteket, borde i avvaktan på utredningens resultat förnyat
anslag beviljas för verksamhetens bedrivande under nästa budgetår.

Pedagogiska biblioteket hade på sin tid bildats av intresserade personer
inom Stockholms lärarsällskap. Med bibliotekets ökade tillväxt och utnyttjande
hade tanken uppstått på att giva biblioteket en mera självständig
ställning. Stockholms lärarsällskap hade i skrivelse till Kungl. Maj:t den
11 november 1911 godkänt vissa tillägg till bibliotekets stadgar, bland annat
att, om sällskapet upplöstes eller av annan anledning ej längre kunde taga
befattning med biblioteket, Kungl. Maj:t skulle bestämma, huru med biblioteket
skulle förfaras. I skrivelse till Kungl. Majit den 14 april 1917 hade
lärarsällskapet frånträtt all äganderätt till biblioteket, och den 22 juni 1918
hade Kungl. Majit föreskrivit, att en stiftelse, benämnd stiftelsen pedagogiska
biblioteket i Stockholm, skulle av Stockholms lärarsällskap övertaga
biblioteket och förvalta dess egendom. Enligt av Kungl. Majit fastställda
stadgar stöde pedagogiska biblioteket under inseende av skolöverstyrelsen,
som hade att utse bibliotekets styrelse.

Pedagogiska biblioteket hade sålunda utvecklats till ett av staten ägt,
offentligt bibliotek med fastställd tid för öppethållandet och bestämda regler
för utlåning i likhet med andra vetenskapliga offentliga bibliotek. Tack vare
att biblioteket sedan gammalt åtnjöte förmånen av tjänstebrevsrätt hade
biblioteket kunnat förmedla boklån till på andra orter belägna bibliotek.

Pedagogiska biblioteket vore allt sedan sin början det enda offentliga
biblioteket i Sverige med avgränsad uppgift att förvärva litteratur rörande
uppfostran, undervisnings- och skolväsen och annan därmed sammanhängande
litteratur. Sedan 1890 upptoges bibliotekets nyförvärv av utländsk
litteratur i den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen.

Det vore uppenbart, att ett pedagogiskt bibliotek av den storleksordning
det här vore fråga om — biblioteket torde omfatta mellan 55 och 60,000
band —- vilket därtill vore det enda i sitt slag i vårt land, måste anses äga
ett stort värde för vårt lands undervisningsväsen. Icke minst för den centrala
skolledningen, till vilken det genom sin förläggning i omedelbar anslutning
till skolöverstyrelsens lokaler vore nära knutet, vore ett bibliotek
av detta slag av ovärderlig betydelse, och det kunde otvivelaktigt, örn det
vidmakthölles, i detta avseende få en ännu större betydelse i framtiden.
Aven för det tilltänkta psykologiskt pedagogiska institut, varom 1936 års
lärarutbildningssakkunniga framlagt förslag, kunde ett vidmakthållande av
detta bibliotek bliva av största betydelse.

Av det sagda syntes framgå, att varje åtgärd, som kunde medföra ett
försvagande av biblioteket eller ett äventyrande av de värden för svenskt
undervisningsväsen, som det inneslöte, borde undvikas. Ett fortsatt beviljande
av det statsanslag, som nu utginge, torde åtminstone för närvarande
och till dess den bebådade utredningens förslag förelåge vara den för staten
billigaste formen för upprätthållandet av biblioteket.

Det förhölle sig nämligen så, att även om kungl, biblioteket eller skolöverstyrelsen
skulle övertaga skötseln av detta bibliotek utan höjning av de

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

till dessa institutioner utgående anslagen, staten likväl torde få åtaga sig
vissa kostnader för den nuvarande organisationens avveckling.

Den nuvarande bibliotekarien hade antagits att vara bibliotekarie vid
biblioteket från och med den 1 juni 1925. Den föregående bibliotekariens
lön hade varit 5,000 kronor med en daglig tjänstgöring av fem timmar,
vilken lön utgjort villkor för statsbidraget. Vid den nuvarande bibliotekariens
tillträde hade tjänstetiden ökats till sex timmar och lönen sänkts till
4,500 kronor, varvid styrelsen förutsatt, att bibliotekarien i mån av intjänade
tjänsteår skulle erhålla ålderstillägg. Så hade sedermera också skett (ett
ålderstillägg å 150 kronor från och med budgetåret 1932/33, ett å 350 kronor
från och med budgetåret 1937/38), och sedan budgetåret 1937/38 utginge
således bibliotekariens lön med 5,000 kronor. Bibliotekarien hade alltså med
innevarande budgetårs utgång varit anställd i pedagogiska bibliotekets tjänst
fulla 16 år. Vid utnämningen till sin nuvarande tjänst hade bibliotekarien
varit anställd som extra kanslibiträde vid kungl, biblioteket med särskilda,
av Kungl. Maj:t föreskrivna löneförmåner. Då hon antagits till extra biträde
i kungl, biblioteket med full tjänstgöring redan den 1 april 1919, hade hon
således vid sin avgång från kungl, biblioteket den 31 maj 1925 haft mer
än sex fulla tjänsteår, vilken tid borde läggas till hennes sexton års långa
tjänstgöring vid pedagogiska biblioteket. Under sådana omständigheter och
med hänsyn till det arbete, som bibliotekarien nedlagt i det allmännas tjänst,
torde statsmakterna svårligen kunna underlåta att, örn pedagogiska biblioteket
i sin nuvarande form nedlades och bibliotekariens tjänst indroges,
sörja för att bibliotekarien tilldelades åtminstone förtidspension efter längden
av sin tjänstgöring dels vid kungl, biblioteket, dels vid pedagogiska
biblioteket.

Genom fortsatt beviljande av nu utgående statsanslag torde — om biblioteket
även i fortsättningen som hittills finge åtnjuta anslag från Stockholms
stad — den nuvarande organisationen i stort sett kunna bibehållas, medan
däremot biblioteket för inköp av ny litteratur skulle bliva beroende av det
tillskott, som från enskilt håll kunde ställas till förfogande.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts här ifrågavarande
förslag beträffande kungl, biblioteket och tillstyrker alltså, att avlöningsanslaget
till kungl, biblioteket för nästa budgetår uppföres med ett
belopp av 336,400 kronor.

I anledning av departementschefens i detta sammanhang gjorda uttalande
angående pedagogiska biblioteket och det i motionen II: 123 framställda
yrkandet örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag å 4,500 kronor
till bibliotekets verksamhet får utskottet anföra följande. Departementschefen
har ansett att det under vissa förutsättningar borde tagas i övervägande
att anknyta bibliotekets verksamhet till Stockholms högskola. En dylik
lösning kan utskottet för sin del icke förorda, då utskottet av olika skäl
finner det mindre lämpligt att till en enskild högskola förlägga ett bibliotek
av huvudsakligen statlig karaktär. Den tidigare framförda tanken att förena
pedagogiska biblioteket med kungl, biblioteket synes av praktiska och lokala
skäl knappast vara genomförbar, därest biblioteket — såsom torde vara att
förorda — lokalt förblir förlagt till ämbetsbyggnaden vid Hantverkargatan.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Däremot anser utskottet, att det pedagogiska biblioteket har sin naturliga
anknytning till vårt skolväsendes centrala ledning, nämligen skolöverstyrelsen,
för vilket ämbetsverk biblioteket, såsom även i den i ämnet väckta
motionen framhålles, har avsevärd betydelse. Med hänsyn härtill och då
biblioteket även i övrigt har en värdefull uppgift att fylla, synes det utskottet
angeläget, att bibliotekets verksamhet icke nedlägges. Detta torde
väl icke heller hava varit departementschefens avsikt och utskottet utgår
ifrån att antingen skolöverstyrelsen utan höjning av ämbetsverkets anslag
skall kunna bestrida kostnaderna för bibliotekets skötsel eller att Kungl. Maj:t
med anlitande av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel skall sörja för
bibliotekets vidmakthållande. Utskottet förutsätter vidare, att bibliotekets
organisation även i fortsättningen kommer att bliva sådan, att bidrag från
Stockholms stad alltjämt kan påräknas. Det synes utskottet självfallet, att
den nuvarande vid biblioteket anställda bibliotekarien, som kan räkna en
mångårig anställning vid kungl, biblioteket och pedagogiska biblioteket,
därest vederbörande måste lämna sin hittillsvarande anställning vid sistnämnda
bibliotek på grund av att biblioteket befinnes böra omorganiseras,
kommer att i en eller annan form hållas skadeslös härför.

Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 123 få anses besvarad.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................ kronor 150,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 148,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 38,000

Summa förslagsanslag kronor 336,400;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 336,400 kronor.

II. att motionen II: 123 må anses besvarad med vad utskottet
i det föregående anfört.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, sid. 16 och 17), vilket innebär en anslagshöjning med
5,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 60,200 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 17), vilket innebär en i besparingssyfte
vidtagen anslagsminskning med 13,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................kronor 24,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 12,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_5,800

Summa förslagsanslag kronor 42,000;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 42,000 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Stifts- och landsbiblioteken:
Bokinköp och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, sid. 18 och 19), vilket innebär en höjning av det förstnämnda
anslaget med 100 kronor och oförändrad medelsanvisning beträffande
det sistnämnda, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1,900 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
ett reservationsanslag av 10,800 kronor.

16:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 16, sid.
19 och 20) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42, dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 253,000 kronor.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagsökning med 24,000 kronor, vilken
uppkommit å ena sidan genom höjning av anslagsmedlen till rörligt

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

tillägg samt genom en formell uppräkning av anslaget i samband med de
ändrade grunderna för beräkning av avlöningsanslag, å andra sidan genom
vissa anslagsminskningar, i främsta rummet åstadkomna genom indragning
av en extra ordinarie expeditionsvaktsbefattning och minskning av anslagsmedlen
till nattlig bevakning med 5,400 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att förevarande anslag i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett
belopp av 253,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet emellertid velat fästa uppmärksamheten
på att de i Stockholm befintliga, med anslag under åttonde huvudtiteln
uppehållna eller understödda museala institutionerna äro i hög grad
såväl organisatoriskt som lokalt splittrade. Vederbörliga avlönings- och
omkostnadsanslag utgå sålunda på riksstaten till nationalmuseum, livrustkammaren,
naturhistoriska riksmuseet, statens etnografiska museum, statens
historiska museum och ostasiatiska arkeologiska samlingarna. Nationalmuseum
lyder närmast under en museichef, som vid sin sida för behandling
av särskilda frågor har en nämnd, vari ingå vissa av museets tjänstemän.
Livrustkammaren står under inseende av nordiska museets nämnd.
Riksmuseet och etnografiska museet äro ställda under vetenskapsakademiens
inseende och vård, medan statens historiska museum och de ostasiatiska
samlingarna äro knutna till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Samtliga nyssnämnda museala institutioner — frånsett livrustkammaren,
sorn är inrymd i nordiska museets byggnad, och östasiatiska samlingarna,
för vilka lokaler äro förhyrda i handelshögskolans hus vid Sveavägen —
disponera över egna byggnadskomplex. Med bidrag av statsmedel understödjas
för närvarande vidare nordiska museet, egyptiska museet, Cypernsamlingarna
och musikhistoriska museet. För dessa ändamål äskas även
för nästa budgetår anslag av statsmedel. Målsmän för sistnämnda institutioner
äro respektive nordiska museets nämnd, Egyptenkommitten, Cypernkommittén
och styrelsen för stiftelsen musikhistoriska museet. Nordiska
museet är till övervägande del inrymt i museibyggnaden å Lejonslätten,
egypt''ska museet i lokaler vid Järntorget, Cypernexpeditionens fyndmaterial
delvis i vitterhetsakademiens lokaler, Storgatan 41, delvis i en intilliggande
ekonomibyggnad och musikhistoriska museet i lokaler vid Floragatan.
En koncentration av ifrågavarande museala verksamhet med hänsyn
till dess historiska, kulturhistoriska eller konstnärliga art synes utskottet
med fog kunna ifrågasättas, varom närmare utredning torde böra
verkställas. Det nuvarande förhållandet innebär nämligen en splittring,
som varken från ekonomisk, vetenskaplig eller museal synpunkt synes vara
ändamålsenlig. Utskottet anser en rationalisering på detta område eftersträvansvärd,
en rationalisering, som bör taga i sikte att inom lämpliga
gränser nedbringa statens utgifter för ifrågavarande ändamål. Det torde böra

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

ankomma på Kungl. Maj:t att taga denna fråga under närmare övervägande
och på lämpligt sätt låta verkställa den av utskottet ifrågasatta utredningen.
Utskottet får slutligen erinra om, att 1935 års museisakkunniga i sitt den
15 oktober 1936 avgivna betänkande (statens offentliga utredningar 1936:44)
framlagt förslag angående sammanförande och organisation av i Stockholm
befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna och främre orienten,
vilken utredning är beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .....................kronor 119,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 8,630

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 92,350

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 33,020

Summa förslagsanslag kronor 253,000;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 253,000 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, sid. 21), vilket innebär en huvudsakligen av de höjda
bränslepriserna föranledd anslagshöjning med 6,200 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 47,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 18, sid. 21 och 22), vilket innebär
en anslagsminskning i besparingssyfte med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.

19:o) Livrustkammaren: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (puukt 19,
sid. 22—24) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för livrustkammaren, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42, dels ock till Livrustkammaren: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 62,700 kronor.

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 11,200 kronor.

Livrustkammarens anslagsbehov borde, framhåller departementschefen, bedömas
med utgångspunkt från att de evakueringsanordningar, som för
närvarande vore vidtagna, i huvudsak komme att bestå även under nästa
budgetår. Härigenom möjliggjordes en icke obetydlig minskning av den
eljest erforderliga medelsanvisningen. Då det emellertid vore uppenbart,
att dessa anordningar så snart förhållandena det medgåve borde upphöra
och samlingarna åter göras tillgängliga för allmänheten, förutsatte departementschefen,
att det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att under budgetåret
1941/42 vid förefallande behov medgiva museiledningen rätt att i
erforderlig omfattning överskrida de för museet med maximerade belopp
anvisade anslagsmedlen med högst de belopp, som genom evakueringsanordningarna
kunnat inbesparas.

Beträffande avlöningsanslaget borde medel sålunda icke beräknas för
avlöning åt två ordinarie expeditionsvakter, varigenom en besparing av i
runt tal 8,400 kronor ernåddes. Vidare syntes de eljest erforderliga anslagsmedlen
till avlöningar åt icke-ordinarie personal kunna minskas med i runt
tal 4,700 kronor, avseende skrivbiträdeshjälp, extra biträdespersonal o. dyl.
Då befattningen som föreståndare för livrustkammaren bleve vakant under
nästa budgetår på grund av den nuvarande innehavarens avgång med pension,
torde kunna räknas med minskad belastning för budgetåret 1941/42
på posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. På grund härav torde
denna post kunna sänkas med ytterligare 6,000 kronor.

Med hänsyn till det anförda samt med beaktande av det rörliga tilläggets
höjning till 15 procent och de beslutade nya grunderna för avlöningskostnadernas
beräkning uppskattade departementschefen livrustkammarens avlöningsutgifter
för nästa budgetår till förslagsvis 62,700 kronor.

fe

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
under hänvisning till vad utskottet under punkten 16:o) i det föregående
anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .........................kronor 14,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 39,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 9,000

Summa förslagsanslag kronor 62,700;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 62,700 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Omkostnader. Livrustkammaren: Underhåll
och ökande av samlingarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20, sid. 24), vilket innebär en höjning av det förstnämnda anslaget

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

med 4,800 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Livrustkammaren: Omkostnader ett förslagsanslag
av 11,400 kronor;

b) till Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna
ett reservationsanslag av 500 kronor.

21 :o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 21, sid. 25—27) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till Naturhistoriska
riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 352,000 kronor.

Kungl. Majda förslag innebär — förutom de ändringar i avlöningsstaten,
som huvudsakligen betingas av den beslutade omläggningen av avlöningsstaternas
uppställning samt det rörliga tilläggets höjning till 15 procent —
vissa besparingsåtgärder. Sålunda har ifrågasatts dels en minskning av det
till konservatorselever utgående beloppet från 2,550 kronor till 1,750 kronor,
dels ock en sänkning med 3,750 kronor av anslagsmedlen till extra bevakning
i skådesamlingarna, nu 6,750 kronor, i samband med en avkodning
av visningstiden.

Beträffande konserveringsarbetet har från museets sida upplysts:

Till konservatorselever utginge för närvarande ur delposten till grundavlöningar
til! övrig icke-ordinarie personal ett belopp av 2,550 kronor,
varav 1,750 kronor disponerades av vertebratavdelningen, medan återstoden,
800 kronor, användes för utbildning av preparatorer och museibiträden även
vid övriga avdelningar samt för beredande av möjlighet till provtjänstgöring
för dessa befattningar. Beloppet å 800 kronor ansåges kunna såsom en
nödfallsutväg temporärt indragas. Däremot kunde beloppet å 1,750 kronor
svårligen undvaras. Vertebratavdelningen disponerade två konservatorsbefattningar
å ordinarie stat (lönegraderna A 17 respektive A 15). Under
rådande förhållanden kunde uppstoppningsarbetet inskränkas. Under senare
år hade konstant endera av konservatorerna — och tidvis bägge — åtnjutit
tjänstledighet till följd av sjukdom, som sannolikt ådragits genom arsenikförgiftning
i tjänsten. Fortsatt långvarig tjänstledighet av angivet skäl vore
att förutse för åtminstone en av befattningshavarna. Genom att under kristiden
indraga hittills permanent förekommande vikariat i dylikt fall kunde
en viss besparing ernås. Denna besparing vore dock möjlig endast under
förutsättning att elevanslaget finge kvarstå, varigenom avdelningen skulle
kunna bibehålla en nödvändig hjälpkraft för sådana museitekniska göromål,
som ej kunde handhavas av den ende tjänstgörande konservatorn.

Departementschefen har beträffande de ifrågasatta besparingarna anfört:

De besparingsåtgärder, som ifrågasatts av museiledningen, funne departementschefen
sig kunna tillstyrka. Anslagsmedlen till konservatorselever torde

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kunna sänkas, utan att därigenom museets verksamhet nämnvärt försvårades.
En skälig avkortning av visningstiden syntes kunna ske, utan att allmänhetens
berättigade intressen träddes för nära. Genom dessa åtgärder
möjl‘ggj°rdes dels en reduktion av avlöningsanslaget med i runt tal 4,600
kronor, dels en minskning av bränslekostnaderna. Departementschefen förutsatte,
att vikarier icke förordnades på konservatorsbefattningarna vid uppkommande
ledighet samt att förslag rörande inskränkning i tiden för museets
öppethållande av museiledningen underställdes Kungl. Maj:t i den mån
beslutanderätten icke tillkomme museiledningen.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat är den i lönegraden A 15 å
personalförteckningen för riksmuseet uppförda konservatorsbefattningen för
närvarande vakant. Det synes utskottet icke erforderligt att nämnda befattning
under nu rådande förhållanden återbesättes eller att vikarie förordnas
å befattningen. Däremot torde skäligen böra medgivas, att vikarie
i förekommande fall må förordnas å den andra på museets personalförteckning
uppförda ordinarie konservatorstjänsten. På grund av vad utskottet
sålunda föreslagit torde anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
kunna minskas med i runt tal 6,500 kronor till 223,500 kronor, anslagsposten
till rörligt tillägg med i runt tal 1,000 kronor till 43,400 kronor
och avlöningsanslagets slutsumma med 7,500 kronor till 344,500 kronor.

I övrigt anser sig utskottet kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och får alltså — under hänvisning till vad under punkten 16:o) här
ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......r-................kronor 223,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 9,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 67,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 43,400

Summa förslagsanslag kronor 344,500;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 344,500 kronor.

22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 27 och 28), vilket innebär en anslagsminskning
med 100 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
49,200 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 29),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 47,000 kronor.

24:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor, får utskottet — under hänvisning till vad under
punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 25,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 23,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_5,600

Summa förslagsanslag kronor 55,000;
b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 55,000 kronor.

25:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning
med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
20,900 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid.
31), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 27, sid. 32—39), vilket innebär en av besparingsskäl föranledd
anslagssänkning med 17,000 kronor, får utskottet — under hänvisning till
vad under punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 208,000 kronor.

28:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 28, sid. 39—41), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 20,000
kronor.

29:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 29, sid. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, får utskottet, — under hänvisning till vad
under punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 15,500 kronor.

30:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 30, sid. 42), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet
— under hänvisning till vad under punkten 16:o) här ovan anförts
— hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av 13,200 kronor.

31:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 31, sid. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, får utskottet — under hänvisning till
vad under punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

32:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Wagnsson (I: 52) och den
andra inom andra kammaren av herrar O. Malmborg och L. V. Lindén
(II: 171), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till
svenska skolmuseet anvisa oförändrat belopp, 1,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

I motionerna erinras, att statsanslag till ifrågavarande ändamål utgått
ända sedan år 1912. Under tiden 1933/40 hade anslaget utgjort 3,500
kronor men hade för innevarande budgetår sänkts till 1,000 kronor.

Museets utgifter uppginge till omkring 6,000 kronor. (Häri inginge icke
lokalhyra, emedan museet disponerade fri lokal i ämbetshuset, Hantverkargatan
29). Under år 1940, då statsanslaget så avsevärt minskats, hade emellertid
utgifterna beskurits i möjligaste mån. Ur allmänna medel hade
museet — förutom statsbidraget — erhållit ett anslag från Stockholms
stad, uppgående under år 1940 till 500 kronor. För övrigt hade museet
varit hänvisat till enskilda medel, vilka i första hand tillskjutits av museets
huvudman, Sveriges allmänna folkskollärarförening. Därest statsbidraget
nu skulle komma att helt indragas, måste tydligen det ekonomiska ansvaret
för museet falla så gott som uteslutande på denna förening, örn museets
gagnande verksamhet skulle kunna uppehållas. Någon ytterligare begränsning
av museets utgifter torde nämligen icke kunna ske i någon nämnvärd
utsträckning utan att museets verksamhet och betydelse äventyrades.

Beträffande de skäl, som ytterligare anförts till stöd för ifrågavarande
yrkande, hänvisas till motionen I: 52.

Det svenska skolmuseet tjänar otvivelaktigt allmänna pedagogiska intressen
och är av värde för olika lärarkategorier och skolor i vårt land. Med
hänsyn härtill har museet också under en följd av år åtnjutit understöd av
statsmedel. På grund av rådande statsfinansiella förhållanden har förslag
örn understöd till museet för nästa budgetår icke framställts av Kungl.
Majit. Utskottet anser sig av samma skäl icke nu kunna förorda anslag för
ifrågavarande ändamål och måste alltså avstyrka bifall till de i ämnet
väckta motionerna.

Utskottet hemställer förty,

att motionerna 1:52 och 11:171 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Kyrkliga ändamål.

33:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen
och stiftsnämnderna: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 32) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

34:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 33,
sid. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 2

Utskottet.

(8 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35;o) Vissa ersättningar tili kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 34, sid. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.

36:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 35, sid. 44), vilket innebär en av ökad belastning å
anslaget betingad anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till
följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

37:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Majds förslag (punkt 36, sid. 44 och 45), vilket innebär en anslagsminskning
med 600 kronor, möjliggjord genom vissa besparingsåtgärder,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 11,900 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid
Universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med
Kungl. Majds förslag (punkt 37, sid. 46), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av 3,300
kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

39:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 38, sid. 46), vilket innebär en
av dyrtidstilläggets stegring betingad anslagshöjning med 2,200 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska
församlingar i utlandet för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 43,200 kronor.

40:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa.utländska
hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 39,
sid. 46 och 47), vilket innebär en av dyrtidstilläggets stegring betingad anslagshöjning
med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 19

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

41:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
40, sid. 47), vilket innebär en anslagsminskning med 800 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 800 kronor.

42:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, sid. 48), vilket innebär en av minskad belastning föranledd anslagssänkning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

43:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 48), vilket innebär en av minskad
belastning föranledd anslagssänkning med 3,800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i nissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 2,000 kronor.

Akademier m. m.

44:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, sid. 49), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.

45:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 44, sid. 49 och 50), vilket innebär en anslagsminskning med
400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 50,200 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 45, sid. 60—52), vilket bland
annat innebär en reduktion av den icke ordinarie personalen med två kvinn -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

liga biträden, får utskottet — under hänvisning till vad under punkten 16:o)
här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 225,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 5,980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 143,320

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_56,800

Summa förslagsanslag kronor 431,100;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 431,100 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 52), vilket innebär en
väsentligen av de stegrade bränslepriserna betingad anslagshöjning med
5,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 82,000 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 52 och 53), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 5,000 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 53—

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21

55), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärlcen för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49,
sid. 55 och 56), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår får utskottet — under hänvisning till vad under punkten
16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av
21,400 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 5,900 kronor.

51:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 56—58),
vilket innebär en anslagshöjning med 12,300 kronor, hemställer utskottet
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................kronor 126,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . . » 38,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 10,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_19,900

Summa förslagsanslag kronor 194,500;

h) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 194,500 kronor.

22

Statsutskottets utlåtande Nt 8.

52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 51, sid. 58 och
59), vilket innebär en huvudsakligen av de höjda bränslepriserna föranledd
anslagshöjning med 6,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 35,100 kronor.

53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 52,
sid. 59), vilket innebär en i besparingssyfte vidtagen anslagsminskning med

3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 18,000 kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 53, sid. 59
och 60), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. rn. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 4,900 kronor.

55:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 54, sid. 60—62), vilket innebär
en anslagshöjning med 15,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..................... kronor 116,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majd, förslagsvis . . » 80,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 38,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 19.600

Summa förslagsanslag kronor 255,700;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
255,700 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

56:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 55, sid. 62 och 63), vilket innebär
en anslagshöjning med 8,500 kronor, betingad huvudsakligen av ökade
bränslekostnader och en beräknad nedgång av de å anslaget redovisade särskilda
uppbördsmedlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 22,500 kronor.

57:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av höcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, sid. 63), vilket innebär
en anslagsminskning i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 3,800 kronor.

58:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 63 och 64),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

59:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
58, sid. 65 och 66), vilket innebär under det förstnämnda anslaget en höjning
med 5,300 kronor och under det sistnämnda en höjning med 300
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern.......kronor 17,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
. . * 21,000

3. Avlöningar till icke ordinarie personal . . » 9,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 4,100

Summa förslagsanslag kronor 51,400;

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 51,400 kronor;

c) till Univer sitetskansler sämbetet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett fö)-slagsanslag av 2,600 kronor.

60:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 59) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
ävensom beträffande de yrkanden, som ifråga om förevarande anslag framställts
i dels de två likalydande av herrar N. Herlitz och E. Sjögren m. fl.
väckta motionerna 1:88 och II: 120, dels de två likalydande av herrar
N. Herlitz m. fl. och E. Sjögren m. fl. väckta motionerna I: 87 och II: 81, dels
ock de två likalydande av herrar R. Wagnsson och T. Caap samt herr E.
Sjögren m. fl. väckta motionerna I: 89 och II: 121, avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

61 :o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 60, sid. 72 och 73), vilket innebär en anslagshöjning
med 69,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 208,000 kronor.

62:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 61, sid. 73 och 74), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel rn. rn.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 425,000
kronor.

63:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 62, sid. 74
och 75), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 11,500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 115,000 kronor.

64:o) Lunds universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 63) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
ävensom beträffande de yrkanden, som ifråga om förevarande anslag framställts
i de två likalydande av herrar N. Herlitz m. fl. och E. Sjögren m. fl.
väckta motionerna I: 87 och II: 81 samt i de två likalydande av herrar
R. Wagnsson och T. Caap samt herr E. Sjögren m. fl. väckta motionerna
I: 89 och II: 121, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

65:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, sid. 81), vilket innebär en huvudsakligen av höjda bränslekostnader
föranledd anslagshöjning med 15,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 103,200 kronor.

66:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 65, sid. 81 och 82), vilket innebär en anslagsminskning i
besparingssyfte med 13,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. ni. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 264,300
kronor.

67:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid.
82), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 11,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

68:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkt 67) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål ävensom de två likalydande, av herr N. Herlitz
m. fl. och herr E. Sjögren m. fl. väckta motionerna 1:87 respektive 11:81,
såvitt desamma avse ifrågavarande anslag, avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, sid. 83), vilket innebär en
huvudsakligen av de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med
9,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 44,200 kronor.

70:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 69, sid. 83
och 84), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa
a) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.
ett reservationsanslag av 99,000 kronor;

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och
lokbindning för biblioteket ett reservationsanslag av 20,000
kronor.

71:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid. 84—86),
vilket innebär höjning av det förstnämnda anslaget med 36,800 kronor, i
främsta rummet föranledd av en föreslagen arvodesreglering för viss personal
ävensom av det rörliga tilläggets stegring, och av det sistnämnda med

7,000 kronor, väsentligen betingad av stegrade bränslekostnader, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
. ........................kronor 50,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 143,700

Anun.: Ur denna anslagspost skola bestridas
kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor för
vardera tre ordinarie lärare på grund av ökad
undervisningsskyldighet.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal .......................... » 36,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 11,900

Summa förslagsanslag kronor 242,500;

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 242,500 kronor;

c) till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

72:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
71) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

73:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i
Uppsala. Kungl. Majit har (punkt 72, sid. 87 och 88) föreslagit riksdagen
att till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 330,000

kronor oöh disponeras sålunda:

1. Bidrag till driftkostnader, förslagsvis..............kronor 316,900

2. För sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka

från ort utom Uppsala län..................... » 5,000

3. Materiel jämte avlöning åt vaktmästare........ . . , . » 7,092

4. Ersättning för indragen ved in natura ......... , , ■»_UPPS

Summa kronor 330,000.

Departementschefen har på förslag av kanslern tillstyrkt en indragning av
de under 3. och 4. upptagna posterna. Anslaget i övrigt syntes med hänsyn
till belastningen kunna uppföras med 300,000 kronor, varvid någon
ändring icke ifrågasattes beträffande den under 2. upptagna posten.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att statskontoret i avgivit
utlåtande erinrat om att kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid akademiska sjukhuset nu helt stannade på statsverket och i anslutning
till vissa av riksdagens revisorer tidigare gjorda uttalanden ifrågasatt förhandlingar
med landstinget i denna fråga och rörande frågan örn bestridande
av vissa kostnader för pensionering av sjukhusets personal. Departementschefen
ämnade framdeles, sedan viss i ärendet nu pågående utredning
slutförts, återkomma till dessa frågor. I avbidan härpå torde dyrtidstillägg
böra fortfarande utgå till de på särskild stat för sjukhuset uppförda
befattningshavarna, dock utan rätt för dem att åtnjuta kristillägg
från det anslag, som för detta ändamål borde uppföras under åttonde
huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att de av statskontoret
berörda frågorna om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid akademiska
sjukhuset och bestridande av vissa kostnader för pensionering av sjukhusets
personal böra upptagas till närmare prövning av Kungl. Majit. Utskottet,
som icke funnit anledning till erinran mot vad under förevarande punkt
föreslagits, får hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

74:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:te förslag (punkt 73,
sid. 89), vilket innebär en anslagshöjning med 54,000 kronor, betingad av
stegrade driftkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad
för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Utskottet.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 89 och 90), vilket
innebär anvisande av ett slutanslag till förevarande ändamål, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande
av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 79,000 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur
för röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75,
sid. 90—92), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till
anskaffande av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 17,800 kronor.

77:o) Universitetssjukhus: Bidrag till vissa ändringsarbeten inom
kirurgiska polikliniken och röntgendiagnostiska avdelningen vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 92—94), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag
till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till vissa
ändringsarbeten inom kirurgiska polikliniken och röntgendiagnostiska
avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 44,900 kronor.

78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 77, sid 95—106) föreslagit riksdagen
att till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 435,000 kronor.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 80,000 kronor.

Barnbördshusets direktion har hemställt dels om ett anslag av i runt tal
461,500 kronor till uppehållande av barnbördshusets drift, dels ock om ett
anslag av 8,000 kronor till en preliminär utredning rörande en modernisering
av barnbördshusets nuvarande byggnad eller uppförande av en nybyggnad.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

De verkliga utgiftsposterna för budgetåret 1939/40 och de av direktionen
för budgetåret 1941/42 beräknade framgå av följande tabell:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

Tvätt

Skrivmateriel, tryckningskostnader o.

Beräknade

Utgifter

utgifter

1939/40

1941/42

34,626: 22

76,665

—

26,915: 67

27,000

—

323,729: 06

360,216

—

147,621:92

180,000

—

19,768: 36

20,000

—

72,769: 45

82,000

—

86,457: 27

87,000

—

8,453: 08

9,000

—

8,261:72

8,000

—

13,401:02

14,000

—

742,003: 77

863,881

■—

Med hänsyn till gällande avtal med Stockholms stad och Stockholms läns
landsting angående kostnadernas fördelning har direktionen beräknat statens
bidrag sålunda:

Från den beräknade totalkostnaden skulle avgå dels underhållskostnaden
för den enskilda avdelningen beräknad till 97,920 kronor, dels vinsten från
polikliniken beräknad till 2,000 kronor, dels anslag motsvarande statsbidrag
till driften av förlossningsanstalter beräknade till 81,000 kronor, dels ock
legosängsavgifterna beräknade till 65,627 kronor 50 öre. Av restkostnaderna,
617,333 kronor 50 öre, skulle staten betala hälften eller 308,666 kronor 75
öre. Den andra hälften skulle uppdelas mellan Stockholms stad, Stockholms
län och staten i förhållande till det antal underhållsdagar som belöpte på
dessa poster. Under budgetåret 1939/40 hade av underhållsdagarna 39 procent
kommit på Stockholms stad, 45 procent på Stockholms län och 16
procent på övriga län, för vilka staten iklätt sig betalningsskyldighet. Fördelades
de beräknade utgifterna för budgetåret 1941/42 efter samma procenttal
komme sistnämnda del att uppgå till 49,386 kronor 68 öre. De från
statsverket erforderliga bidragen skulle alltså utgöras av:

Hälften av restkostnaderna......................kronor 308,666: 75

Återstoden av samma kostnader'' för patienter från övriga

län ..................................... » 49,386:68

Till täckande av 1939/40 års brist................ » 22,444: 34

Anslag motsvarande statsbidrag till driften av förlossningsanstalter
........................ » 81,000: ■—

Summa kronor 461,497: 77.

Till förklaring av den beräknade höjningen av driftkostnadernas slutsumma
med i runt tal (863,881 — 742,003 =) 121,878 kronor har direktionen
anfört:

Bland utgifterna för fastighetens underhåll hade direktionen för
nästa budgetår beräknat 47,665 kronor för provisoriskt ordnande av drägligare
bostadsförhållanden för barnbördshusets underläkare och amanuenser genom
anordnande av familjebostäder ävensom expeditionslokal åt barnbördshusets
direktor. De erforderliga ändringsarbetena hade beräknats draga en kostnad
av nämnda belopp.

Vid en blivande om- eller nybyggnad av barnbördshuset — en angelägenhet
som förberedelsevis redan bragts under Kungl. Majda övervägande

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

— skulle det enligt direktionens bestämda åsikt visa sig nödvändigt att
i byggnadsprogrammet inrymma familjebostäder av förevarande art. Då
lösningen av denna större fråga emellertid med säkerhet på grund av dess
invecklade och omfattande beskaffenhet bomme att dröja ännu åtskilliga
år, funne direktionen det nödvändigt att söka åstadkomma ett provisorium,
som för måttlig kostnad tillmötesginge det redan nu trängande behovet genom
anordnande av familjebostäder inom anstalten åt amanuenser och underläkare.

Till ifrågavarande engångskostnad måste emellertid läggas en årlig ökning av
barnbördshusets avlöningskonto om 9,240 kronor, därigenom att för möjliggörande
av de nämnda ändringsarbetena ett antal sjukvårds- och ekonomibiträden
måste beredas bostad utanför barnbördshuset och därvid tillerkännas
hyresbidrag uppgående till nämnda summa,

I anledning av nuvarande prisförhöjningar hade kostnaden för fastighetens
underhåll i övrigt beräknats ökad i förhållande till det tilländalupna
budgetåret med 3,000 kronor.

