Statsutskottets utlåtande Nr 137.

1

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
om inrättande av en statlig brandskola.

(4:e avd.)

I årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde bliva riksdagen förelagd, till statens brandskola beräkna ett anslag
av 90,000 kronor.

I propositionen nr 220 har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 25 april 1941, föreslagit riksdagen att till Statens brandskola
för budgetåret 1941/42 under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av 100,000
kronor.

Brandskoleutredningen har den 22 mars 1941 avlämnat ett betänkande
med förslag om inrättande av en statlig brandskola m. m. (Statens off. utreda
1941:11). De under detta namn arbetande sakkunniga hava varit
brandchefen i Växjö, överstelöjtnanten H. Forssman, vilken tillika tjänstgjort
som ordförande, undervisningsrådet Vilh. Berglund och brandmannen
vid Stockholms brandkår A. Rörström.

Utredningens kostnadsberäkningar för skolan innefatta följande poster:

1. Årliga kostnader Kronor. Kronor.

a. Personalkostnader ............................ 44,100

b. Omkostnader ................................. 38,100

82,200

2. Engångskostnader för möbler, armatur, undervisningsmate riel

m. m............................................... 20,830

Summa kronor 103,030

I posten personalkostnader ingår arvode — utan rätt till rörligt tillägg
eller kristillägg — till rektor med 15,500 kronor och till brandmästare med
7,800 kronor. Dessa arvodesbelopp har departementschefen ansett böra begränsas
till 14,000, respektive 7,500 kronor.

Departementschef en har för egen del anfört bland annat följande:

Vikten av ett effektivt brandförsvar har under senare år blivit alltmera
uppenbar. Under tiden närmast före den nu rådande krisen uppgingo de i
vårt land utbetalade brandskadeersättningarna årligen till ett belopp av omkring
30 miljoner kronor. Efter krisens inträde har denna siffra fördubb Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 137.

I

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

lats. De verkliga brandskadorna torde linder år 1940 lia uppgått till omkring
75 miljoner kronor.

Särskild betydelse får kampen mot eldens skadegörande verkningar i händelse
av krig. Erfarenheter från de länder, som sedan stormaktskonfliktens
utbrott varit invecklade i krig, understryka kraftigt betydelsen av ett effektivt
brandförsvar.

En förutsättning för uppehållandet av ett sådant brandförsvar är icke
blott en god organisation av brandväsendet och tillgång till erforderlig brandmateriel
utan även alt brandpersonalen besitter tillräcklig utbildning för
sina uppgifter. Genom enskilt initiativ ha i vårt land vissa möjligheter bereus
för brandpersonal att erhålla utbildning för sitt arbete. Dessa möjligheter
kunna emellertid icke ens tillnärmelsevis anses täcka utbildningsbehovet.
Då en verkligt effektiv brandutbildning torde kunna ordnas allenast
genom inrättande av en statlig brandskola, vill jag förorda att en dylik skola
organiseras.

I brandskoleutredningens betänkande har förslag framlagts om inrättande
av en sådan skola. Utredningens förslag, som i allt väsentligt tillstyrkts i
de avgivna yttrandena, torde i huvudsakliga delar böra läggas till grund
för skolans organisation. Med hänsyn till det trängande behovet av att tillgången
på utbildad brandpersonal ökas, torde skolans verksamhet böra taga
sin början så snart som möjligt, lämpligen den 1 juli 1941.

Brandskolans uppgifter torde, såsom utredningen föreslagit, i främsta rummet
böra omfatta utbildning av blivande brandbefäl och brandunderbefäl.
Med hänsyn till att skorstensfejarnas uppgifter i flera betydelsefulla avseenden
sammanfalla med brandpersonalens, synes utbildning böra meddelas
även åt skorstensfejarepersonal. Att till skolans uppgifter hänföra utbildning
av andra personalkategorier, vilket i några yttranden föreslagits, synes i avbidan
på erfarenheter från skolans arbete för närvarande icke böra ske. Däremot
torde, på sätt förutsatts, vid skolan böra bedrivas försöksverksamhet
och forskning på brandväsendets område i den mån så kan ske vid sidan av
undervisningsarbetet. I fråga om berörda verksamhet förutsättes dock, att
densamma icke ökar statsverkets utgifter för personal vid skolan samt att
den bedrives i samarbete med andra på området verksamma statliga institutioner.

