3

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
löneställningen för viss till aktiv stat mom
försvarsväsendet överförd personal.

(lia avd.)

I propositionen nr 33 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
3 januari 1941, föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet
med de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll angivna grunderna
utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid
för uppfattning i högre löneklass för personal, som i anslutning till 1940
års lagtima riksdags beslut örn befälskadrernas utökning överförts från övergångsstat,
reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar
på aktiv stat vid försvarsväsendet.

Frågan örn löneställningen för viss till aktiv stat inom försvarsväsendet
överförd personal sammanhänger närmast med den ökning av befälskadrerna
vid armén, som beslutades av 1940 års lagtima riksdag och innebar, att
omkring 400 officers- och över 200 underofficersbeställningar skulle besättas
med personal, som icke förut tillhörde den aktiva staten, men den gäller
jämväl personal som på samma sätt överförts till aktiv stat vid marinen
och flygvapnet.

Sedan Kungl. Majit, enligt av riksdagen lämnat bemyndigande, fastställt
personalstater för arméns truppförband m. fl. att gälla under budgetåret
1940/41, har ett successivt tillsättande av de nytillkomna beställningarna
ägt rum, så att i närvarande stund större delen av dessa beställningar äro
besatta. Härvid har inplaceringen i tjänsteställning (turberäkning) i vederbörlig
tjänstegrad ägt rum enligt den regeln, att de nya beställningshavarna
från reserven placerats omedelbart efter de i avseende å officerskurs (furirskola)
jämnåriga beställningshavarna å aktiv stat, under det att de från övergångsstat
överförda återfått sin tidigare tjänsteställning.

Löneställningen för ifrågavarande personal bestämmes, därest särskilt
beslut icke meddelas i ämnet, enligt föreskrifterna i det militära avlöningsreglementet
(Sv. förf.-saml. nr 275/1939). De bestämmelser, som härvid närmast
komma i betraktande, innebära i huvudsak följande.

Huvudregeln för löneklassplacering, innefattad i reglementets 7 § 1 morn.,
innebär att beställningsliavare vid tillträdandet av ordinarie beställning inom

4

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

■»

lönegrad, som upptager mer än en löneklass, erhåller lön enligt den för
lönegraden fastställda lägsta löneklassen; enligt 2 mom. i samma paragraf
tillhör han samma löneklass i tre år, innan han kan uppflyttas i den nästa.
I förevarande sammanhang saknas anledning ingå på andra avvikelser från
denna huvudregel än de som avses i reglementets 13 § 1 mom.

Sistnämnda författningsrum stadgar rätt för Kungl. Majit att i vissa fall
medgiva, att beställningshavare placeras i högre löneklass än den, till vilken
han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras. Detta gäller
enligt 13 § 1 mom. första stycket beträffande beställningshavare, som från
reservstat eller reserv övergår till någon av löneplanerna Oa (officerare) och
UO (underofficerare), örn och i den mån sådan högre löneklassplacering med
hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter prövas skälig. Enligt
författningsrummets andra stycke kan sådant medgivande förekomma,
därest eljest beträffande den som tillträder beställning, tillhörande någon
av nyssnämnda löneplaner, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning
och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga för placering
i högre löneklass.

Vidare innehåller det militära avlöningsreglementet (15 §) en särskild bestämmelse
avseende löneklassplacering för möjliggörande i undantagsfall
av förvärvandet (bibehållandet) av särskilt kvalificerad person för viss befattning.
Denna bestämmelse, som emellertid endast är tillämplig beträffande
rekrytering av civilmilitär personal, innebär, att Kungl. Majit i sådant fall
äger att inom vissa gränser bestämma lön enligt högre löneklass än som
följer av de allmänna reglerna.

Karakteristiskt för avlöningsreglementets byggnad är sålunda, då det
gäller lönens bestämmande, att reglementet i fråga örn placering i löneklass
stadgar en bundenhet, som endast i vissa angivna undantagsfall kan av
Kungl. Majit jämkas.