Avlöningarna hade måst ökas med i runt tal 30,500 kronor. Förutom
av den ovan omförmälda hyresersättningen med 9,240 kronor förorsakades
höjningen främst av stegrade dyrtidstillägg. Direktionen hade haft under
prövning, huruvida någon minskning av barnbördshusets personal med anledning
av överflyttningen av vissa patientplatser från barnbördshuset till
karolinska sjukhuset kunde ske, men funnit att så icke vore förhållandet,
enär personalen tidigare varit otillräcklig.

Kosthållet företedde en höjning av omkring 32,000 kronor, vilken förorsakats
av följande: De vid barnbördshuset tjänstgörande medicine kandidaterna
åtnjöto kost vid barnbördshuset mot erläggande av viss avgift.
Efter framställning av medicinska föreningens styrelse hade karolinska institutets
lärarkollegium tillstyrkt beviljande av fri kost för medicine kandidater
under deras tjänstgöring vid allmänna barnbördshuset och karolinska sjukhuset.
Direktionen hade funnit denna framställning böra vinna bifall. Kostnaden
härför uppginge till cirka 17,000 kronor per år. Med anledning av
nu inträffad dyröd med höjda varupris hade kontot i övrigt höjts med

15,000 kronor. De verkliga höjningarna av livsmedelspriserna vore dock
betydligt högre men beloppet hade här begränsats till 15,000 kronor, beroende
på att genom den verkställda överflyttningen av 20 patientplatser från
allmänna barnbördshuset till karolinska sjukhuset en nedgång av antalet
underhållsdagar bomme att äga rum.

Kontot uppvärmning och belysning hade höjts med cirka 9,000
kronor, beroende på de stegrade priserna — främst kolpriserna.

I fjolårets statförslag hade direktionen anmält, att en brist vore att förutse
för budgetåret 1939/40 huvudsakligen beroende på den ovannämnda
engångsutgiften med 8,600 kronor samt den inträffade förhöjningen av kolpriserna.
Under årets lopp hade dessutom en del andra prisförhöjningar
ägt rum, vilket medfört att bristen för budgetåret 1939/40 uppginge till
82,444 kronor 34 öre, vilket belopp anmäldes till täckning. Genom de betydande
prisstegringar som inträffat vore det ofrånkomligt, att brist komme
att uppstå jämväl för innevarande budgetår.

Beträffande framställningen av anvisande av medel till utredning rörande
om- eller nybyggnad för barnbördshuset har direktionen anfört: -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

Genom beslut den 15 september 1939 hade Kungl. Majit anbefallt direktionen
över allmänna barnbördshuset att träda i förhandlingar med stadsfullmäktige
i Stockholm och Stockholms läns landsting angående fördelningen
mellan staten, Stockholms stad och Stockholms län av kostnaderna för en
preliminär utredning rörande dels modernisering av barnbördshusets nuvarande
byggnad, dels ock uppförande av en nybyggnad för barnbördshuset
å annan plats än den nuvarande och sådana provisoriska förbättringar inom
den nuvarande byggnaden, sorn ansåges böra vidtagas i avvaktan på att en
nybyggnad kunde tågås i bruk.

Sedan direktionen med anledning härav hos stadsfullmäktige och landstinget
hemställt, att staden respektive länet måtte förklara sig villiga att
bidraga till förenämnda kostnader, uppskattade till omkring 10,000 kronor,
efter de grunder, som gällde enligt avtalet angående barnbördshusets drift,
bade landstingets förvaltningsutskott å landstingets vägnar utfäst bidrag till
utredningen enligt den föreslagna beräkningsgrunden, medan däremot stadsfullmäktige
lämnat framställningen utan bifall. Vid sådant förhållande och
då det av landstinget utfästa bidraget enligt den tillämpade grunden utgjorde
20,05 procent av totalkostnaden eller 2,050 kronor, erfordrades enligt
direktionen av statsmedel ett belopp ay omkring 8,000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har med hänsyn till det statsfinansiella läget
ansett nybyggnadsfrågan böra skjutas åt sidan och den begärda preliminära
utredningen begränsas till en modernisering av barnbördshusets nuvarande
byggnad. Därvid borde även undersökas, huruvida i samband med en sådan
modernisering möjlighet förelåge till en tillbyggnad, som möjliggjorde en
ökning av vårdplatserna med ett 15-tal sängar. Ifall utredningen sålunda
begränsades, syntes kostnaderna för densamma avsevärt nedgå.

Medicinalstyrelsen, som i annat sammanhang tillstyrkt, att medicine kandidater,
tjänstgörande vid karolinska sjukhusets obstetrisk-gynekologiska avdelning,
skulle vara befriade från utgift för kost under de tider de fullgjorde
s. k. jourtjänst vid avdelningen, har ansett motsvarande bestämmelser
böra gälla för de medicine kandidater, som fullgjorde jourtjänst vid
allmänna barnbördshuset i Stockholm. Då jourtjänsten utgjorde ungefär
en fjärdedel av hela tjänstgöringen, kunde 4,000 kronor anses vara kostutgiften
under jourtjänsten. De beräknade kostnaderna för fri kost kunde
alltså minskas med 13,000 kronor.

Statskontoret har icke kunnat förorda, att medel för utredning rörande modernisering
av allmänna barnbördshusets nuvarande byggnad anvisades
förrän klarhet vunnits beträffande spörsmålet, vilket antal vårdplatser å
barnbördshuset, som numera efter karolinska sjukhusets öppnande vore
oundgängligen erforderligt ur undervisningssynpupkt. Det syntes vidare
statskontoret rimligt, att Stockholms stad bidroge till utredningskostnadernas
bestridande, då under alla förhållanden ett fortsatt upprätthållande av barnbördshusets
sjukvårdande verksamhet syntes vara av den största betydelse
för staden. Det kunde därför ifrågasättas, örn icke anledning förelåge för
en förnyad framställning om ekonomisk samverkan.

På anförda skäl funne statskontoret anledning förefinnas att med Stockholms
stad och län till förnyad prövning upptaga spörsmålet, örn grunderna
för bestridandet av kostnaderna för driften av barnbördshuset. Det nu gällande
avtalet rörande fördelningen av driftkostnaderna torde fördenskull
böra uppsågas.

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

En viss överflyttning av patientplatser hade skett från allmänna barnbördshuset
till karolinska sjukhuset. Denna överflyttning borde åtminstone
i någon män påverka anslagsbehovet i sänkande riktning. I detta sammanhang
borde uppmärksammas, att den för enskilda avdelningen beräknade
underhållskostnaden per dag, 13 kronor 60 öre, med hänsyn till utgifterna
för budgetåret 1939/40, vilka tydde på en medelkostnad av över
14 kronor 50 öre, syntes böra ökas till sistnämnda belopp. Under åberopande
av det anförda och med hänsyn till minskningen av platsantalet
måste ämbetsverket i betraktande jämväl av det hårt ansträngda statsfinansiella
läget och därav föranledda nedskärningar av statsmyndigheternas anslag
påyrka, att en begränsning skedde beträffande anslagsäskandena för
allmänna barnbördshuset.

I nuvarande statsfinansiella läge nödgades statskontoret föreslå, att reduktion
av personalen vid barnbördshuset vidtoges med minst 10 procent.

Statskontoret avstyrkte vidare, att i nuvarande statsfinansiella läge medel
ställdes till förfogande för beredande åt medicine kandidater av fri kost,
som dessa icke tidigare åtnjutit. Emellertid ville statskontoret framhålla,
att de å allmänna barnbördshuset tjänstgörande kandidaterna finge vidkännas
kostnad för städning av sina rum med 15 kronor per månad. Någon
motsvarighet härtill förekomme icke vid karolinska sjukhuset.

Den hittills inträffade stegringen i livsmedelspriserna syntes till väsentlig
del komma att motvägas av nedgången i antalet underhållsdagar. Då vidare
kostersättningen från personalen syntes böra höjas i samma mån, som livsmedelspriserna
stego, borde i varje fall någon ökning å posten till kosthåll
i förhållande till de verkliga utgifterna för budgetåret 1939/40 icke behöva
beräknas.

Departementschefen har till en början erinrat, att Kungl. Majit den 20
december 1940 uppdragit åt den enligt Kungl. Majits bemyndigande den
26 maj 1939 utsedda kommissionen för förhandlingar med vederbörande
parter rörande frågor, som ägde samband med karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggande, att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad, Stockholms läns landsting och övriga ifrågakommande parter
rörande allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning och verksamhet
samt att till .Kungl. Majit inkomma med på förhandlingarna grundade
förslag. Vid anmälan av detta ärende hade departementschefen framhållit,
att Stockholms stad — sedan det ekonomiska ansvaret för driften av
dessa båda sjukhus fördelats mellan staten, staden och länet — förberett och
delvis igångsatt en vittutseende omläggning av den inom staden kommunalt
bedrivna sjukvården. En sådan omläggning kunde även påverka allmänna
barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning och verksamhet. Ur både
statlig och kommunal synpunkt syntes det vara av vikt, att frågan om
formerna för uppehållandet av den sjukvårdsverksamhet, som måste utgöra
underlaget för den nu till allmänna barnbördshuset och serafimerlasarettet
förlagda läkarutbildningen, upptoges till förnyad omprövning från de i viss
mån ändrade utgångspunkter, som nu vore förhanden. Därvid borde eftersträvas
att undvika överorganisation inom här berörda delar av sjukhusvä -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

sendet och att ernå en ur olika synpunkter tillfredsställande avvägning
mellan de skilda intressena. Vid förhandlingarna borde även vissa av statskontoret
beträffande allmänna barnbördshuset framförda synpunkter komma
under övervägande. Departementschefen hade vid detta tillfälle ansett sig
icke böra ingå på frågan om uppsägning av de rörande allmänna barnbördshuset
träffade avtalen men utgått från att kommissionen skulle hava
sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

När departementschefen mot bakgrunden härav skulle bedöma allmänna
barnbördshusets anslagsäskanden för budgetåret 1941/42, framställde sig
först frågan, örn det vore lämpligt att, innan förhandlingarnas resultat kunde
överblickas, verkställa utredning rörande barnbördshusets lokalförhållanden
eller igångsätta byggnadsarbeten vid anstalten. Emellertid vore det givet,
att den planerade översynen av den ifrågavarande sjukhusorganisationen icke
borde i och för sig utesluta vidtagandet av sådana åtgärder, som i barnbördshusets
nuvarande verksamhet framstode som omedelbart angelägna.

Vad beträffade förslaget om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna
för en preliminär utredning rörande barnbördshusets aktuella byggnadsfrågor,
vore det uppenbarligen ett önskemål att, därest anstalten under
oförändrade former skulle fortsätta sin verksamhet, erhålla en uppfattning
om möjligheterna att anskaffa ändamålsenliga lokaler för barnbördshuset och
om kostnaderna härför. Departementschefen ville därför förorda direktionens
framställning om anvisande av medel till en preliminär utredning av denna
art. På av universitetskanslern anförda skäl borde utredningen i enlighet
med direktionens eget förslag avse endast en modernisering av den nuvarande
anstalten, varvid dock torde böra undersökas, om i samband med en dylik
modernisering en tillbyggnad av anstalten för ökning av antalet vårdplatser
lämpligen borde och kunde ske. Kostnaderna torde böra uppskattas till det
av direktionen äskade beloppet, 10,000 kronor, av vilket staten borde bestrida

8,000 kronor och Stockholms läns landsting enligt åtagande 2,000 kronor. För
närvarande torde icke böra påfordras bidrag för ändamålet jämväl från Stockholms
stad.

Direktionens utredning hade övertygat departementschefen om behovet av
en förbättring av bostadsförhållandena för underläkarna. Den alternativa utväg,
som stöde direktionen öppen, nämligen att icke tillåta de nuvarande
lokalernas användning som familjebostäder, medförde en höjning av de årliga
kostnaderna för sjukhusets drift och svårbemästrade olägenheter i övrigt.
Med hänsyn härtill och då kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena
vore jämförelsevis begränsade, syntes dessa arbeten böra komma
till utförande utan samband med de mer omfattande byggnadsarbeten vid
allmänna barnbördshuset, vilka enligt direktionens mening erfordrades. De
uppgjorda kostnadsberäkningarna och byggnadsritningarna torde i huvudsak
kunna godkännas. Departementschefen hade därför icke något att erinra mot
direktionens förslag, att bland utgifterna för fastighetens underhåll för nästa
budgetår till detta ändamål inräknades 47,665 kronor. Byggnadsstyrelsen
hade fäst uppmärksamheten på att kostnadsberäkningen hänförde sig till den
i augusti 1939 rådande prisnivån. Då emellertid direktionen i sina nu föreliggande
anslagsäskanden icke ifrågasatt någon omräkning av kostnadskalkylerna,
torde det få förutsättas, att kostnaderna kunde hållas inom denna
ram.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Med hänsyn till de pågående förhandlingarna om allmänna barnbördshusets
framtida ställning torde vid medelsanvisningen till de nu berörda
ändamålen lämpligen böra knytas förbehållet, att utredningen rörande anstaltens
byggnadsfråga samt de provisoriska ändringsarbetena i anstaltens nuvarande
lokaler finge igångsättas först sedan Kungl. Majit därtill lämnat
tillstånd.

Direktionens anslagsäskanden i övrigt hade framkallat erinringar från
statskontoret, som ansåge dels att statens nuvarande bidrag till allmänna
barnbördshuset vore för högt i förhållande till det med sjukhuset förbundna
statsintresset, dels att sjukhusets driftkostnader för nästa budgetår borde i
vissa närmare angivna avseenden begränsas. På frågan örn kostnadsfördelningen
mellan de i sjukhuset intresserade parterna ansåge departementschefen
sig icke böra i detta sammanhang ingå. Denna fråga bleve föremål
för bedömande vid de förhandlingar, som enligt det föregående skulle äga
rum.

I likhet med medicinalstyrelsen ansåge departementschefen, att förmånen
av fri kost åt medicine kandidater vid tjänstgöring på allmänna barnbördshuset
borde begränsas till att avse allenast tid, under vilken medicine
kandidater fullgjorde jourtjänst vid anstalten. Kostnaderna härför hade beräknats
till 4,000 kronor. Departementschefen funne sig vidare böra i enlighet
med föreliggande förslag tillstyrka, att de vid barnbördshuset tjänstgörande
medicine kandidaterna, i likhet med vad fallet vore vid karolinska sjukhuset,
befriades från avgift för städning av sina rum på barnbördshuset. Det av
direktionen beräknade statsbidraget kunde på grund härav minskas med
omkring 5,000 kronor. Då direktionen från och med den 1 januari 1941
beslutat höja legosängsavgifterna för patienterna på den gynekologiska avdelningen
från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre per vårddag, kunde statsbidraget
för budgetåret 1941/42 minskas med i runt tal ytterligare 13,500
kronor. Vid bifall i övrigt till direktionens beräkningar av anslagsbehovet för
nästkommande budgetår skulle statens bidrag till allmänna barnbördshuset
bestämmas till (461,497 + 8,000 — 5,000 — 13,500 =) i runt tal 451,000
kronor.

Emellertid hade statskontoret ifrågasatt dels en höjning av ersättningen
för vård på den enskilda avdelningen, dels beskärning av de löpande utgifterna
för fastighetens underhåll m. m., dels en reduktion av personalen
med minst 10 procent, dels ock en höjning av kostersättningen från personalen.
Såvitt departementschefen kunde finna, vore det, även om hänsyn
toges till den begränsning av verksamheten vid barnbördshuset, som ernåtts
genom karolinska sjukhusets öppnande, icke gärna möjligt att i den
utsträckning, som statskontoret ansett tänkbar, nedskära driftkostnaderna vid
barnbördshuset. Med hänsyn till den reduktion av utgifterna vid andra
statliga och statsunderstödda institutioner, som för nästa budgetår ifrågasattes,
ville departementschefen likväl föreslå, att anslaget för nästa budgetår bestämdes
till 435,000 kronor och departementschefen ansåge sig böra räkna
med att det skulle vara direktionen möjligt att hålla kostnaderna nere vid
ett belopp, som svarade mot ett statsbidrag av denna storlek. Anslagshöjningen
skulle alltså utgöra (435,000 — 355,000 =) 80,000 kronor, vilket
belopp delvis belöpte på utgifter av engångsnatur.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 35

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava åtgärder vidtagits
för upptagande av förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms
län samt övriga ifrågakommande parter rörande serafimerlasarettets och
allmänna barnbördshusets ställning och verksamhet. Utskottet får emellertid
vad först angår serafimerlasarettet erinra därom, att lasarettet åren
1928—31 undergick en genomgripande ombyggnad, som finansierades genom
ett trettioårigt amorteringslån, vilket utlöper år 1960. Det mellan staten
samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting ingångna sjukvårdsavtalet
rörande lasarettet gäller till dess ifrågavarande lån blivit till fullo
guldet eller genom nytt avtal annan överenskommelse träffats. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i proposition nr 171/1936 framställda förslag beslöt
riksdagen, att serafimerlasarettet skulle förstatligas från och med den 1 juli
1937. I fråga örn lasarettets blivande ställning uttalade därvid föredragande
departementschefen bland annat, att det icke syntes vara ett statens intresse
att bibehålla serafimerlasarettet i annan mån än som betingades av dess
ställning såsom undervisningssjukhus. Huru länge och i vilken omfattning
behov kunde komma att föreligga av att bibehålla lasarettet och i vilken
takt och på vilket sätt en eventuell avveckling av lasarettet borde äga rum,
kunde emellertid icke avgöras, innan beslut fattats, att den första utbyggnaden
av karolinska sjukhuset skulle efterföljas av ytterligare utbyggnadsetapper,
och vilka institutioner skulle tillgodoses vid en sådan fortsatt utbyggnad.
Detta uttalande mötte icke någon gensaga från riksdagens sida.
Av det anförda framgår, att man torde hava att räkna med att serafimerlasarettet
kommer att under i stort sett oförändrade former uppehållas ännu
en avsevärd tid framåt.

Vad åter beträffar allmänna barnbördshuset torde man — såvitt utskottet
kan bedöma — kunna utgå ifrån att den planerade omläggningen av den
inom Stockholms stad kommunalt bedrivna sjukvården ännu på åtskilliga
år icke kommer att påverka sjukhusets nuvarande ställning och verksamhet.
Med hänsyn härtill vill utskottet icke motsätta sig att på sätt departementschefen
föreslagit en utredning rörande barnbördshusets lokalförhållanden
kommer till stånd samt att för ändamålet anvisas ett belopp av 8,000
kronor. Utskottet har emellertid här icke kunnat undgå att uppmärksamma
det anmärkningsvärda förhållandet, att medan Stockholms län utfäst ett
bidrag till utredningskostnaderna å 2,000 kronor, Stockholms stad, vars
intressen i betydande grad beröras av nämnda utredning, ställt sig helt
avvisande i fråga örn bidrag för ändamålet.

De provisoriska ändringsarbeten i allmänna barnbördshusets nuvarande
lokaler, vilka av departementschefen ifrågasatts, anser utskottet erforderliga
och lämpliga, varjämte utskottet finner det även angeläget att dessa arbeten
utan tidsutdräkt igångsättas och genomföras.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört och hemställt
har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet.

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av 435,000 kronor.

79:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid.
106 och 107), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.

80:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
79, sid. 108), vilket innebär en anslagshöjning med 2,100 kronor i samband
med inräknande av nu utgående dyrtidstillägg i ersättningsbeloppen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 12,600 kronor.

81:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80,
sid. 108 och 109), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 81, sid. 109 och 110), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 25,000
kronor.

83:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

kirurgiska institutet. Gemensamma universitetsändamål: Stipendier
för främjande av högre juridiska studier vid universiteten i
Uppsala och Lund. Kungl. Majit har (punkt 82, sid. 110—112) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1941/42 anvisa dels till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av 184,700
kronor, dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund ett
anslag av 10,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr G. Skoglund väckt motion (II: 77), vari hemställts, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn utredning av frågan
om inrättandet av särskilda stipendier och lån för obemedlade och
mindre bemedlade ungdomar från Norrland, vilka ämna bedriva studier vid
universitet, högskolor och tekniska högskolor.

Kungl. Majis förslag innebär ifråga om det förstnämnda anslaget en
sänkning med 10,000 kronor, vilken på kanslerns hemställan vidtagits i
syfte att utan merkostnad kunna på riksstaten återuppföra anslaget till stipendier
för främjande av högre juridiska studier, vilket för innevarande
budgetår av statsfinansiella skäl indragits.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts:

Under senare tid hade frågan om inrättandet av ett universitet för Norrland
förts fram i den aktuella debatten. Tillkomsten av ett dylikt skulle
enligt förslagsställarnas åsikt genom att bereda den norrländska ungdomen
ökade möjligheter till högre studier vara ett medel att råda bot på den
brist på universitets- och högskoleutbildade krafter, som nu stundom gjorde
sig gällande i Norrland och i fråga om lärare vid läroverken vore av permanent
natur. Förslaget hade emellertid icke vunnit den allmänna anslutning,
som vore nödvändigt för dess genomförande, vartill komme att det nuvarande
statsfinansiella läget i och för sig vore ett avgörande hinder för dess
realiserande.

Den expansion på de ekonomiska, kulturella och administrativa områdena,
som pågiuge i Norrland, gjorde det emellertid önskvärt, att man icke
till en oviss framtid sköte undan det här berörda problemet. Hittills bade
i allra största utsträckning rekryteringen av befattningshavare till mera betydande
poster inom norrländska industrier, tili kulturella institutioner, för
administrationen o. s. v. skett från landets mellersta och södra delar, vilket
medfört ett ständigt ombyte av dylika befattningshavare, som endast undantagsvis
inrättat sig för ett kvarstannande i Norrland. I många fall hade
det visat sig svårt eller omöjligt att erhålla tillräckligt kvalificerade krafter.
Arbetet inom skolor, verk och institutioner gagnades givetvis icke därav.

En utväg att uppnå bättre förhållanden läge måhända däri, att den norrländska
ungdomen bereddes ökade möjligheter till universitets- och högskole -

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

studier. Redan nu bedreve visserliga n rätt många unga män och kvinnor
studier vid dylika skolor, men att märka vore att dessa i betydande utsträckning
vore barn till tjänstemän, som icke ämnade stanna i Norrland,
dit icke heller deras söner och döttrar efter genomgångna studier gärna
sökte sig annat än för kortare tid. Den ungdom i Norrland, vars föräldrar
hade gamla rötter i de norrländska bygderna, saknade tyvärr i allt för hög
grad ekonomiska resurser för studier utanför hembygden. Med avläggandet
av studentexamen vore i de flesta fall studierna avslutade. Att bereda denna
ungdom möjlighet att efter avlagd studentexamen fortsätta studierna vore
en angelägenhet, som redan nu borde finna sin lösning utan allt för stora
kostnader för statsverket. Lösningen kunde tänkas få formen av särskilda
stipendier och lån så tilltagna, att begåvade ungdomar ur arbetar- och
bondeklassen kunde utan större ekonomiska svårigheter söka sig till universiteten
och andra högre skolor. Med dessa lån och stipendier finge givetvis
förbindas villkor, som garanterade att syftet med det ekonomiska stödet
kunde uppnås, d. v. s. att de utbildades verksamhet bleve förlagd i huvudsak
till Norrland.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Vad beträffar det i motionen II: 77 gjorda yrkandet, torde motionären
med detsamma hava åsyftat att åt Norrland tillförsäkra och bevara sådana
personliga krafter, som på olika områden kunna förväntas visa förståelse
för och känna samhörighet med de bygder, inom vilka de verka och härigenom
föra utvecklingen framåt i olika avseenden. Denna önskan är naturlig
och synes även förtjäna att uppmärksammas av statsmakterna. De
medel motionären anvisat för ernående av ifrågavarande syfte förefalla
emellertid utskottet knappast riktiga, då de kunna bidraga till skapandet
av en icke önskvärd kulturgräns mellan Norrland och det övriga Sverige.

Utskottet får i detta sammanhang erinra, att de inrättade naturastipendierna
vid universiteten och karolinska institutet stå studerande från Norrland
till buds lika väl som studerande från andra delar av landet. Därest
emellertid särskilda åtgärder i anslutning till vad motionären förordat kunna
för tillgodoseende av Norrlands speciella intressen befinnas påkallade, förutsätter
utskottet, att Kungl. Maj:t tager denna fråga under närmare omprövning.
Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 77 få anses
besvarad.

Under åberopande aV vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av 184,700
kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 39

främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala
och Lund ett anslag av 10,000 kronor;

II. att motionen II: 77 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

84: o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för
docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 83)
föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom
beträffande de yrkanden, som i fråga om förevarande anslag framställts i
de två likalydande av herrar N. Herlitz m. fl. och E. Sjögren m. fl. väckta
motionerna I: 87 och II: 81, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.

85:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 84, sid. 113 och 114), vilket innebär en anslagshöjning
med 3,200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings penningar.

.........kronor 12,000

Anm.: Av detta belopp utgöra
8,000 kronor lön och 4,000 kronor
tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg....... » 1,000

Anm.: Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring. _

Summa kronor 13,000
Avgår: tjänste- och familje pensionsavdrag,

förslagsvis kronor 800 kronor 12,200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 10,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 19,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis , ........... » 3,000

Summa förslagsanslag kronor 44,700;

b) till Rasbiologis/ca institutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 44,700 kronor.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

86:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85,
sid. 114 och 115), vilket innebär att det förstnämnda anslaget höjes med
500 kronor och det sistnämnda i besparingssyfte minskas med 2,700 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 7,200 kronor;

b) till Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 17,000 kronor.

87:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 86, sid. 115 och 116), vilket innebär en anslagshöjning
med 3,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................kronor 69,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ > 12,550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................... » 1,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10,850

Summa förslagsanslag kronor 93,600;

b) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 93,600 kronor.

88:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. Farmacevtiska institutet:
Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt 87, sid. 116 och 117) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1941/42 anvisa dels till Farmacevtiska
institutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 14,500 kronor, dels ock till
Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 2,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förstnämnda anslag höjes med 1,600
kronor, vilken höjning i huvudsak är betingad av ökade bränslekostnader,
samt att sistnämnda anslag i besparingssyfte minskas med 1,000 kronor
genom indragning av den utanför den ordinarie undervisningen fallande
kursen i ekonomilära med bokföringsteknik.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

Då det enligt utskottets mening måste vara ett icke oväsentligt intresse
för apoteksinnehavarna att farmacevterna besitta kunskaper i ekonomilära
och bokföringsteknik, anser sig utskottet böra ifrågasätta, huruvida icke
bidrag till anordnande av kursen i sagda ämnen kunde påräknas från vederbörande
sammanslutningar av apoteksinnehavare.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts här förevarande förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Farmacevtiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 14,500 kronor;

b) till Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 2,700 kronor.

89:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 88, sid. 117 och 118), vilket — trots ökade kostnader
för rörligt tillägg — innebär en anslagsminskning med 1,300 kronor, möjliggjord
genom vissa besparingsåtgärder, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be -

stämda av Kungl. Maj:t............kronor 2,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................... » 20,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 2,600

Summa förslagsanslag kronor 25,100;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 25,100 kronor.

90:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 118 och 119), vilket innebär en anslagshöjning
med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 3,600
kronor.

91 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,
sid. 119), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 3,000
kronor, hemställer utskottet,

Utskottet.

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

92:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 120),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsunder sökning ar, för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.

93:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 92, sid.
120 och 121) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för landsmålsarkiven, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42, dels ock till Landsmålsarkiven: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 103,100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren äv herr Fr. Ström m. fl.
(1:141) och den andra inom andra kammaren av herr P. S. Hedlund i Häste
m. fl. (II: 187), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att en tjänst som
föreståndare för folkminnesavdelningen vid landsmålsarkivet i Uppsala i
lönegrad Eo 28 måtte inrättas i stället för den i Kungl. Maj:ts proposition
till årets riksdag upptagna arvodesbefattningen för samma ändamål samt
att i enlighet härmed förslagsanslaget till landsmålsarkiven för avlöningar
höjes med härtill erforderligt belopp, inklusive rörligt tillägg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen 1:141.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det nuvarande arvodet till föreståndaren
för folkminnesavdelningen vid landsmålsarkivet i Uppsala enligt vad
som förutsatts i propositionen nr 65 till 1940 års urtima riksdag höjes från
9,000 kronor till 9,800 kronor. Å andra sidan har departementschefen ansett
sig kunna förorda en besparing med 8,000 kronor till följd av Kungl.
Maj:ts den 20 december 1940 fattade beslut om vakanssättning av en ledig
befattning som arkivarie och expeditionsföreståndare vid landsmålsarkivet i
Uppsala samt genom minskning av anslagsmedlen till tillfälligt anställda
arbetsbiträden.

Utskottet. Kungl. Maj.ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Vidkommande motionerna 1:141 och II: 187 anser utskottet utan tvivel
goda skäl föreligga för att innehavaren av ifrågavarande föreståndarbe -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

fattning beredes ställning såsom extra ordinarie tjänsteman. I nuvarande
statsfinanselia läge kan utskottet likväl icke ansluta sig till det i motionerna
framställda yrkandet utan nödgas avstyrka bifall till nämnda motioner.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:141 och II: 187,

a) godkänna följande avlöniugsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat,

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.................kronor 9,800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
....................... * 82,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... * 11,300

Summa förslagsanslag kronor 103,100;

b) till Landsmålsarlciven: Avlöningar förbudgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 103,100 kronor.

94:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 93, sid. 121 och 122), vilket innebär en anslagshöjning med
300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarlciven: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 7,800 kronor.

95:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, sid. 122),
vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 10,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarlciven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

96:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 122 och 123), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- oell dialektforskning vid Göteborgs högskola
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

97:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, sid. 123), vilket innebär en anslags -

44 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

höjning med 500 kronor i samband med reglering av vissa arvoden, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av svensk folkminnesforskning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 28,700
kronor.

Tekniska högskolor.

98:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 97, sid. 124—146) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Majit att vidtaga de ändringar i den vid personalförteckningen för tekniska
högskolan i Stockholm fogade anmärkningen, som föranledas av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3
januari 1941 anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42, dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,180,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innefattar följande organisatoriska föränd -ringar:

a) omorganisation av avdelningen för skeppsbyggnad till en avdelning
för skeppsteknik och flygteknik (merkostnad för nästa budgetår 3,700
kronor);

b) omorganisation av avdelningen för bergsvetenskap (merkostnad 1,600
kronor).

a) Omorganisation av skeppsbgggnadsavdelningen.

De av riksdagen tidigare fattade besluten i fråga om skeppsbyggeriundervisningens
organisation hava syftat till en koncentration till Göteborg av den
egentliga högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen. Däremot har riksdagen
hittills icke tagit ställning till frågan, på vad sätt dessa åtgärder
böra återverka på tekniska högskolans i Stockholm skeppsbyggnadsavdelning.
1934 års Chalmerssakkunniga hade föreslagit en avveckling av denna avdelning,
varvid den flygtekniska undervisningen tänktes förlagd till annan avdelning.
Emellertid hava sedan dess framkommit öDskemål om skeppsbyggnadsavdelningens
bibehållande såsom särskild avdelning, ehuru med annan
inriktning än för närvarande.

I 1940 års åttonde huvudtitel redogjorde departementschefen för ett av
tekniska högskolans styrelse och dess lärarkollegium framställt förslag i
ämnet. Enligt detta förslag skulle undervisningen i egentlig skeppsbyggnad
inskränkas och erhålla en mer allmän läggning samtidigt med att huvudvikten
skulle läggas vid å ena sidan frågorna örn fartygs allmänna anord -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Ding, maskinutrustning, användning och räntabilitet och å andra sidan
flygtekniska studier. Undervisningen i flygtekniska ämnen skulle helt koncentreras
till förevarande avdelning och undergå en icke oväsentlig förstärkning.
Undervisningens omläggning inom den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen
skulle komma till synes genom en ändring av avdelningens
benämning till avdelning för skeppsteknik och flygteknik. Den skeppsbyggnadstekuiska
utbildningen i landet skulle med andra ord differentieras
på två linjer, en mera fartygskonstruktiv i Göteborg och en mera maskinoch
driftsteknisk i Stockholm, och den flygtekniska undervisningen fortfarande,
ehuru förstärkt, vara förlagd till Stockholm.

För egen del framhöll departementschefen, att den föreliggande frågan
inneslöte flera problem, som måste klarläggas, innan definitivt avgörande
kunde träffas. Frågan borde av de tekniska högskolornas styrelser tagas
under förnyad omprövning. Slutligt förslag i ämnet borde dock underställas
1941 års riksdag.

Riksdagen — som förklarade sig icke vilja föregripa ett slutligt avgörande
av de föreliggande frågorna — uttalade, att den rationellaste lösningen
förefölle att kunna vinnas, om skeppsbyggeriundervisningen i dess helhet
koncentrerades till Chalmers tekniska högskola, medan åter den flygtekniska
undervisningen helt förlädes till tekniska högskolan i Stockholm. Riksdagen
förutsatte, att Kungl. Maj:t ägnade frågan om den flygtekniska undervisningens
vid tekniska högskolan i Stockholm stärkande och lämpliga utbyggande
all möjlig uppmärksamhet och i sinom tid föreläde riksdagen förslag
till åtgärder för vinnande av detta syfte, vilka åtgärder — därest skeppsbyggeriundervisningen
koncentrerades till Chalmers tekniska högskola
torde kunna stå att ernå utan nämnvärda ökningar av kostnaderna vid
tekniska högskolan i Stockholm.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning bygger på ett förslag av
lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm. I detta förslag förordas alltjämt
skeppsbyggnadsavdelningens omändring till en avdelning för skeppsteknik
och flygteknik men med ytterligare förstärkt undervisning i flygteknik
(alternativ I). Därjämte har framlagts en plan för avdelningens
omorganisation till en avdelning för enbart flygteknik (alternativ II), vid
vilken av undervisningen i skeppstekniska ämnen endast skulle bibehållas
vad som anses erforderligt för undervisningen i flygteknik medan sistnämnda
undervisning i stället skulle erhålla ökat utrymme.

Skillnaden i organisatoriskt och ekonomiskt avseende mellan den nuvarande
ordningen och de båda alternativen åskådliggöres av följande sammanställning: -

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nuvarande organisation:

Alternativ I:

Alternativ II:

Professur i flygteknik

(13,500)

Professur i flygteknik
(13,500)

Professur i flygteknik
(13,500)

Speciallärare i hydromekanik
(5,400)

Professur i teknisk hydro-mekanik (13,500)

Professur i teknisk hydro-och aeromekanik (13,500)

—

Speciallärare i flygplan-byggnad (4,200)

Speciallärare i flygplan-byggnad (4,800)

Professur i skeppsbyggnad
(13,500)

Speciallärare i skeppsbygg-nadsteknik (6,400)

—

Speciallärare i varvsanlägg-ning (3,600)

Speciallärare i maskin- och
apparatanläggningar å
fartyg (2,600)

Till samlingar och labora-tioner erfordras 16,700
kronor

Till samlingar och labora-tioner erfordras 17,700
kronor

Till samlingar och labora-tioner erfordras 15,500
kronor

(52,700)

(57,900)

(47,300)

Antti: Kostnaderna för professurer ha upptagits till högsta löneklassen utan avdrag
för pensionsavgifter. Rörligt tillägg och dyrtidstillägg äro ej inräknade. Ej heller ha medtagits
vissa assistentutgifter m. m.

Alternativ I skulle genomföras under loppet av två år. Under nästa
budgetår skulle, vad avlöningar beträffar, merkostnaden bliva 5,200 kronor
men under det därpå följande sjunka till 4,200 kronor, enär utbyte då skulle
ske av speciallärarbefattningen i varvsanläggning mot en speciallärarbefattning
i maskin- och apparatanläggningar å fartyg. I övrigt skulle omorganisationen
träda i kraft redan från och med nästa budgetår.

Enligt alternativ II skulle båda de nya lärarbefattningarna inrättas
från och med nästa budgetår men de tre lärarbefattningarna i hydromekanik,
i skeppsbygguad och i varvsanläggning bibehållas under fyra övergångsår
och indragas först med utgången av budgetåret 1944/45. Alternativ II skulle
alltså föranleda en merkostnad under fyra år — beräknad till 24,420 kronor
örn året — men därefter en kostnadsminskning.

