Statsutskottets utlåtande Nr 130.
1
Nr 130.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1941 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 (nr 8) m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 161 har Kungl. Maj:t, linder åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden den 7 mars
1941, föreslagit riksdagen att godkänna följande vid propositionen fogade
förslag till kungörelser, nämligen
1) Förslag
till
kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1839 (nr 8).
Härigenom förordnas, dels att 15 § 4 morn., 52 § 7 mom. 5 punkten,
55 § 4 mom. 1 punkten och 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 skola hava nedanstående ändrade lydelse, dels
att 6 punkten i 64 § 4 mom. samma reglemente skall utgå, dels ock att till
64 § skall fogas ett nytt moment, 5 mom. Bostad m. m., av den lydelse som
här nedan angives:
15 §.
4 morn. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig
tjänsteman
a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, dock ej för tid
efter 90:e dagen från förlossningen;
b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
52 §.
7 mom. Statens sinnessjukhus.
5. Överläkare äger — — -— eller efterträdare.
Därest överläkare —--finner skäligt.
För annan tjänsteman än överläkare gäller i stället för vad i 41 § första
Bihang till riksdagens protokoll joil. 6 sami. Nr ISO.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
stycket stadgas att, därest åt tjänstemannen såsom, bostad anvisas lägenhet,
vilken äges eller disponeras av statsverket, han skall vara skyldig att
bebo densamma. Prövas med hänsyn till tjänstemannens ekonomiska förhållanden
eller andra särskilda omständigheter avsevärda olägenheter för
tjänstemannen vara förenade med skyldigheten att taga i besittning honom
anvisad bostad eller att vidare bebo redan innehavd sådan, må dock vederbörande
myndighet på framställning av tjänstemannen kunna meddela honom
befrielse från nämnda skyldighet. Innan sådan framställning upptages
till prövning, skall tillfälle beredas ett för avgivande av yttrande i
dylika ärenden utsett personalombud att utlåta sig över framställningen.
Det ankommer på medicinalstyrelsen att meddela beslut angående sättet
för utseende av personalombud och dettas verksamhetsområde.
Vad i 41 § andra stycket samt 42 och 43 §§ stadgas rörande tjänstebostad
skall äga motsvarande tillämpning beträffande bostad, varom i nästföregående
stycke är fråga.
55 §.
4 mom. Karolinska sjukhuset.
1. Semestertidens längd utgör årligen
a) för överläkare vid gynekologiska avdelningen av radiumhemmet 90
dagar samt för laborator och förste byråingenjör vid radiofysiska institutionen
60 dagar,
b) för assistent och tekniskt biträde vid radiofysiska institutionen, för
tjänsteman tillhörande sjukvårdspersonalen vid radiumhemmet, vilken i sitt
arbete handskas med röntgen eller radium, ävensom för reparatör vid röntgen-
och ljusavdelningen av radiumhemmet 42 dagar, dock med rätt för
sjukhusdirektionen att medgiva semester under ytterligare högst 18 dagar,
c) för tjänsteman —--42 dagar,
d) för annan---35 dagar.
58 §.
2 mom. Telegrafverket.
3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman,
vilken förordnats såsom distriktschef, verkstadsdirektör, överdirektör
eller överingenjör men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av
förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad
han före förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande lämnats,
skall för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses,
som om han även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie
befattning inom nämnda lönegrad.
Därest så---ordinarie tjänster.
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
3
64 §.
5 moni. Bostad m. m.
Distriktsveterinär i distrikt, där särskild bostad är av distriktet eller
däri ingående kommun eller kommuner för veterinären anordnad och av
länsstyrelsen, efter länsveterinärens hörande, godkänd, är skyldig att förhyra
densamma till belopp, som, där överenskommelse ej kan träffas, fastställes
äv länsstyrelsen.
Äro till bostaden anslutna särskilda, för veterinärtjänstens skötande erforderliga
utrymmen, såsom lokal för husdjursklinik, laboratorielokal, sjukstall
el. dyl., skall i fråga om förhyrande m. m. av sådant utrymme gälla
vad i första stycket sägs.
Innehavare av bostad, som i första stycket avses, eller, örn han avlidit,
hans dödsbo, åligger att till vikarie eller efterträdare på distriktsveterinärtjänsten
mot skälig ersättning upplåta expeditionslokal och till bostaden
eventuellt anslutna, för veterinärtjänstens skötande erforderliga särskilda
utrymmen, ävensom, i den omfattning som kan finnas lämplig, tillhandahålla
honom bostadsutrymme.