Enligt brandskoleutredningens förslag skulle skolan med hänsyn till nu
rådande statsfinansiella läge i viss mån ordnas som ett provisorium. Skolan
skulle sålunda icke inrymmas i egen brandstation eller förfoga över egen
brandmateriel. I stället skulle enligt överenskommelse med Stockholms stad
skolan berättigas att mot ersättning och i begränsad omfattning nyttja Stockholms
brandkårs stationsgårdar och materiel. Erforderliga undervisningslokaler
skulle förhyras i härför lämplig fastighet.

Vad sålunda föreslagits synes välbetänkt. I avbidan på erfarenheter från
skolans verksamhet synes det icke vara lämpligt att från början giva skolan
en alltför kostsam organisation. I fråga örn samarbetet med Stockholms stad
förutsätter jag, att mellan staten och staden skall kunna träffas en för båda
parter tillfredsställande överenskommelse rörande skolans rätt att få nyttja
materiel och brandgårdar. Det är nämligen uppenbart att inrättandet i Stockholm
av en statlig brandskola innebär fördelar även för staden, bland annat
därigenom att dess kostnader för utbildning av brandbefäl och brandunderbefäl
överflyttas på staten. Att förlägga skolan till annan ort än Stockholm,
vilket i ett par yttranden föreslagits, är givetvis tänkbart. Försåvitt inga
särskilda svårigheter i kostnads- eller annat hänseende visa sig uppkomma
vid skolans förläggning till huvudstaden, torde det dock vara att föredraga
att skolan förlägges dit.

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

3

Erinras må att jämte den utredning, vars förslag till statlig brandskola behandlas
i förevarande proposition, igångsatts ytterligare en utredning å
brandväsendets område (brandförsvarsutredningen) med uppgift att överväga
lämpliga åtgärder för stärkande av rikets brandförsvar. Med hänsyn till
de skadeverkningar genom eldsvådor, som det moderna luftkriget visat sig
medföra, måste förstärkningen av brandskyddet betraktas såsom ett ej oviktigt
led i försvarsberedskapen.

Att sörja för erforderliga åtgärder på brandskyddets område har hittills
i stort sett betraktats som en kommunal eller enskild angelägenhet. Särskilt
rikets brandförsäkringsanstalter böra äga ett starkt framträdande intresse av
att minska brandriskerna. En statlig insats för yrkesutbildningen inom
brandväsendet lärer dock kunna anses befogad i betraktande av de vittomfattande
uppgifter på undervisningens, även yrkesundervisningens område,
som staten i övrigt påtagit sig. Av brandskoleulredningen har sålunda till
stöd för dess förslag kunnat åberopas, att staten genom sin polisskola omhändertagit
polisutbildningen, ehuru polisväsendet i princip handhas av
kommunerna.

Enligt vad som upplysts lia svårigheterna att erhålla utbildning i betänklig
grad återverkat på brandbefälets standard. Det stora behovet av bättre
skolningsmöjligheter för brandväsendets yrkesmän motiverar alltså starkt ett
snabbt realiserande av föreliggande förslag örn en statlig brandskola.

Med avseende å förslagets detaljer må erinras, att den fasta personalen
vid brandskolan skulle begränsas till en rektor, en brandmästare och ett
skrivbiträde, alla anställda mot arvoden och utan pensionsrätt. Det förutsättes
vidare, att med Stockholms stad skall kunna överenskommas örn rätt att
använda stadens brandmateriel och brandgårdar. Förslaget får alltså betraktas
som ett provisorium, vars omedelbara realiserande får anses av tidsläget
påkallat men som ej föregriper lösningen av övriga under övervägande
varande brandskyddsspörsmål.

Med tillstyrkande av propositionen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola för budgetåret
1941/42 under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av 100,000
kronor.

Stockholm den 23 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

Utskottet.

J. B. JOHANSSON.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Asplund, Pauli, Bergman, Torsten Ström, Lindström, Heiding, Andrén, Björkman, Gustaf
Iwar Anderson och friherre De Geer; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,
Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Isacsson, Strindlund, Andersson i Malmö,
Mårtensson, Staxäng och Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

411943