Antalet studerande, som kunde beredas plats, begränsades tills vidare uppåt
av utrymmet inom för närvarande tillgängliga ritsalar, nu avsedda för avdelningen
för skeppsbygguad. Detta utrymme medgåve en nyintagning per år
av omkring 20 studerande. Vid alternativ I kunde dessa lämpligen tänkas
fördelade på 10 blivande skeppsbyggare och 10 blivande flygtekniker, medan
vid alternativ II möjlighet förelåge att årligen intaga 20 blivande flygtekniker.
Om behov kunde komma att föreligga speciellt vid alternativ I av
utbildning av ett ökat antal studerande, kunde en ökning av lokalutrymmet
på omkring 50 procent erhållas genom enkla och relativt billiga åtgärder
genom inredning av över nuvarande ritsalar befintligt vindsutrymme. Kostnaderna
härför beräknades belöpa sig till endast omkring 20,000 kronor.
Lokalfrågan torde därför ej behöva influera på valet mellan de två alternativen.

Styrelserna för de tekniska högskolorna hava förordat alternativ I, dock med
viss förenkling av programmet för undervisningen i maskin- och apparatanläggningar
å fartyg.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

Chefen för marinen åberopar ett av marinförvaltningen avgivet yttrande,
vari lämnas förord åt alternativ I. Då utbildningen enligt detta alternativ
emellertid i fråga om skeppsbyggnad vore mindre omfattande än den nuvarande,
förutsattes, att erforderligt antal platser reserverades vid Chalmers
tekniska högskola för utbildning av mariningenjörskadetter.

Chefen för flygvapnet har genom chefen för flygstaben förordat en förstärkning
av den flygtekniska utbildningen utöver vad som förutsatts enligt
alternativ I samt framhållit, att den slutgiltiga utformningen av läroplanerna
borde, i den mån de berörde flygvapnets intressen, utföras i samråd
med flygförvaltningen.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen hava, med instämmande
i vad styrelserna för de tekniska högskolorna i ärendet anfört,
förordat det såsom alternativ I betecknade förslaget med den av styrelserna
föreslagna ändringen, att viss förenkling av programmet för undervisningen
i maskin- och apparatanläggningar å fartyg vidtoges. I detta sammanhang
hava de sakkunniga meddelat, att de jämväl tagit del av de båda tekniska högskolornas
anslagsäskanden i övrigt för budgetåret 1941/42 och därvid kommit
till den uppfattningen, att de av högskolorna nu framställda förslagen icke
vore av den natur, att ett genomförande av desamma kunde behöva skjutas
på framtiden med hänsyn till det av de sakkunniga bedrivna utredningsarbetet.

Svenska teknologföreningen har förklarat sig avgjort förorda alternativ I.

Kommerskollegium har icke kunnat ansluta sig till flera av de enligt lärarkollegiets
uppfattning mera vägande skälen för en fortsatt undervisning i
skeppsteknik men har dock ej ansett sig böra motsätta sig ett genomförande
av alternativ I.

Statskontoret har framhållit, att ämbetsverket till fullo delade den av 1940
års riksdag uttalade uppfattningen, att det rationellaste syntes vara att helt
koncentrera skeppsbyggnadsundervisningen till Göteborg och i stället stärka
den flygtekniska undervisningen i Stockholm.

Departementschefen, som för egen del förordat alternativ I, har anfört
huvudsakligen följande:

Den utredning, som nu förelåge, hade bringat den aktuella organisationsfrågan
i ett något klarare läge. Visserligen syntes det alltjämt vara i viss
mån tveksamt, om under normala förhållanden ett påtagligt behov förelåge
av en modifierad skeppsteknisk undervisning vid sidan av undervisningen
i skeppsbyggeri vid Chalmers tekniska högskola. Då emellertid i flertalet
remissvar tillstyrkts förslaget om bibehållande i viss utsträckning av skeppsbyggnadsundervisningen
i Stockholm, ville departementschefen icke motsätta
sig detta förslag och förordade alltså alternativ I. Vid sitt ställningstagande
hade departementschefen särskilt beaktat den i utredningen vitsordade omständigheten,
att det för närvarande rådde brist på skeppsbyggnadsingenjörer
och att ett ökat behov av sådana för den närmaste framtiden vore att emotse.
Skulle det i framtiden visa sig, att en skeppsteknisk undervisning i Stock -

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

holm icke längre fyllde en nödvändig uppgift, mötte givetvis icke hinder att
då upptaga frågan till förnyat övervägande. Den föreliggande utredningen
visade även, att de ekonomiska konsekvenserna av skeppsbyggnadsundervisningens
bibehållande i den föreslagna formen icke vore av avgörande betydelse.

Ett av de skäl, som anförts till stöd för en fullständig avveckling av
skeppsbyggnadsavdelningen, hade varit, att man därigenom på ett naturligt
sätt och utan större ekonomiska uppoffringar skulle kunna förstärka den
flygtekniska undervisningen. En sådan förstärkning vore med hänsyn till flygvapnets
och flygindustriens utbyggande särdeles angelägen. Båda de föreliggande
alternativa lösningarna förutsatte en förstärkning av denna undervisning;
det såsom alternativ II betecknade förslaget sträckte sig dock
något längre. Chefen för flygvapnet hade framhållit vikten av att de flygingenjörer,
som önskade sysselsättning inom flygvapnet eller flygindustrien,
erhölle så god underbyggnad som möjligt och med hänsyn härtill förordat,
att även vid en lösning enligt alternativ I undervisningen i de flygtekniska
ämnena erhölle minst den omfattning, som avsåges i alternativ II. Övriga myndigheter
hade emellertid icke framställt några erinringar mot omfattningen av
den flygtekniska undervisning, som skulle äga rum enligt alternativ I. När
departementschefen förordat detta alternativ, hade han fäst stort avseende
vid att det enligt lärarkollegiets utredning dels erbjöde en med alternativ II
i det allra närmaste likvärdig utbildning i flygtekniska ämnen, dels ock i
lika hög grad som alternativ II möjliggjorde en under nuvarande förhållanden
önskvärd specialisering. Departementschefen förutsatte, att den slutgiltiga
utformningen av läroplanerna, i den mån de berörde flygvapnets
intressen, utfördes i samråd med flygvapnets myndigheter med aktgivande
på angelägenheten av en grundlig och allsidig utbildning inom detta område
liksom även att samråd skedde med marinmyndigheterna, då det gällde fastställandet
av läroplaner för den blivande skeppstekniska utbildningen. Departementschefen
ville betona, att spörsmålet örn den flygtekniska undervisningens
organisation för framtiden givetvis icke finge anses slutgiltigt löst
i och med ett godtagande av den nu ifrågasatta lösningen, enär spörsmålet
folie inom ramen för den utredning, som uppdragits åt förutnämnda sakkunniga
för den högre tekniska undervisningen. De sakkunniga hade emellertid
funnit de föreliggande förslagen icke vara av den natur, att deras
genomförande behövde uppskjutas med hänsyn till den pågående utredningen.

Chefen för flygvapnet hade ansett särskilda åtgärder erforderliga för att
möta det för de närmast följande åren särskilt stora behovet av högskoleutbildade
flygtekniker. Departementschefen förutsatte, att tekniska högskolans
styrelse hade sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtoge de
åtgärder, som kunde finnas påkallade. Det kunde sålunda ifrågasättas, huruvida
icke under de närmaste åren antalet studerande vid den skeppstekniska
linjen borde inskränkas till förmån för den flygtekniska.

b) Omorganisation av avdelningen för bergsvetenskap.

Den föreslagna omorganisationen av avdelningen för bergsvetenskap innebär
dels en omgruppering av ämnesområdena för de båda professurerna
inom underavdelningen för gruvvetenskap, vilka därvid skulle erhålla ändrade
benämningar, oell dels inrättande av en ny speciallärarbefattning i geofysikalisk
malmletning med ett årsarvode av 1,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Departementschefen har i detta sammanhang förklarat sig icke kunna
för närvarande tillstyrka av lärarkollegiet framlagda förslag örn inrättande
av vissa andra speciallärarbefattningar och i samband därmed yttrat:

Utgifterna för arvoden åt speciallärare uppginge redan för innevarande
budgetår till icke mindre än 165,600 kronor och komrne vid bifall till vad
departementschefen förordat att ytterligare stegras för nästa budgetår. Såsom
franninge av statsliggaren (sid. 468), vore det emellertid förutsatt, att behovet
av befintliga speciallärarbefattningar tid efter annan skulle kunna upptagas
till förnyad omprövning. Det syntes icke vara på förhand uteslutet, att en
översyn med särskilt syfte att söka tillvarataga alla möjligheter till besparingar
utan att likväl eftersätta undervisningens effektivitet kunde leda till
en inskränkning av utgifterna för de nu befintliga speciallärarbefattningarna;
härigenom skulle i så fall utan merkostnad kunna beredas utrymme för
speciallärarbefattningar av trängande natur. En dylik översyn inginge visserligen
i de förutnämnda sakkunnigas utredningsuppdrag, men departementschefen
förutsatte dock, att vederbörande högskolemyndigheter på egen
band undersökte möjligheterna att nedbringa dessa kostnader. Särskilt borde
därvid uppmärksammas möjligheterna att genom samarbete med andra högre
undervisningsanstalter i Stockholm tillgodose undervisningen i ämnen av
allmännare natur.

Vad anslagsberäkningarna angår, innebär Kungl. Maj:ts förslag en
anslagshöjning med 133,000 kronor, varav omkring 100,000 kronor belöpa
på en arvodesreglering i enlighet med samma grunder, som förordats av
departementschefen för universitetens vidkommande (jfr punkten 60 här
ovan), och 28,000 kronor på rörligt tillägg.

I samband med framläggandet av anslagsberäkningarna har departementschefen
förordat en höjning av docentstipendiernas vid de tekniska högskolorna
storlek från 6,800 kronor till 7,500 kronor, eller samma belopp
som föreslagits i fråga örn docentstipendier vid universiteten.

Enligt utskottets mening synes det uppenbart att åtgärder snarast böra
vidtagas för att stärka den flygtekniska utbildningen vid tekniska högskolan
i Stockholm. Det i sådant avseende av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget
har emellertid ingivit utskottet vissa betänkligheter. Såsom av den
lämnade redogörelsen framgår erbjuder det av departementschefen samt
flertalet i ärendet hörda myndigheter tillstyrkta och såsom alternativ I betecknade
förslaget en något svagare utbildning i flygtekniska ämnen än det
som alternativ II angivna. Att likväl alternativ I ansetts böra läggas till
grund för den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningens omorganisation till
en avdelning för skeppsteknik och flygteknik har huvudsakligen motiverats
med att det för närvarande råder brist på skeppsbyggnadsingenjörer, att
ett ökat behov av sådana för den närmaste framtiden kan emotses, att det
är önskvärt att alla flygtekniker erhålla någon kännedom örn skeppsteori
och skeppsteknik samt att alternativ I i lika hög grad som alternativ II
möjliggör en under nuvarande förhållanden önskvärd specialisering av den

Bihang till riksdagens protokoll 1041. ti sami. Nr 8. 4

Utskottet.

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

flygtekniska utbildningen. Det av 1940 års lagtima riksdag gjorda uttalandet
att den rationellaste lösningen förefaller att kunna vinnas, om skeppsbyggeriundervisuingen
i dess helhet koncentreras till Chalmers tekniska högskola,
medan åter den flygtekniska undervisningen helt förlägges till tekniska
högskolan i Stockholm synes utskottet alltjämt äga giltighet. Emellertid
har utskottet med hänsyn till att de för den högre tekniska undervisningens
ändamålsenlighet närmast ansvariga myndigheterna lämnat förord åt alternativ
I icke velat motsätta sig att ifrågavarande fackavdelning — vilken
torde böra betecknas fackavdelningen för flygteknik och skeppsteknik —
nu erhåller den enligt nyssnämnda alternativ planlagda organisationen.
Avdelningens huvudmål synes i första hand böra vara att utbilda flygteknici,
och utskottet vill i anslutning till vad departementschefen härom framhållit
understryka att det bör vara högskolemyndigheterna angelaget att
lämna största möjliga utrymme inom fackavdelningen för dem, som välja
denna studieriktning. Enligt utskottets mening utgör ett accepterande av
alternativ I dock ingalunda en slutgiltig lösning av denna fråga, utan alternativet
bör uppfattas som en försöksanordning i syfte att samla erfarenheter
rörande avdelningens lämpligaste organisationsform och verksamhetssfär.
Avdelningens organisation bör därför bliva så elastisk, att därest en
skeppsteknisk undervisning i Stockholm visar sig icke längre fylla en nödvändig
uppgift denna undervisning — till den del, den ej erfordras för
flygteknikernas vidkommande — utan större svårigheter eller tidsutdräkt
kan avföras ur högskolans utbildningsprogram. Utskottet får även liksom
departementschefen betona vikten av att vid utformningen av läroplanerna
för fackavdelningen samråd äger rum med vederbörande militära myndigheter.

Då goda skäl synas hava blivit anförda för den föreslagna omorganisationen
av fackavdelningen för bergsvetenskap tillstyrker utskottet i likhet
med departementschefen denna omorganisations genomförande från och med
den 1 juli 1941.

Utskottet vill liksom departementschefen framhålla angelägenheten av
att genom vederbörande högskolemyndigheters försorg en översyn vidtages
rörande behovet av befintliga speciallärarbefattningar, i syfte att nedbringa
kostnaderna för detta ändamål. Härvid torde såsom departementschefen
betonat böra uppmärksammas möjligheterna av att genom samarbete med
andra högre undervisningsanstalter i Stockholm tillgodose undervisningen i
vissa ämnen av allmännare natur.

Kungl. Maj:ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran
eller uttalande.

Under åberopande av vad utskottet här ovan anfört, får utskottet alltså
hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
den vid personalförteckningen för tekniska högskolan i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

Stockholm fogade anmärkningen, som föranledas av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1941 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 650,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 234,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 516,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 94,500

Summa kronor 1,495,000
Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.........kronor 315,000

Nettoutgift kronor 1,180,000;

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,180,000 kronor.

99:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 146 och 147), vilket innebär en
anslagshöjning med 43,300 kronor, väsentligen orsakad av de höjda bränsleoch
städningskostnaderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 266,000 kronor.

100:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, sid. 147 och 148), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 20,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 457,700 kronor.

101:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 100, sid. 148 och 149), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

102:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 149), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 11,000
kronor.

103:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 149—155), vilket innebär en anslagshöjning
med 30,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis
........................ kronor 206,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 94,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 104,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 35,700

Summa kronor 441,000

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter............ kronor 74,000

Nettoutgift kronor 367,000;

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 367,000 kronor.

104:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, sid. 155 och 156), vilket innebär en huvudsakligen
av höjda bränslepriser betingad anslagshöjning med 13,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
80,800 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

105:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 104, sid. 156 och 157), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 105,000 kronor.

106:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt
105, sid. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

107:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 106, sid. 157), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 900 kronor.

108:o) Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. I enlighet med Kungl.
Majds förslag (punkt 107, sid. 158), vilket innebär anvisande av ett slutanslag
till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Utrustning
av nybyggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.

109:o) Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska
högskolorna. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 108,
sid. 159) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid de tekniska högskolorna för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

110:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de tekniska
högskolorna. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 109,
sid. 159 och 160), vilket innebär en av ökad belastning å anslaget föranledd
höjning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid de tekniska högskolorna för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen.

lilio) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Skolöverstyrelsen: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 110) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Allmänna läroverken m. m.

112:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt lil, sid. 162—165), vilket innebär en anslagsminskning
med 7,200 kronor, möjliggjord genom inställande av intagningen av
nya elever höstterminen 1941, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
.......... kronor 188,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 7,250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 159,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 42,550

Summa förslagsanslag kronor 396,800;

b) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 396,800 kronor.

113:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 165), vilket innebär en anslagsminskning
med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslaqsanslaq av
42,300 kronor.

114:o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 166), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 1,700
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

115:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
114, sid. 166—201) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels bemyndiga
Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning —
tills vidare under budgetåret 1941/42, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen
skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning,
dels bemyndiga Kungl. Majit att i anslutning till vad av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3
januari 1941 anförts meddela ändrade bestämmelser rörande de vid provårsläroverken
utgående särskilda arvodena, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till Allmänna läroverken:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 28,311,000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr G. Mosesson väckt motion (lii 176),
vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit uttala, att
vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört ifråga örn rätt för läroverkslärare
att vid sidan av sin ordinarie tjänst åtaga sig undervisning i annan
läroanstalt ej må medföra, att läroanstalt, som för sin existens är beroende
av att få anställa timlärare, vilka hava fast anställning vid annat läroverk,
kommer i för stora svårigheter;

dels en inom andra kammaren av herr I. Sefve väckt motion (lii 57), vari
hemställts, att riksdagen för att möjliggöra en provisorisk utvidgning av
provårsläroverkens kapacitet måtte ej mindre medgiva en sänkning av antalet
undervisningstimmar i veckan från nu lägst 8 med 3 till lägst 5 för
de rektorer, som tillika äro provårsföreståndare och få mottaga mer än 11
lärarkandidater, än även bevilja 1,300 kronor till arvoden och säl skil (
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, att utgå såsom arvode till skrivbiträdena
vid provårsläroverken med 10 kronor för varje till läroverket hänvisad
lärarkandidat;

dels ock en inom andra kammaren av herr G. Arnemark väckt motion
(lii 82), vari hemställts, att riksdagen måtte vid beräkningen av den anslagspost,
i vilken särskilda arvoden vid provårsläroverk ingå, utgå från de belopp,
som föreslagits av skolöverstyrelsen i fråga om provårsarvoden (360
kronor), av såväl skolöverstyrelsen som statskontoret i fråga om föreståndararvoden
(1,500 kronor) och av statskontoret i fråga om bandledararvoden
(150 kronor, respektive 250 kronor).

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
får utskottet ■— i den mån redogörelse för desamma icke lämnas i
det följande — hänvisa till motionerna.

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Särskilda besparingsåtgärder.

1940 års lagtima riksdag beslöt följande särskilda besparingsåtgärder beträffande
de allmänna läroverken:

Ämneslärarnas undervisningsskyldighet ökades med Vs veckotimme till i medeltal
22 veckotimmar på det högre och 27 veckotimmar på det lägre stadiet.

Elevantalet i realskolans avslutningsklasser höjdes från 30 till 35.

Totala antalet nybörjaravdelningar begränsades till högst samma antal
som läsåret 1939/40.

Intagning av elever inställdes tills vidare i lägsta årsklassen av följande
läroverkslinjer, nämligen

a) lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö,

b) klassiska försökslinjen vid högre allmänna läroverket för gossar å
Norrmalm i Stockholm,

c) den fyraåriga realskollinjen vid samrealskolan i Trelleborg,

d) den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Västerås, samt

e) den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Örebro.

Förbud meddelades mot sådan uppdelning av större klasser vid nybörjar undervisning

i modersmålet och främmande levande språk, som föranledde
särskilda kostnader för statsverket.

Rätten att anordna tillvalsundervisning i vissa ämnen på det högre gymnasiestadiet
begränsades.

Departementschefen framhåller, att frågan om lämpligheten och möjligheten
av ytterligare besparingsåtgärder av samma natur som de redan vidtagna
måste bedömas mot bakgrunden av det föreliggande läraröverskottet
och med beaktande av åtgärdernas inverkan på undervisningsresultatet.

De åtgärder i besparingssyfte, som för innevarande läsår vidtagits inom
den statliga läroverksorganisationen och vid de högre kommunala skolorna,
hade, erinrar departementschefen, beräknats medföra en minskning av lärarbehovet
med omkring 210 ämneslärare med full tjänstgöring. På grund av
avtagande tillströmning av elever särskilt till realskolans begynnelseklasser
hade i själva verket minskningen av lärarbehovet blivit icke oväsentligt större
och torde kunna uppskattas till närmare 250 heltidstjänstgörande lärare.
Emellertid hade minskningen av lärarbehovet delvis motvägts av en genom
utökning av undervisningsväsendet stegrad efterfrågan på lärare. Enligt
föreliggande beräkningar hade, örn hänsyn foges till dessa varandra motverkande
faktorer, minst 160 tidigare vid undervisningsväsendet anställda lärare
blivit utan sysselsättning. Därtill komme de läraraspirauter, som tidigare
icke haft anställning men under normala förhållanden kunnat påräkna sysselsättning
under innevarande läsår. Det minskade lärarbehovet återspeglades
i rapportsiffrorna från lärarnas arbetsförmedlingsorgan, som i mitten av
september 1940 redovisat närmare 300 ämneslärare utan sysselsättning.

Spörsmålet om en höjning av elevantalet i klasserna utöver vad som skett
hade förra året varit föremål för en ingående utredning, som givit till resultat,
att en sådan höjning av praktiska och undervisningstekniska skäl
vore svår att genomföra och för övrigt icke skulle medföra några nämnvärda
besparingar.

En begränsning av antalet nybörjaravdelningar hade vidtagits för läsåret
1940/41 på så sätt, att det förutsattes, att totala antalet nybörjaravdelningar
icke skulle få överstiga motsvarande antal läsåret 1939/40, d. v. s. 533.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

I själva verket hade detta antal icke uppnåtts utan i stället underskridits
med icke mindre än 13 avdelningar. Skolöverstyrelsen motsåge för nästa
läsår en viss återhämtning, utan att likväl räkna med att antalet nybörjaravdelningar
under läsåret 1939/40 komme att uppnås, och ifrågasatte, att
antalet liksom för innevarande läsår skulle begränsas till högst det antal
avdelningar, som funnits läsåret 1939/40. Departementschefen tillstyrkte
för egen del detta förslag.

Liksom i fjol hade överstyrelsen även i år företagit en inventering av de
minst frekventerade läroverkslinjerna i syfte att undersöka möjligheterna
att tillfälligt indraga vissa linjer. Departementschefen delade den uppfattning,
vartill överstyrelsen kommit, att indragning icke för närvarande borde
ifrågasättas för andra linjer än det treåriga latingymnasiet vid södra latinläroverket
i Stockholm. Departementschefen förordade i likhet med överstyrelsen,
att intagning av elever i första ringen av denna gymnasielinje
icke skulle få äga rum under höstterminen 1941, såvida icke antalet anmälda
inträdessökande till motsvarande linje vid högre allmänna läroverket
för gossar å Norrmalm i Stockholm överstege 30.

En ytterligare höjning av undervisning sskyldigheten försämrade icke undervisningsresultatet
under förutsättning, att gränsen för lärarnas förmåga att prestera
en fullgod undervisning icke därigenom överskredes. Ur denna synpunkt
och under nämnda förutsättning vore en höjning av undervisningsskyldigheten
icke ägnad att i samma grad som övriga här diskuterade besparingsåtgärder
ingiva betänkligheter. Vid bedömandet av lämpligheten av en sådan åtgärd
finge emellertid även hänsyn tågås till den skärpning av arbetslösheten
bland lärarna — till icke oväsentlig del vållad av de redan vidtagna besparingsåtgärderna
— som skulle bliva följden därav. För egen del hade departementschefen
kommit till den uppfattningen, att ytterligare åtgärder i
denna riktning med hänsyn härtill icke för närvarande borde tillrådas.
Fastmera kunde åtgärder befinnas påkallade i syfte att bereda sysselsättning
åt åtminstone en del av de lärare, som nu icke kunde få läraranställning.
I detta syfte borde enligt departementschefens mening övervägas lämpligheten
att beskära möjligheterna för läroverkslärare att åtaga sig undervisning
i annan läroanstalt vid sidan av sin egentliga lärartjänst. Härigenom
torde kunna åstadkommas en viss ökning av arbetstillfällena för arbetslösa
lärare. Tillstånd för lärare att åtaga sig extra undervisning lämnades för
ett år i sänder av vederbörande rektor efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer.
Departementschefen förutsatte, att överstyrelsen toge under övervägande
möjligheterna att skärpa villkoren för dylik förening av tjänster och
efter prövning av på frågan inverkande omständigheter vidtoge de åtgärder,
som kunde finnas påkallade.

Statskontoret hade såsom en lämplig besparingsåtgärd angivit inskränkning
av den frivilliga undervisningen i vissa övningsämnen. Med hänsyn till
betydelsen av denna undervisning ansåge departementschefen sig icke böra
förorda en sådan åtgärd. Han kunde icke heller ansluta sig till ett av statskontoret
framfört förslag om en ytterligare höjning av det lägsta antal deltagare,
som erfordrades för att undervisning i grekiska skulle få anordnas.

T motionen II: 17C framhålles, att departementschefens uttalande angående
rättigheten för läroverkslärare att åtaga sig undervisning i annan läroanstalt
kunde — extremt tillämpad — medföra ökad arbetslöshet bland lärarna.

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Vissa privata läroverk kunde nämligen icke vidare existera, om de ej
medgåves rätt att anställa kvalificerade timlärare, t. ex. på gymnasialstadiet.
Timtalet kunde nämligen vara så litet i ett givet ämne, att läroanstalten ej
kunde anställa fast extralärare, och skolornas ekonomi kunde vara så ansträngd,
att restriktiva åtgärder i enlighet med statsrådets uttalande kunde
komma att leda till, att skolorna måste stängas.

Härigenom bleve givetvis den vid skolan fast anställda personalen och
timlärare med full tjänstgöring arbetslösa, alltså ett annat resultat än det
statsrådet avsåge bleve följden.

Utskottet är ense med departementschefen om att frågan om lämpligheten
och möjligheten av ytterligare besparingsåtgärder av samma natur som de
på grund av 1940 års lagtima riksdags beslut vidtagna måste bedömas
mot bakgrunden av det föreliggande läraröverskottet och med beaktande
av åtgärdernas inverkan på undervisningsresultatet.

Vad angår frågan örn höjning av elevantalet i klasserna utöver vad som
redan skett synes detta såsom departementschefen framhållit av praktiska
och undervisningstekniska skäl knappast låta sig göra, varför utskottet icke
nu ifrågasätter en dylik åtgärd.

Antalet nybörjaravdelningar har med ej mindre än 13 understigit det för
läsåret 1940/41 bestämda totala antalet 533. Departementschefen har likväl
icke för nästa läsår föreslagit någon sänkning av maximiantalet dylika
avdelningar, enär skolöverstyrelsen förklarat sig emotse en viss ökning i
lärjungeantalet i förhållande till innevarande läsår. När det gäller beräkningar
av här ifrågavarande slag måste man självfallet räkna med åtskilliga
tämligen ovissa faktorer. Utskottet håller likväl för sin del för troligt
att, då antalet nybörjaravdelningar läsåret 1940/41 varit 520, man för nästa
läsår borde kunna hålla sig inom en ram av 525 dylika avdelningar. Utskottet
får därför föreslå, att antalet nybörjaravdelningar för läsåret 1941/42
begränsas till detta antal. Skulle det emellertid på grund av särskilda
förhållanden, vilka nu icke kunna bedömas, visa sig att detta antal är
alltför knappt tillmätt, anser utskottet, att Kungl. Majit må äga rätt att i
begränsad utsträckning medgiva upprättande av ytterligare nybörjaravdelningar,
dock givetvis icke utöver det av departementschefen angivna antalet
533. Utskottet utgår ifrån, att tillbörlig varsamhet härvid iakttages, i syfte
att icke i nämnvärd grad öka nybörjaravdelningarnas antal utöver 525.

I detta sammanhang vill utskottet beröra en fråga, som har visst avseende
på elevantalet i läroverken, nämligen frågan örn en strängare gallring
av elevmaterialet. Läroverkens olika avdelningar äro för närvarande i hög
grad överbelagda och kvarsittning torde förekomma i rätt stor utsträckning.
Utskottet vill icke göra gällande att kvarsittningen över huvud taget bör
förbjudas och alltså en elev, som visat sig något år icke kunna följa undervisningen,
skiljas från fortsatt utbildning vid läroverket. Men utskottet
anser det värt att undersöka om ej strängare bedömningsregler än de nu
i gällande läroverksstadga förefintliga böra införas med avseende å sådana

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

elever, som gång efter annan tillbringa två år i klasserna och därigenom
ådagalägga sin oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan enligt
utskottets mening rent av ifrågasättas örn ej ett dylikt förhållande bör
vara giltigt skäl för att elever skiljas från läroverket. Utskottet vill jämväl
— utan att till denna fråga nu taga ställning — framhålla, att inom utskottet
framförts tanken på att genom uttagande av högre termins- och andra
avgifter till läroverket av sådana elever, som upprepade gånger bliva kvarsittare,
söka ernå en viss spärr på detta område. Samtidigt synes även
böra övervägas, om ej underbetyg i ett flertal ämnen i och för sig bör
föranleda, att vederbörande lärjunge avskiljes från undervisningen vid läroanstalten.
Givetvis synes dock åt vederbörande lärarkollegium, såsom även
nu är fallet, böra inrymmas viss befogenhet att i särskilda fall meddela
dispens. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att på sätt Kungl. Majit
finner lämpligt låta närmare utreda det av utskottet här berörda spörsmålet
och vidtaga de åtgärder i ämnet, som kunna befinnas påkallade.

Utskottet biträder departementschefens förslag örn indragning av den treåriga
latinlinjen vid södra latinläroverket i Stockholm och ansluter sig i
fråga örn intagning av elever i första ringen av denna gymnasielinje till
vad departementschefen härom uttalat.

Vad beträffar frågan om ytterligare höjning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet
torde så länge nuvarande överskott på lärare består åtgärder
i angivna riktning knappast vara att tillråda. I den mån arbetslösheten
på detta område avvecklas kommer frågan emellertid i ett annat läge och
torde då böra upptagas till förnyat bedömande. I detta sammanhang vill
utskottet erinra örn det uttalande i förevarande ämne, som gjordes av
1940 års lagtima riksdag i dess skrivelse nr 264, vartill utskottet får hänvisa.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt att till övervägande
upptages frågan om möjligheterna att skärpa villkoren för tillstånd
för läroverkslärare att åtaga sig undervisning i annan läroanstalt vid sidan
av sin egentliga lärartjänst. Härigenom torde — såsom departementschefen
framhåller — kunna åstadkommas en viss ökning av arbetstillfällena för
arbetslösa lärare. I anledning av vad i motionen lii 176 anförts förutsätter
utskottet emellertid, att skolöverstyrelsen vid angivandet av riktlinjer för
en dylik tjänsteförening tager hänsyn till de olika läroanstalternas oavvisliga
behov av lärarkrafter. Med vad utskottet sålunda anfört torde nämnda
motion få anses besvarad.

Departementschefens här ifrågavarande förslag i övrigt har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande.

Ordinarie och icke-ordinarie personal.

I fråga örn den ordinarie personalen innebär Kungl. Majits förslag
dels att rektor vid samrealskolan i Ljusdal, sedan den kommunala mellanskolan
därstädes från och med läsåret 1941/42 helt förstatligats, erhåller

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hela sin lön av statsmedel, i samband varmed medel beräknas för återbesättande
av en adjunktstjänst, som hållits vakant i avbidan på skolans
förstatligande, dels ock att två nya lektorstjänster inrättas, den ena avsedd
för högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm i Stockholm och
den andra för högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg. Dessa
tjänster hava ansetts icke kunna undvaras utan synnerliga svårigheter för
dessa läroverk, vilka befinna sig under utbyggnad.

Storleken av den erforderliga icke-ordinarie lärarpersonalen har av
skolöverstyrelsen beräknats med utgångspunkt från följande antal lärjungar
och klassavdelningar:

Lärjungar

Klassavdelningar

i nybör-jaravdel
ningar1)

totalt

antal

antal nybör-j aravdel-ningar

totala an-talet klass-avdelningar

Höstterminen 1940, verkligt antal ......

14,310

51,636

520

2,066

Höstterminen 1941, beräknat antal......

14,400

52,170

528

2,096

Ökning i förhållande till det verkliga antalet

90

534

8

30

Sammanfattningsvis innebär överstyrelsens förslag, att till avlöningar till
icke-ordinarie personal följande belopp skulle erfordras för nästa budgetår,

nämligen för

icke-ordinarie ämneslärare................kronor 4,120,000

» » teckningslärare............. » 246,000

» » musiklärare................ » 109,000

» » gymnastiklärare............. » 383,000

» » lärare i manlig slöjd......... » 110,000

» » » » kvinnlig » » 123,500

» » » » hushållsgöromål...... » 59,000

» » » » praktiska läroämnen ... » 99,000

» » vaktmästare............... » 145,000

särskilda ersättningar för vissa extra arbeten. , » 1,500

Summa kronor 5,396,000.

Skolöverstyrelsen har härvid medräknat även de utgifter, som föranledas
av inkallelser av lärare till militärtjänst i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen.
Överstyrelsen har antagit, att inkallelserna under nästa
läsår komma att få ungefär samma omfattning som i början av höstterminen
1940.

Departementschefen framhåller, att de merkostnader, som kunde komma
att föranledas av militärinkallelser, icke borde tagas i betraktande vid
anslagsberäkningarna. Skulle dylika merkostnader uppstå, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att medgiva överskridande av vederbörande anslagspost,
därest denna eljest icke skulle visa sig förslå. De av överstyrelsen
beräknade utgifterna för avlöningar till icke-ordinarie lärare syntes med hänsyn
till det anförda böra minskas med omkring 500,000 kronor.

Vid förordnande av vikarier borde givetvis alla möjligheter till besparingar

'') l6, l4, I4 och Is.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

tillvaratagas. Departementschefen förutsatte därför, att icke ordinarie lärare
— således ej ordinarie adjunkter -— skulle förordnas att uppehålla lektorstjänster.

I övrigt hade överstyrelsens anslagsberäkningar icke givit departementschefen
anledning till erinran. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän — innefattande jämväl kostnaderna för avlöningar åt tjänstemän
på övergångsstat — syntes böra beräknas till 20,270,000 kronor, till vilket
belopp borde läggas dels kostnaderna, sammanlagt omkring 25,500 kronor,
för de förordade nva ordinarie lärartjänsterna m. m., dels ock de ersättningar
av förslagsvis 300 kronor och den tillfälliga löneförbättring av 600
kronor, som nu bestredes från en särskild anslagspost i avlöningsstaten.
Posten borde sålunda bestämmas till 20,296,400 kronor, vilket belopp syntes
böra avrundas till 20,800,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal skulle, med utgångspunkt från skolöverstyrelsens beräkning
och med iakttagande av den av departementschefen förordade
reduktionen med 500,000 kronor, kunna beräknas till i runt tal 4,900,000
kronor. Då emellertid det för innevarande läsår beräknade lärarbehovet
ganska avsevärt överstigit det verkliga och på grund härav en viss försiktighet
vid anslagskalkylerna syntes befogad, föresloge departementschefen,
att posten för nästa budgetår bestämdes till 4,800,000 kronor. Vid
beräkningen av medelsbehovet hade hänsyn tagits till den arvodesförstärkning,
som enligt beslut av 1940 års urtima riksdag skulle tillkomma vissa timlärare.
I likhet med vad fallet vore för närvarande med motsvarande post
i gällande avlöningsstat torde anslagsposten böra betecknas förslagsvis.

Personalförteckningen för de allmänna läroverken borde undergå de ändringar,
som föranleddes av de förutnämnda nya lektorstjänsterna m. m.
Därutöver ifrågasatte departementschefen ett par andra ändringar, som
sammanhängde med de förflyttningar från folkskoleseminarierna till de allmänna
läroverken, vilka företagits i samband med seminariernas omorganisation.
Lärare i teckning vid folkskoleseminarierna vore placerade i lönegraden
A 21 och lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegraden A 18, medan
motsvarande befattningar vid de allmänna läroverken vore placerade i lönegraden
A 20 respektive A 16. Vid allmänna läroverk tjänstgjorde för närvarande
en teckningslärare och en lärarinna i kvinnlig slöjd, vilka förflyttats
från folkskoleseminarium i samband med den senaste seminariereformen
och därvid tillerkänts rätt att i avseende på avlönings- och pensionsförmåner
betraktas såsom om de fortfarande vore anställda vid folkskoleseminarium.
Lämpligen borde dessa två befattningshavare uppföras på övergångsstat vid
de allmänna läroverken i de lönegrader de tillhörde i egenskap av förutvarande
seminarielärare. Antalet i personalförteckningen upptagna motsvarande
tjänster på ordinarie stat borde i stället minskas. Det kunde framhållas,
att förflyttningar av liknande slag, som framdeles kunde komma att
äga rum, icke föranledde dylika övergångsanordningar, enär löneförhållandena
efter förflyttning numera vore reglerade i civila avlöningsreglementet.

