Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1941 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar
i statens allmänna fastiglietsfond och
statens utlåningsfonder jämte en i ämnet väckt motion.-

(3:e avd.)

1 :o) Inlösen av vissa byggnader vid statens anstalt för fallandesjuka. I
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1941/42 har Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar i statens
allmänna fastighetsfond (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 2, sid. 2—4 av ett
vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den
3 januari 1941) föreslagit riksdagen att till Inlösen av vissa byggnader vid
statens anstalt för fallandesjuka för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 9,000 kronor.

Framställningen avser vissa Jönköpings kristliga ynglingaförening tillhöriga
byggnader och anläggningar å fastigheten Fiskartorpet, som föreningen
på sin tid arrenderat av föreningen Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka. Enligt
arrendekontraktet, som numera utlupit, är jordägaren skyldig att vid
arrendetidens utgång lösa vissa angivna arrendatorn tillhöriga byggnader.
Med övertagandet av Vilhelmsroanstalten har nämnda förpliktelse överflyttats
på staten.

Av det äskade beloppet belöpa 8,000 kronor å byggnader och anläggningar,
beträffande vilka lösenskyldighet sålunda föreligger. Det återstående beloppet,
1,000 kronor, avser vissa byggnader och anordningar, som icke omfattas
av berörda skyldighet, men som ändock ansetts böra inlösas.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inlösen av vissa byggnader vid statens
anstalt för fallandesjuka för budgetåret 1941/42 såsom
kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett reservationsanslag av 9,000 kronor.

2:o) Statens bosättningslånefond. Kungl. Majit har i avseende å kapitalinvesteringar
i statens utlåningsfonder (punkt 5, sid. 5—8) löreslagit riksdagen
att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. G sami. Nr 44.

Utskottet.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Enligt gällande kungörelse om statliga bosättningslån (S. F. S. nr 809/
1937) må sådant lån icke beviljas till högre belopp än ettusen kronor. Såsom
villkor för erhållande av bosättningslån gäller bland annat, dels att de
lånesökande gjort sig kända för skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet
ävensom, i den mån betingelser härför förelegat, ådagalagt sparvilja, dels ock
att, där de lånesökande äro äkta makar, låneansökningen avlämnats inom
sex månader från äktenskapets ingående. Bosättningslån skall förräntas
efter fast, vid lånets beviljande bestämd räntefot. Å bosättningslån skall erläggas
amortering i sådan ordning, att lånet är återbetalt senast fem år efter
utlämnandet. Ansökan örn lån prövas av riksbanken, som ock utbetalar beviljade
lån och uppbär förfallen ränta och amortering.

Hittills hava å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till ifrågavarande
ändamål anvisats sammanlagt 17,000,000 kronor.

I skrivelse den 10 oktober 1940 hava fullmäktige i riksbanken dels lämnat
vissa uppgifter beträffande berörda låneverksamhet, dels ock uttalat sig rörande
behovet av anslag för verksamheten under nästa budgetår. Utgående
från den under sistförflutna budgetåret inträdda ökningen av de utestående
lanen hava fullmäktige beräknat medelsbehovet för nästa budgetår vid
oförändrade grunder för låneprövningen till 2,400,000 kronor. Fullmäktige
hava emellertid — i syfte att begränsa statens utgifter —- ifrågasatt en sänkning
av nuvarande lånemaximum, 1,000 kronor, eller också en strängare behovsprövning
än den som hittills förekommit. Från denna utgångspunkt beräknas
de tillgängliga medlen räcka även under hela eller i varje fall större
delen av nästa budgetår. Med anledning härav hava fullmäktige avstyrkt anvisande
för nästa budgetår av ytterligare anslag till bosättningslånefonden.

I sin framställning hava fullmäktige jämväl framhållit, att såsom förutsättning
för erhållande av bosättningslån i princip borde uppställas det villkoret,
att låntagarna vore försäkrade i någon form och då i första hand sjukförsäkrade.
Detta utgjorde nämligen enligt fullmäktiges mening ett kriterium
på vederbörandes förtänksamhet i ekonomiska frågor. Undantag från en sådan
fordran borde dock kunna medgivas, när särskilda förhållanden därtill
föranledde.