I skrivelse den 20 maj 1940 har chefen för armén gjort framställning
rörande bland annat löneställningen för den ifrågavarande, i särskild ordning
till aktiv stat överförda personalen och därvid anfört, bland annat, att
det för att erhålla väl kvalificerad personal vore nödvändigt, att personal
som överflyttades till aktiv stat erhölle en lämplig tjänsteställning i förhållande
till sin ålder och tillförsäkrades lön motsvarande denna tjänsteställning,
varvid bestämmelserna i 13 § militära avlöningsreglementet borde
så tillämpas, att officer, underofficer eller furir, som överflyttades till beställning
på aktiv stat inom någon av löneplanerna Oa eller UO, hänfördes
till löneklass som icke vore lägre (högre) än den, som innehades av beställningshavare,
vilken inom samma lönegrad komme att i tjänsteställning
stå närmast efter (före) den sålunda överflyttade. Med anledning av det
anförda hemställde chefen för armén, att i samband med överflyttning till
aktiv stat av i skrivelsen omförmälda personal dels bestämmelserna i 13 §
militära avlöningsreglementet så tillämpades att officer, underofficer eller
furir, som överflyttades till beställning på aktiv stat inom någon av löne -

Statsutskottets utlåtande Nr 40. a

planerna Oa eller UO hänfördes till löneklass, som icke vore lägre (högre)
än den som innehades av beställningshavare, vilken inom samma lönegrad
komme att i tjänsteställning stå närmast efter (före) den sålunda
överflyttade; dels den för uppfattning till högre löneklass stadgade tiden
i den lägre löneklassen räknades från och med den dag, som i detta avseende
gällde för i tjänsteställning inom lönegraden närmast efter stående
beställningshavare, eller eljest från och med dagen för överflyttningen till
aktiv stat.

Över framställningen hava arméförvaltningens civila departement, statskontoret
och försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtanden.

Arméförvaltningens civila departement har framhållit, att det ur synpunkten
att på enklaste sätt kunna verkställa en inplacering i löneklasser av de beställningshavare,
som komme att överflyttas till aktiv stat, i och för sig
icke syntes vara något att erinra mot det framställda förslaget. Enligt
detta skulle emellertid den ur militära synpunkter verkställda inplaceringen
av beställningshavarna i en viss tjänsteställning och turberäkning komma
att bliva bindande även i fråga örn löneklassplaceringen. För ernående av
önskvärd enhetlighet och kontroll syntes det därför önskvärt, att normerande
regler av Kungl. Majit meddelades i fråga om vederbörandes turberäkning
eller ock att beslut därom i varje särskilt fall meddelades av Kungl. Majit
även beträffande innehavare av beställning, som tillsattes av underordnad
myndighet.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att ifrågavarande till
aktiv stat överflyttade personal genom en generell föreskrift bereddes fördelaktigare
ställning i löneliänseende än som skulle hava tillkommit densamma
med tillämpning av de »allmänna» tillgodoräkningsreglerna (7 § 1
morn.). Ett medgivande av sådan omfattning skulle nämligen enligt statskontorets
mening kunna leda till betänkliga konsekvenser. Genom stadgandet
i 13 § 1 mom. förefunnes emellertid redan nu möjlighet för Kungl. Majit att
för visst fall medgiva beställningshavare, som övergått från reservstat eller
reserv till aktiv stat rätt att erhålla förmånligare löneklassplacering än som
med tillämpning av de allmänna lönetursreglerna i 7 § 1 mom. kunde äga
rum. Då möjlighet syntes böra hållas öppen för Kungl. Majit att, där det
med hänsyn till omständigheterna funnes skäligt, medgiva dylik förmån för
hela den i framställningen avsedda personalen, funne sig statskontoret böra
föreslå, att det Kungl. Majit i 13 § 1 mom. 1 stycket avlöningsreglementet givna
bemyndigandet utsträcktes att omfatta jämväl beställningshavare, som överflyttades
från beställning på övergångsstat eller över stat.

Försvarsväsendets lönenämnd har, efter redogörelse för förslagets innebörd
och bestämmelserna i förenämnda 13 § 1 morn., uttalat, att lönenämnden
icke kunde tillstyrka utfärdandet av generella bestämmelser utan ansåge,
att frågor av förevarande slag borde prövas i varje särskilt fall i anslutning
till bestämmelserna i 13 § gällande militära avlöningsreglemente.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