Vad departementschefen i detta sammanhang föreslagit har icke givit
utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet med hänsyn till vad
utskottet i det föregående anfört beträffande antalet nybörjaravdelningar
anser anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal kunna minskas
med 25,000 kronor och alltså uppföras med (4,800,000— 25,000=) 4,775,000
kronor.

Uiskottet.

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ändrade grunder för ifrågavarande arvoden
endast såvitt angår arvoden åt tillsynslärare och särskilda arvoden
vid provårsläroverk.

Arvoden åt tillsynslärare. Det för dessa arvoden avsedda beloppet
sänktes för innevarande budgetår från 36,000 kronor till 18,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har föreslagit en ytterligare sänkning till 12,000 kronor.
Departementschefen har för egen del förordat anvisande av 8,000 kronor
för ändamålet.

Särskilda arvoden vid provårsläroverk. För detta ändamål ha
för innevarande budgetår anvisats 163,200 kronor.

De särskilda arvodenas nuvarande storlek samt de ändringsförslag, som
framlagts av skolöverstyrelsen, statskontoret och departementschefen, framgå
av nedanstående sammanställning:

Nuvarande

arvode

Skolöver-

styrelsen

Statskon-

toret

Departe

ments-

chefen

Pro vårs föreståndare (för år).........

1,500

1,500

1,500

1,000

Ordinarie lärare ( d:o ).........

360

360

300

240

Icke-ordinarie lärare ( d:o ).........

360

360

—

240

Handledare av enterminskandidat (för
termin).....................

300

280l)

250

200

Handledare av tvåterminskandidat (för
termin).....................

180

165 >)

150

120

Skolöverstyrelsen har ursprungligen icke ifrågasatt någon ändring av provårsläroverkens
antal, för närvarande 8. Däremot föreslår överstyrelsen en
ökning av antalet enterminskandidater från 20 till 40 per läsår och en
minskning av antalet tvåterminskandidater från 80 till 70.

Centralstyrelsen för Sveriges extr alärarförening har framhållit såsom önskvärt,
att provårets kapacitet tillfälligtvis höjdes, då därigenom ett icke obetydligt
antal arbetslösa lärare skulle antingen få kompensation för tidsförlust
eller också erhålla förordnande på tjänster, som bleve lediga genom att
mera meriterade genomginge provår. I september 1940 hade funnits anmälda
600 lärare, som varit kompetenta att genomgå provår. För närvarande
funnes i medeltal 11 provårskandidater vid varje provårsläroverk. Detta
antal syntes kunna ökas till 15.

l) Skolöverstyrelsen har i särskilt yttrande över statskontorets förslag förklarat sig icke
motsätta sig de av statskontoret föreslagna arvodena.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

Skolöverstyrelsen har i utlåtande över centralstyrelsens framställning framlagt
förslag om inrättande av ännu ett provårsläroverk.

Överstyrelsens tidigare förslag rörande utvidgning av provårskapaciteten
hos de nuvarande provårsläroverken innebure, att i medeltal 14 provårskandidater
årligen skulle utbildas vid dessa läroverk. Av en rundfråga till
rektorerna vid provårsläroverken i november 1940 hade framgått, att en
ökning av det nuvarande antalet provårskandidater per termin icke syntes
kunna ske under rådande förhållanden, såvida utbildningens standard skulle
kunna upprätthållas. För att nå den årskapacitet, som av centralstyrelsen
föreslagits, erfordrades alltså utökning av antalet provårsläroverk.

Då tanken på inrättandet av ett provårsläroverk i Norrland på sista tiden
rönt instämmande från flera håll, ville överstyrelsen först i korthet beröra
vissa omständigheter, som vore av betydelse för överstyrelsens inställning
till detta förslag. Bland annat hade framhållits, att förläggningen av ett
provårsläroverk till Norrland skulle kunna få stor betydelse för lärarrekryteringen
vid norrlandsläroverken. Överstyrelsen ansåge för sin del, att denna
betydelse icke finge överskattas.

Ett norrländskt provårsläroverk skulle visserligen i och för sig vara en
värdefull tillgång för Norrland. Men ehuru det uppenbarligen måste anses
berättigat, att Norrland erhölle ett provårsläroverk, vore det en självklar
förutsättning för en dylik anordning, att det ifrågavarande läroverket uppfyllde
vissa krav, som garanterade dess effektivitet. Bland annat gällde det
härvidlag att övervinna en av norrlandsläroverkens största svårigheter, nämligen
den ständiga växlingen i lärarkårens sammansättning. Denna växling
utgjorde en allvarlig risk för provårsarbetets jämna fortskridande, för kontinuiteten
i fråga om undervisning, handledning och bedömning. Även örn
ett läroverk i Norrland, sedan provårskurs förlagts dit, skulle enbart genom
sin egenskap av provårsläroverk visa sig äga tillräcklig dragningskraft på
eventuella sökande, så vore det uppenbart, att arbetet med upprättandet
och utbyggandet av provårskursen skulle på grund av de antydda svårigheterna
kräva en viss tid, varför det i alla händelser icke torde böra genomföras
såsom en enbart provisorisk åtgärd under nuvarande krisförhållanden.

Till dessa överstyrelsens betänkligheter av mera principiell art mot upprättandet
av ett provårsläroverk i Norrland komme slutligen en praktiskekonomisk
invändning, nämligen att utbildningskapaciteten hos ett norrländskt
provårsläroverk över huvud och särskilt under de första åren, då
provårsarbetet skulle upporganiseras, måste bli relativt begränsad, varför utbildningskostnaden
per lärarkandidat komme att ställa sig jämförelsevis hög.

Av de läroverk, som överstyrelsen tidigare ifrågasatt såsom provårsläroverk,
nämligen högre allmänna läroverket i Bromma i Stockholm, högre
allmänna läroverket för flickor i Göteborg och högre allmänna läroverket
för gossar i Malmö, torde av flera skäl det stora samlärovcrket i Bromma
för närvarande närmast böra ifrågakomma.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat:

Genom beslut av 1937 års riksdag (jfr skrivelsen nr 469) hade provårskapaciteten
utökats genom upprättande tillfälligtvis av två nya provårsläroverk.
En ytterligare utökning framstode även under normala förhållanden som ett
önskemål men vore på av skolöverstyrelsen och extralärarföreningen anförda
skäl under nuvarande förhållanden särskilt av behovet påkallad. Då merkostnaderna
för de åtgärder, som nu kunde komma i fråga, vore jämförel -

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sevis begränsade, ansåge departementschefen sig av nämnda skäl böra i
likhet med skolöverstyrelsen framställa förslag i ämnet.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag räknade departementschefen med
en ökning av antalet provårskandidater, som finge genomgå provåret på en
termin. Departementschefen ville emellertid ifrågasätta, örn det icke under
nuvarande exceptionella förhållanden på lärarbanan borde vara försvarligt
att tillfälligtvis mottaga ett något större antal provårskandidater per anstalt
än överstyrelsen räknat med, även om härigenom vissa olägenheter skulle
uppstå. Departementschefen utginge från att överstyrelsen med beaktande
av de nu föreliggande speciella förhållandena toge denna fråga under förnyad
omprövning och ansåge sig böra vid anslagskalkylerna beräkna anslagsmedlen
till sådant belopp, att de lämnade utrymme för en utökning av
antalet provårskandidater utöver skolöverstyrelsens kalkyler.

I anslutning till skolöverstyrelsens förslag funne departementschefen sig
böra härutöver föreslå upprättandet av ytterligare ett provårsläroverk. Vid
beräkningen av de för provårsarvoden m. m. erforderliga anslagsmedlen
utginge departementschefen alltså från att provårsläroverkens antal för nästa
budgetår skulle ökas från åtta till nio. Vad förläggningen av den nya anstalten
beträffade, vore departementschefen icke beredd att i detta sammanhang
taga slutlig ställning till överstyrelsens förslag om dess anknytning
till högre allmänna läroverket i Bromma. Angelägenheten av att Norrland,
som nu icke ägde någon provårsanstalt, erhölle tillgång till en sådan motiverade
enligt departementschefens mening en närmare undersökning av
möjligheterna att trots de av överstyrelsen framförda betänkligheterna förlägga
den nya anstalten till något norrlandsläroverk, som befunnes ur olika
synpunkter lämpligt för detta ändamål. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att med ledning av resultatet av dessa ytterligare överväganden fatta
beslut i ämnet.

I annat sammanhang hade departementschefen uttalat betänkligheter mot
besparingsåtgärder vid de allmänna läroverken, vilka skulle få till följd en
ökning av den rådande arbetslösheten bland läraraspiranterna. Samma skäl
gjorde sig icke gällande i fråga örn beskärniugar av arvoden sådana som
de här ifrågavarande. Departementschefen kunde dock i motsats till statskontoret
icke förorda besparingsåtgärder, som drabbade extra ordinarie lärare
hårdare än ordinarie. A andra sidan vore han beredd att föreslå längre
gående heskärningar av arvodena än vad statskontoret ifrågasatt. Departementschefen
förordade för egen del såsom en tillfällig besparingsåtgärd en
sänkning av arvodena till såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid
provårsläroverk med från 360 kronor till 240 kronor örn året. Aven de
till provårsföreståndare och handledare utgående arvodena torde böra undergå
motsvarande reduktion.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, syntes delposten till särskilda ersättningar
åt lärare vid provårsläroverk böra uppföras med 133,800 kronor,
vilket innebure en anslagsminskning med 29,900 kronor. Härvid hade
beräknats, att utökningen av antalet provårsläroverk medförde en merkostnad
av omkring 15,000 kronor och en anslagsmarginal med 3,000 kronor
beräknats för utökning av antalet provårskandidater utöver vad överstyrelsens
förslag innebure.

I motionen 11:57 har, som nämnts, påyrkats en vidgad möjlighet att
sänka undervisningsskyldigheten för rektor, som tillika är provårsföreetån -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

dare, samt hemställts örn anvisande av 1,300 kronor till skrivbiträdeshjälp
vid provårsläroverken. Till stöd härför har anförts i huvudsak följande:

Ett provårsläroverks kapacitet vore i främsta rummet beroende av dels
läroverkets storlek, d. v. s. antalet klassavdelningar, dels den tid, som kunde
stå till föreståndarens förfogande. Den förra faktorn gjorde, att ett större
läroverk hade lättare att taga emot ett större antal lärarkandidater än ett
mindre. Den senare verkade i motsatt riktning, enär föreståndaren (= rektorn)
vid ett större läroverk självfallet hade mycket mer arbete i egenskap av
rektor och för närvarande icke erhölie någon nedsättning i detta sitt större
arbete på grund av uppgiften att tillika vara föreståndare. Med hänsyn till
den förra faktorn skulle man kunna tänka sig en utökning av antalet provårsplatser
vid de 8 provårsläroverken så, att två av dessa allt fortfarande
skulle taga emot 11, två 14 och fyra 15 lärarkandidater. Särskilt dessa senare
läroverk vore så stora, att detta större antal skulle kunna placeras där, under
förutsättning att en lämplig fördelning mellan de olika ämnesgrupperna
kunde åstadkommas. Under sådana förhållanden skulle en ökning av antalet
provårsplatser vinnas med 17, från nu 93 till 110, d. v. s. mer än genom
inrättandet av ytterligare ett nytt provårsläroverk.

Organisationen av och arbetet vid våra provårsläroverk vore emellertid i
högsta grad knutna vid föreståndaren, varför provårsutbildningens resultat
vore beroende av den tid han kunde ägna däråt. Redan när lärarkandidaternas
antal varit 10, hade den behövliga tiden kunnat åstadkommas blott
på så sätt, att föreståndarens-rektorns expeditionella arbete i stor utsträckning
förskjutits från den ordinarie arbetstiden till kvällarna, och hade självfallet
en ytterligare förskjutning måst äga rum, sedan antalet på förut omnämnt
sätt ökats. Skulle nu, som här ifrågasattes, provkandidaternas antal
ökas ännu mer, kunde dock ej denna belastning kompenseras genom ytterligare
ökat kvällsarbete. Föreståndaren måste åhöra ett visst antal lektioner
för varje lärarkandidat och varje undervisningsserie, och dessa lektioner
måste vara förlagda till de ordinarie undervisningstimmarna. Särskilt under
vissa tider, då dessa lektioner med nödvändighet hopade sig, räckte schemats
timmar inte till. De olika lektionerna stötte ihop med varandra och med
föreståndarens egna undervisningstimmar. Utan att dessa senare minskades
till antalet, funnes det därför ingen praktisk möjlighet att öka lärarkandidaternas
antal på sätt, som här ifrågasatts, hur mycket överarbete föreståndaren
än påtoge sig.

Genom en sådan minskning skulle däremot en utvidgning av provårsanstalten
vara möjlig, emedan därigenom ett större antal timmar kunde ställas
till föreståndarens förfogande för provlektioner med därpå följande konferenser.
1936 års sakkunniga hade föreslagit en minskning med 3 veckotimmar,
d. v. s. från nu 8 till 5 timmar, vid den av dem föreslagna organisationen,
som dock skulle kräva avsevärt mindre arbete av föreståndaren.
En minskning av 3 timmar vore också det minsta man skulle kunna tänka
på. Den vore dock så pass stor, att den skulle kunna möjliggöra en utökning
av antalet provårsplatser, ehuru självfallet utbildningens standard ej kunde
bli så hög som tidigare med det mindre antalet. Eftersom ej samtliga provårsläroverk
skulle få fler provkandidater än nu, skulle minskningen av rektors
undervisningstimmar behövas endast vid 6 läroverk och således uppgå
till inalles 18 veckotimmar, d. v. s. mindre än en extra lärare, och antagligen
kunna rymmas inom den ram av icke ordinarie ämneslärare, som redan
beräknats av departementschefen.

Biliana lill riksdagens protokoll 1941. (i sami. Nr 8.

5

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Såsom såväl lärarutbildningssakkunniga som skolöverstyrelsen framhållit
måste föreståndararvodet anses för lågt. Lärarutbildningssakkunniga hade
föreslagit en höjning till 2,000 kronor. Vid det nuvarande finansiella läget
ansåge motionären sig dock icke kunna yrka härpå. Däremot ansåge han
det nödvändigt, att ökat arvode lämnades skrivbiträdena vid provårsläroverken,
så att föreståndaren skulle i något större åstäckning kunna lösgöras
från viss del av det expeditionella arbetet. Med hänsyn till rådande förhållanden
föresloge motionären, att detta finge utgå efter 10 kronor för varje
lärarkandidat, som hänvisades till läroverket. Då platsernas antal skulle bli
110 och högst 20 av dessa torde böra utnyttjas för enterminskandidater,
skulle den högsta summa, till vilken detta arvode skulle sammanlagt stiga,
vara 1,300 kronor.

Örn en utvidgning av provårsläroverkens kapacitet skulle kunna åstadkommas
på det sätt här ifrågasatts, skulle därigenom vinnas en ökning med
17 platser, d. v. s. mer än vad som kan förläggas till någon av de nuvarande
provårsanstalterna, och detta för en kostnad av 18 timlärartimmar,
av vilka 3 på F ort, 6 på G-ort och 9 på l ort, d. v. s. 4,467 kronor, och
viss arvodesförhöjning till skrivbiträdena med 1,300 kronor eller tillsammans
5,767 kronor, under det att upprättandet av en ny provårsanstalt
skulle medföra avsevärt större kostnader, vid t. e. högre allmänna läroverket
i Bromma 37,000 kronor. För undvikande av missförstånd måste dock
framhållas, att upprättandet av en ny provårsanstalt visserligen inte till en
början men sedan den efter viss tid hunnit att upporganiseras måste möjliggöra
en i viss mån högre utbildningsstandard än en blott ökning av lärarkandidaternas
antal vid nu förefintliga provårsläroverk, samt att såväl
en sådan ökning som upprättandet av ett nytt provårsläroverk syntes nödvändiga.

Till stöd för det i motionen 11:82 gjorda yrkandet örn höjning av de
av departementschefen föreslagna provårsarvoden har anförts:

Att arvoden i tider av besvärlig ekonomi bleve föremål för besparingsåtgärder
syntes sammanhänga därmed, att de kunde sänkas utan att en
sådan åtgärd kunde medföra rättsliga konsekvenser, att arvodestagarna i
regel ej vore beroende av dem för sin existens och att de, som uppbure
arvodena, om de ej vore nöjda med de sänkta arvodena, kunde avsäga sig
de med arvodena ifråga förenade uppdragen. I detta avseende befunne sig
emellertid de ordinarie lärarna vid provårsläroverken i en undantagsställning.
De kunde nämligen ej avsåga sig det extraarbete, för vilket arvodet
nu skulle sänkas med V» och som vore av en många gånger synnerligen
påfrestande art. Vid upprepade tillfällen hade också från sakkunniga myndigheter
sagts, att det arvode, som nu utginge och som nu ifrågasatts till
sänkning, varit för knappt tilltaget.

I alldeles särskild grad gällde detta örn det till provårsföreståndaren utgående
arvodet. Föreståndaren, praktiskt taget alltid läroverkets rektor, åtnjöte
ett arvode av 1,500 kronor men erhölle däremot varken handledararvode
eller provårsarvode. Om man bortsåge från två läroverk hade han
ej heller för sitt arbete med provåret någon som helst minskning i sitt arbete
som rektor. Föreståndararvodet hade också vid flera tillfällen, t. ex.
av 1936 års lärarutbildningssakkunniga, framhållits som oskäligt lågt. Föreståndareskapet
torde nog redan nu vara ett av de förhållandevis allra sämst

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

betalta uppdragen i statens tjänst. Även om man blott toge hänsyn till den
tid, som föreståndaren vore direkt upptagen i sitt arbete, som åhörare vid
provlektioner och ordförande vid kritiker och konferenser, och ej medräknade
den tid, som toges i anspråk av den allmänna handledningen av provårsärenden,
torde hans timpenning kunna ungefärligen beräknas till nu
2 kronor 45 öre och efter den föreslagna sänkningen 1 krona 45 öre. Rektor
kunde ej heller tillåtas undandraga sig detta dåligt avlönade extraarbete,
enär i så fall mycket stora kostnader skulle förorsakas statsverket.

Utskottet är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen örn önskvärdheten
av att åtgärder vidtagas i syfte att utvidga provårskapaciteten.
Två utvägar stå härvid till buds, antingen upprättandet av nya provårsläroverk
eller utökning av det antal provårskandidater, som mottagas vid
provårsläroverken. Då ett betydande antal lärare för närvarande finnas,
vilka äro kompetenta att genomgå provår, men på grund av den nuvarande
relativt ringa provårskapaciteten icke kunna beredas denna möjlighet, kan
ett avhjälpande av svårigheterna allenast ernås genom anlitandet av båda
de angivna utvägarna. Departementschefen har dels föreslagit upprättandet
av ett nytt provårsläroverk, dels ock vid sina anslagskalkyler räknat med
en utökning av antalet provårskandidater vid provårsanstalterna. Såsom av
den ovan lämnade redogörelsen framgår har departementschefen icke nu
funnit sig kunna taga slutlig ställning till överstyrelsens förslag örn den
nya provårsanstaltens anknytning till högre allmänna läroverket i Bromma.
Departementschefen har ansett angelägenheten av att Norrland, som nu icke
äger någon provårsanstalt, erhåller tillgång till en dylik motivera en närmare
undersökning av möjligheterna att trots de häremot av överstyrelsen framförda
betänkligheterna förlägga den nya anstalten till något norrlandsläroverk.
I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för att en
dylik utredning kommer till stånd. I det ovissa läge, vari förevarande spörsmål
emellertid för närvarande befinner sig, och då resultatet av den av
departementschefen angivna undersökningen synes böra avvaktas innan slutlig
ståndpunkt från riksdagens sida tages i ärendet, anser utskottet frågan
om inrättandet av ett nytt provårsläroverk icke nu moget för en lösning.
Utskottet kan alltså icke nu biträda Kungl. Maj:ts förslag härom.

Däremot tillstyrker utskottet, att under nu föreliggande speciella förhållanden
åtgärder vidtagas i syfte att tillfälligtvis utöka antalet provårskandidater
vid de olika anstalterna. I anslutning till vad i motionen II: 57
föreslagits finner utskottet rimligt att vid sådana provårsläroverk, där mer
än elva lärarkandidater mottagas, undervisningsskyldigheten för de rektorer,
som tillika äro provårsföreståndare, i viss utsträckning nedsättes. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall medgiva
en dylik nedsättning, dock med högst tre undervisningstimmar i veckan.
Någon höjning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi -

JJWkottet.

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

narie personal har utskottet icke ansett av denna anledning erforderlig.
Med vad utskottet sålunda anfört torde nämnda motion i den del, varom
nu är fråga, få anses besvarad. Det i motionen II: 57 framställda yrkandet
örn beviljande av ett belopp å 1,300 kronor för beredande av ökade arvoden
åt biträdena å provårsläroverkens rektorsexpeditioner kan utskottet
däremot icke biträda och får alltså avstyrka bifall till motionen i denna
del.

Departementschefen har — såsom av det föregående framgår ■— föreslagit
vidtagande av vissa besparingsåtgärder med avseende å de vid provårsläroverken
utgående särskilda arvodena, vilka skulle nedbringas med en
tredjedel, men i motsats till statskontoret ansett dessa åtgärder icke böra
drabba extra ordinarie lärare hårdare än ordinarie. I sistnämnda avseende
ansluter utskottet sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen.
Utskottet kan emellertid beträffande föreståndararvodet icke finna skäl
vara för handen för en reduktion av nu utgående belopp.. Såsom i motionen
II: 82 närmare framhålles och vilket utskottet anser sig böra
understryka är föreståndarens arbete i hög grad betungande. Den härför
utgående ersättningen synes redan nu skäligen knappt tillmätt. Utskottet
förordar därför för sin del att föreståndararvodet bibehålies vid hittills utgående
belopp 1,500 kronor. Vad åter angår arvodena till såväl ordinarie
som extra ordinarie lärare vid provårsläroverken anser utskottet — i likhet
med vad i motionen II: 82 hävdats — den av departementschefen ifrågasatta
reduceringen alltför kraftigt tilltagen om hänsyn tages till det ofta
mycket påfrestande arbete, som ankommer på dessa lärare. Utskottet föreslår
därför att arvodena tillfälligt sänkas med 60 kronor eller från nu 360
kronor till 300 kronor, vilket belopp statskontoret tillstyrkt för de ordinarie
lärarna. Vidkommande handledarna torde icke samma starka skäl kunna
åberopas för arvodenas bibehållande vid i huvudsak samma nivå som hittills.
Arvodet för handledare av enterminskandidat torde sålunda enligt
departementschefens förslag kunna begränsas till 200 kronor för termin och
arvodet för handledare av tvåterminskandidat till 100 kronor för termin,
vilket med 20 kronor för termin understiger det av departementschefen
angivna beloppet. Med vad utskottet härmed anfört har utskottet i huvudsak
tillgodosett det i motionen II: 82 framställda förslaget.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit torde delposten till särskilda
ersättningar åt lärare vid provårsläroverk kunna uppföras med samma belopp,
som av departementschefen angivits eller med 133,300 kronor.

Rörligt tillägg.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande denna delpost innebär en höjning med
1,459,240 kronor av automatisk karaktär.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

Utskottet har icke funnit något att erinra i fråga om beräkningen av
förevarande anslagspost.

Särskilda uppbördsmedel.

I denna inkomstpost, för närvarande 926,600 kronor, ingår ett belopp av
120,000 kronor, belöpande på av läroverksvaktmästare erlagda hyror samt
ersättning för bränsle och lyse. Fråga har uppstått, huruvida icke ersättning,
som av läroverksvaktmästare erlägges för tjänstebostad i vederbörande
kommun tillhörig läroverksbyggnad, borde komma kommunen tillgodo i
stället för att såsom nu inlevereras till statsverket.

Departementschefen har till en början erinrat, att 1937 års riksdag i princip
beslöt, att de kontanta utgifterna för läroverksvaktmästarnas avlönande,
vilka dittills bestritts av ljus- och vedkassornas medel, skulle övertagas av
statsverket i vad avsåg ordinarie och extra ordinarie vaktmästare. 1939 års
lagtima riksdag genomförde sedermera på förslag av Kungl. Majit en lönereglering
för vaktmästarpersonalen, vilken innebar, att denna personal anställdes
i statens tjänst och inordnades i det för den civila statsförvaltningen
gällande lönesystemet. Därav följde bland annat, att vaktmästarna hade
att i vanlig ordning erlägga ersättning för naturaförmåner genom avdrag
på avlöningen.

Med anledning av vissa inkomna framställningar örn beredande av ersättning
åt kommunen för tillhandahållna tjänstebostäder har skolöverstyrelsen
vitsordat, att gällande författningar icke stadgade någon skyldighet för läroverkskommun
att tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen. Praxis på
området utvisade, att kommunerna i det stora flertalet fall icke undandragit
sig att tillhandahålla sådana bostäder. Skolöverstyrelsen ansåge, att den oklarhet,
som rådde i fråga örn bostadsförmånerna för ifrågavarande personal,
borde undanröjas. Därvid syntes en lösning kunna erhållas antingen genom
att bestämmelsen örn hyresmedlens inlevererande till statsverket upphävdes
eller också genom att mellan stat och kommun nya avtal om vaktmästarbostad
åvägabringades.

Statskontoret har framhållit, att den omständigheten, att läroverkskommunerna,
trots frånvaron av i författning stadgad skyldighet därtill i största
utsträckning ansett sig böra tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen,
syntes ha sin grund i att denna personal fullgjort och alltjämt måste anses
fullgöra vissa arbetsuppgifter i vederbörande kommuns tjänst. Den löpande
tillsynen över de kommunen tillhöriga undervisningslokalerna ankomme
på vaktmästarna, vilka som ersättning härför av kommunerna tillförsäkrats
förmånen av fri bostad eller bostadsersättning. Denna ordning, som av
hävd utbildat sig, kunde icke anses grunda sig på ett åtagande från kommunernas
sida utan fordran på motprestation, utan torde fastmera utgöra
en form för ersättande av dessa befattningshavare för det arbete, de fullgjorde
för kommunernas räkning. Löneregleringen syntes bygga på den
förutsättningen, att kommunerna i samma utsträckning som före densamma
skulle bidraga till vaktmästarnas avlönande genom att tillhandahålla bostad
eller ersättning härför. Det hade givetvis varit i hög grad önskvärt, örn

Utskottet.

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

denna förutsättning erhållit klarare uttryck vid löneregleringen, exempelvis
genom att staten åtagit sig att svara för avlöningen endast till sådan vaktmästare,
för vilken vederbörande kommun förpliktat sig att tillhandahålla
lämplig bostad eller ersättning härför. Ett villkor av dylik innebörd borde
enligt statskontorets mening uppställas vid inrättande av nya undervisningsanstalter
eller nya vaktmästartjänster.

Riksräkenskapsverket, som helt anslutit sig till statskontorets uppfattning,
har för egen del förordat, att även för utökning av antalet parallellavdelningar
och andra förändringar i organisationen vid redan befintliga allmänna
läroverk det av statskontoret ifrågasatta villkoret skulle uppställas.

Departementschefen har för egen del anfört:

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen för innebörden av den nyligen
genomförda löneregleringen för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken
torde framgå, att densamma icke haft till syfte att från läroverkskommunerna
avlasta de kostnader för denna personals avlönande, som kommunerna
i allmänhet påtagit sig genom att på ett eller annat sätt tillhandahålla
fri bostad åt personalen. 1937 års principbeslut i ämnet hade sålunda
endast inneburit, att de kontanta kostnaderna för personalens avlönande skulle
övertagas av statsverket. Löneregleringen, sådan den slutligen utformats genom
1939 års riksdagsbeslut, hade icke ens inneburit, att ljus- och vedkassorna
befriats från dittillsvarande kostnader för ändamålet, i det att bestämmelser
meddelats av innebörd, att dessa kassor skulle till statsverket inleverera
ett belopp, motsvarande deras dittillsvarande utgifter för kontant avlöning
åt den personal, som kommit i åtnjutande av löneregleringen. Löneregleringen
hade sålunda, såvitt departementschefen kunde finna, inneburit, i
kostnadshänseende endast att staten åtagit sig att svara för de merkostnader,
som löneregleringen medfört. Därest statsmakterna nu medgåve, att vaktmästarpersonalens
hyresersättningar finge uppbäras av vederbörande kommun
eller läroverkens byggnadsfonder, varur kommunerna kunde påräkna bidrag
till kostnaderna för läroverksbyggnaderna, skulle detta i själva verket innebära,
att statsverket påtoge sig att svara jämväl för de kostnader, som
kommunerna hittills i största utsträckning — låt vara utan uttryckligen
stadgad skyldighet — ansett sig böra vidkännas. Genom minskning av de
under ifrågavarande anslag redovisade särskilda uppbördsmedlen med 120,000
kronor skulle statsverket i så fall åsamkas en årlig merutgift av samma
storlek. Till en sådan lösning av frågan ansåge departementschefen sig icke
böra medverka.

Såsom statskontoret framhållit, hade det givetvis varit önskvärt, att den
nu aktualiserade frågan om vaktmästarnas bostadsförmån bringats till en
lösning i samband med löneregleringen genom formliga åtaganden från
kommunernas sida att tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen. I enlighet
med statskontorets förslag torde framdeles vid ändringar i läroverksorganisationen
böra uppställas villkor av sagda innebörd. Beträffande de
kommuner, som icke komme att beröras av sådana förändringar, torde kunna
förväntas, att de — oavsett huruvida rättsligt bindande skyldighet att tillhandahålla
bostad åt vaktmästarpersonalen kunde åligga dem eller icke —
ej i allmänhet skulle göra anspråk på att erhålla gottgörelse för de förmåner,
som de hittills tillhandahållit vaktmästarpersonalen utan att fordra ekonomiskt
vederlag av staten. Någon anledning att till stöd för sådana an -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 71

språk åberopa den förutnämnda löneregleringen förelåge uppenbarligen
icke.

Förevarande inkomstpost borde uppföras med oförändrat belopp, 926,600
kronor.

Utskottet anser sig i förevarande fråga icke böra göra annat uttalande,
än att utskottet i likhet med departementschefen och statskontoret anser,
att framdeles vid ändringar i läroverksorganisationen böra uppställas villkor
örn formliga åtaganden från kommunernas sida att tillhandahålla bostad
åt vaktmästarpersonalen. I ärendets nuvarande läge har utskottet intet att
erinra mot att ifrågavarande inkomstpost uppföres med oförändrat belopp
926,600 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda under denna punkt anfört
hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen 11:82 samt med avslag å motionen 11:57, i
vad den avser anvisande av medel för beredande av ökade
arvoden åt biträdena å provårsläroverkens rektorsexpeditioner,

a) godkänna följande ändringar i personalförteckningen
för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

427 lektorer........................... A 27

1,275 adjunkter......................... A 23

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas
endast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster
å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 1,275.

257 ämneslärarinnor..................... A21

112 lärare i teckning.................... A 20

84 lärare i musik...................... A 20

100 lärare i gymnastik med lek och idrott .... A 20

30 lärarinnor i kvinnlig slöjd............. A 16

Tjänstemän å övergångsstat.

39. adjunkter......................... A 22

Anni.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas
endast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster
å ordinarie stat och å övergångsstat ej
överstiger sammanlagt 1,275.

Utskottet.

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 lärare i teckning.................... A21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.............. A 18

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda
personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1941/
42, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;

c) bemyndiga Kungl. Majit att i anslutning till vad av
utskottet i det föregående anförts meddela ändrade bestämmelser
rörande de vid provårsläroverken utgående särskilda
arvodena;

d) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 20,300,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinn-liga sakkunniga . .

b. Arvoden åt till-

kronor

1,260

synslärare......

c. Personliga tilläggs-

8,000

arvoden åt första
lärarinnor......

2,400

d. Arvoden åt skol-läkare, förslagsvis

e. Arvoden åt biblio-

131,700

tekarier........

f. Arvoden åt biträ-

87,500

den på rektorsexpe-ditionerna......

»

85,000

g. Särskilda arvoden
vid provårsläroverk

h. Särskilda arvoden

133,300

vid statens afton-skola ..........

5,800

454,960

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 73

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............kronor 4,775,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_3,682,640

Summa kronor 29,212,600

Sär skilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms
stad.......kronor

2. Av kommuner och
lärare erlagda hyresersättningar
och

hyror........... »

3. Avkastning av donationer
från kronan

m. m............ »

4. Av vaktmästare er lagda

hyror samt ersättning
för bränsle
och lyse......... »

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning.... »

15,000

274.000

37,600

120.000

480,000 kronor 926,600
Nettoutgift kronor 28,286,000;

e) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 28,286,000 kronor.

II. att motionerna 11:57 och 11:176, förstnämnda motion
i vad den avser sänkning av undervisningsskyldigheten för
rektor, som tillika är föreståndare vid provårsläroverk, må
anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

116:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
115, sid. 201—203) föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.

Något särskilt omkostnadsanslag för de allmänna läroverken har hittills
icke erfordrats. Sedan emellertid 1940 års urtima riksdag godkänt nya
grunder för uppställning av avlönings- och omkostnadsstater, innebärande
bland annat att vissa sjukvårdskostnader skola bestridas ur vederbörande
omkostnadsanslag, hava praktiska skäl ansetts motivera anvisande av ett
särskilt anslag till omkostnader för ifrågavarande läroanstalter. Ur detta

Utskottet.

74 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslag skulle bestridas — förutom kostnader för sjukvård m. m., beräknade
till 100,000 kronor —jämväl utgifter för rese- och flyttningsersättningar,
för vilket ändamål nu är uppfört ett särskilt förslagsanslag
å 25,000 kronor.

Beträffande sistnämnda kostnader inhämtas av statsrådsprotokollet, att
statskontoret i betraktande av den försämrade statsfinansiella situationen ansett
sig böra ifrågasätta, om icke genom ändring av kungörelsen 1939:429
skärpta bestämmelser borde meddelas beträffande ersättning för flyttningskostnader.
I sådant avseende förtjänade övervägas bland annat borttagande
av rätten till ersättning för flyttsaker in- och uppackning ävensom för
tjänstefolks resekostnader. Departementschefen har anfört, att statskontorets
förslag örn inskränkningar i rätten till ersättning för flyttningskostnader
torde komma att i ett större sammanhang upptagas till prövning inom
finansdepartementet. I fråga om de beräknade kostnaderna syntes för nästa
budgetår icke böra ifrågasättas någon ändring, varför 25,000 kronor syntes
böra anvisas för ändamålet.

I likhet med statskontoret anser utskottet omständigheterna påfordra, att
gällande grunder beträffande ersättning för flyttningskostnader i besparingssyfte
bliva föremål för omprövning. Departementschefen har också meddelat,
att avsikten är att i ett större sammanhang upptaga denna fråga
till bedömande inom finansdepartementet. Utskottet, som icke funnit något
att erinra mot de under förevarande punkt framställda förslagen, får hemställa,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 125,000
kronor.

117:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, sid. 203), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 15,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Dokinköp och
bokbindning för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.

118:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, sid. 203—205),
vilket innebär en av de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med

20,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch
vedkassorna m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 500,000 kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

därav högst 45,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga
lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana
fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande.

119:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, sid. 206), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknejpenningar rn. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av 8,500 kronor.

120:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, sid. 206),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.

121 :o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
Kungl. Majit har (punkt 120, sid. 207) föreslagit riksdagen att
till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.

Anslaget är avsett att fördelas med 6,000 kronor åt kommunala gymnasiet
i Söderhamn och 8,000 kronor åt kommunala gymnasiet i Hässleholm.

I samband härmed har utskottet till behandling torehäll en inom andra
kammaren av herr L. A. Björklund väckt motion (II: 83), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta om förstatligande av Hässleholms kommunala
gymnasium från och med budgetåret 1941/42.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.

Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet erinra, att inom
ecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig den 30 april 1940 avgivit betänkande
och förslag angående utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen.
Enligt sakkunnigförslaget är Hässleholms gymnasium upptaget
bland do sex läroanstalter, vilka föreslagits till förstatligande. Den sakkunnige
har härvid ansett dessa läroanstalter böra i viss angiven ordning
ombildas till statliga gymnasier och Hässleholms gymnasium har upptagits
i fjärde rummet. Ifrågavarande betänkande är för närvarande föremål för
remissbehandling. Ehuru utskottet hyser förståelse för de av motionären

Utskottet.

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till stöd för motionen anförda synpunkterna, anser utskottet sig likväl icke
på yrkande av enskild motionär kunna biträda ett förslag, som för statsverkets
del måste medföra icke oväsentliga ekonomiska konsekvenser. Med
hänsyn härtill och då frågan för närvarande såsom ovan erinrats är föremål
för utredning finner utskottet sig böra avstyrka bifall till motionen II: 83.

Kungl. Majda förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 83 till Kommunala läroverk:
Understöd åt vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.

122:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, sid. 207—210), vilket innebär
en anslagshöjning med 420,000 kronor, föranledd av stegring av det
rörliga tillägget m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder
för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
samt för statsbidrag till sådana skolor skola äga tilllämpning
jämväl för budgetåret 1941/42;

b) medgiva, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder
för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
skola äga tillämpning jämväl förbudgetåret 1941/42;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

4,500,000 kronor.

123:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 210 och 211), vilket
innebär en främst av ökade kostnader för rörligt tillägg betingad anslagshöjning
med 310,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
kommunala mellanskolor för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 3,650,000 kronor.

124:o) Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, sid. 211—213), vilket innebär
en främst av ökade kostnader för rörligt tillägg och tillkomsten av en

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

ny praktisk mellanskola föranledd anslagshöjning med 450,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
praktiska mellanskolor för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 2,150,000 kronor.

125:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor.
Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag
till enskilda mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
124) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

126:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.
Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. Kungl. Majit
har (punkt 125, sid. 213—216) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:
Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av 5,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr B. Lindström väckt motion (I: 143), vari hemställes, att
riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1941/42 bevilja Olofskolan i Stockholm
ett anslag av 70,000 kronor.

Höglandsskolan i Stockholm.

Av statsrådsprotokollet inhämtas att stiftelsen Höglandsskolan anhållit örn
ett anslag av 18,000 kronor.

Stiftelsen konstituerades år 1931 med ändamål att vidare utveckla en då
befintlig skola av fri studietyp i Bromma församling i Stockholm. Skolans
uppgift angives vara att inom en organisationsform, som i allt väsentligt
ansluter sig till svensk skoltradition, söka tillämpa nyare pedagogiska metoder
och arbetsformer. Därvid eftersträvas förverkligande av ett arbetsskoleprogram
genom att i undervisningen tillvarataga lärjungarnas naturliga
verksamhetslust och leda dem att på egen hand taga itu med skoluppgifterna.
De pedagogiska metoderna avse bland annat individuell undervisning, samlad
arbetsdag och undervisning, minskning av läxläsningen samt praktiskt
arbete och friluftsliv. Planmässighet och ordning skola dock iakttagas, och
lärokursernas anordning skall möjliggöra för eleverna att övergå till andra
läroanstalter.

Skolan är organiserad såsom samskola. På en förberedande avdelning
med fyra årsklasser, motsvarande folkskolans fyra första klasser, är byggd
en sjuårig, examensfri linje, som skall meddela en god allmän medborgerlig
bildning, lämpad för utträde i praktisk verksamhet eller fortsatta studier
vid specialskolor och gymnasier. I stort sett äro kurserna så lagda, att lärjungarna
bibringas ett kunskapsmått, motsvarande det som meddelas i sjuårig
högre flickskola med s. k. normalskolekompetens. Genom beslut den
19 augusti 1938 har Kungl. Majit medgivit, att skolan må under läsåren

78 Statsutskottets utlåtande Nr S.

1938/41 stå under skolöverstyrelsens inseende enligt vissa närmare föreskrifter.

Skolan förfogar över egna lokaler i för ändamålet uppförda byggnader vid
Höglandstorget i Bromma. Anläggningen omfattar bland annat 11 klassrum,
8 speciallokaler och en samlingssal för 350 personer. Byggnaderna hava till
stor del finansierats genom donationer men belastas också av inteckningar
för deras uppförande. Terminsavgifterna utgöra 125—150 kronor, vartill
komma vissa avgifter för särskild undervisning. Under läsåret 1938/39 hava
enligt skolans redogörelse befrielse från eller nedsättningar i terminsavgifterna
beviljats till ett sammanlagt belopp av 3,000 kronor. Förutom terminsavgifterna,
vilka utgöra den huvudsakliga inkomsten, beräknas väsentligare
inkomster genom gåvor och uthyrning av samlingssalen.

Utgifterna hava för läsåret 1940/41 beräknats sålunda: för löner 74,000 kronor,
för omkostnader för fastigheten 9.000 kronor, för undervisningsmateriel
och inventarier 2,500 kronor och för övriga utgifter 3,500 kronor eller tillhopa

89,000 kronor. Ett underskott av 18,000 kronor emotses. För att söka bibehålla
ordning och reda i stiftelsens ekonomi har direktionen nödgats hålla
lärarnas löner under den lönenivå, som tillämpas vid de allmänna läroverken.

Genom beslut den 12 juli 1940 har Kungl. Majit medgivit, att avgångsbetyg
från Höglandsskolan skall under läsåren 1940/42 medföra normalskolekompetens,
därvid vissa villkor uppställts.

Direktionen har framhållit, att normalskolekompetensen för gossar vore
ett pedagogiskt försök, vars resultat kunde bliva av icke ringa värde för
skolväsendets framtida utformning. Skolans ekonomi vore hårt ansträngd
och utsattes för ytterligare påfrestningar genom den allmänna levnadskostnadsökningen,
vartill komme risken för minskning i inkomsterna av terminsavgifter
vid nedgående konjunkturer.

Det ekonomiska stöd från statens sida, som direktionen ifrågasatte, vore
avsevärt mindre än den kostnad, stat och kommun skulle behöva vidkännas,
om skolan på grund av ekonomiska svårigheter skulle tvingas nedlägga
sin verksamhet och dess betydligt mer än 200 elever i stället skulle behöva
anlita de allmänna skolornas undervisning.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat, att skolans rätt att även för gossar
utfärda avgångsbetyg, medförande normalskolekompetens, vore en pedagogisk
försöksverksamhet, värd att stödjas även ekonomiskt från statens
sida. Då högre allmänna läroverket i Bromma vore överbelastat, skulle
en avlastning, om än relativt obetydlig, vara önskvärd. Då en inom överstyrelsen
verkställd utredning givit vid handen, att statens kostnad per lärjunge
och år vid ett statligt läroverk vore 495 kronor, vid en kommunal
mellanskola 295 kronor samt vid en enskild skola 175 kronor, skulle det
ur statsekonomisk synpunkt kunna vara i viss mån fördelaktigt, örn Höglandsskolan
skulle kunna i någon mån avlasta lärjungar från läroverket i
Bromma. Antalet lärjungar i den sjuåriga linjen under vårterminen 1940
hade vid Höglandsskolan varit 142. Med ett statligt understöd av 175 kronor
per lärjunge skulle skolan kunna påräkna ett anslag av (142 X 175 =)
24,850 kronor. I framställningen hade ansökts om 18,000 kronor, vilket
belopp överstyrelsen med hänsyn till nu rådande statsfinansiella förhållanden
emellertid icke ansåge sig kunna föreslå såsom understöd under budgetåret
1941/42. Överstyrelsen ville föreslå, att skolan erhölle ett anslag
av 10 000 kronor för budgetåret 1941/42.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 79

Departementschefen har för egen del tillstyrkt ett anslag av 5,000 kronor.

Genom särskilda bidrag till privata skolor hade staten vid flera tillfällen
sökt främja pedagogisk försöksverksamhet. De erfarenheter, som genom
dessa försök ernåtts, hade kommit den pedagogiska utvecklingen i vårt land
till godo.

Höglandsskolan i Bromma kunde sägas tillhöra den kategori av skolor,
som här vore i fråga. Departementschefen hade blivit övertygad om att
skolan representerade ett värdefullt inslag i vårt skolväsen och att den fyllde
ett verkligt behov i den trakt, där den vore belägen. Det läge utan tvivel
i statens intresse att stödja denna läroanstalt, som mottoge ett relativt stort
antal elever, som eljest skulle söka sig till det högre allmänna läroverket i
Bromma. Under sådana förhållanden och då skolan vore i starkt behov
av det sökta statsbidraget, ansåge departementschefen sig böra för egen del,
med beaktande i övrigt av vad skolöverstyrelsen yttrat, tillmötesgå framställningen.

Olofskolan i Stockholm.

Departementschefen har under förevarande punkt erinrat, att för innevarande
budgetår ett särskilt statsanslag av 10,000 kronor utginge till den pedagogiska
försöksverksamhet, som bedreves av Olofskolan i Stockholm. 1940
års lagtima riksdag hade uttalat sig för en närmare omprövning genom
skolöverstyrelsens försorg rörande skolans betydelse för vårt skolväsen. Endast
för det fall, att undersökningen gåve till resultat, att skolan hade en verklig
uppgift att fylla i vårt skolväsen, syntes det riksdagen befogat, att anslag
av statsmedel i fortsättningen komme skolan till del. I anledning härav
hade skolöverstyrelsen verkställt undersökning i ämnet och kommit till det
resultatet, att överstyrelsen icke kunde tillstyrka en av skolans styrelse ingiven
ansökning örn statsbidrag för budgetåret 1941/42. Departementschefen
ville framhålla, att skolans styrelse ansett ett statsbidrag av 70,000 kronor
erforderligt för budgetåret 1941/42. Med hänsyn till skolöverstyrelsens utredning
ansåge departementschefen sig för egen del icke böra tillstyrka fortsatt
statsbidrag till denna skola.

I motionen 1:143 framhålles, att skolan under sex år åtnjutit statsbidrag.
Om fortsatt anslag skulle beviljas av riksdagen, torde det ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för att komma till användning under av Kungl. Majit
närmare utfärdade föreskrifter. I övrigt hänvisar motionären till en vid
motionen såsom bilaga 1 fogad avskrift av en till Kungl. Majit ställd
skrivelse från Olofskolans kollegium.

Beträffande innehållet i nämnda skrivelse hänvisas till motionen.

Utskottet får till en början framhålla, att det enligt utskottets mening
synes fullt befogat att inom vårt skolväsens ram beredes rum för en pedagogisk
försöksverksamhet, vilken arbetar efter i viss mån andra linjer och
former än de allmänna läroverken, de kommunala mellanskolorna och de
kommunala flickskolorna. Mest önskvärt vore om en dylik verksamhet
dreves under statlig eller kommunal ledning. Skulle detta emellertid av

Utskottet.

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

olika skäl — främst ekonomiska — icke låta sig göra, vill utskottet icke
avvisa tanken på att ett med statsbidrag understött privatläroverk tager
denna verksamhet om hand. En förutsättning för att staten i en eller
annan form medverkar härvidlag torde emellertid böra vara, att en dylik
försöksskola erhåller en sådan ekonomisk bärkraft att den kan hålla undervisningen
på ett i alla avseenden tillfredsställande plan. Vidare bör en
dylik skola icke hava någon exklusiv karaktär, utan i stort sett bygga på
samma sociala underlag, som landets övriga läroanstalter. Skolan torde härjämte
i viss mån böra fylla en uppgift som pedagogisk studieanstalt.
Utskottet anser förevarande fråga vara av den betydelsefulla art, att det
synes utskottet önskvärt att 1940 års skolutredning till grundligt och allsidigt
bedömande upptager ärendet i hela dess vidd.

Utskottet finner sig icke berett att innan spörsmålet sålunda blivit ingående
utrett tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av ett belopp av

5,000 kronor för understödjande av Höglandsskolans verksamhet. Den i
ärendet förebragta utredningen har icke övertygat utskottet om att Höglandsskolan
genom tillerkännande åt densamma av nämnda bidrag skulle
få de ekonomiska och pedagogiska förutsättningarna för att bliva en försöksskola
av det slag utskottet finner önskvärd. De erfarenheter, som vunnits
beträffande Olofskolan, torde icke tala för att den hittills från statsmakternas
sida bedrivna understödslinjen är den riktiga. Utskottet ställer sig
alltså avvisande till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och kan ej heller
tillstyrka bifall till det i motionen I: 143 framställda yrkandet örn beviljande
av anslag till Olofskolan för nästkommande budgetår.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen ina avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag;

b) att motionen I: 143 icke må av riksdagen bifallas.

127:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 126, sid. 216), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk
natur med 1,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 5,400 kronor.

128:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 127, sid. 216—219), vilket innebär en anslagsminskning av
automatisk natur med 9,800 kronor samt att ersättning skulle beviljas av
statsmedel med omkring 1,500 kronor årligen åt viss ämneslärarinna, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

att riksdagen inå

a) besluta, att ersättning jämlikt av departementschefen
förordade grunder må utgå till förra ämneslärarinnan vid
Grewesmuhlska samskolan i Stockholm Astrid Maria Holm
under villkor att Stockholms stad bestrider halva kostnaden;

b) till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 74,700 kronor.

129:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.
Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 128) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

130:o) Läroboksnämnden. Kungl. Majit har (punkt 129, sid. 219 och
220) föreslagit riksdagen att till Läroboksnämnden för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor.
Läroboksnämnden hade föreslagit en sänkning med 1,000 kronor.

Departementschefen har till stöd för sitt förslag anfört:

Ersättning till nämndens ledamöter och suppleanter utginge i form av dagarvode
enligt för kommittéer gällande bestämmelser. Dessutom åtnjöte
nämndens ordförande särskilt arvode med 800 kronor för år räknat.

I anslutning till vad av chefen för finansdepartementet tidigare yttrats vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor torde ersättning till
läroboksnämndens ledamöter böra från och med nästa budgetår helt utgå
enligt kommittégrunder. I fråga om sekreterararvodet — 2,000 kronor —
torde icke böra nu ifrågasättas ändring. I det följande ämnade departementschefen
föreslå, att kostnaderna för vissa andra motsvarande institutioner
skulle bestridas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Departementschefen
hade övervägt, huruvida liknande anordning borde träffas i fråga
om läroboksnämnden, men hade kommit till den uppfattningen, att kostnaderna
för dess verksamhet tills vidare i avvaktan på närmare erfarenhet
rörande verksamhetens omfattning borde bestridas från särskilt anslag. Med
hänsyn till det anförda torde anslaget kunna sänkas ytterligare utöver vad
av nämnden föreslagits. Då de till verksamheten anslagna medlen vore
förhållandevis knappt tillmätta, torde dock anslaget icke böra sänkas med
mer än sammanlagt 1,500 kronor till 8,500 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 6

Utskottet.

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

131 :o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminariet: Omkostnader.
Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Småskoleseminariet:
Avlöningar. Småskoleseminariet: Omkostnader. Småskoleseminariet:
Materiel, böcker m. m. Småskoleseminariet: Stipendier.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 130) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

132:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Marits
förslag (punkt 131, sid. 222—226), vilket innebär, att åtgärder skola vidtagas
i syfte att bereda så många som möjligt av ifrågavarande lärare anställning
inom folkskoleväsendet, i samband varmed beräknats en anslagsminskning
med 31,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 29,000
kronor.

133:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
Kungl. Majit har (punkt 132, sid. 226—230) föreslagit riksdagen
att såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande stiftelse har tidigare icke anvisats på riksstaten.
Stiftelsens styrelse bar anhållit örn årligt bidrag med 10,000 kronor till driften
av stiftelsens slöjdlärarseminarium på Nääs, vilken framställning tillstyrkts
av skolöverstyrelsen.

Departementschefen har för egen del anfört:

I det nuvarande statsfinansiella läget borde givetvis anslag till nya ändamål
undvikas. I fråga om August Abrahamsons stiftelse syntes emellertid
med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna ett undantag
vara motiverat.

Den utbildning av slöjdlärare, som omhänderhades av stiftelsen, vore praktiskt
taget den enda i sitt slag, som stöde till buds. Staten hade därför intresse
av läroanstaltens bibehållande och hade också tidigare lämnat stiftelsen ekonomiskt
bistånd. Att dess verksamhet hittills tack vare enskild donation medfört
förhållandevis ringa utgifter för statsverket gjorde det så mycket mera
påkallat, att staten i ett för stiftelsen brydsamt läge trädde emellan. Stiftel -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

sens årsbudget redovisade ett betydande underskott, som så småningom
måste undergräva dess ekonomi.

Departementschefen hade beaktat, att Kungl. Majit enligt beslut den 13
oktober 1927 förutsatt, att läroanstaltens verksamhet skulle uppehållas utan
bidrag av statsmedel. Emellertid syntes ränteavkastningen av underhållsfonden
vid denna tidpunkt ha utgjort omkring 18,000 kronor mot endast

10.000 kronor budgetåret 1939/40, vartill komme, att driftkostnaderna sedan
dess på grund av prisstegringar m. m. i flera hänseenden fördyrats. Förutsättningarna
för Kungl. Majits ifrågavarande beslut torde därför visserligen
knappast kunna sägas längre föreligga. Å andra sidan framställde sig
frågan, huruvida icke en rationalisering eller omläggning av läroanstaltens
verksamhet skulle kunna ånyo göra stiftelsen självförsörjande. En utredning
i ämnet hade tidigare — år 1923 — på riksdagens begäran blivit verkställd
och föranlett nämnda beslut av den 13 oktober 1927. Departementschefen
funne en förnyad utredning påkallad och ämnade vid lägligt tillfälle återkomma
till denna fråga.

Då stiftelsen under rådande förhållanden borde söka effektivt nedskära
utgifterna, ville departementschefen föreslå, att statsbidraget begränsades till

5.000 kronor. Skulle stiftelsen begära fortsatt anslag för kommande budgetår,
borde framställningen åtföljas av uttömmande redogörelse för stiftelsens
ekonomiska ställning och — vad särskilt budgetåret 1942/43 anginge —
av uppgifter rörande de besparingsåtgärder, som med anledning av rådande
krisläge genomförts. Såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag borde
uppställas fordran på mer ingående tillsyn från statens sida över verksamheten.
Bestämmelser i angivna hänseenden borde meddelas av Kungl.
Majit efter förslag av skolöverstyrelsen.

Utskottet tillstyrker, att anslag av statsmedel anvisas för ifrågavarande
ändamål med av Kungl. Majit föreslaget belopp. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

134:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. I två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr D. Norman
(I: 92) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren
(lii 124) har hemställts, att riksdagen måtte såsom Bidrag till Ericastiftelsen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Till stöd härför har anförts i huvudsak följande:

Ericastiftelsen hade sedan 1938 erhållit anslag för det av stiftelsen drivna
läkepedagogiska seminariet. Anslaget för innevarande arbetsår utgjorde

7,000 kronor. Under arbetsåren 1937/38—1939/40 hade Kungl. Majit enligt
avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor § 16, mom. 1 medgivit
rätt för ordinarie lärare vid folk- och småskolor att uppbära oavkortad
lön under en tid av intill 6 månader av studietiden vid det läkepedagogiska
seminariet. Eleverna vid innevarande årskurs hade, beroende på det statsfinansiella
läget, icke tillerkänts denna förmån.

Utskottet.

84 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I årets statsverksproposition hade Kungl. Majit icke föreslagit något anslag
till Ericastiftelsen.

Över stiftelsens anhållan om ett statsanslag å 18,000 kronor hade skolöverstyrelsen
yttrat bland annat:

I den begärda summan skulle ingå anslag ej blott till stiftelsens läkepedagogiska
seminarium utan även till dess avdelning för psykisk hälsovård
bland barn och ungdom. Med hänsyn till det nuvarande statsfinansiella
läget torde det kunna ifrågasättas, huruvida statsanslag fortfarande
borde utgå till stiftelsen. Överstyrelsen ville i detta sammanhang erinra
om att staten för närvarande icke ansett sig böra anslå medel för utbildande
av hjälpklasslärare. Under sådana förhållanden syntes det överstyrelsen
riktigast, att jämväl anslaget till här ifrågavarande lärarutbildning
för närvarande indroges, varför överstyrelsen avstyrkte bifall till stiftelsens
framställning.

Sedan stiftelsen börjat sin verksamhet (avdelningen för psykisk hälsovård
1934, seminariet 1937) hade densamma granskats av olika myndigheter och
yttranden avgivits i anslutning till olika ansökningar om ekonomiska bidrag
bland annat av skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen, socialstyrelsen, Överståthållarämbetet,
Stockholms stads barnavårdsnämnd och överinspektören
för sinnessjuk vården.

Samtliga dessa yttranden bestyrkte behovet och betydelsen av den av
stiftelsen bedrivna verksamheten. I intet fall hade några anmärkningar
mot det sätt, på vilket verksamheten organiserats eller bedrivits, blivit framställda,
under det att i flera yttranden uttalats varma erkännanden.

Av särskilt intresse vore följande av socialstyrelsen gjorda uttalande av
den 23 december 1940:

Socialstyrelsen erinrade om att Ericastiftelsen två gånger, senast den 13
januari 1939, beviljats understöd ur allmänna arvsfonden. Därmed hade
stiftelsens verksamhet redan erkänts vara ägnad att främja arvsfondens
ändamål.

Styrelsen ville särskilt framhålla värdet för samhällets harna- och ungdomsvård
av att socialmedicinska och läkepedagogiska metoder utarbetades
och prövades och genom utbildade personer spredes i hela landet. Framför
allt vore det mycket betydelsefullt, att sådana utvecklingsfarliga abnormiteter
hos barnen tidigt upptäcktes och botades, vilka i framtiden kunde
leda till nedsatt arbetsförmåga eller till asocialitet och därmed även kunde
komma att ställa varaktiga anspråk på samhällets understöds- och vårdverksamhet.
En dylik i bästa mening förebyggande barnavård vore icke
blott önskvärd av humanitära skäl utan bleve även en tvingande nödvändighet
med hänsyn till den sjunkande andel av vår befolkning, som barnaoch
ungdomsåldrarna under den närmaste framtiden komme att utgöra.
Allt borde därför göras för att bevara barn och ungdom friska och sunda
och för att förhindra att sådana barn, som kunde växa upp till goda medborgare,
genom olika botbara men försummade rubbningar bleve arbetsodugliga
eller asociala.

I detta större och aktuella sammanhang ville socialstyrelsen betrakta
den verksamhet, som utprövades genom Ericastiftelsen. Denna i vårt land

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

i vissa avseenden säregna institution borde icke ses isolerad utan såsom ett
framväxande led i den sociala organisationen. Institutionens samlade erfarenhetsmaterial
vore därvid givetvis av stort värde för samhället vid bedömandet
av de förebyggande metodernas effektivitet.

Ur de synpunkter, som socialstyrelsen hade att företräda med avseende
på samhällets harna- och ungdomsvård, funne styrelsen alltså, att starka
skäl talade för att samhället inför Ericastiftelsens iråkade understödsbehov
ådagalade sin uppskattning av stiftelsens verksamhet. Det läge vidare i den
sociala harna- och ungdomsvårdens aktuella intresse, att stiftelsen i rådande
tidsläge icke — såsom vore att befara — genom uteblivandet av det önskade
understödet tvingades till en nedskärning av verksamheten, som medförde
skadliga följder för arbetsresultatet och dess utnyttjande.

Av det anförda syntes framgå följande:

Den utbildning, som stiftelsen lämnade vid sitt seminarium, ägde icke
endast sin stora betydelse för skolväsendet som en vidare utbildning av
lärare; även den allmänna socialvården vore i stort behov av läkepedagogiskt
utbildade arbetskrafter. En ensidig jämförelse med hjälpklasslärarutbildningen,
som skett i skolöverstyrelsens yttrande, syntes därför icke berättigad.

Stiftelsen lämnade icke endast läkepedagogisk utbildning. Aven den forsknings-
och försöksverksamhet, som dreves vid avdelningen för psykisk hälsovård,
vore värd det största beaktande. De erfarenheter, som här vunnes,
kunde bliva av den största betydelse, då staten senare hade att lösa de
ifrågavarande vårdnadsfrågorna i ett större sammanhang.

Vidare borde framhållas, att hjälpklasslärarkurserna helt måste betalas
av statsmedel, under det att ett begränsat anslag till en privat institution
bleve av ringa betydelse för statsfinanserna samtidigt som den bleve ett
värdefullt moraliskt stöd för denna institution i dess strävanden dels att
under rådande statsfinansiella läge väcka den privata offerviljan, dels att
intressera lämpade personer att genomgå en för staten önskvärd utbildning.
Aven ur denna synpunkt syntes det icke lyckligt att förvägra Ericastiftelsen
allt statligt understöd med hänvisning till att de statliga hjälpklasslärarkurserna
vore för kostsamma för staten.

Ericastiftelsen komme genom att staten avsloge all finansiell hjälp åt den
och dess elever i en mycket kritisk situation, som hotade hela verksamhetens
existens. Då stiftelsen före den nuvarande krissituationens uppkomst
iklätt sig ekonomiska skyldigheter (hyreskontrakt), kunde verksamheten icke
nämnvärt omläggas och beskäras före höstterminen 1942. Ett ekonomiskt
sammanbrott (som icke behövde befaras efter nämnda datum) skulle bland
annat betyda att stiftelsens instrument och övriga inventarier, som till stor
del kunnat anskaffas med av staten lämnade medel (från arvsfonden), bleve
skingrade och verksamhetens fortsättande under förenklade former därigenom
omöjliggjordes.

Slutligen kunde framhållas att ett anslag till Ericastiftelsen, möjliggörande

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

ett uppehållande av verksamheten vid seminariet under nästkommande år,
vore motiverat även som en åtgärd att motarbeta följderna av rådande
arbetslöshet bland folk- och småskollärare.

Med hänsyn särskilt till vad socialstyrelsen i detta ärende anfört anser
utskottet goda skäl tala för att en närmare utredning kommer till stånd
beträffande Ericastiftelsens verksamhet och betydelse ur pedagogisk och
social synpunkt. Det torde sedermera få bliva beroende på undersökningens
resultat om stiftelsen i fortsättningen anses böra understödjas med statsmedel
eller icke. Utskottet förutsätter, att utredningen bedrives så, att
ställning till denna fråga kan tagas vid 1942 års lagtima riksdag. I avvaktan
härpå torde något bidrag böra beviljas för budgetåret 1941/42, i
syfte att förhjälpa stiftelsen att i dess iråkade nödläge i lämplig utsträckning
uppehålla verksamheten även under nästa läsår. Utskottet kan emellertid
icke, såsom i motionerna 1:92 och 11:124 yrkats, tillstyrka anvisande
av ett anslagsbelopp av 5,000 kronor, utan finner statsbidraget böra begränsas
till 3,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:92 och
11:124, såsom Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

Folkskolinspektionen.

135:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 133) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Folkskoleväsendet.

136:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 134) föreslagit riksdagen i
fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

137:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd
vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid. 231—233), vilket innebär
en anslagsminskning med 450,000 kronor, möjliggjord genom för inne -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

varande budgetår beslutade restriktioner, vilka inverka på anslagsbelastningen
först under nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 3,400,000 kronor.

138:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i
hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, sid. 233), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

400,000 kronor.

139:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande
i rikets nordligaste gränsorter. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 137 och 138) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

140:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. Kungl. Majit har
(punkt 139, sid. 234) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag
till vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som förutsätter oförändrade bidragsgrunder, innebär
en anslagssänkning med hänsyn till minskad belastning med 3,000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar O. Nilsson i Göteborg och O. Andersson i Malmö
väckt motion (11:113), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring i grunderna för bidragets utgående, att ifrågavarande inackorderingsbidrag
höjas från respektive 20 och 40 kronor till respektive 50 och 70
kronor per månad, samt att ifrågavarande anslag måtte höjas med för
ändamålet erforderligt belopp. Till stöd härför har anförts:

I kungörelse 1925:351 vore bestämmelser meddelade efter vilka grunder
som inackorderingsbidrag utginge.

Sålunda stadgades i § 7, att för de barn, som av närmare angivna skäl

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

inte kunde vistas i hemmet under skoltiden, inackorderingsbidrag utginge
med lägst 20 och högst 40 kronor per månad.

Med hänsyn till de stegrade omkostnader för barnens inackordering, som
ägt rum sedan denna bestämmelse trätt i kraft, hade det visat sig att
bidragen numera vore otillräckliga. För dessa barn, vilka exempelvis vore
bosatta på fyrplatserna utanför Göteborg och åtnjöte skolundervisning i
nämnda stad, uppginge omkostnaderna för inackorderingarna med belopp
mellan 65 och 85 kronor pr månad och barn. För en familj med flera barn,
och därtill med en låg inkomst, måste utgifterna för barnens skolundervisning
bliva betungande, även i de fall då det kunde tänkas att nu gällande
högsta bidrag kunde erhållas.

Utskottet. Utskottet har — med hänsyn till den allmänna stegring av levnadsomkostnaderna
som inträtt sedan grunderna för ifrågavarande inackorderingsbidrag
år 1925 fastställdes — funnit skäl föreligga att genom Kungl. Maj:ts
försorg utredning vidtages i fråga om bidragens lämpliga avvägning. Skulle
det härvid visa sig att en justering uppåt av bidragen synes av behovet
påkallad, torde det få ankomma på Kungl. Majit att för riksdagen framlägga
förslag i ämnet. Med vad sålunda anförts torde motionen II: 113
få anses besvarad.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag anser utskottet
sig böra biträda.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens harn
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 30,000
kronor;

b) att motionen II: 113 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

141:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkt 140) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

142:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, sid. 235), vilket innebär
en anslagsminskning med 1,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 14,700 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

143:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag
till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkterna 142 och 143) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande den av herr U. B.
Jacobson m. fl. väckta motionen 11: 87 samt de två likalydande av herr
J. M. Bäckström m. d. och herr O. E. Sandberg väckta motionerna I: 7
och II: 9 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
Kungl. Majit har (punkt 144, sid. 238—246) föreslagit riksdagen
att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Disa Västberg m. fl. väckt motion (II: 75), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolbarnsbespisning för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för ifrågavarande ändamål av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår. För budgetåret 1939/
40 utgick anslaget med 500,000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för gällande
bestämmelser i ämnet, varav inhämtas:

Anslaget är jämlikt den i ämnet gällande kungörelsen (1940: 185) avsett
för skoldistrikt på landsbygden. Såsom förutsättning för statsbidrag gäller
dels att inom distriktet behov av skolbarnsbespisning föreligger med hänsyn
till rådande arbetslöshet, antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst,
antalet barn med långa skolvägar eller annan därmed jämförlig omständighet,
dels ock att distriktet med hänsyn till det kommunala skattetrycket är
i behov av statsbidrag eller på grund av särskilda omständigheter finnes
böra erhålla sådant bidrag.

De för budgetåren 1937/39 gällande statsbidragsbestämmelserna stipulerade
härjämte som villkor för bidrag, att samtliga barn vid skola, där statsunderstödd
skolbarnsbespisning var anordnad, skulle bliva i tillfälle att, såvitt
särskilt hinder ej mötte, varje läsdag kostnadsfritt erhålla en måltid under
den tid, bespisningen vid skolan pågick. På förslag av dåvarande chefen
för ecklesiastikdepartementet uppmjukades detta villkor för läsåret 1939/40
därhän, att Kungl. Majit på framställning av vederbörande länsstyrelse skulle
kunna tilldela skoldistrikt statsbidrag utan hinder av att bespisningen icke
anordnades i sådan omfattning. Syftet härmed var att åstadkomma en friare
behovsprövning inom ramen av tillgängliga anslagsmedel. I ett fåtal fall lämnades
även dylika medgivanden. I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 187)
framhölls vikten av, att anslaget för budgetåret 1940/41 komme till bästa
möjliga användning och att största möjliga antal skoldistrikt finge del därav,

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och ifrågasattes fördenskull en vidgad tillämpning för detta budgetår av
dispensföreskriften. Jämväl borde övervägas, om icke vederbörande länsstyrelser
borde erhålla rät* att, utan föregående medgivande av Kungl. Majit,
meddela beslut om dispens från villkoret. Riksdagen framställde icke någon
erinran mot de sålunda ifrågasatta grunderna för anslagets disposition men
ifrågasatte, huruvida den föreslagna decentraliseringen av beslutanderätten
till länsstyrelserna kunde medföra så påtagliga fördelar, att dessa uppvägde
en möjligen uppkommande oenhetlighet i tillämpningen. Enligt de av Kungl.
Majit sedermera utfärdade bestämmelserna i ämnet äger länsstyrelse föreskriva
eller medgiva undantag från ifrågavarande villkor, örn så finnes
ändamålsenligt.

Kungörelserna angående statsbidrag till anordnande av skolbarnsbespisning
för budgetåren 1937/40 ägde giltighet endast för ett läsår i sänder.
På grund av ett av 1940 års lagtima riksdag gjort uttalande har den nu
gällande kungörelsen icke till sin giltighet tidsbegränsats. Genom att kungörelsen
kunnat utkomma från trycket omkring två månader tidigare än
motsvarande kungörelser för de sistförflutna budgetåren har även vunnits,
att ansökningsförfarandet kunnat äga rum väsentligt tidigare än hittills.
Sålunda har Kungl. Majit redan den 1 augusti 1940 kunnat fördela statsbidragen
för läsåret 1940/41, medan anslagsmedlen de närmast föregående
läsåren fördelats först efter höstterminens slut.

För innevarande budgetår hava statsbidrag sökts för något över 1,000,000
kronor och statsbidrag beviljats med 402,000 kronor. I statsrådsprotokollet
har lämnats följande sammanställning över ansökningarna:

Län

Antal skol-distrikt

Kommunalskatt

(medeltal)

Beräknat antal
barn

Beräknat antal
dagar

Beräknad dags-kostnad per barn
(medeltal), öre

Beräknad total-kostnad

Sökt bidrag

Beviljat bidrag

Blekinge..........

2

26: 15

260

125-150

43

13,235

10,588

5,000

Göteborgs och Bohus . .

13

21: 61

3,661

25-214

42

165,006

130,113

57,000

Värmlands.........

7

15: 66

486

50-214

43

28,885

21,580

10,000

Gävleborgs.........

1

14: 50

181

76

52

7,116

3,500

—

Västernorrlands......

14

23: 65

6,527

100-214

27

228,080

166,928

70,000

Jämtlands.........

2

12: 80

198

60-70

20

2,754

1,827

—

Västerbottens.......

15

18:57

2,972

40-214

55

199,085

135,862

45,000

Norrbottens........

19

28: 00

17,089

52-214

42

781,663

536,052

215,000

Summa

73

-

31,374

25-214

40,5

1,425,824

1,006,430

402,000

Skolöverstyrelsen har hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget syntes någon utvidgning av verksamheten
icke kunna komma ifråga. Överstyrelsen ansåge sig emellertid
på grund av riskerna för ökad arbetslöshet och fortsatt stegring av livsmedelspriserna
icke vilja föreslå en anslagssänkning.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

Statskontoret bär med hänsyn till skolbarnsbespisningens stora betydelse
icke minst under rådande förhållanden ansett sig böra förorda, att för nästa
budgetår ställes till förfogande ett belopp av samma storlek som för innevarande
budgetår, 400,000 kronor. Emellertid syntes på grund av å anslaget
förefintlig reservation, omkring 150,000 kronor, av riksdagen icke
behöva äskas högre anslag än 250,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt anvisande av oförändrat anslag. En
minskning under nuvarande förhållanden av anslaget, vilket redan förut
vore otillräckligt, kunde icke ske utan att därigenom skolbarnens hälsotillstånd
skulle allvarligt äventyras. Styrelsen hade under övervägande, vilka
åtgärder som borde vidtagas för att icke en fortgående sänkning av levnadsstandarden
skulle gå ut över barnens hälsa. Vilka åtgärder bär än kunde
komma att föreslås, syntes det vara viktigt, att icke redan förefintliga
möjligheter att neutralisera uppenbara brister i uppfödningen hos vissa
barn eller i vissa trakter minskades vid den tidpunkt, då de utan tvivel
komme att bliva än mer behövliga än förut.