En minoritet inom fullmäktige har — under hänvisning bland annat till
att det återflöde i form av amorteringar till fonden, som man eljest hade att
räkna med, på grund av militära inkallelser och andra orsaker torde komma
att väsentligt nedgå — ansett, att ett anslag av 3,000,000 kronor borde
anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Förevarande låneverksamhet synes mig vara av den beskaffenhet, att densamma
bör fullföljas jämväl under nu rådande statsfinansiella läge. Givetvis
är det emellertid angeläget, att verksamheten handhaves med stor sparsamhet.
Sålunda bör tillses, att lån icke utlämnas lill högre belopp än som
i varje fall befinnes verkligen erforderligt. Tillräckliga skäl att nedsätta nuvarande
lånemaximum synas mig däremot icke föreligga. Det i fullmäktiges

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

skrivelse framlagda förslaget att i regel för erhållande av lån skulle fordras,
att låntagarna äro i någon form försäkrade, i första hand sjukförsäkrade,
anser jag mig höra biträda. Då erfarenheten givit vid handen, att det någon
gång kan möta svårigheter för äkta makar att ingiva låneansökan inom den
föreskrivna tiden av sex månader från äktenskapets ingående, förordar jag
vidare, att riksbanken erhåller bemyndigande att i särskilt ömmande fall
lämna lån, även örn ansökan ingivits efter det sagda tid förflutit.

Vad angår frågan, huruvida anslag för nästa budgetår bör anvisas för
förstärkning av bosättningslånefonden, är jag av den uppfattningen, att denna
fråga bör besvaras jakande, främst med hänsyn därtill att man lärer hava
att räkna med en avsevärd nedgång i de belopp, som i form av amorteringar
komma att under innevarande och nästa budgetår inflyta till fonden. Att
närmare uppskatta det föreliggande anslagsbehovet erbjuder uppenbarligen
vissa svårigheter. Det synes mig emellertid lämpligt, att anslaget — på det
sätt en minoritet inom fullmäktige förordat -— för budgetåret 1941/42 bestämmes
till 3,000,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
upptagit en inom andra kammaren av herrar W. Sundström i
Skövde och J. A. Persson i Tidaholm väckt motion, nr 1, vari hemställts,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att det täcktes
Kungl. Majit vidtaga sådan ändring av § 5 stycket 5 i Kungl. Majits kungörelse
den 30 september 1937 om statliga bosättningslån (S. F. S. nr 809/
1937), att vid beräkning av den tid, som förflutit mellan äktenskapets ingående
och ansökans ingivande, den tid, under vilken den manlige sökanden
varit inkallad till värnpliktstjänstgöring eller förstärkt försvarsberedskap, ej
därvid skall tagas i betraktande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till
motionen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att ifrågavarande låneverksamhet
bör fullföljas jämväl under rådande statsfinansiella läge, därvid
utskottet utgår från såsom självfallet, att lån icke utlämnas till högre belopp
än som i varje särskilt fall befinnes erforderligt. I likhet med departementschefen
finner utskottet vidare motiverat, att för erhållande av lån i regel
kräves, att låntagarna äro i någon form försäkrade, i första hand sjukförsäkrade.

Utskottet har icke heller något att erinra mot att riksbanken bemyndigas
att i ömmande fall lämna lån till äkta makar, även om ansökan ingivits,
sedan sex månader förflutit efter äktenskapets ingående. Ett dylikt bemyndigande
inrymmer enligt utskottets uppfattning tillräckliga möjligheter alt
beakta de svårigheter i förevarande hänseende, som berörts i motionen lill
och som sammanhänga med inkallelse till värnpliktstjänstgöring eller förstärkt
försvarsberedskap. Vid sådant förhållande synes utskottet anledning
icke föreligga alt hos Kungl. Majit påkalla ändring av gällande kungörelse
i ämnet av det innehåll, varom i motionen hemställts.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits beräkning av anslagsbehovet
icke givit utskottet anledning lill erinran, hemställer utskottet,

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 44

a) att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för
budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder
anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor; b)

att motionen II: 1 må anses besvarad genom vad utskottet
anfört.

Stockholm den 14 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Bergman,
Lindström, Sven Larsson, Karl Magnusson, Bäcklund, Björkman, friherre De Geer,
Nisser och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Svensson
i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Holmdahl, Bergström, Wallentheim,
Viklund, fru Alvén och herr Hansson i Rubbestad.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner,

411075