b Statsutskottets utlåtande Nr 40.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen Lava genom beslut
vid 1940 års lagtima riksdag ett betydande antal nya militära beställningar,
avsedda att tillsättas under innevarande budgetår, tillförts arméns befälskadrer.
För rekrytering av dessa nytillkomna beställningar har avsetts och,
i. den mån beställningarna tillsatts, tagits i anspråk huvudsakligen personal
överflyttad från arméns reserver och övergångsstat. De från reserven överflyttade
beställningshavarna hava i allmänhet fått genomgå viss utbildning
och provtjänstgöring. Härmed har givetvis åsyftats att efter urval åstadkomma
en fullgod rekrytering, så att de överflyttade skola kunna anses likvärdiga
med motsvarande beställningshavare å aktiv stat. Vid utnämning
till de nytillkomna beställningarna har också, såsom förut nämnts, den regeln
följts, att från reserven överförd personal i tjänsteställning placerats närmast
efter sina jämnåriga å aktiv stat, under det att beställningshavare från övergångsstat
återfått sin tidigare tjänsteställning.

Det. spörsmål, som bär föreligger, rör de överflyttades löneställning.

Enligt de allmänna lönetursreglerna i det militära avlöningsreglementet

som i detta avseende överensstämmer med de andra statliga avlöningsreglementena
— inplaceras. den utnämnde beställningshavaren i den lägsta
löneklassen inom vederbörlig lönegrad. För uppflyttning i högre löneklass
erfordras att hava tillhört löneklassen i tre år. De modifikationer, som
beröra dessa allmänna regler örn löneklassplacering och tillgodoräknande
av tid för uppflyttning i högre löneklass, sakna i förevarande sammanhang
betydelse.

Av det sagda följer, att vid en tillämpning av de allmänna lönetursreglerna
de här avsedda nytillkomna beställningshavarna — utan avseende
å ålder eller tjänsteställning — i fråga om löneställning skulle komma att
placeras i den lägsta löneklassen av den lönegrad, som motsvarar den beställning
de genom utnämningen erhållit. Till belysande av denna löneklassplacerings
ekonomiska innebörd må framhållas, att differensen mellan
lönebeloppen i högsta och lägsta löneklasserna (3—7) inom den lönegrad,
som i förevarande fall torde vara den mest aktuella, lönegraden Oa 2 ''(löjtnant),
uppgår till icke mindre än 2,580 kronor örn året (å I-ort).

Vid bedömande av frågan, huruvida en fördelaktigare löneställning än
den, som följer av de allmänna lönetursreglerna, bör beredas ifrågavarande
beställningshavare, synes avseende böra fästas därvid, att från statens sida
särskilda åtgärder vidtagits för att stimulera till övergång till de nya beställningarna,
villia åtgärder haft sin grund i ett statens intresse att snabbt
och. på . ett tillfredsställande sätt få beställningarna besatta. Härigenom
skilja sig de nu föreliggande fallen från tidigare fall av övergång till aktiv
stat, något som också synes förringa värdet av den jämförelse, vissa myn
digheter gjort med tidigare praxis. ''Med hänsyn till motiven och sättet för
den rekrytering, som här skett, synes det mig icke tilltalande att låta åtskilhga
av de nytillkomna beställningshavarna intaga en väsentligt sämre
stallning i lönehänseende än jämnåriga eller i många fall yngre kamrater.
Detta skulle, säkerligen för mången framstå som en orättvisa, något som även
ur psykologisk synpunkt mäste anses betänkligt. I betraktande av den
levnadsålder, i vilken, dessa nytillkomna beställningshavare befinna sig, och
försörjningsskyldighet, sorn åvilar flertalet av dem, tala uppenbarligen,
allmänt sett, även starka billighetsskäl för att dem medgives en fördelaktigare
löneställning än de skulle erhålla vid en tillämpning av endast de
allmänna lönetursreglerna.

Såsom från vissa myndigheters sida framhållits lärer en tillämpning av
13 § 1 mom. allenast hava varit avsedd att ifrågakomma vid prövning i enskilda
fall av uppkommande frågor örn löneklassplacering vid övergång från reserv

Statsutskottets utlåtande Nr 40. •

eller reservstat till beställning å aktiv stat. En sådan individuell prövning beträffande
den nu ifrågavarande personalen skulle — även om den vore möjlig att
utföra — icke gärna kunna leda till tillfredsställande resultat. Jag anser det
därför nödvändigt, att det förevarande spörsmålet örn löneklassplaceriug löses
efter linjer som kunna generellt tillämpas beträffande samtliga i detta sammanhang
tili aktiv stat överflyttade beställningshavare. Chefen för armén har uttalat
sig för en sådan lösning av frågan, att tjänsteställningen borde vara avgörande
för löneturen och att vederbörande beställningshavare sålunda borde erhålla
den löneklassplacering, som innehades av den närmast före eller närmast
efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavaren
inom vederbörande lönegrad. En lösning i huvudsak efter
denna linje skulle onekligen vara ägnad att på ett enkelt och enligt mm
mening ur olika synpunkter tillfredsställande sätt avväga lönestallningen föl
personalen ifråga.