Medicinalstyrelsen har inhämtat yttranden rörande skolbarnsbespisningen
från förste provinsialläkarna i de län, där statsunderstödd bespisning förekommer.
Dessa hava i sin tur i flera fall inhämtat uppgifter i ämnet från
vederbörande provinsialläkare och folkskolinspektörer. Beträffande innehållet
i dessa yttranden hänvisas till åttonde huvudtiteln (sid. 241—244).

Departementschefen har för egen del anfört:

Då departementschefen i fjol föreslagit en sänkning av detta anslag från

500.000 kronor till 400,000 kronor, hade skälet därtill varit, att vissa reservationer
från tidigare budgetår förväntats kunna stå till förfogande vid utdelningen
av statsbidrag för budgetåret 1940/41. Det snabbare ansökningsförfarande,
som sedermera på riksdagens initiativ kommit till stånd och
som givetvis innebure avsevärda fördelar för de bidragssökande skoldistrikten,
hade å andra sidan medfört, att vid tidpunkten för fördelningen av
årets anslag icke kunnat överblickas, i vilken omfattning reservationer från
det senast förflutna budgetåret kunde tågås i anspråk vid fördelningen. Det
belopp, som hittills ställts till skoldistriktens förfogande för nu pågående
läsår, vore sålunda icke obetydligt lägre än den för läsåret 1939/40 fördelade
anslagssumman, 505,000 kronor. Då emellertid det under sistnämnda
läsår förbrukade statsbidragsbeloppet icke ripplinge till mer än omkring

405.000 kronor, torde det kunna antagas, att bespisningsverksamheten under
innevarande läsår, då ett belopp av 402,000 kronor fördelats, det oaktat
skulle kunna fortgå i ungefär samma omfattning som hittills. Skulle till
följd av ökat bespisningsbehov under pågående läsår anledning uppkomma
att anvisa ytterligare medel för ändamålet, hade departementschefen emellertid
för avsikt att underställa Kungl. Majit förslag i ämnet.

Vad beträffade anslagsbehovet för nästa budgetår, delade departementschefen
myndigheternas uppfattning, att en minskning av statsbidraget icke borde
ifrågasättas. Erfarenheterna av den hittillsvarande utspisningen ådagalade,
att en väsentlig utökning av den statliga understödsverksamheten mångenstädes
vore önskvärd. Särskilt gällde detta i fråga örn västkustlänen och

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

de nordligare länen. Att kommunernas intresse för skolbarnsbespisningen
påtagligt stegrats franninge av de sökta bidragsbeloppens starka ökning.
Utredningsmaterialet syntes också utvisa, att skolbarnsbespisningen, vilken
ju för närvarande i viss mån hade karaktären av försök, medfört en glädjande
förbättring av skolbarnens allmänna hälsotillstånd och även av deras
förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Bespisningen motverkade de
särskilt för barnen menliga följderna av sänkt levnadsstandard och minskad
tillgång på livsmedel. Såsom speciellt från Norrbottens län framhållits, hade
den fortgående rationaliseringen inom skolväsendet medfört en stark ökning
av antalet barn, som måste dagligen äta ett mål i skolan. Från läkarhåll
vitsordades allmänt såsom ur näringssynpunkt olämpligt, att barnen vore
helt hänvisade till den kost, de själva medförde.

Starka skäl talade sålunda för en ökad medelsanvisning för nästa budgetår.
Då reservationen på anslaget för närvarande uppginge till icke mindre än
omkring 150,000 kronor och departementschefen förutsatte, att större delen
därav skulle komma att kvarstå vid nästa budgetårsskifte, syntes uuderstödsverksamheten
kunna i skälig omfattning utvidgas, även örn någon anslagshöjning
för nästa budgetår icke komme till stånd. Departementschefen förordade
därför oförändrad medelsanvisning.

Så begränsade som de tillgängliga anslagsmedlen dock bleve, vore det av den
största vikt, att bespisningen anordnades så rationellt som möjligt och att
endast de barn, som verkligen vore i behov av ifrågavarande skolmåltider,
bleve delaktiga i den statsunderstödda skolbarnsbespisningen. Efter de ändringar,
som senast vidtagits i de på området gällande bestämmelserna,
syntes dessa möjliggöra behovsprövning i viss utsträckning. Önskemål hade
emellertid från de närmast ansvariga myndigheternas sida framförts om
ökad tillsyn över verksamheten och örn vissa jämkningar i övrigt i de nuvarande
författningsföreskrifterna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att meddela de föreskrifter i dessa hänseenden, som kunde finnas påkallade,
i samband varmed borde tillses, att ytterligare garantier skapades för att
anslagsmedlen komme just de skolbarn till godo, som bäst behövde utspisning
i skolan.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts bland annat:

Både för de kommuner som erhållit statsbidrag och för många andra hade det
ekonomiska nödläget blivit ännu mera påfallande under krisen. De såge med
växande bekymmer hur behovet av olika välfärdsåtgärder inom kommunen
ökades samtidigt som det kommunala skattetrycket stegrades. Naturligtvis vore
de fyllda med oro inför möjligheten att statsbidrag för skolbarnsbespisningen
inknappades eller nekades. Det vore en både känd och omvittnad sak
att. många kommuner trots ett föreliggande starkt behov av skolbarnsbespisning
uraktlåta att vidtaga några åtgärder i frågan. Endast en blick på
antalet skoldistrikt i de sex län som kommit i åtnjutande av statsbidrag för
verksamheten vore tillräckligt för att styrka en i uppfattningen, att ett stort
antal kommuner försummade sin enkla humanitära plikt mot de fattiga
skolbarnen inom sitt område. Därtill kunde man fråga sig om inte något
som helst behov förelåge inom övriga län. Förste provinsialläkarnas rapporter
och befolkningskommissionens undersökningar talade i det fallet sitt övertygande
språk om att i själva verket ett mycket stort behov existerade. Med
den ökade otryggheten på arbetsmarknaden, den stegrade belastningen på
de enskilda hemmen, de fördyrade levnadsomkostnaderna och den minskade

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

livsmedelstillgången komme behovet av effektiva kommunala hjälpåtgärder
i fråga om lindring av de fattiga skolbarnens materiella nödtillstånd att
anmäla sig i betydligt ökad omfattning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uppgår reservationen på
ifrågavarande anslag för närvarande till 150,000 kronor. Departementschefen
har förutsatt, att större delen därav skulle komma att kvarstå vid
nästa budgetårsskifte, varför understödsverksamheten kunde i skälig omfattning
utvidgas, även om någon anslagshöjning för nästa budgetår icke kommer
till stånd. Enligt utskottets mening torde anslaget med hänsyn till
dess stora betydelse för folkhälsan och i betraktande av den allmänna prisförhöjning
som inträtt måhända vara tillmätt i knappaste laget, och utskottet
finner sig icke kunna bestrida att de i motionen II: 75 anförda synpunkterna
hava starkt fog för sig. Då utskottet i likhet med departementschefen
emellertid har anledning förmoda att den nu tillgängliga reservationen
till väsentlig del kommer verksamheten under nästa budgetår till godo
och då utskottet vidare förutsätter, att Kungl. Maj:t med största uppmärksamhet
följer utvecklingen på detta område och örn så visar sig erforderligt
för riksdagen framlägger förslag om ökade anslagsmedel för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår, saknar utskottet nu anledning frångå
departementschefens förslag beträffande anslagets storlek.

Departementschefen har vidare ifrågasatt vidtagande av vissa jämkningar
i på detta område gällande författningsföreskrifter, i syfte att i ökad
utsträckning möjliggöra en behovsprövning. Utskottet får framhålla, att
den ändring, som nästlidet år efter riksdagens hörande vidtagits i berörda
bestämmelser, enligt utskottets mening redan i tillräcklig utsträckning tillgodoser
ifrågavarande syfte, varför utskottet icke finner skäl föreligga till
en ytterligare uppmjukning av statsbidragsvillkoren.

I övrigt har vad departementschefen anfört icke givit utskottet anledning
till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 75, i den mån motionen
skiljer sig från nämnda förslag, till Folkskolor m. m.: Bidrag
lill anordnande av slcolbarnshespisning för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

145:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler.
Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler.
Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Folkskolor
m. m.: Tjänstebostadsbidrag. Beträffande vad Kungl. Maj:t

Utskottet.

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

(punkt 145) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

146:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor. I en inom andra kammaren av herr J. O. Gavelin m. fl.
väckt motion (II: 129) har hemställts, att riksdagen för kommande budgetår
måtte besluta anslå ett belopp av 75,000 kronor till bidrag åt obemedlade
och mindre bemedlade skolbarns ferie- och studieresor och att Kungl. Maj:ts
bestämmelser av den 15 maj 1936 för dessa bidrag få lända till efterrättelse.

I motionen har erinrats, att statsunderstöd utgått till folkskolebarns ferieoch
studieresor från år 1911 med undantag av budgetåren 1922/25, 1933/35
och 1940/41. Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas
yrkande, hänvisas till motionen.

Utskottet. För innevarande budgetår har — såsom av det ovanstående framgår —
på riksstaten icke upptagits något anslag till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor och något förslag från Kungl. Maj:ts sida örn
anvisande av medel för ändamålet för nästa budgetår föreligger icke heller.
Utskottet, som väl inser betydelsen av dessa ferie- och studieresor, anser sig
emellertid i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna tillstyrka bifall till
motionen II: 129 och hemställer förty,

att motionen II: 129 icke må av riksdagen bifallas.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 246 och 247), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till FoUcsJcolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 14,500 kronor.

148:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 147, sid. 247 och 248), vilket innebär en anslagshöjning med
16,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . .

12,900

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal, förslagsvis.................kronor 13,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 15,600

Summa förslagsanslag kronor 141,600;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 141,600 kronor.

149:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 148, sid. 248 och 249), vilket innebär en anslagshöjning med

24,000 kronor, i främsta rummet förorsakad av de stegrade bränslekostnaderna,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 128,000 kronor.

150:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 149, sid. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande
elever vid folkskolseminar lema i Luleå och Umeå för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400 kronor.

151:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 150, sid. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 800 kronor.

152:o) Nomadskolor: Om- och ^byggnadsarbeten. Kungl. Majit
har (punkt 151, sid. 250—252) föreslagit riksdagen att till Nomadskolor:
Om- och nybyggnadsarbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr U. B. Jacobson väckt motion (11:88), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta höja det av Kungl. Majit begärda reservationsanslaget
till örn- och nybyggnadsarbeten av nomadskolor för budgetåret
1941/42 från 300,000 kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.

Till örn- och nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna anvisades för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Med hänsyn
till rådande förhållanden förordnade Kungl. Majit genom beslut den 26
januari 1940, att förevarande byggnadsföretag icke hnge påbörjas, förrän

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Majit lämnat tillstånd, samt att, intill dess tillstånd lämnats, anslaget
icke finge utan Kungl. Marits medgivande användas till andra ändamål
än bestridande av kostnader för det utredningsarbete och de förberedande
åtgärder, som erfordrades för att byggnadsföretagen framdeles skulle kunna
utan dröjsmål påbörjas.

1940 års lagtima riksdag biföll sedermera ett i propositionen nr 285
framlagt förslag, att byggnadsarbetena skulle få igångsättas. Kungl. Majit
beslöt härefter, att anslagsmedlen skulle — förutom till utredningskostnader
m. m. — användas till påbörjande av planerade skolbyggnader i Jukkasjärvi
i Norrbottens län.

Nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län har nu hemställt, att medel
måtte anvisas för uppförande av ytterligare två nomadskolanläggningar i
Norrbottens län, nämligen i Gällivare och i Jokkmokk. Kostnaderna för
dessa anläggningar vore beräknade till 457,000 kronor respektive 258,500
kronor. Kommittén har givit företräde åt förstnämnda anläggning.

Departementschefen har erinrat, att av propositionen 1940:285 och förarbetena
till denna franninge, att ett mycket starkt behov förelåge jämväl av
de planerade nya skolanläggningarna i Västerbottens och i Jämtlands län.
Departementschefen utginge för sin del från att endast ett av de nu aktuella
byggnadsföretagen komme till utförande och tillstyrkte, att för ändamålet för
budgetåret 1941/42 anvisades ett anslag av 300,000 kronor. Härutöver för
byggnadsföretagets slutförande eventuellt erforderliga ytterligare anslagsmedel
torde få ställas till förfogande för budgetåret 1942/43. Ur anslaget
borde bestridas — förutom kostnaderna för byggnadskommittéernas verksamhet
och dylikt — jämväl de återstående kostnaderna för skolanläggningen
i Jukkasjärvi.

Liksom hittills skett borde det ankomma på Kungl. Majit att efter
närmare omprövning bestämma vilket av byggnadsföretagen som borde
utföras. Vid detaljutformningen av byggnadsföretaget borde tillses, att
byggnadskostnaderna hölles nere så långt detta utan uppoffrande av andra
intressen vore möjligt.

I motionen 11:88 har framhållits angelägenheten av att den beslutade
nomadskolan för Västerbottens län snarast komme till utförande, då den
nuvarande skolan i Skarvsjöby vore synnerligen bristfällig. Det preliminärt
uppgjorda förslaget till en nomadskolanläggning i Tärnaby skulle omfatta
tre byggnader inrymmande skolhem, skolbyggnad och lärarbostäder. Anläggningen
beräknades i september 1939 draga en kostnad av 240,000 kronor,
varav 125,000 kronor belöpte på skolhemmet. Häri vore icke inräknade
kostnader för vattenledning. Enligt motionärens förslag skulle medel nu
anvisas för utförande av skolhemmet, vilket provisoriskt syntes kunna
användas även för undervisningen. Då en del av kostnaderna för skolhemsbygget
kunde täckas med anslag, som anvisades under budgetåret 1942/43,

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97

inskränkte motionären sig till att yrka en höjning av det av Kungl. Maj:t
begärda anslaget med 100,000 kronor.

Beträffande vad motionären i övrigt anfört till stöd för sitt yrkande
torde få hänvisas till motionen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har från Kungl. Maj:ts sida
ställning ännu icke tagits till vilket av de planerade byggnadsföretagen för
nomadskolorna som syntes böra komma till utförande med anlitande av
det nu av Kungl. Majit äskade anslaget. Behovet av nya lokaler för nomadskolorna
är trängande och bör enligt utskottets mening tillgodoses i den
utsträckning det statsfinansiella läget medgiver. Frågan i vilken ordning de
planerade byggnadsföretagen böra komma till utförande undandrager sig
emellertid utskottets bedömande. I anledning av det i motionen II: 88 framställda
förslaget vill utskottet emellertid uttala, att utskottet förutsätter, att
Kungl. Majit, innan Kungl. Majit fattar beslut i förevarande ärende till
närmare omprövning upptager jämväl de i motionen framförda synpunkterna.

Vad beträffar anslagets storlek för budgetåret 1941/42 anser sig utskottet
icke kunna gå utöver vad Kungl. Majit föreslagit. Utskottet avstyrker alltså
bifall till det i motionen 11:88 framställda yrkandet om anslagets uppförande
med ett belopp av 400,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionen lii 88, i den mån motionen
skiljer sig från nämnda förslag, till Nomadskolor: Om- och
nybyggnadsarbeten förbudgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

153:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Fortsättningsskolor:
Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 152) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande dels de två likalydande,
av herr J. M. Näckström m. fl. och herr O. E. Sandberg väckta motionerna I: 6
och II: 8, dels ock de två likalydande, av herrar A. Gillström och V. Söderkvist
samt herr E. Berg m. fl. väckta motionerna I: 144 och lii 186 avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

154:o) Understöd till högre folkskolor. Kungl. Majit har (punkt 153,
sid. 253—259) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att
meddela de ändrade föreskrifter rörande kommunala skolor, som framgå

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 7

Utskottet.

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av vad av departementschefen under punkt 153 i 1941 års åttonde huvudtitel
anförts, dels ock till Understöd till högre folkskolor för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt,
att anslaget måtte uppföras med 1,296,000 kronor. Därvid har överstyrelsen
förutsatt oförändrad tillämpning av gällande löne- och statsbidragsbestämmelser.
Härjämte har överstyrelsen utgått från att fem högre folkskolor
skulle ombildas till kommunala eller praktiska mellanskolor samt att
verksamheten vid vissa andra skolor skulle inställas eller inskränkas.

Beträffande förekomsten av vissa mindre frekventerade högre folkskolor
och möjligheten att åstadkomma en centralisering på detta område har
skolöverstyrelsen i anslutning till vad i ämnet anfördes i propositionen nr
154 till 1940 års lagtima riksdag (sid. 68) och riksdagens skrivelse nr 264
(sid. 10) verkställt anbefalld utredning och avgivit förslag, varöver vederbörande
statliga och kommunala myndigheter avgivit yttranden. Skolöverstyrelsens
förslag innebär, dels att högre folkskolorna i Falsterbo, Raus,
Allerum, Brunnby, Fleninge och Jonstorp Farhult nedläggas år 1942, dels
att de båda klasserna vid Onsala högre folkskola även i fortsättningen
hållas förenade i en avdelning, dels ock att vissa för genomförandet av dessa
rationaliseringsåtgärder erforderliga bestämmelser meddelas rörande skyldighet
för skolor att mottaga lärare, som på grund av rationaliseringen måste
förflyttas, samt rörande lärarnas löneförmåner m.m.

Vid anslagsberäkningarna har skolöverstyrelsen utgått från att fyra
högre folkskolor, nämligen skolorna i Undersåker, Vilhelmina, Vivsta-Näs
och Ange, skulle komma att ombildas till kommunala mellanskolor och att
högre folkskolan i Nacka skulle förändras till praktisk mellanskola. Antalet
högre folkskolor under budgetåret 1941/42 beräknades därför till 51. Några
av dessa skolor vore ännu ej färdigorganiserade och komme därför att automatiskt
erhålla ökat antal klassavdelningar. Vidare hade överstyrelsen utgått
från att de av överstyrelsen enligt det föregående föreslagna rationaliseringsåtgärderna
skulle genomföras. Arvodena till tillsynslärare hade reducerats
på samma sätt som skett i överstyrelsens anslagsäskanden rörande
motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken. Det behövliga statsbidragsbeloppet
beräknade överstyrelsen till 1,296,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga förra året hade departementschefen
i likhet med skolöverstyrelsen uttalat sig för en utredning
rörande möjligheterna att indraga vissa äldre högre folkskolor med lågt
elevantal. Den nu föreliggande utredningen visade, att en sådan utredning
varit i hög grad av behovet påKallad. Enligt skolöverstyrelsens förslag hava
sex högre folkskolor så ringa elevantal, att de icke ansåges böra fortfarande
uppehållas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

Ehuru departementschefen för egen del iusåge betydelsen av att landsbygden
med dess odifferentierade skolväsende hade tillgång till skolor över
folkskolans bildningsstadium och holle före, att även mindre skolor av
denna art hade en uppgift att fylla, ansåge han det å andra sidan icke
gärna möjligt att bibehålla skolor med så lågt elevantal som det här vore
fråga örn. Särskilt under nuvarande statsfinansiellt bekymmersamma förhållanden
vore det angeläget att tillvarataga de besparingsmöjligheter, som
här vore tillfinnandes. Under erinran att de kommunala myndigheterna
visat förståelse för dessa synpunkter och i vissa fall icke rest erinran
mot skolornas indragning eller de i övrigt ifrågasatta besparingsåtgärderna,
ville departementschefen därför föreslå, att åtgärder vidtoges för indragning
av svagt frekventerade högre folkskolor i anslutning till skolöverstyrelsens
förslag. Det torde icke vara behövligt att nu bestämma vilka skolor som
borde indragas. I detta hänseende torde det iå ankomma på Kungl. Majit
att i sinom tid träffa avgörande. Däremot vore det nödvändigt att i detta
sammanhang taga ställning till de ändringar i gällande statsbidrags- och
lönebestämmelser, som erfordrades för åtgärdernas genomförande.

I detta hänseende hade skolöverstyrelsen till en början fäst uppmärksamheten
på behovet av en föreskrift rörande skyldighet för högre kommunal
skola samt folkskola att mottaga lärare, som måste förflyttas från nedlagd
högre folkskola. Statskontoret hade i avgivet yttrande förklarat sig för sin
del anse att de nu gällande bestämmelserna i princip innefattade rätt för
Kungl. Majit att meddela föreskrift för skolas huvudman att anställa från
annan skola förflyttad lärare, men hade dock funnit lämpligt, att denna
skyldighet fastsloges genom en generell föreskrift. För egen del anslöte departementschefen
sig i huvudsak till statskontorets uppfattning. I fråga örn
kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola, högre
folkskola och folkskola borde sålunda gälla skyldighet för skolans huvudman
att enligt Kuugl. Majits bestämmande mottaga lärare som funnes böra förflyttas
från högre kommunal skola. En generell föreskrift av denna innebörd
syntes dock icke behövlig. Det torde i stället få ankomma på Kungl. Majit
att i de särskilda fallen meddela beslut.

Departementschefen tillstyrkte vidare, att den lönefyllnad, som kunde
komma i fråga för förflyttad lärare, skulle efter beslut i varje särskilt fall
helt bestridas av statsmedel. Lämpligen torde det böra ankomma på Kungl.
Majit att fatta sådant beslut.

Vad beträffade de till lärarna utgående pensionsförmånerna, torde frågan
om i detta hänseende eventuellt erforderliga kompletterande bestämmelser
komma att framdeles anmälas av chefen för finansdepartementet.

Skolöverstyrelsen torde hava byggt sitt förslag på den uppfattningen, att
Kungl. Majit kunde meddela föreskrift, att högre folkskola skulle nedläggas
eller dess verksamhet begränsas. Det kunde emellertid ifrågasättas, om
Kungl. Majit mot huvudmannens önskan kunde, så länge av riksdagen
fastställda statsbidragsvillkor iakttoges, meddela föreskrift, att statsunderstödd
högre folkskola skulle upphöra. Det syntes därför vara erforderligt att
meddela bestämmelser, som gåve Kungl. Majit möjlighet att även mot huvudmannens
bestridande förordna örn skolas nedläggande. Olika möjligheter
stöde här till buds. Sålunda kunde ifrågasättas att som särskilt villkor
för statsbidrag stipulera visst minimiantal elever på sätt för övrigt ursprungligen
gällt för kommunala flickskolor (jfr kungörelsen 1928: 229).
Denna mer mekaniskt verkande metod att utgallra svagt frekventerade skolor

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

syntes emellertid icke tillfredsställande, eftersom den icke möjliggjorde en
enligt departementschefens mening önskvärd prövning av förhållandena i
de särskilda fallen. I stället förordade departementschefen den jämkningen i
gällande statsbidragsbestämmelser, att statsbidrag skulle få utgå tills vidare så
länge vederbörande skola enligt Kungl. Majda beprövande fyllde ett behov,
som stöde i skälig relation till de av skolans verksamhet föranledda kostnaderna.
Departementschefen förutsatte, att tillämpningen av en sådan
bestämmelse komrne att ske med nödig varsamhet. Då nu som villkor för
statsbidrag gällde, att vederbörande skola vore anordnad i enlighet med gällande
bestämmelser, torde det vara möjligt att utan ytterligare ändring i
statsbidragsbestämmelserna även mot skolområdets bestridande vidtaga sådana
jämkningar i skolas organisation, som ifrågasatts exempelvis för högre
folkskolan i Onsala.

Vad nu föreslagits torde böra gälla jämväl beträffande kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor.

Det borde få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen lämnade utan
erinran vad nu anförts, meddela närmare bestämmelser i ämnet i anslutning
till de av departementschefen framställda förslagen.

I anslutning till vad departementschefen anfört beträffande de allmänna
läroverken ansåge han, att någon ytterligare utsträckning av ämneslärarnas
undervisningsskyldighet eller beskärning av den frivilliga undervisningen i
övningsämnen vid högre folkskolorna icke borde komma till stånd. Däremot
torde arvodena till tillsynslärare böra ytterligare sänkas i samma proportion
som vid de allmänna läroverken.

Anslaget borde uppföras med i avrundat tal 1,300,000 kronor. Anslagsminskningen,
260,000 kronor, finge till största delen tillskrivas den ifrågasatta
ombildningen av fem högre folkskolor till kommunala eller praktiska
mellanskolor och de föreslagna centraliseringsåtgärderna.

Utskottet bar icke ansett sig böra resa någon invändning mot vad departementschefen
under denna punkt anfört. I likhet med departementschefen
förutsätter utskottet, att tillämpningen av den föreslagna jämkningen i gällande
statsbidragsbestämmelser, att statsbidrag må utgå tills vidare så länge
vederbörande skola enligt Kungl. Majits beprövande fyller ett behov, som
står i skälig relation till de av skolans verksamhet föranledda kostnaderna,
kommer att ske med nödig varsamhet. Emot beräkningen av anslagets
storlek för nästa budgetår till 1,300,000 kronor har utskottet icke funnit
något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de ändrade föreskrifter
rörande kommunala skolor, som framgår av vad av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1941 anförts;

b) till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

155:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 154, sid.
259—-261) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,355,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr C. F. Carlström
(I: 90) och den andra inom andra kammaren av fröken Ebon Andersson i
Stockholm m. ti. (11:126), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
den provisoriska avlöningsförbättring, som för närvarande utgår till extra ordinarie
och vikarierande ämneslärare vid folkhögskolorna, måtte för såväl
manliga som kvinnliga lärare med full tjänstgöring vid huvudkurs höjas
med ett belopp av 500 kronor till varje lärare, att som provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folkhögskolor upptages ett med 40,000 kronor
förhöjt belopp till 143,000 kronor samt att förslagsanslaget till Folkhögskolor:
Understöd för budgetåret 1941/42, alltså höjes till 1,395,000 kronor.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts bland annat:

För extra lärare vid statens undervisningsverk utginge, örn ett dyrtidstillägg
av 15 procent beräknades, för närvarande en utgångslön av 5,285
kronor samt efter 6 terminers tjänstgöring en lön av 5,564 kronor och efter
9 terminers tjänstgöring en lön av 6,044 kronor.

För extra ordinarie lärare vid statens undervisningsverk utginge, örn ett
dyrtidstillägg av 15 procent beräknades, en utgångslön av 6,423 kronor samt
efter 9 års tjänstgöring en lön av 7,762 kronor.

Med dessa löner borde de löner jämföras, som utginge till extra ordinarie
lärare vid folkhögskolor, för manliga lärare vid huvudkurs och fristående
kvinnlig kurs 3,425 kronor, för kvinnlig lärare vid huvudkurs och fristående
kvinnlig kurs 3,082 kronor 50 öre, för manlig lärare vid huvudkurs
2,603 kronor, för kvinnlig lärare vid huvudkurs 2,329 kronor. Vid en del
folkhögskolor utginge utöver den lagstadgade minimilönen smärre lönetillägg,
men vid åtskilliga skolor finge lärarna nöja sig med den lagstadgade minimilönen.
Under alla omständigheter torde denna skillnad i sättet att avlöna
lärare, vilkas teoretiska kompetens i väsentlig grad vore densamma, motivera,
att från staten ett anslag lämnades för förstärkning av den till extra
ordinarie och vikarierande ämneslärare utgående provisoriska avlöningsförbättringen.
Ett fasthållande vid nu gällande lönesatser för folkhögskolornas
lärare komme med all säkerhet att betyda, att ett avsevärt antal av de bäst
meriterade extra ordinarie lärare vid folkhögskolorna, som sökt sig dit av
verkligt intresse men hade formell kompetens för lärarbefattning vid läroverk,
komme att av ekonomiska skäl se sig nödsakade att övergå till statliga
eller motsvarande läroverk. Örn också i fråga om vissa ämneskombinationer
vakanserna för närvarande kunde fyllas utan någon större svårighet,
så botades därmed inte den förlust som uppstode, om för folkhögskolan
i hög grad intresserade och lämpliga lärare, som under en följd av år
arbetat i folkhögskolans tjänst, ansåge sig nödgade att lämna folkhögskolan.
Den särställning, som folkhögskolans extra ordinarie ämneslärare i löneavseende
erhållit, komme, om den bibehölles, att i fortsättningen i hög grad

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

menligt inverka på folkhögskolans utveckling. I en tid, då folkhögskolans
medborgerliga och nationella fostran måste anses vara av alldeles särskilt
stor vikt, måste åtgärder vidtagas för att förhindra detta.

Utskottet. Utskottet får erinra, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden att föreläggas
1940 års riksdag ifrågasatte att de extra ordinarie och vikarierande
ämneslärarna vid folkhögskolorna skulle i avvaktan på en definitiv lönereglering
tillerkännas ett ålderstillägg av 500 kronor efter fem års full
tjänstgöring vid sådan skola. Till stöd härför anfördes, att lärarrekryteringen
vid folkhögskolorna hotades av allvarliga svårigheter, sedan de flesta
stats- och kommunalanställda lärarna numera kommit i åtnjutande av lönereglering.
Dessa svårigheter komme av naturliga skäl att förstoras, ju längre
en definitiv lönereglering för folkhögskolans lärare läte vänta på sig. Chefen
för ecklesiastikdepartementet erinrade i 1940 års åttonde huvudtitel (sid.
194—195), att enligt propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag förutsatts,
att med en planerad utredning rörande revision av gällande bestämmelser
angående avlöning och statsbidrag till folkhögskolorna skulle tills
vidare anstå. Det vore — framhöll departementschefen — att befara, att
de påtalade svårigheterna beträffande lärarrekryteringen skulle medföra kännbara
olägenheter, därest icke åtgärder i förebyggande riktning vidtoges. Då
departementschefen emellertid med hänsyn till det statsfinansiella läget icke
ifrågasatte åtgärder i sådan riktning för budgetåret 1940/41, vore det i fullt
medvetande örn att en lösning av frågan icke kunde för någon längre tid
uppskjutas. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens
sida. I de till utskottets behandling nu föreliggande motionerna I: 90 och
II: 126 ha ytterligare understrukits de svårigheter med avseende å lärarrekryteringen,
som föranledas av nuvarande löneförhållanden för folkhögskolans
lärare. Utskottet delar den av departementschefen förra året uttalade
uppfattningen, att en lönereglering på ifrågavarande område inom närmaste
tiden måste komma till stånd. Folkhögskolans lärare befinna sig i ett
i förhållande till andra lärargrupper missgynnat löneläge och detta förhållande
kan givetvis komma att oförmånligt påverka dessa läroanstalters fortsatta
verksamhet. Utskottet håller för sannolikt, att trots det rådande statsfinansiella
läget och den skärpning av detsamma, varmed man troligen
måste räkna, en skälig lönereglering bör kunna åvägabringas för folkhögskolornas
del i samband med vidtagande av besparingar beträffande andra
ändamål. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Majit till närmare omprövning
upptager denna fråga. På grund av den ståndpunkt till berörda spörsmål,
som utskottet sålunda intagit, finner utskottet sig icke nu kunna tillstyrka
bifall till ovannämnda motioner, utan ansluter sig till det av Kungl. Majit
under förevarande punkt framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionerna I: 90 och lii 126, i den mån

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

motionerna skilja sig från nämnda förslag, till Folkhögskolor:
Understöd för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
1,355,000 kronor.

156:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 155, sid. 261—264), vilket innebär en anslagsminskning
med 100,000 kronor i samband med att skärpt behovsprövning förutsättes
komma att tillämpas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 500,000
kronor.

Abnormundervisningen.

157:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
156, sid. 264—268) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl Majit att
meddela de ändrade bestämmelser rörande arvode till första lärarinnan vid
institutet och förskolan för blinda i Tomteboda, som framginge av vad av
departementschefen under punkten 156 i 1941 års åttonde huvudtitel anförts,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42, dels ock till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 366,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Strand (I: 26)
och den andra inom andra kammaren av herrar O. Nilsson i Göteborg och
E. Fast (lii 73), vari hemställts, att riksdagen i samband med beviljandet av
anslag för avlöningar åt personalen vid blindskolor, vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte och dövstumskolorna måtte dels besluta den
ökning av respektive anslag, som är nödvändig för beredandet av en skälig
löneställning åt vårdar- och tjänstepersonalen, dels uttala, att åtgärder av
Kungl. Majit snarast böra vidtagas i syfte att åstadkomma ett mera varaktigt
ordnande av ifrågavarande personals löne- och anställningsvillkor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår icke ifrågasatt annan förändring
än indragning eller minskning i besparingssyfte av vissa
arvoden (däribland arvodet till första lärarinnan vid blindinstitutet) med
tillhopa 780 kronor ävensom en uppräkning av de för rörligt tillägg avsedda
anslagsmedlen.

Skolöverstyrelsen har vidare erinrat örn löneförhållandena för vårdare
och tjänstepersonal vid läroanstalterna för blinda samt för motsvarande
personal vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För denna personal gälla under budgetåret 1940/41 tills vidare av skolöverstyrelsen
den 25 juni 1940 utfärdade provisoriska lönebestämmelser.

Såsom av den i propositionen 1940: 154 (sid. 69 ff.) lämnade redogörelsen
framgår, hade fråga uppkommit om reglering av arbets- och lönevillkoren
genom kollektivavtal, därvid gällande kollektivavtal för motsvarande personal
vid dövstumskolorna skulle tjäna som förebild. Enligt avtalsförslaget
skulle lönerna utgå enligt en särskild löneplan med skyldighet för befattningshavare
att bebo anvisad tjänstebostad och vidkännas avdrag för naturaförmåner.
Avdrag för tjänstebostad samt för fri kost och tvätt skulle bestämmas
i enlighet med vissa i särskild bilaga till avtalet fastställda värden.
Mot avtalsförslaget hade av allmänna lönenämnden och statskontoret framställts
åtskilliga erinringar. Frågan huruvida den föreslagna löne- och arbetstidsregleringen
skulle ske i form av kollektivavtal eller på annat sätt blev
icke slutligt avgjord av Kungl. Majit och riksdagen utan ansågs böra bliva
föremål för utredning i ett vidare sammanhang. I avbidan härpå bemyndigades
skolöverstyrelsen att meddela provisoriska lönebestämmelser med
beaktande av de av statskontoret och lönenämnden framställda erinringarna.

Skolöverstyrelsen framhåller nu, att förslaget till kollektivavtal lagts till
grund för bestämmelserna, därvid likväl de av allmänna lönenämnden och
statskontoret framställda erinringarna beaktats. Vad statskontoret anfört
rörande värdena å naturaförmåner hade dock icke föranlett någon avvikelse
från kollektivavtalsförslaget. Statskontoret hade fäst uppmärksamheten vid
vad i detta hänseende gällde för folk- och småskollärare enligt kungörelsen
1937:868 och uttalat, att en avsevärd ökning av värdet av naturaförmåner
på de dyrare orterna i förhållande till vad som föreslagits syntes nödvändig,
därest den behållna nettolönen skulle bliva likvärdig på de olika orterna.
I nämnda kungörelse vore angivna de belopp, lärare hade att lämna i ersättning
för tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyllde fordringarna
i boställsordningen. Några belopp för ensamt rum och för delat rum funnes
icke angivna i kungörelsen. För flertalet av nu ifrågavarande befattningshavare
vid blindanstalterna bestode bostadsförmånen i ensamt eller delat
rum. Dessutom vore att märka, att dessa befattningshavare måste bo i anstalten.
Förmån av bostad i en anstalt torde knappast kunna anses likvärdig
med bostadsförmån enligt för lärare gällande boställsordning. Av nu
angivna skäl hade överstyrelsen i de provisoriska lönebestämmelserna upptagit
de i kollektivavtalsförslaget angivna värdena å naturaförmåner och
ville för sin del föreslå, att dessa värden även lades till grund för anslagsberäkningarna
för budgetåret 1941/42.

Statskontoret har förklarat sig alltjämt vidhålla sin uppfattning, att spännvidden
mellan de högsta och lägsta värdena å förmånen av tjänstebostad jämte
bränsle och lyse måste anses alltför ringa för att den behållna nettolönen
skulle bliva likvärdig på de olika dyrorterna. Vad överstyrelsen i detta sammanhang
anfört syntes icke utgöra skäl att frångå denna uppfattning. Statskontoret
förordade fördenskull en höjning av de för de dyrare ortsgrupperna
fastställda värdena, vilka torde få anses alltför låga. Vidare ville
statskontoret framhålla, att det med hänsyn till vad som förekommit vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

1940 års lagtima riksdag syntes hava legat närmast till hands, att de provisoriska
lönebestämmelserna utformats i överensstämmelse med vad som gällde
för extra — icke för extra ordinarie — tjänstemän i statens tjänst.