Är bostaden med därtill hörande särskilda utrymmen kostnadsfritt upplåten
åt distriktsveterinären, skall tillhandahållande av expeditionslokal
m. m. samt bostadsutrymme ske utan ersättning.
I fråga örn avträdande av bostad, som här avses, skall vad i 43 § 1 mom.
stadgas äga motsvarande tillämpning.
Distriktsveterinär i distrikt, där bostad icke finnes för veterinären anordnad,
är skyldig att vid honom beviljad semester eller tjänstledighet,
där så påkallas och omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning
tillhandahålla vikarie nödig expeditionslokal.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1941.
2) Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. militära
avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 275).
Härigenom förordnas, att 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet
den 15 juni 1939 skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:
20 §.
1 mom. Vid tjänstledighet —--tid därutöver.
Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är eller må varda
4
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
särskilt stadgat, även i fråga om avlöning till beställningshavare, som erhåller
tjänstledighet för tvångsvis anordnad läkarundersökning.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1941.
Vidare har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad departementschefen
förordat vidtaga ändring av bestämmelserna angående kvinnlig lärares avlöning
under ledighet för havandeskap eller barnsbörd i 19 § avlöningsreglementet
den 30 september 1937 för lärare vid folk- och småskolor samt i 14
och 33 §§ avlöningsreglementet den 11 november 1938 för lärare vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och
högre folkskolor,
dels medgiva, att ordinarie läraren i musik vid östra realskolan i Göteborg
Werther Carlson må med sin tjänst förena befattning såsom ordinarie folkskollärare
vid Göteborgs folkskolor och att ordinarie folkskolläraren vid
Göteborgs folkskolor Torsten Carlsson må med sin tjänst förena befattningen
såsom ordinarie kantor och organist vid Göteborgs Masthuggs församling,
dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsak enligt de grunder, som departementschefen
angivit, utfärda bestämmelser angående avlöning till vissa
befattningshavare (lärare) i statens tjänst ävensom till vissa kommunalt anställda
lärare under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar och
hemvärnskurser,
dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsak enligt de grunder, som departementschefen
angivit, utfärda bestämmelser angående avlöning m. m. till
befattningshavare i statens tjänst under tjänstgöring vid verkshemvärn,
dels bemyndiga Kungl. Majit att besluta om kontant bidrag till sådan uniformspliktig
personal vid lots- och fyrstaten, som själv ombesörjer anskaffning
av färdiga uniformspersedlar,
dels medgiva, att hos lantmätare anställt tekniskt biträde må såsom effektiv
tjänstgöringstid för erhållande av avlöningsförbättring av statsmedel taga
i betraktande jämväl tid, varunder biträdet i anledning av förstärkt försvarsberedskap
eller partiell mobilisering varit inkallad till värnpliktstjänstgöring,
dock endast i den mån biträdet på grund av värnpliktstjänstgöringen varit
hindrad att fullgöra för avlöningsförbättringens åtnjutande eljest föreskriven
tjänstgöring,
dels lämna Kungl. Majit fortsatt bemyndigande för budgetåret 1941/42 att
meddela särskilda avlöningsföreskrifter vid eventuell övergång till krisadministration,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter an -
Statsutskottets utlåtande Nr
5
gående skyldighet för vid försvarsväsendet anställd civil personal, vilken åtnjuter
pensionsrätt enligt militära pensionsreglementet, att underkasta sig
läkarundersökning m. m.
Innebörden av Kungl. Majlis förslag.
1 :o) Ändring i bestämmelserna angående kvinnlig tjänstemans (lärares)
tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd. Kungl. Maj:ts under denna
punkt (sid. 6—9) framlagda förslag avser allenast ett förtydligande av gällande
bestämmelser i syfte alt förhindra, att tjänstledighet för barnsbörd
uttages senare än 90:e dagen efter förlossningen. En viss oklarhet rörande
dessa bestämmelsers rätta innebörd har nämligen gjort sig gällande. Förslaget
berör i första hand 15 § 4 mom. civila avlöningsreglementet. Därest
riksdagen bifaller förslaget, förutsättes, att genom Kungl. Maj:ts försorg
ändringar av motsvarande innebörd vidtagas i civila och militära icke-ordinariereglementena.
Vidare inhämtas riksdagens bemyndigande att i 19 § sista
stycket avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor samt i 14 §
A. 5) och 33 § 4 mom. avlöningsreglementet för lärare vid kommunala flickskolor
m. fl. högre kommunala läroanstalter vidtaga erforderliga ändringar
i det nu omhandlade avseendet.