Åv de olika alternativ för ett genomforande av det utav chefen för armen
framförda uppslaget, vilka vid frågans behandling underkastats prövning,
har jag funnit det lämpligaste vara, att den överflyttade beställningshavaren
— där han icke erhållit lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande
beställningshavare vid samma förband, personalkår etc. i fråga
örn löneklass och beräknande av tid för uppfiyttning i högre löneklass likställes
med den närmast efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv
stat tillhörande beställningshavaren inom lönegraden. I sak skulle detta
innebära, att beställningshavaren som regel komme att i löneturshänseende
vara placerad ett år efter sina redan förut aktiv stat tillhörande jämnåriga.
En sådan generell inplacering lärer icke kunna ske med stöd av avlöningsreglementets
bestämmelser utan torde förutsätta ett bemyndigande flan liksdagens
sida. De speciella förhållanden som föreligga i de ifrågavarande
fallen synas mig motivera, att löneställningsfrågan löses i sådan särskild
ordning. Uppenbarligen kunna de regler, som här med hänsyn till särskilda
omständigheter förordats, icke med fog åberopas, då fråga eljest inom statsförvaltningen
uppkommer örn befattningshavares inplacering i högre löneklass.
Bemyndigandet synes böra begränsas till att avse de utökningar av
befälskadreriia vid samtliga försvarsgrenar som beslötos av 1940 års lagtima
riksdag. Skulle motsvarande åtgärder komma att framdeles vidtagas, torde
frågan örn utverkande av bemyndigande av liknande slag få upptagas till

särskild prövning. ,

Ja^ anser mig i enlighet med det anförda böra föreslå, att riksdagens
bemyndigande utverkas till att inplacering i lönetur av ifrågavarande till
aktiv stat överflyttade beställningshavare må.äga rum i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer jag sålunda angli it.

Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av behovet att kunna utan prövning i
varje särskilt fall, vilket gällande militära avlöningsreglemente förutsätter,
bestämma löneklassplaceringen för officerare och underofficerare, vilka i samband
med genomförandet av den år 1940 beslutade större krigsorganisationen
övergått eller komma att övergå till beställningar på aktiv stat från,
bland annat, anställningar i reserverna,. Departementschefen har i sådant
syfte förordat, att bestämmelser måtte utfärdas därom, att till aktiv stat
Överflyttad beställningshavare i fråga örn löneklass och beräknande av tid
för uppfiyttning till högre löneklass skall likställas med den närmast efter
honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavaren
inom lönegraden.

Utskottet

8

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

De av departementschefen förordade bestämmelserna innebära ett avsevärt
avsteg från gällande avlöningsreglementens regler för bestämmande av
löneklassplaceringen vid tillträdande av ny beställning eller befattning, men
då det här gäller att säkerställa en kvalitativt tillfredsställande rekrytering
av de nya officers- och underofficersbeställningarna, finner sig utskottet
kunna tillstyrka departementschefens förslag. Härvid förutsätter utskottet,
att Kungl. Majit, därest behov därav visar sig förefinnas, skall äga enligt
samma grunder bestämma löneklassplacering för flaggkorpraler, vilka avlönas
enligt manskapsavlöningsreglementet och under enahanda förhållanden som
officerare och underofficerare överförts till beställningar på aktiv stat. Kungl.
Maj:t torde jämväl böra äga befogenhet att vidtaga jämkningar i de av
departementschefen föreslagna reglerna för lönebestämningen, då detta med
hänsyn till särskilda förhållanden kan befinnas erforderligt.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1941 angivna grunderna utfärda
bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid
för uppflyttning i högre löneklass för personal, som i anslutning
till 1940 års lagtima riksdags beslut örn befälskadrernas
utökning överförts från övergångsstat, reservstat och reserv
till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid
försvarsväsendet.

Stockholm den 7 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i
Malmö, Asplund, Per Gustafsson, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Heiding,
Bäcklund, Boman, Gillström och Nisser-, samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Bergström, Mårtensson,
Staxäng, Bergvall, Efriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.