Även statens bostadsnämnd har framställt erinringar mot de grunder, enligt
vilka värdet av bostadsförmåner jämte bränsle och lyse bestämts.

Enligt bostadsnämndens mening måste det, även om vissa praktiska fördelar
kunde vara förenade därmed, dock till sina konsekvenser vara och bliva
olyckligt att för vissa grupper av befattningshavare tillämpa särskilda grunder
med fasta ersättningsbelopp. Därigenom åsidosattes nämligen syftemålet
om samma nettolön för likställda befattningshavare på samma ort. I all
synnerhet gällde detta, såsom i förevarande fall, då olika regler skulle
gälla för olika grupper av befattningshavare inom samma statliga
organ. För maskinister och vaktmästare vid blindanstalterna skulle sålunda
civila avlöningsreglementets regler med bostadsersättning efter individuell
värdering efter ortens pris tillämpas, under det att för vårdare och tjänstepersonal
bostadsersättningen skulle utgå med fasta belopp, alltså oberoende av
bostadens bekvämlighet och beskaffenhet i övrigt och i viss mån oberoende av
de allmänna hyrespriserna på orten. Bostadsersättningen skulle, i motsats till
vad som gällde enligt civila avlöningsreglementet, inkludera även ersättning
för lyse. Det visade sig också, att beräkningen av de fasta ersättningsbeloppen
för bostadsförmånen icke skett i anslutning till de grunder, som
jämlikt civila avlöningsreglementets bestämmelser skulle tillämpas vid individuell
värdering av bostäderna. Såsom statskontoret framhållit, hade exempelvis
värdet av naturaförmånerna på de dyrare orterna beräknats till avsevärt
lägre belopp än fallet otvivelaktigt skulle lia blivit, om civila avlöningsreglementets
beräkningsgrunder tillämpats.

Enligt bostadsnämndens bestämda mening borde för nu ifrågavarande
grupper av statsanställda samma regler tillämpas beträffande ersättningen
för tjänstebostad jämte värme som enligt civila avlöningsreglementet. Jämväl
ersättningen för fritt lyse, beträffande vilken förmåns värdering bostadsnämnden
saknade närmare erfarenhet, borde utgå efter grunder, som eljest
inom statsförvaltningen kunde vara allmänt vedertagna.

Departementschefen har för egen del anfört:

Då frågan om en definitiv reglering av vårdar- och tjänstepersonalens
löne- och anställningsförhållanden ännu icke upptagits till närmare övervägande,
torde provisoriska lönebestämmelser även för nästa budgetår böra
fastställas av skolöverstyrelsen. De för innevarande budgetår gällande bestämmelserna
torde därvid i huvudsak kunna följas. Vad statskontoret och
bostadsnämnden anfört i fråga örn fastställande av värdet av tjänstebostad
jämte bränsle och lyse syntes dock böra föranleda en omprövning av de nuvarande
bestämmelserna. I detta hänseende anslöte departementschefen sig till
den av bostadsnämnden hävdade meningen, att systemet med fasta ersättningsbelopp
borde frångås och reglerna anpassas efter vad som tillämpades inom
statsförvaltningen i allmänhet. Vad nu sagts ägde motsvarande tillämpning
i fråga örn ersättning för kost och tvätt.

Skolöverstyrelsens förslag i övrigt hade icke givit departementschefen
anledning till erinran.

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I detta sammanhang får utskottet erinra om innebörden av departementschefens
under punkten 163 i 1941 års åttonde huvudtitel framlagda förslag
beträffande löneförhållandena för vårdare och tjänstepersonal vid
dövstum skolorna.

För budgetåren 1939/41 hava löneförhållandena för denna personal varit
reglerade genom kollektivavtal. Detta avtal har träffats mellan styrelserna
för vederbörande skolor å ena sidan och civilförvaltningens personalförbund
å den andra. Såsom framgår av propositionen nr 154 till 1940 års lagtima
riksdag (sid. 94), underställdes ärendet, såsom departementschefen erinrar,
Kungl. Maj:t under sådana former, att en förutsättningslös omprövning
icke var möjlig. Avtalet gäller till och med den 30 juni 1941. Uppsäges
avtalet icke senast tre månader före avtalstidens utgång, förlänges giltighetstiden
ytterligare ett år. Vid uppsägning av avtalet skall den uppsägande
parten samtidigt översända förslag till nytt avtal.

Statskontoret har i avgivet yttrande förutsatt, att kollektivavtalet icke
komme att förlängas utan vid avtalstidens utgång ersättas med ett för
statsverket ur olika synpunkter mera gynnsamt sådant. Så t. ex. ville statskontoret
ifrågasätta, örn icke vårdar- och tjänstepersonalen i likhet med
lärarna borde kunna för undvikande av nyanställning utan särskild ersättning
åläggas mindre jämkning uppåt av arbetstiden.

Allmänna lönenämnden har i anslutning till tidigare gjorda uttalanden
understrukit vikten av att vid eventuellt upptagande av förhandlingar om
nytt kollektivavtal för ifrågavarande personal för tiden från och med den
1 juli 1941 genom anlitande av sakkunnig person vid dylika förhandlingar
sörjdes för att statens intressen i förevarande hänseenden bleve på behörigt
sätt tillgodosedda.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid prövningen av denna fråga hade departementschefen beaktat, att
lönerna för motsvarande personal vid läroanstalterna för blinda och vid
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte reglerats icke genom
kollektivavtal utan genom av skolöverstyrelsen utfärdade provisoriska lönebestämmelser.
Vid behandlingen av frågan om anslag till sistnämnda anstalter
förra året hade förelegat förslag till kollektivavtal jämväl för dessa
anstalters del. Efter samråd med chefen för finansdepartementet hade departementschefen
emellertid kommit till den uppfattningen, att -— i avbidan
på en allmännare utredning rörande formerna för reglering av löne- och
anställningsförhållandena för personal av denna art -— skolöverstyrelsen
borde bemyndigas meddela nyssnämnda provisoriska lönebestämmelser. Häremot
framställdes från riksdagens sida icke någon erinran.

Enligt departementschefens mening talade samma skäl för en övergång
jämväl för dövstumskolornas del till den ordning, som sålunda gällde vid
blindskolorna. På grund härav och med hänsyn till vad av statskontoret
yttrats torde nämnda kollektivavtal, vilket för övrigt ansetts behäftat med
tekniska brister, höra från statens sida uppsägas. Kungl. Majit hade därför
på departementschefens förslag den 3 januari 1941 anbefallt skolöverstyrelsen
att dels uppsäga nämnda avtal, dels med anlitande av sakkunnig, som

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

■överstyrelsen ägde att i samråd med allmänna lönenämnden utse, och med
beaktande av vad av departementschefen under punkten 163 anförts ävensom
övriga på saken inverkande omständigheter utarbeta förslag till nya
anställnings- och avlöningsbestämmelser för vårdar- och tjänstepersonalen
vid dövstumskolorna, att tillämpas från och med den 1 juli 1941, samt med
vederbörande personalförbund upptaga förhandlingar i ämnet, dels ock till
Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, som i anledning härav kunde befinnas
påkallat. Det borde få ankomma på Kungl. Majit att på grundval
av nämnda förslag meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Till stöd för det i motionerna 1:26 och 11:73 gjorda yrkandet har anförts
bland annat:

Vid uppgörandet av ifrågavarande avtal hade man utgått ifrån att detsamma
skulle innehålla fasta lönebelopp och att några rörliga lönetillägg
icke skulle utgå under avtalstiden, vilket med hänsyn till att dövstumskolorna
hade att bestrida lönekostnaderna från fastställda anslagsposter ansågs
fördelaktigt. I konsekvens härtill hade man då också ansett, att såväl bostadsvärdena
som andra naturaförmåner borde fastställas för hela avtalstiden.
Av statskontoret och bostadsnämnden hade uttalats, att de sålunda
fastställda avdragsbeloppen för naturaförmåner fastställts till för låga belopp,
men dessa uttalanden måste ses mot bakgrunden av de samtidigt för dessa
befattningshavare fastställda lönebeloppen. Att, på sätt som av departementschefen
ifrågasattes, verkställa en omvärdering av naturaförmånerna
utan att samtidigt reglera lönerna uppåt, torde vara ogörligt. Redan nu
förelåge nämligen stora svårigheter för såväl blind- som dövstumskolorna att
på ett tillfredsställande sätt kunna rekrytera sitt personalbehov, emedan personal
av ifrågavarande slag bereddes avsevärt bättre arbetsvillkor å den
enskilda arbetsmarknaden. Bostadsnämndens uttalande om de i avtalet fastställda
hyresbeloppen torde vidare vara gjort utan kännedom örn rådande
förhållanden. I stor utsträckning utgjordes nämligen bostäderna av lokaler,
vilka vore synnerligen olämpliga för ändamålet, och vad vårdarinnepersonalen
beträffade, vore de av dem disponerade bostadsrummen mera att anse
såsom tjänstelokaler, då de stöde i direkt anslutning till elevrummen och
även finge tjänstgöra såsom arbetsrum i egentlig mening. Ett av personalens
främsta önskemål vore också, att de skulle bliva befriade från skyldigheten
att bebo dem anvisade bostäder. Att under sådana förhållanden
söka uttaga högre hyresbelopp torde icke låta sig göra.

Vid bedömande av det gällande kollektivavtalet borde även uppmärksammas,
att detsamma före ikraftträdandet godkänts icke blott av skolöverstyrelsen
utan även av styrelserna för samtliga dövstumskolor, i vilka senare
förekomme talrika representanter med ingående kännedom örn förhållandena
å den allmänna arbetsmarknaden. Ävenså hade vid fastställandet av bestämmelserna
för blindskolorna framgått, att de i kollektivavtalet fastställda
lönebeloppen avsevärt understigit, vad inspektören för blindundervisningen
ansett böra genomföras.

Departementschefen meddelade att skolöverstyrelsen fått i uppdrag att
utarbeta förslag till nya avlöningsbestämmelser för ifrågavarande personal.
Då de nu utgående lönerna vore synnerligen låga, torde man kunna utgå
ifrån att nya lönebestämmelser icke kunde utarbetas vare sig för blind- eller
dövstumskolorna, utan att denna personal samtidigt bereddes en viss för -

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

bättring i lönehänseende. I propositionen föresloges emellertid icke någon
som helst höjning av anslagsbeloppet, vilket med hänsyn till vad ovan anförts
måste anses obilligt mot personalen och dessutom knappast torde vara
möjligt undvika.

Vid behandlingen av frågan om anslag till blindskolorna föregående år
hade departementschefen uttalat, att frågan örn definitiv reglering av arbetsvillkoren
för denna personal skulle anstå i avbidan på en allmännare utredning
rörande formerna för reglering av löne- och anställningsförhållandena
för personal av denna art. Några som helst åtgärder i detta syfte hade
emellertid icke av departementschefen ännu vidtagits, och i propositionen
föresloges fortsatta provisoriska lönebestämmelser. Det syntes föga troligt,
att man från personalorganisationens sida skulle komma att godtaga ett
utbyte av det gällande kollektivavtalet mot provisoriska avlöningsbestämmelser.
Med hänsyn härtill syntes det nödvändigt, att omedelbara åtgärder
vidtoges i syfte att åstadkomma ett mera definitivt ordnande av dessa personalgruppers
löne- och anställningsförhållanden, vilket nu torde kunna ske
för såväl blind- som dövstumskolornas personal i ett sammanhang. Vad
gällde formen för denna frågas ordnande syntes vidare kollektivavtalsformen
vara den mest ändamålsenliga. Det rörde nämligen personal, vilken i allmänhet
hade sin motsvarighet å den allmänna arbetsmarknaden och för
vilken arbetsförhållandena å dessa arbetsområden vore ordnade i form av
sådana avtal. Erfarenheterna under de två år avtalet vid dövstumskolorna
ägt giltighet torde också hava bibringat den för verksamheten ansvariga
myndigheten, skolöverstyrelsen, och även styrelserna för respektive dövstumskolor
uppfattningen, att arbetsvillkoren för ifrågavarande personalgrupper
bäst reglerades genom avtalsformen. Därigenom bereddes också statsverket
möjlighet till anpassning efter förhållandena å den allmänna arbetsmarknaden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår gälla under innevarande
budgetår för vårdare och tjänstepersonal vid läroanstalterna för blinda samt
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte vissa av skolöverstyrelsen
utfärdade provisoriska lönebestämmelser. För motsvarande
personal vid dövstumskolorna hava löneförhållandena under budgetåren
1939/41 varit reglerade genom kollektivavtal. Enligt departementschefens
förslag skulle provisoriska lönebestämmelser för förstnämnda personalgrupper
även för nästa budgetår fastställas av skolöverstyrelsen. Vidkommande
dövstumskolornas ovannämnda personal har Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen
att dels uppsäga kollektivavtalet, dels ock utarbeta förslag till nya
anställnings- och avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med den 1
juli 1941. På grundval av nämnda förslag skulle Kungl. Majit sedermera
meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Utskottet får erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen
nr 154 till 1940 års lagtima riksdag (sid. 79 ff.) yttrade sig angående lönereglering
för vårdare och tjänstepersonal vid blindanstalterna och därvid framhöll,
att vid bedömandet av den förevarande frågan först måste övervägas,
vilken form en reglering av löne- och anställningsförhållandena för ifråga -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

varande personal borde erhålla. Departementschefen erinrade, att i viss
mån motsvarande personal vid sinnessjukhusen innehade ställning såsom
extra ordinarie tjänstemän med avlöning enligt en av Kungl. Majit fastställd
löneplan. Detsamma bleve förhållandet vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet. För egen del vore departementschefen icke beredd att
för det dåvarande taga ställning till frågan, om och i vad mån den sålunda
vid sinnessjukhusen tillämpade ordningen borde ytterligare utsträckas. Efter
samråd med finansministern hade departementschefen kommit till den uppfattningen,
att detta spörsmål borde, när omständigheterna så medgåve,
upptagas till närmare utredning, därvid jämväl borde prövas vilka myndigheter
som skulle äga ingå kollektivavtal beträffande personal, som icke
erhölle tjänstemannaställning. Den sålunda i utsikt ställda utredningen
har hittills icke kommit till stånd. Utskottet kan för sin del och i anslutning
till vad i motionerna I: 26 och II: 73 anförts icke finna det tillfredsställande,
att löne- och anställningsförhållandena för ifrågavarande personalkategorier
icke blivit definitivt reglerade. Emot uppsägningen av gällande
kollektivavtal vid dövstumskolorna har utskottet icke funnit anledning till
erinran, under förutsättning att detta skett i syfte att åstadkomma en
reglering av dessa löne- och anställningsfrågor i samband med att en
motsvarande reglering av samma spörsmål vid blindanstalterna och vårdanstalten
i Lund vidtages. Vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
har en särskild löneplan U fastställts, i vilken personal, i huvudsak motsvarande
den, varom här är fråga, inordnats. Utskottet anser att antingen
bör denna linje beträdas med avseende å vårdare och tjänstepersonal vid
blindanstalterna, vårdanstalten i Lund och dövstumskolorna eller ock att
med sagda personal träffas kollektivavtal. Ett ordnande enligt i stort sett
nu angivna riktlinjer av dessa förhållanden synes utskottet snarast möjligt
böra komma till stånd. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna
I: 26 och II: 73 få anses besvarade, i vad de avse det av utskottet sålunda
berörda spörsmålet. Utskottet kan däremot i frågans nuvarande läge och i
avsaknad av närmare utredning i ämnet icke tillmötesgå det i motionerna
framställda yrkandet örn höjning av vederbörliga avlöningsanslag. Utskottet
ställer sig därför avvisande till motionerna i nyssnämnda del och ansluter
sig, såvitt nu är i fråga, till Kungl. Maj:ts förslag beträffande beräkningen
för nästa budgetår av förevarande anslag.

Utskottet biträder Kungl. Majda i övrigt under denna punkt framställda
förslag och hemställer, under åberopande av vad utskottet sålunda anfört,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:26 och 11:73, i vad motionerna
avse ökning av här förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de ändrade bestämmelser
rörande arvode till första lärarinnan vid institutet
och förskolan för blinda i Tomteboda, som framgå

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941 anförts;

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalter för
blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 236,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 2,600

3. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal,
förslagsvis................. » 80,700

4. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal » 12,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 35,000

Summa förslagsanslag kronor 366,700;

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 366,700 kronor;

II. att ovannämnda motioner 1:26 och 11:73 må i övrigt
anses besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.

158:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 157, sid. 268—271), vilket innebär en av inträdda prisstegringar
betingad anslagshöjning med 17,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 170,000
kronor.

159:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 158, sid. 272) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42, dels ock till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 198,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under
punkten 157:o) omförmälda likalydande, av herr A. Strand samt herrar

O. Nilsson i Göteborg och F. Fast väckta motionerna 1:26 och 11:73, såvitt
desamma avse höjning av ifrågavarande anslag.

Beträffande innehållet i motionen hänvisas till den under punkten 157:o)
lämnade redogörelsen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. lil

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 157:o)
anfört och hemställt samt med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag och avstyrkande av motionerna 1:26 och 11:73, såvitt
nu är i fråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:26 och II: 73, såvitt nu
är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 69,700

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t................ » 800

3. Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal,
förslagsvis.............. » 100,400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ » 14,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 13,300

Summa förslagsanslag kronor 198,700;

b) till Vårdanstalten t Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 198,700 kronor.

160:o) Värdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 159, sid. 273 och
274), vilket innebär en av inträdda prisstegringar betingad anslagshöjning
med 11,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 94,600 kronor.

161 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:t8 förslag (punkt 160, sid. 274—276), vilket innebär en anslagsminskning
med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
4,900 kronor.

Utskottet.

162''o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 161, sid. 276), vilket innebär alivi -

Utskottet.

112 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 15,500 kronor.

163:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 162, sid. 276 och 277), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

164:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 163,
sid. 278—285) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för dövstumskolorna, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till
Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 1,217,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under
punkten 157:o) omförmälda likalydande, av herr A. Strand samt herrar O.
Nilsson i Göteborg och E. Fast väckta motionerna I: 26 och II: 73, såvitt desamma
avse höjning av ifrågavarande anslag.

Beträffande innehållet i motionen hänvisas till den under punkten 157:o)
lämnade redogörelsen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 30,000 kronor.
Vid anslagsberäkningen har förutsatts, bland annat, att av besparingsskäl
antalet ordinarie lärare i kunskapsämne skulle minskas med en, antalet
ordinarie arbetslärare i barndomsskola med två, antalet slöjdlärarinnor med
en och antalet sjuksköterskor likaledes med en. De indragna ordinarie
lärarbefattningarna föreslås ersatta med extra ordinarie lärare. På grund
av motsedd ökning av elevantalet har beräknats en ökning av antalet extra
lärare med fem, varav tre i kunskapsämne och två arbetslärare i fortsättningsskola.
— Beträffande vad departementschefen i detta sammanhang
anfört i fråga om anställnings- och löneförhållandena för vårdare och tjänstepersonal
hänvisas till den under punkten 157:o) här ovan lämnade redogörelsen.

Utskottet får, med hänvisning till vad utskottet i det föregående under
punkten 157:o) anfört och hemställt, tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag och avstyrka bifall till motionerna I: 26 och II: 73, såvitt
nu är i fråga.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
och med avslag å motionerna I: 26 och II: 73, såvitt nu
är i fråga,

a) godkänna följande ändringar i personalförteckningen
för dövstumskolorna:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

54 lärare i kunskapsämne..................A 20

Anm.: En av desea befattningar såsom lärare i kunskapsämne
skall tills vidare hållas obesatt.

12 arbetslärare i barndomsskola..............All

4 slöjdlärarinnor.........................All

4 sjuksköterskor.........................A 6

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 654,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . » 28,200

3. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal,
förslagsvis................ > 240,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................ » 168,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... > 126,800

Summa förslagsanslag kronor 1,217,000;

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 1,217,000 kronor.

165:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 164, sid. 285—288), vilket innebär en huvudsakligen av inträdda
prisstegringar betingad anslagshöjning med 69,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 535,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 8

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

166:o) Dövgtumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, sid.
288), vilket innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, föranledd av
ökad belastning och stegring av resekostnaderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor. -

167:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 289),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till DövstumsJcolorna: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

168:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 167, sid. 289 och 290), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk
natur med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 13,200 kronor.

169:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I

enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 168, sid. 290), vilket innebär en
av minskad medelsåtgång möjliggjord anslagssänkning med 3,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma harn för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 13,000 kronor.

170:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 169, sid. 290 och 291), vilket innebär
en anslagshöjning med 1,100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................kronor 79,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis....................... » 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 12,000

Summa kronor 91,600.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden...... kronor 48,600

Nettoutgift kronor 43,000;

b) till Dövstumpräster och dövstumkonsidenter: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 43,000
kronor.

171:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 170, sid. 291—293), vilket innebär
en anslagshöjning med 1,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 13,100 kronor.

172:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 171, sid. 293), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

173:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 172, sid. 294), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl lör budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 7,000
kronor.

Yrkesundervisningen.

174:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 173, sid. 295—298), vilket innebär en anslagshöjning med
118,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) på personalförteckningen för de tekniska läroverken
uppföra ytterligare en lektorstjänst;

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 688,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare kronor 6,500

b. Arvoden åt bibliote karier

... » 3,570

c. Arvoden åt bokförings och

skrivbiträden
åt

rektorer. . » 7,900 » 17,970

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................ » 500,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... » 122,000

Summa kronor 1,328,470

Sär skilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m, m...... kronor 24,470

Nettoutgift kronor 1,304,000;

c) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 1,304,000 kronor.

175:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 174, sid. 298 och 299), vilket innebär en anslagshöjning med
17,000 kronor, uppkommen i huvudsak genom ökade bränslekostnader, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 119,900 kronor.

176:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, sid. 299 och 300), vilket innebär en anslagshöjning
med 10,800 kronor, uppkommen genom å ena sidan anvisande
av ett engångsbelopp å 14,000 kronor till laboratorieutrustning åt tekniska
gymnasiet i Örebro och å andra sidan en beräknad minskning av de löpande
utgifterna med 3,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
53,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

177:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 176, sid. 300), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

178:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska
gymnasiet i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 177, sid. 301), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i
färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

l79:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 178, sid. 301 och 302), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemstället utskottet

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 349,700 kronor.

180:o). Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 179, sid. 302—304) föreslagit riksdagen att till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 2,300,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar K. W. Bodin och
C. F. Carlström (1:51) och den andra inom andra kammaren av fröken Ebon
Andersson i Stockholm m. fl. (11:80), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att statsbidrag till yrkesundervisning i husligt arbete skall utgå efter
samma grunder som beträffande hantverk, industri och handel och att anslaget
till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning därför
höjes från 2,300,000 kronor till 2,325,000 kronor.

För innevarande budgetår gälla vissa restriktiva bestämmelser i fråga om
beviljande av understöd ur ifrågavarande anslag, vilket för innevarande
budgetår är uppfört med 2,400,000 kronor. Sålunda har skolöverstyrelsen
att vid prövning av ansökningar örn statsunderstöd tillämpa strängare bedömningsgrunder
vad beträffar understöd till vissa kortare kurser och till
språkundervisning samt till anskaffande av undervisningsmateriel. Härjämte
har en höjning föreskrivits beträffande det minimiantal elever vid yrkesskolkurs,
som erfordras för att statsunderstöd skall kunna utgå.

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen, som förutsatt, att de nu gällande anslagsrestriktionerna
skola tillämpas jämväl under nästa budgetår, har hemställt om oförändrat anslag
för nästa budgetår. På grund av nu rådande förhållanden räknade överstyrelsen
icke med någon nämnvärd utvidgning av yrkesundervisningen
genom tillkomsten av nya kurser i andra fall än i fråga om detaljhandelsundervisning
samt i övrigt på platser, där det lokala behovet av yrkesutbildning
bäst kunde tillgodoses genom att nya kurser ordnades i utbyte
mot andra kurser, som redan fyllt sin uppgift att tillgodose det lokala utbildningsbehovet
för en tid framåt.

Statens arbetsmarknadskommision har anfört, bland annat, att därest en
omfattande arbetslöshet, speciellt bland ungdomen, skulle komma att göra sig
gällande under nästa budgetår, det syntes angeläget, att yrkesundervisningen
i landet icke blott upprätthölles i normal utsträckning utan även utvidgadss
i görligaste mån. Beträffande yrkesskolorna torde särskilt under nuvarande
förhållanden läget på arbetsmarknaden böra i tillbörlig grad beaktas, varför
i detta avseende samråd mellan skolöverstyrelsen och kommissionen borde äga
rum. Kommissionen ville slutligen framhålla, att såväl kommunala som enskilda
undervisningsanstalter borde vara skyldiga att medverka till anordnande
av sådan särskild utbildningsverksamhet — även utom skolornas ordinarie ram
— som kunde bli erforderlig på grund av en under budgetåret inträdande
arbetslöshet eller på grund av andra omständigheter, som kunde påkalla
åtgärder i angivet avseende.

Departementschefen har för egen del anfört:

De restriktioner i fråga om understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning,
som gällde för innevarande budgetår, torde såsom överstyrelsen
förutsatt böra äga bestånd även under budgetåret 1941/42. Departementschefen
förutsatte dock, att Kungl. Majit skulle äga medgiva sådan uppmjukning
av bestämmelserna, som kunde föranledas av utvecklingen på arbetsmarknaden
eller eljest kunde befinnas erforderlig. I likhet med arbetsmarknadskommissionen
funne han det önskvärt, att läget på arbetsmarknaden beaktades
vid prövning av frågor om understöd till yrkesutbildningsanstalter av ifrågavarande
slag. På sätt kommissionen anfört, torde samråd i detta avseende
böra öga rum mellan skolöverstyrelsen och kommissionen.

Med hänsyn bland annat till anslagsbelastningen under budgetåret 1939/
40 (omkring 2,300,000 kronor) torde det vara möjligt att för budgetåret
1941/42 minska anslaget med åtminstone 100,000 kronor till 2,300,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:51 och 11:80 gjorda yrkandet har anförts
bland annat:

Yrkesundervisningen i husligt arbete (hushållsgöromål, hemsömnad, vävning
samt hälsovård, barnavård däri inbegripet) hade hitintills med avseende
på statsunderstödets storlek intagit en undantagsställning gentemot undervisning
i hantverk, industri och handel. Statsunderstöd till de tre sistnämnda
yrkesgrenarna hade alltsedan år 1933 utgått med på lägre stadiet högst 2
kronor 35 öre och på högre stadiet högst 2 kronor 55 öre per undervisningstimme.
Understöd till husligt arbete hade däremot utgått med högst respektive
1 krona 50 öre och 1 krona 65 öre per undervisningstimme.

I skolöverstyrelsens riksdagspetita avseende yrkesundervisningen för budgetåret
1939/40 hade överstyrelsen föreslagit en ändring av grunderna för
beräkning av understödet i fråga, nämligen på såväl högre som lägre stadiet

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

för hantverk, industri och handel till högst 2 kronor 80 öre och för husligt
arbete till högst 1 krona 80 öre för undervisningstimme.

Skolöverstyrelsens konsulent för husligt arbete hade emellertid i ett särskilt
uttalande framhållit, att det husliga arbetet borde i statsbidragshänseende
ställas i paritet med de andra ämnesgrenarna.

Dåvarande departementschefen hade också i statsverkspropositionen framhållit,
att han utgått ifrån att denna fråga särskilt uppmärksammades vid
de utredningar, som erfordrades på detta område. Någon sådan utredning
hade emellertid ännu ej kommit till stånd.

I skolöverstyrelsens riksdagspetita avseende yrkesundervisningen för budgetåret
1940/41 hade överstyrelsen föreslagit en provisorisk höjning av understödsbeloppen
till avlöning åt lärare i husligt arbete, nämligen från högst
1 krona 50 öre till högst 1 krona 75 öre för undervisningstimme å lägre
stadiet och från högst 1 krona 65 öre till högst 1 krona 90 öre för undervisningstimme
å högre stadiet.

Skolöverstyrelsens konsulent för husligt arbete hade emellertid som sin
mening framhållit, att överstyrelsen bort föreslå, att de särskilda bestämmelserna
för husligt arbete skulle utgå och att nu för hantverk, industri
och handel gällande grunder skulle givas allmän giltighet.

Någon ändring av grunderna hade av sparsamhetsskäl emellertid ej kommit
till stånd under 1940 års riksdag och vore ej heller föreslagen i årets
statsverksproposition.

Det syntes emellertid, att utbildningen av husmödrar och hembiträden
vore en för landet lika viktig sak som utbildning av yrkesutövare inom
hantverk, industri och handel. Födans lämpliga sammansättning och beredning
för hälsans bevarande, ekonomisk anskaffning och skötsel av klädedräkten
och sist, men icke minst, barnens rätta vård vore allt erkänt viktiga
undervisningsämnen. Då borde det också vara skäligt, att staten följde
samma grunder vid beräknande av understöd till lärarlöner för undervisning
i husligt arbete som för övrig yrkesundervisning.

Det syntes också förefinnas en viss risk att om undervisning i husligt
arbete av statsmakterna undervärderades, det i framtiden kunde komma att
bliva svårt att erhålla förstklassiga lärarkrafter till denna undervisning.

En ändring av grunderna för beräkning av statsunderstöd till yrkesundervisning
i husligt arbete till likhet med understödsgrunderna för övrig yrkesundervisning
torde komma att medföra en höjning av ifrågavarande anslag
med omkring 25,000 kronor för nästkommande budgetår.

Utskottet får i anledning av vad i motionerna I: 51 och II: 80 anförts
erinra, att dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet i 1939 års åttonde
huvudtitel framhöll, att starka principiella och praktiska skäl talade för att
det husliga arbetet i statsbidragshänseende ställdes i paritet med andra
ämnesgrenar, varför departementschefen utginge från att denna fråga särskilt
uppmärksammades vid de utredningar som erfordrades på detta område
och vilka innefattade en allmän översyn över yrkesundervisningsväsendet.
I sitt utlåtande nr 8/1939 uttalade statsutskottet i anledning av
ett motionsvis framställt förslag av samma innebörd som det i nu förevarande
motioner framförda, att utskottet delade den uppfattning om det
husliga arbetets betydelse, som kommit till uttryck i förstnämnda motion,

Z7tskottet.

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och ville ytterligare framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtoges i
syfte att åstadkomma en högre värdesättning av detta arbete än vad nu
vore fallet. Den av departementschefen i utsikt ställda utredningen syntes
utskottet böra bringa klarhet även beträffande understödsgrunderna för
yrkesundervisningen i husligt arbete. Utskottet hyser alltjämt samma uppfattning
i förevarande fråga, som utskottet år 1939 gjort sig till tolk för
och vartill utskottet här får hänvisa (utlåtande nr 8/1939, sid. 126). Utskottet
förväntar, att ifrågavarande spörsmål blir föremål för den från olika
håll nödvändig befunna utredningen.

I avbidan på att resultatet av densamma föreligger anser sig utskottet
icke nu kunna biträda det i motionerna I: 51 och II: 80 gjorda yrkandet.

I likhet med departementschefen finner utskottet de restriktioner i fråga
örn understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning, som gälla
för innevarande budgetår, böra äga bestånd även under budgetåret 1941/42.
Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot, att Kungl. Maj:t må
äga medgiva sådan uppmjukning av bestämmelserna, som kan föranledas
av utvecklingen på arbetsmarknaden eller eljest kan befinnas erforderlig.

Anslaget torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår
uppföras med ett belopp av 2,300,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 51 och II: 80, till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,300,000 kronor.

181 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 180) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

182:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit
har (punkt 181, sid. 304—306) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
Kungl. Majit må under budgetåret 1941/42 bevilja understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning med tillhopa 415,000 kronor, dels ock till
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt
enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 415,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

121

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statskontoret har ifrågasatt, om icke åtminstone vissa av de kvinnliga
kurser, vilka för närvarande åtnjöte understöd från anslaget, vore av den
art, att de borde kunna tills vidare inställas eller i varje fall fortgå utan
understöd av statsmedel. En begränsning av medelsbehovet å anslaget till
ett belopp, understigande 400,000 kronor skulle måhända härigenom visa
sig möjlig att åstadkomma.

Departementschefen har erinrat om statens arbetsmarknadskommissions
under punkten 180:o) här ovan återgivna uttalande rörande önskvärdheten
att yrkesundervisningen icke blott upprätthölles i normal omfattning utan
även i görligaste mån utvidgades.

Statskontoret har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår
ifrågasatt, örn icke vissa av de kvinnliga kurser, vilka för närvarande åtnjuta
understöd från förevarande anslag, äro av den art, att de borde kunna tills
vidare inställas eller i varje fall fortgå utan understöd av statsmedel. Skulle
detta, med hänsyn till den mindre framträdande arbetslöshet, som enligt
vad erfarenheten visar framträder bland den kvinnliga ungdomen, låta sig
göra, vill utskottet — som icke anser sig böra av denna anledning föreslå
en sänkning av anslaget — framhålla, att de härigenom disponibla medlen
synas böra av Kungl. Majit efter förslag av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen
användas i syfte att genom andra slag av kurser
motarbeta ungdomsarbetslösheten.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1941/42
bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med tillhopa 415,000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 415,000
kronor.

183:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 182, sid. 306 och 307), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 730,000 kronor.

Utskottet.

122 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

184:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 183) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

185:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

184, sid. 307—313), vilket innebär en anslagsminskning med 7,100 kronor,
m°jbggjord bland annat genom vissa jämkningar i skolans organisation,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 161,000 kronor;
därav 27,574 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms
stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande
av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1941 anförts, bidrager med enahanda
belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.

186:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

185, sid. 313), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

187:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 186,
sid. 313 och 314), vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 29,400 kronor.

188:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John
Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 187, sid. 314), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

189:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 188, sid. 314—316), vilket innebär återuppförande
på riksstaten av ifrågavarande anslag, vilket under innevarande
budgetår av besparingsskäl varit indraget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 30,000
kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

190:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt
189, sid. 317—323) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,640,000 kronor,
att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
angivits, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar B. A. Nilsson och I. Persson
väckt motion (I: 91), vari hemställts, att anslaget till studiecirkeibiblioteken
under budgetåret 1941/42 må utgå enligt samma grunder, som gälla för
detta anslag under innevarande budgetår;

dels och två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr C. P. Wahlmark m. fl. (1:29) och den andra inom andra kammaren
av herr J. Lundberg i Uppsala m. fl. (II: 40), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att inrätta ett centralbibliotek för Uppsala län från och
med den 1 januari 1942 och att för detta ändamål för budgetåret 1941/42
bevilja ett anslag å 5,000 kronor.

Beträffande de skäl, som i motionerna anförts till stöd för de däri gjorda
yrkandena, hänvisas — i den mån desamma ej framgå av nedan lämnade
redogörelse — till motionerna 1:91 och 1:29.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 40,000 kronor, till
.större delen förorsakad av 1940 års lagtima riksdags beslut om beviljande av
understöd ur förevarande anslag till truppförbandsbibliotek.

Departementschefen har förutsatt, att de restriktioner, som förra året i besparingssyfte
infördes, skola bestå även för nästa budgetår samt härutöver
ifrågasatt vissa besparingsåtgärder, däribland en böjning av det minimum
av 10 kronor, vartill enligt gällande bestämmelser studiecirkelbibliotekens
lokala utgifter skola uppgå för att statsunderstöd skall kunna erhållas.
Departementschefen har i sistnämnda hänseende biträtt skolöverstyrelsens
i ämnet framställda förslag. Skolöverstyrelsen har beträffande
ifrågavarande åtgärd anfört:

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

För studiecirkelbiblioteken gällde alltsedan år 1936, att understöd endast
finge utgå till bibliotek, vars lokala utgifter uppgått till minst 10 kronor.
Tidigare, då intet minimibelopp varit föreskrivet, hade vissa bibliotek vid
ansökan om statsunderstöd åberopat mycket låga belopp. Enligt verkställd
undersökning hade av de studiecirkelbibliotek, som för år 1939 ansökt örn
understöd, 1,318 bibliotek med ett sammanlagt belopp för lokala utgifter av
31,205 kronor haft mindre än 40 kronors lokalt tillskott (d. v. s. det för
folkbibliotek gällande minimibeloppet) och 620 bibliotek med ett sammanlagt
belopp för lokala utgifter om 10,157 kronor mindre än 25 kronors
lokalt tillskott. Visserligen kunde även helt små bibliotek fylla en betydelsefull
uppgift och en besparing genom höjning av utgiftsminimum måste bli
helt liten samt ej visa sina verkningar förrän under budgetåret 1942/43.
Men någon besparing stöde dock att vinna, och man kunde motverka en
föga önskvärd splittring av biblioteksverksamheten i en kommun i ett antal
från varandra helt fristående små bibliotek.