Införandet av förtydligande bestämmelser av nu angiven innebörd bör enligt
departementschefens uppfattning icke medföra återbetalningsskyldighet
i sådana fall, då kvinnlig tjänsteman (lärare) mot löneavdrag motsvarande
sjukavdrag tidigare medgivits ledighet för barnsbörd under tid, som legat
efter 90:e dagen efter förlossningen.
2:o) Visst undantag från de i civila avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna
angående tjänstebostad. Kungl. Maj:ts under denna punkt
(sid. 9—14) framlagda förslag bygger på en av medicinalstyrelsen i skrivelse
den 12 september 1939 gjord framställning, varöver utlåtanden avgivits av
statens bostadsnämnd och allmänna lönenämnden.
I förnyat utlåtande den 21 maj 1940 har medicinalstyrelsen meddelat,
bland annat, att svenska sinnessjukvårdspersonalens förbund och statens
sinnessjukhus ekonomipersonals förbund vid förhandlingar i ärendet förklarat
sig tillstyrka medicinalstyrelsens den 12 september 1939 framställda förslag.
Departementschef en bar för egen del anfört:
Såsom medicinalstyrelsen anfört skulle framdeles olägenheter för själva
sjukhusdriften kunna uppstå, örn personalen vid sinnessjukhusen obehindrat
finge utflytta från de vid sjukhusen befintliga personalbostäderna. Styrelsen
bar också framhållit, att man ej utan men för sjukhusdriften knnde på den
fria hyresmarknaden upplåta ur tjänstesynpunkt icke betingade lägenheter
vid sjukhusen, liksom ock att det i de enskilda fallen mötte svårigheter att
avgöra, vilka bostäder vore att anse såsom erforderliga ur tjänstesynpunkt
och vilka som icke vore det. Med hänsyn härtill och då det givetvis är ett
statsintresse, alt de bostäder, som anordnats och bekostats av statsverket,
bliva på behörigt sätt utnyttjade, finner jag mig höra biträda styrelsens för
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
slag om skyldighet för vid sinnessjukhus anställd befattningshavare att bebo
sjukhuset tillhörande bostadslägenhet, som anvisas honom till bostad, oavsett
om lägenheten är att betrakta såsom tjänstebostad i avlöningsreglementets
mening eller icke. Härför erfordras emellertid införande i civila avlöningsreglementet
av särbestämmelser i ämnet. Dessa särbestämmelser torde böra
givas motsvarande avfattning som de för statens järnvägars vidkommande
i 58 § 3 mom. 8 punkten av reglementet meddelade och intagas under punkt
5 i reglementets 52 § 7 mom. Jag vill påpeka att, därest tjänstebostadsförhållandena
ordnas på sätt skett vid statens järnvägar, tjänsteman vid sinnessjukhus
likväl skulle under vissa förhållanden kunna befrias från skyldigheten
att bebo honom anvisad bostad och att prövning av sådan fråga
skulle ske i samråd med särskilt för ändamålet utsett personalombud.
Vid bifall till mitt förslag bör erforderlig ändring göras jämväl i civila
icke-ordinariereglementet (52 § 7 morn.).
3:o) Semester för vissa befattningshavare vid karolinska institutet och
karolinska sjukhuset (sid. 14 och 15). I 55 § 4 mom. civila avlöningsreglementet
hava meddelats vissa särskilda, från de allmänna semesterbestämmelserna
i reglementets 11 § avvikande föreskrifter rörande semestertidens längd
för bl. a. sådana befattningshavare vid karolinska sjukhuset, vilka i sin
tjänstgöring hava att handskas med röntgen eller radium.
I propositionen nr 74 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om att forskningsavdelningarna
vid Konung Gustaf V :s jubileumsklinik, nämligen svulstpatologiska
avdelningen — efter övertagandet benämnd radiopatologiska avdelningen
— och radiofysiska avdelningen, vilkas drift nu delvis bekostas av
Konung Gustaf V:s jubileumsfond, skola från och med den 1 juli 1941 helt
övertagas av statsverket och inordnas under karolinska sjukhuset. Enligt
den föreslagna personalorganisationen för ifrågavarande institutioner efter
övertagandet skulle å karolinska institutets stat nyuppföras 1 professor och
föreståndare och 1 laborator, avsedda för radiopatologiska avdelningen, och
1 professor och föreståndare, avsedd för radiofysiska avdelningen, samtliga
med avlöning enligt de för professor respektive laborator vid institutet gällande
grunder, samt å karolinska sjukhusets stat upptagas, bland andra,
följande befattning, nämligen 2 laboratorer, tillika avdelningsföreståndare,
i lönegrad A 28, 1 laborator, tillika kemist, i lönegrad A 26, 1 förste byråingenjör,
tillika avdelningsföreståndare, likaledes i lönegrad A 26, och 1
assistent i lönegrad A 14. Ä andra sidan skulle den å karolinska sjukhusets
stat för närvarande uppförda befattningen såsom laborator i lönegrad A 26
vid radiofysiska avdelningen bortfalla.