Överstyrelsen ville föreslå, att utgiftsminimum för studiecirkelbiblioteken
höjdes till 25 kronor. För att förhindra uppkomsten av verkliga olägenheter
härav, särskilt i kommuner, som ej hade annat statsunderstött bibliotek,
borde enligt Kungl. Majda beprövande undantag kunna medgivas, om ett
bibliotek fyllde ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövades föreligga.

Riksstudieledningen för svenska landsbygdens studieförbund har ifrågasatt
lämpligheten av överstyrelsens förslag angående höjning av minimigränsen
för statsunderstöd till studiecirkelbibliotek.

En sådan höjning skulle huvudsakligen drabba landsbygdens i ekonomiskt
hänseende svagaste studiecirkelbibliotek, d. v. s. närmast de bibliotek, som
icke kommit i åtnjutande av anslag från vederbörande kommun eller landsting.
För år 1940 hade studieförbundet sökt statsunderstöd till 516 studiecirkelbibliotek,
av vilka 101 (= 19,6 procent) haft mindre än 25 kronor i
lokala biblioteksutgifter. Den av överstyrelsen föreslagna möjligheten att
medgiva undantag från huvudregeln syntes vid den praktiska tillämpningen
komma att bli av ganska ringa betydelse, då biblioteken på grund av osäkerheten
endast undantagsvis torde komma att begagna sig av möjligheten.
Förbundet erinrade vidare örn att 1940 års lagtima riksdag (skrivelsen nr 8,
punkten 194) med avseende på prövningen av frågan örn understöd åt nya
bibliotek uttalat sig för att all tänkbar hänsyn borde tagas till angelägenheten
av att landsbygdens fria studieverksamhet understöddes. Det kunde
ifrågasättas, huruvida överstyrelsens förslag stöde i överensstämmelse med
detta riksdagsuttalande.

Skolöverstyrelsen, som yttrat sig över förbundets framställning, har förklarat
sig vidhålla sitt förslag.

Till stöd för det i motionen 1:91 gjorda yrkandet har åberopats samma skäl,
som enligt den ovan lämnade redogörelsen anförts av riksstudieledningen
för svenska landsbygdens studieförbund.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag lämnar utskottet utan erinran.

Departementschefen har — såsom av det föregående inhämtas — biträtt
skolöverstyrelsens förslag att utgiftsminimum för studiecirkelbiblioteken
höjes från 10 kronor till 25 kronor. I motionen I: 91 har yrkats, att nu -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

varande bestämmelser på detta område måtte i förevarande avseende bibehållas
oförändrade. Med hänsyn till att enligt skolöverstyrelsens ovannämnda,
av departementschefen tillstyrkta förslag undantag från nämnda
regel skulle kunna medgivas av Kungl. Maj:t, om ett bibliotek fyller ett
påtagligt behov och särskilda skäl eljest prövas föreligga, anser utskottet
garantier hava skapats för att den fria studieverksamheten på landsbygden,
vilken närmast beröres av den föreslagna ändringen, kommer att i tillfredsställande
mån alltjämt kunna uppehållas. Utskottet är övertygat om, att
Kungl. Majit vid sin prövning av i berörda ämne uppkommande frågor
kommer att taga all möjlig hänsyn till olika landsändars behov och speciella
förhållanden. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen I: 91
få anses besvarad.

.Vad beträffar centralbiblioteken har i ovannämnda motioner 1:29 och
II: 40 framställts förslag örn anvisande av ett belopp å 5,000 kronor för
inrättande från och med den 1 januari 1942 av ett centralbibliotek för
Uppsala län. Centralbiblioteken hava för det frivilliga folkbildningsarbetet
haft en synnerligen betydelsefull uppgift att fylla. Det är att beklaga, att
den ursprungliga planen, åsyftande att ett centralbibliotek — respektive
landsbibliotek — skulle upprättas inom vart och ett av rikets län, på grund
av olika omständigheter icke hittills kunnat fullföljas. Inom halva antalet
län förefinnas dock nu centralbibliotek, vartill komma två landsbibliotek,
ett i Linköping och ett i Skara. Utskottet kan på grund av det nuvarande
statsfinansiella läget icke tillstyrka att medel för upprättande av ett
nytt centralbibliotek anvisas för nästa budgetår. I detta sammanhang vill
utskottet framhålla, att det, därest ett dylikt nytt bibliotek skall komma
till stånd, bör ankomma på Kungl. Majit att i första hand till bedömande
upptaga frågan i vilket av de med centralbibliotek (landsbibliotek) ännu icke
utrustade länen biblioteket bör upprättas. På grund av vad sålunda anförts
finner utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna I: 29 och lii 40.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionerna I: 29 och lii 40, till Understöd
åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 1,640,000 kronor, att i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 3 januari 1941 angivits, utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela;

b) att motionen I: 91 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191 :o) Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m. Kungl. Majit har
(punkt 190, sid. 323—326) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för kulturell
folkberedskap m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 60,000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att kostnaderna för statens informationsstyrelses
sektion för kulturell folkberedskap och dess verksamhet överföras
från tredje till åttonde huvudtiteln.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ifrågavarande sektion, som står under
direkt ledning av informationsstyrelsens ordförande, organiserats så, att
vid sidan av en särskilt förordnad verkställande ledamot ställts en arbetande
nämnd, bestående av ett mindre antal representanter för olika ledande folkliga
rörelser. Därjämte bar till sektionen knutits ett rådgivande organ, benämnt
Folkberedskapens råd, vilket är sammansatt av ett trettiotal företrädare
för kulturella institutioner och organisationer. Denna centrala ledning
bar till uppgift att giva och förmedla uppslag och impulser samt lämna
råd och informationer för verksamheten ute i landet. Ledningens förbindelse
med befolkningen ombesörjes på olika vägar:

1. genom informationsstyrelsens ombud i de olika kommunerna och av
dem organiserade lokala upplysningsnänmder;

2. genom ett sextiotal länsombud, vilka utgöra en förmedlingslänk mellan
den centrala och den lokala organisationen;

3. genom folkföreningarnas egna centralledningar, vilka i stor utsträckning
till sina lokalavdelningar förmedla råd och anvisningar rörande kulturell
folkberedskap under krig.

Lokalt ledas verksamheten av upplysningsnämnderna, vilka ha karaktären
av för detta ändamål tillfälligt upprättade samarbetskommittéer mellan de
kommunala myndigheterna, folkföreningarna inom respektive kommuner
samt i vissa fall inkvarteringsnämnderna och militärförläggningarnas kulturella
avdelningar.

Sektionen bar erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag, att vid krig eller krigsfara
eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, vidtaga
åtgärder, som kunna vara ägnade att vidmakthålla en god samhällsanda.

Departementschefen har understrukit, att sektionen för kulturell folkberedskap
principiellt borde vara en för krigstillstånd eller överhängande krigsfara
tillfälligt inrättad organisation med främsta uppgift att verka för den inre
frontens upprätthållande. Det för angivna ändamål nödvändiga organisationsarbetet
vore numera slutfört. Den utbyggda organisationen syntes
emellertid böra även under nuvarande förhållanden, ehuru i mindre utsträckning,
kunna tagas i bruk, främst i syfte att inom landet vidmakthålla
en god samhällsanda och en aktiv folkberedskap.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag eller mot vad departementschefen i detta sammanhang anfört,
hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 60,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

192:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 191, sid. 326
—329) föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av 161,000 kronor; att i huvudsaklig överensstämmelse
med de för budgetåret 1940/41 gällande grunderna och villkoren utgå i
enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion (lii 191), vari hemställts,
att riksdagen som understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, för budgetåret 1941/42 måtte anvisa ett
anslag av 200,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de för
budgetåret 1940/41 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 161,000
kronor, eller samma anslagsbelopp, som av Kungl. Majit nu äskats för nästa
budgetår. Härutöver har på tilläggsstat II för innevarande budgetår anvisats
ett anslag av 50,000 kronor till föreläsningar i krisfrågor, att av skolöverstyrelsen
i samråd med statens informationsstyrelse fördelas mellan
olika statsunderstödda organ för förmedling av föreläsningar. Anslaget utgår
på samma villkor som gälla för statsunderstödda föreläsningar med allenast
den inskränkningen, att anslagsmedlen endast få användas till föreläsningar
i krisfrågor.

Departementschefen har ansett det böra effei strävas att inom ramen av ett
anslag av 161,000 kronor bekosta jämväl de föreläsningar i krisfrågor, till
vilka medel anvisats på tilläggsstat för innevarande budgetår. Över huvud
taget vore det enligt departementschefens mening ett önskemål, att denna
bildningsverksamhet i så stor utsträckning som möjligt omställdes till att
tjäna de behov, som under nuvarande förhållanden trädde i förgrunden.
De villkor för understöds åtnjutande, som för närvarande gällde, syntes böra
tillämpas även under nästa budgetår med allenast den ändringen, att någon
motsvarighet till det med anslagsmedlen på tillläggsstat förbundna villkoret,
att medlen endast få användas till föreläsningar i krisfrågor, ej syntes erforderlig.
Det torde i stället ankomma på skolöverstyrelsen att tillse, att krisfrågorna
erhölle tillbörlig plats på föreläsningsprogrammen. Verksamheten
i dess helhet syntes höra planläggas i samråd med den förutnämnda sektionen
för kulturell folkberedskap. Vidare torde, på sätt hittills skett, Kungl.
Majit böra äga rätt bevilja de lättnader i fråga om villkoren för understöds
åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga.

Utskottet kan på grund av rådande statsfinansiella förhållanden icke finna
tillräckligt vägande skäl anförda för en höjning av ifrågavarande anslag.

Utskottet.

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen II: 191 och ansluter sig
till Kungl. Maj:ts förslag. I detta sammanhang vill utskottet framhålla,
att det enligt utskottets mening för närvarande synes nödvändigt, att plats
å föreläsningsprogrammen i tillbörlig utsträckning beredes föreläsningar i
aktuella krisfrågor, vilka frågor torde omfattas med stort och levande intresse
av vårt folk.

I likhet med departementschefen anser utskottet föreläsningsverksamheten
i dess helhet böra planläggas i samråd med den inom statens informationsstyrelse
upprättade sektionen för kulturell folkberedskap. Utskottet har
vidare icke något att erinra mot att, såsom hittills skett, Kungl. Maj:t må
äga rätt att bevilja de lättnader i fråga örn villkoren för understöds åtnjutande,
som kunna befinnas erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 191, såvitt motionen skiljer
sig från nämnda förslag, till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 161,000 kronor;
att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret
1940/41 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

«*

193: o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, sid. 330), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande
folkhögskolekurser för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av 60,000 kronor.

194:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisationsoch
administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 193, sid. 330 och 331), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader ett anslag av 32,000
kronor;

b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

för organisations- och administrationskostnader ett anslag av

6,000 kronor;

c) såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet
för organisations- och administrationskostnader ett anslag av
3,500 kronor.

195:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 194, sid. 331—
333) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av 229,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl.
(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr E. Hallén m. fl.
(II: 184), vari hemställts, att riksdagen måtte bestämma anslaget för budgetåret
1941/42 till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande till samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade,
nämligen 239,800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att ifrågavarande anslag, som för budgetåret
1939/40 var uppfört med 378,300 kronor och för innevarande budgetår
i besparingssyfte minskats till 239,800 kronor, skulle för nästa budgetår
sänkas med ytterligare 10,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har på framställning av konsulenten för nykterhetsundervisningen
hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Konsulenten har framhållit betydelsen av att anslagen ej ytterligare nedskures.
Nykterhetsorganisationernas upplysnings- och bildningsarbete vore
i högsta grad ett kulturellt försvarsarbete och deras kamp mot alkoholvanorna
en viktig uppgift i strävandena att förläna beredskapen högsta
effektivitet. Även borde spritbrukets menliga inverkan i fråga örn den enskildes
ekonomi och den stigande ungdomsbrottsligheten beaktas. Internationella
byrån i Lausanne hade begärt oförändrat bidrag och borde erhålla
sådant, då det vore av särskilt värde, att de ännu existerande internationella
organisationerna finge möjlighet att fortsätta sin verksamhet.

Departementschefen har till stöd för sitt förslag om anslagssänkning
anfört:

Ehuru detta anslag redan för innevarande budgetår kraftigt beskurits,
Båge departementschefen sig nödsakad att för nästa budgetår föreslå en ytterligare
anslagsreduktion. Anslagsminskningen torde dock böra begränsas till

10,000 kronor och avse de ur anslaget utgående medlen av 60,000 kronor
till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m.
Det syntes vara av värde, att de ur anslaget understödda sammanslutningarna
komme i åtnjutande av obeskurna statsbidrag och därigenom bleve
i tillfälle att i oförminskad omfattning fullfölja sin ur beredskapssynpunkt
gagneliga verksamhet. Departementschefen tillstyrkte vidare en uppmjuk Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 9

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

liing av de med instruktörsverksamheten förbundna statsbidragsvillkoren av
innebörd, att instruktörens avlöning fastställdes till 6,000 kronor per år,
varje nykterhetssällskap dock obetaget att av egna medel tillskjuta mera,
örn så i något fall skulle befinnas önskvärt, samt att de kostnader, vilka
utöver statsbidraget vore förbundna med instruktörsanställningen, skulle bestridas
av respektive organisationer själva.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet bar anförts:

Då hela den verksamhet detta anslag gällde åsyftade en beredskap mot
en av vårt lands farligaste inre fiender och samtidigt genom nykterhetens
otvivelaktiga stärkande av folkhälsan, arbetseffektiviteten, precisionsförmågan
m. m. utgjorde ett viktigt bidrag även till vår för närvarande mer än någonsin
viktiga värnkraft, vore det allt annat än önskvärt och tidsenligt att
till besparingsobjekt välja just detta, tyvärr redan förut så starkt nedskurna
anslag, så mycket mer som den post av 10,000 kronor som saken nu gällde,
i förhållande till nuvarande till miljardsummor beräknade budget vore en
högst ringa utgift men däremot genom sin användning för det åsyftade
ändamålet kunde få avsevärd betydelse.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig icke böra
biträda det motionsvis framställda yrkandet. Utskottet delar departementschefens
uppfattning, att anslagsminskningen bör avse de ur anslaget utgående
medlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
befrämjande m. m., varigenom de ur anslaget understödda sammanslutningarna
bliva i tillfälle att i oförminskad omfattning fullfölja sin ur beredskapssynpunkt
värdefulla verksamhet. I detta sammanhang vill utskottet
framhålla angelägenheten av att ifrågavarande sammanslutningar i största
möjliga grad inriktar sin verksamhet på åtgärder för nykterhetens främjande
bland ungdomen.

Emot den av departementschefen tillstyrkta uppmjukningen av de med
instruktörsverksamheten förbundna statsbidragsvillkoren har utskottet icke
något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 137 och II: 184, i den mån
de skilja sig från nämnda förslag, såsom Bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av
229,800 kronor.

196:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 333), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 12,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

197:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, sid. 333 och 334), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:
Stipendier för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av
1,500 kronor.

198:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens
studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 334),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån
ett anslag av 6,500 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

199:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 334-—336),
vilket innebär en anslagshöjning av det förstnämnda anslaget med 6,900
kronor och en sänkning av det sistnämnda med 2,700 kronor,„ hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 34,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 24,400

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal
.......................... » 2,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 5,600

Summa förslagsanslag kronor 67,700;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 67,700 kronor;

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 4,800 kronor.

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Gymnastiska centralinstitutet.

200:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
punkt 199, sid. 337—340) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till Gymnastiska
centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 174,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. väckt motion (11:85), vari
hemställts, att riksdagen må bestämma arvodena för icke-ordinarie kvinnliga
lärare i gymnastik samt i lek och idrott vid gymnastiska centralinstitutet
till 9,500 kronor och med anledning därav höja det av Kungl. Majit äskade
anslaget till avlöningar vid institutet med 3,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9,400 kronor. I fråga
om detaljerna innebär förslaget bland annat, att arvoden å institutets stat,
med vilka för närvarande följer rätt till dyrtidstillägg, skulle uppräknas
med belopp, ungefär motsvarande dyrtidstilläggets nuvarande storlek, eller
med omkring 26 procent. Bland de arvodesbelopp, vilka sålunda föreslås
uppräknade, märkas arvodena till två manliga lärare, den ena i gymnastik
och den andra i lek och idrott, vartdera för närvarande 7,500 kronor, samt
arvodena till två kvinnliga lärare i samma ämnen, vartdera för närvarande
6,300 kronor. Arvodesbeloppen skulle efter inräknandet av dyrtidstillägget
enligt departementschefens förslag bestämmas till 9,500 kronor respektive

8,000 kronor. Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka
ett av institutets direktion framlagt förslag örn de kvinnliga lärarnas
likställande i avlöningshänseende med de manliga lärarna.

Direktionen över institutet hade till stöd för nämnda förslag anfört:

Vid bestämmandet av arvodena för de kvinnliga lärarna hade avsikten varit,
att som lärare till institutet under begränsad tid kunna knyta gymnastiklärare
vid läroverken för att därigenom uppnå en samverkan mellan institutet
och läroverken. Arvodenas storlek hade utmätts med hänsyn till de
dåvarande gymnastiklärarlönerna. Sedan genom den senaste löneregleringen
gymnastiklärarnas vid läroverken löner höjts, vore arvodena för nu ifrågavarande
lärare vid institutet omkring 1,000 kronor lägre än vid läroverken. Detta
förhållande komme att göra det omöjligt för institutet att erhålla sådana
kvalificerade lärarkrafter, som erfordrades. Arvodena borde därför höjas
med 1,200 kronor till 7,500 kronor, varigenom de skulle bli lika stora som
arvodena för motsvarande manliga lärare.

Statskontoret har erinrat, att frågan behandlats även i 1938 års åttonde
huvudtitel (sid. 537), därvid departementschefen anfört, att spörsmålet så
nära sammanhängde med pågående allmänna översyn av gällande avlöningsbestämmelser,
att han icke ansåge sig kunna till isolerat övervägande

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

upptaga detsamma. Ämbetsverket ansåge därför, att tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag borde avvaktas.

Allmänna lönenämnden, som erinrat, att undervisningsväsendets lönenämnd
i ett utlåtande den 3 december 1937 icke haft något att erinra mot direktionens
förslag örn höjning av de två gymnastiklärarinnornas arvoden, har
förklarat sig vara av den uppfattningen, att en höjning vore befogad och
nödvändig med hänsyn till de löner, som numera utginge till gymnastiklärarpersonalen
vid de statliga läroanstalterna. En dylik justering av arvodesbeloppen
borde kunna ske utan hinder av att frågan om uppflyttning till
högre lönegrad av de ordinarie kvinnliga lärartjänsterna vid institutet ännu
icke vunnit sin lösning. Under åberopande av det anförda tillstyrkte lönenämnden
direktionens förslag.

Departementschefen har för egen del anfört:

På grund av de senare årens löneregleringar för bland annat gymnastiklärare
vid läroverksväsendet hade proportionen mellan arvodena till kvinnliga
icke-ordinarie lärare vid centralinstitutet och motsvarande löneförmåner till
lärarpersonalen vid läroverksväsendet förskjutits till nackdel för centralinstitutets
lärare, och svårigheter förelåge onekligen med hänsyn härtill
att på ett tillfredsställande sätt rekrytera dessa för gymnastikhögskolan så
viktiga tjänster. I likhet med lönenämnden funne departementschefen
skäl föreligga för en uppräkning av arvodena till de kvinnliga icke-ordinarie
lärarna vid centralinstitutet. Under nuvarande förhållanden kunde
departementschefen likväl icke framlägga förslag till en sådan arvodesreglering.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts bland annat:

Departementschefen hade funnit sakliga skäl tala för bifall till institutets
framställning men likväl icke ansett sig kunna framlägga förslag i ämnet
för riksdagen. Emellertid syntes statsfinansiella skäl icke kunna åberopas
med hänsyn till den ringa merkostnad, varom här kunde bli fråga. Icke
heller syntes det av principiella skäl i övrigt försvarligt att uppskjuta en
arvodesreglering av denna ringa omfattning, som föreslagits, då de sakliga
skälen vore så starka som här. Det kunde icke vara rimligt att lärarlönerna
vid en anstalt, som hade att utbilda gymnastiklärare, skulle vara väsentligt
lägre än de löner, de utexaminerade lärarna kunde påräkna på samma ort.
Detta måste givetvis äventyra för att icke säga omöjliggöra en god lärarrekrytering
till centralinstitutet. Till jämförelse kunde nämnas, att en ordinarie
kvinnlig gymnastiklärare vid ett stockholmsläroverk med 34 veckotimmars
tjänstgöring, vilket torde vara det för stockholmsläroverken normala,
i lägsta löneklassen åtnjöte en lön av 8,111 kronor jämte rörligt tillägg
efter 15 procent, numera även kristillägg efter 4 procent, tillhopa alltså 9,652
kronor. Härtill kunde komma ytterligare högst omkring 650 kronor jämte
därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg såsom ersättning för arbete
med friluftsverksamheten. Efter den uppräkning med hänsyn till bortfallande
dyrtidstillägg, som i propositionen föreslagits, skulle ifrågavarande kvinnliga
lärare vid centralinstitutet erhålla 8,000 kronor vardera, medan motsvarande
manliga lärare skulle erhålla 9,500 kronor vardera. I enlighet med institutets
förslag syntes de kvinnliga lärarnas arvoden böra uppräknas till samma
storlek som de manligas eller till 9,500 kronor. Kostnadsökningen i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag skulle följaktligen bli 3,000 kronor.

Utskottet.

134 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Såsom av den lämnade redogörelsen inhämtas har departementschefen i
likhet med allmänna lönenämuden funnit skäl föreligga för en uppräkning
av arvodena till de kvinnliga icke-ordinarie lärarna vid gymnastiska centralinstitutet,
men under nuvarande förhållanden likväl icke ansett sig böra framlägga
förslag i ämnet. Vad i den föreliggande motionen 11:85 anförts till
stöd för en dylik arvodesreglering har likväl övertygat utskottet örn att såväl
principiella som sakliga skäl tala för att en dylik åtgärd kommer till
stånd. Den merkostnad för statsverket, det här gäller, uppgår till ett belopp
av 3,000 kronor, men denna ökade statsutgift måste anses väl försvarad om
man genom densamma kan tillgodose en tillfredställande lärarrekrytering vid
centralinstitutet, något som annars näppeligen står att ernå. Utskottet vill
därför tillstyrka, att arvodena för ifrågavarande två icke-ordinarie lärarinnor
i enlighet med motionärernas yrkande bestämmas till 9,500 kronor för en
var av dem i stället för 8,000 kronor enligt departementschefens förslag. På
grund härav bör anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, höjas till (79,650 + 3,000=) 82,650 kronor och avlöningsanslagets
slutsumma till (174,300 + 3,000=) 177,300 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran
eller uttalande, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionen 11:85,

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 80,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . . » 82,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 2,750

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 11,600

Summa förslagsanslag kronor 177,300;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 177,300 kronor.

201:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska
centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 200, sid. 340 och 341), vilket innebär en anslagshöjning av
det förstnämnda anslaget med 2,100 kronor, väsentligen till följd av stegrade
bränslekostnader, och en minskning i besparingssyfte av det sistnämnda
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 6,100 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.
ett reservationsanslag av 4,300 kronor.

202:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:
Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, sid. 341), vilket innebär
beträffande det förstnämnda anslaget anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår och beträffande det sistnämnda en anslagsminskning
i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag
av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 3,500 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

203:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, sid. 342 och 343),
vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 30,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 125,000 kronor.

204:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, sid. 343 och
344), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 16,000 kronor.

205:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
204, sid. 344), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

136

Statsutslcottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. 0. Östergren
för fortsatt utgivande av NusvensJc ordbok för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

206:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, sid. 344 och 345), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 3,000
kronor.

207:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 206, sid. 345 och 346), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

208:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 207, sid. 346), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av

1,000 kronor.

209:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 208, sid. 346 och 347), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

210:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie
doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, sid. 347 och 348), vilket
innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, varefter till ifrågavarande
ändamål skulle återstå att för budgetåret 1942/43 anvisa ett slutanslag av

34,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst
material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det
inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 40,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

Diverse.

211:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkt 210) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

212:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 349 och 350), vilket
innebär en anslagsminskning med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 2,200 kronor.

213:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 350), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1941/42 anvisa eii förslagsanslag
av 2,100 kronor.

214:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, sid.
350 och 351), vilket innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 5,800 kronor.

215:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, sid. 351), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
liom m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av

37,000 kronor.

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

216:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, sid. 351 och 352),
vilket innebär anvisande av samina anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén för
nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

217:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Majit
har (punkt 216, sid. 352 och 353) föreslagit riksdagen att till Kommittéer
och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår. Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit,
att kostnaderna för statens konstråd och teaterrådet hädanefter skola gäldas
från detta anslag.

Under åttonde huvudtiteln vore nu uppförda särskilda anslag till statens
konstråd (7,500 kronor) och till teaterrådet (6,000 kronor). Såsom av statsliggaren
närmare framginge, uppbure ledamöterna som regel ersättning i form
av årsarvoden samt teaterrådets ledamöter dessutom i form av arvoden för
sammanträdesdag enligt gällande kommittékungörelse. I anslutning till vad av
chefen för finansdepartementet anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor funne departementschefen sig böra föreslå, att ifrågavarande
ersättningar från och med den 1 juli 1941 lämpades efter de för kommittéledamöter
gällande grunderna, och förutsatte alltså, att årsarvoden i fortsättningen
icke skulle utgå. Dock torde till rådens sekreterare ersättning böra
utgå i form av årsarvoden med oförändrade belopp utan rätt för dem att
härutöver för sekreteraruppdraget uppbära dagarvoden. Det syntes böra ankomma
på Kungl. Majit att i nu angivna hänseenden samt rörande ersättning
till suppleanter meddela erforderliga bestämmelser, varvid med hänsyn
till rådens arbetssätt torde i likhet med vad som gällde i fråga om andra
motsvarande organ och för kommittéer få förutsättas, att arvode skulle få
utgå icke enbart för sammanträdesdag utan jämväl för arbetsdagar i övrigt.
Det syntes icke behövligt att i fortsättningen anvisa särskilda anslag för bestridande
av de av rådens verksamhet föranledda utgifterna.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag att förevarande anslag för nästa
budgetår upptages med ett belopp av 140,000 kronor.

I anledning av vad departementschefen anfört beträffande konstrådet och
teaterrådet har utskottet ansett sig böra uttala sin tveksamhet i fråga om
nödvändigheten av att uppehålla dessa institutioners verksamhet under för
närvarande rådande förhållanden. Emot de ändrade ersättningsgrunderna till
rådens ledamöter har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

218:o) Extra utgifter. Kungl. Majit har (punkt 217, sid. 353), föreslagit
riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 120,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

Departementschefen har i detta sammanhang förutsatt, att vissa utgiftsändamål,
på vilka för närvarande särskilda anslag äro uppförda under åttonde
huvudtiteln, för nästa budgetår i mån av behov böra tillgodoses från nu
förevarande anslag.

Under åttonde huvudtiteln vore för innevarande budgetår uppförda anslag
till skandinavisk bibliotekarie vid Site Geneviévebiblioteket i Paris (1,500
kronor), skandinaviska konstnärsföreningen i Rom (500 kronor), Institut
d’études scandinaves vid Paris universitet (1,400 kronor) samt uppehållande
vid universitetet i Tartu av en professur i svenska språket och litteraturen
(8,500 kronor). Under nuvarande osäkra internationella förhållanden hade
departementschefen icke ansett sig böra föreslå särskilda anslag till dessa
ändamål för budgetåret 1941/42. Skulle det visa sig möjligt att under
sistnämnda budgetår helt eller delvis uppehålla den verksamhet, som nu
understöddes ur de angivna anslagen, borde de ifrågakommande statsbidragen
bestridas från förevarande anslag till extra utgifter. Under åttonde
huvudtiteln vore nu jämväl uppfört ett anslag av 1,500 kronor till bestridande
av vissa kostnader vid universitet och högskolor för universitetsstatistik.
Departementschefen hade icke ansett sig böra föreslå särskilt anslag
för ändamålet för nästa budgetår. Skulle fortsatt medelsanvisning befinnas
oundgänglig — departementschefen förutsatte vad särskilt de statliga läroanstalterna
anginge, att anstalternas ordinarie anslag skulle i första hand
anlitas för detta ändamål — borde medel ställas till förfogande ur anslaget
till extra utgifter.

Kungl. Majits förevarande förslag och vad departementschefen i detta
sammanhang anfört har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande,
varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 120,000 kronor, dock att i
anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.

219:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 218,
sid. 353 och 354), vilket innebär en anslagsminskning med 4,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt
hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1941/42
till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universi -

Utskottet.

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

toten i Uppsala och Lund eller vid karolinska medikokirurgiska
institutet, på vilken civila avlöningsreglementet
icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärJcning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 21,000 kronor.

220:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 219) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

22l:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 220)
föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

222:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 221, sid. 355), vilket innebär en
anslagsminskning med 45,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 235,000 kronor.

223:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 222, sid. 355),
vilket innebär en anslagsminskning med 70,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 1,030,000 kronor.

224:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 223) föreslagit
riksdagen beträffande anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

225:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 224, sid. 356), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Stockholm den 14 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Bergman, Lindström, Sven Larsson, Karl Magnusson, Björkman, friherre De Geer, Berntson,
Nisser och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Svensson
i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Holmdahl, Andersson i Södergård,
Bergström, Wallentheim och Viklund samt fru Alvén;

dock att

vid behandlingen av punkterna 126:o)—225:o) i stället för herr Nisser deltagit herr
Ekströmer;

vid behandlingen av punkten 144:o) i stället för herr Bergman deltagit herr Emil
Petersson;

vid behandlingen av punkterna 157:o)—225:o) i stället för herr Eriksson i Stockholm
deltagit herr Åkerström; samt

vid behandlingen av punkterna 195:o)—225:o) i stället för herr Persson i Falla deltagit
herr Staxäng.

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid punkten 115:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar)

1) av herr Bergman, som ansett, att ur utskottets yttrande å sid. 59 bort
uteslutas följande mening: »Utskottet vill jämväl — utan att till denna
fråga nu taga ställning — framhålla, att inom utskottet framförts tanken
på att genom uttagande av högre termins- och andra avgifter till läroverket
av sådana elever, som upprepade gånger bliva kvarsittare, söka ernå en
viss spärr på detta område.»;

2) av herr Danielsson;

vid punkten 126:o) (Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.
Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm)

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Persson i Falla och Holmdahl,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Utskottet får till---hela dess vidd.

I likhet med departementschefen anser utskottet Höglandsskolan representera
ett värdefullt inslag i vårt skolväsen och fylla ett verkligt behov i den
trakt, där den är belägen. Skolan synes emellertid vara i starkt behov av
statsbidrag. I avvaktan på resultatet av den av utskottet ovan begärda utredningen
torde det vara ändamålsenligt — icke minst såsom skolöverstyrelsen
framhållit ur statsekonom i sk synpunkt — att staten bidrager till skolans
upprätthållande. Ett bifall till Kungl. Majda här ifrågavarande förslag torde
icke heller enligt utskottets mening kunna föregripa sagda utredning. Utskottet
tillstyrker alltså att ett statsbidrag av 5,000 kronor anvisas för nästa
budgetår till understödjande av Höglandsskolans verksamhet.

Däremot anser utskottet den utredning, som av skolöverstyrelsen verkställts
beträffande Olofskolan giva vid banden, att beviljande av fortsatt statsbidrag
till denna skola, vars elevantal under senare år avsevärt reducerats,
icke längre torde kunna motiveras. Utskottet ställer sig alltså avvisande till
det i motionen 1:143 framställda yrkandet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag,
till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor;

b) att motionen 1:143 icke må av riksdagen bifallas.»;

2) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Lindström och Ekströmer, vilka ansett,
att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»I likhet med departementschefen anser utskottet Höglandsskolan representera
ett värdefullt inslag i vårt skolväsen och fylla ett verkligt behov i den
trakt, där den är belägen. Skolan synes emellertid vara i starkt behov av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

statsbidrag. I avvaktan på resultatet av den av utskottet ovan begärda utredningen
torde det vara ändamålsenligt — icke minst såsom skolöverstyrelsen
framhållit ur statsekonomisk synpunkt — att staten bidrager till skolans
upprätthållande. Ett bifall till Kungl. Majda här ifrågavarande förslag torde
icke heller enligt utskottets mening kunna föregripa sagda utredning. Utskottet
tillstyrker alltså att ett statsbidrag av 5,000 kronor anvisas för nästa
budgetår till understödjande av Höglandsskolans verksamhet.

Vad Olofskolan beträffar har densamma under en följd av år kommit
i åtnjutande av statsbidrag. Den av skolöverstyrelsen verkställda undersökningen
beträffande skolans verksamhet har föranlett departementschefen att
avstyrka fortsatt understöd för nästa budgetår. Utskottet kan emellertid icke
finna det befogat att samtidigt som en ny skola av liknande slag — Höglandsskolan
— skulle beviljas understöd av statsmedel, Olofskolan helt
berövas det stöd, som hittills kommit skolan till del. Under vissa förutsättningar
har Olofskolan enligt utskottets uppfattning alltjämt en viktig uppgift
att fylla och utskottet är därför benäget att på så sätt tillstyrka bifall
till motionen 1:143 att skolan för nästa budgetår tilldelas samma understöd
eller 10,000 kronor, vilket skolan i statsbidrag uppburit under innevarande
budgetår. För statsbidragets utgående torde Kungl. Majit böra äga utfärda
närmare föreskrifter, varvid utskottet förutsätter att såsom villkor uppställes
att skolan i god tid före instundande läsårs ingång till Kungl. Majit inkommer
med utredning, utvisande att skolan äger ekonomiska förutsättningar
för bedrivande av sin verksamhet under nästa budgetår.

I likhet med vad utskottet gjort gällande beträffande Höglandsskolan anser
utskottet beviljande av statsbidrag till Olofskolan icke ägnat att föregripa
den av utskottet åsyftade utredningen angående ett framtida ordnande
av den pedagogiska försöksverksamheten.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag,
till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor;

b) att riksdagen må, i anledning av motionen 1:143 och
under iakttagande av vad utskottet här ovan anfört, till
Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.»;

vid punkten 195:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Bergman,
Berntson, Danielsson, Andersson i Södergård, fru Alvén och herr Åkerström,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»I likhet mod vad konsulenten för nykterhetsundervisningen i sitt ovannämnda
yttrande anfört anser utskottet nykterhetsorganisationernas upp -

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lysnings- och bildningsarbete i högsta grad vara ett kulturellt försvarsarbete
och deras kamp mot alkoholvanorna en viktig uppgift i strävandena att
förläna folkberedskapen högsta effektivitet. Samma synpunkter hava även
kommit till uttryck i motionerna I: 137 och II: 184. Utskottet anser sig
med hänsyn härtill icke böra biträda Kungl. Maj:ts förslag örn anslagets
nedbringande med 10,000 kronor, utan ansluter sig till det motionsvis framställda
yrkandet, att anslaget för nästa budgetår upptages med samma belopp
som för nu löpande budgetår eller 239,800 kronor. I detta sammanhang
---anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 137 och II: 184, såsom
Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av 239,800 kronor.»

Stockholm 1941. Ivar Hsggströms Boktryckeri A. B.

410778