I den framställning från styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond
av den 11 november 1939, som legat till grund för det i propositionen framlagda
förslaget, har förordats, att för innehavarna av de nya befattningar,
med vilka äro förenade göromål berörande röntgen eller radium, meddelas
särskilda bestämmelser angående semestertidens längd.
Föredragande departementschefen har för egen del anfört följande:
Vad först angår den årliga semestern för professorn och föreståndaren för
radiofysiska institutionen torde denna böra i likhet med vad som gäller för
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
7
överläkaren vid gynekologiska avdelningen av radiumhemmet bestämmas
till 90 dagar. Föreskrift härom torde lämpligen kunna meddelas genom en
komplettering av vederbörande instruktion.
För laborator och förste byråingenjör vid förstnämnda institution synes
semestern i anslutning till vad som föreslagits böra bestämmas till 60 dagar.
Assistent vid institutionen bör i likhet med tekniskt biträde för fysiska mätningar
berättigas åtnjuta semester under 42 dagar, med rätt för sjukhusdirektionen
att medgiva semester under ytterligare högst 18 dagar. Förslag
torde böra föreläggas riksdagen om komplettering av semesterföreskrifterna
i 55 § 4 mom. 1 punkten civila avlöningsreglementet i enlighet härmed.
I detta sammanhang torde jag få påpeka, att professorer och laboratorer
vid karolinska institutet äga i stället för semester åtnjuta ferier. Professorn
ävensom laboratorn vid radiopatologiska institutionen skola emellertid, ehuru
upptagna å karolinska institutets stat, icke tjänstgöra vid nämnda institut
utan huvudsakligen vid radiopatologiska institutionen inom karolinska sjukhuset.
Vid sådant förhållande synes en särskild föreskrift erfordras för reglerandet
av deras semesterförhållanden. Jag föreslår, att semestern för den
förre, i anslutning till vad som gäller för överläkare i allmänhet vid karolinska
sjukhuset, bestämmes till 60 dagar samt för den senare till 45 dagar.
På sätt jag nyss förordat i fråga om semester för professorn å radiofysiska
institutionen torde stadgande härom böra meddelas i form av en instruktionsbestämmelse.
4:o) Vissa förordnandetjänstemäns vid telegrafverket återgång till förut
innehavd befattning (sid. 16). Enligt 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet
äger Kungl. Majit på därom gjord ansökan medgiva, att
tjänsteman, vilken förordnats såsom telefondirektör i Stockholm eller såsom
verkstadsdirektör vid telegrafverket men vilkens förordnande upphört utan
att efterföljas av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning
inom den lönegrad han före förordnandet tillhörde. Därest så erfordras för
beredande åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie befattning, äger Kungl.
Majit besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie tjänster.
Motsvarande bestämmelser äro i reglementet meddelade beträffande vissa
förordnandetjänster vid postverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk
samt domänverket.
I annat sammanhang (prop. nr 148) har Kungl. Majit framlagt förslag om
inrättandet av vissa nya förordnandetjänster vid telegrafverket, nämligen befattningar
såsom överdirektör, överingenjör och distriktschef. I samband med
omorganisationen skulle befattningen såsom telefondirektör i Stockholm bortfalla.
I förslaget har framhållits, att ett bifall till detsamma påkallade ändring
av föreskrifterna i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet i
syfte att bereda innehavarna av nämnda nya tjänster möjlighet att återgå till
ordinarie befattning inom förut innehavd lönegrad.
Kungl. Majits nu ifrågavarande förslag avser sådan ändring av stadgandet
i 58 § 2 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet, att å ena sidan befattningen
såsom telefondirektör i Stockholm bortfaller samt att å andra sidan
där införas de nya befattningarna såsom överdirektör, överingenjör och distriktschef
vid telegrafverket.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
5:o) Bestämmelser angående tjänstebostad för distriktsveterinärer (sid.
16—21). Avlöningsförmånerna för distriktsveterinärerna äro numera reglerade
genom bestämmelser i civila avlöningsreglementet. Med hänsyn lill
de betydande avvikelser från de i reglementet meddelade allmänna bestämmelserna,
främst i fråga om löneplanen, som ansetts nödvändiga vid ordnandet
av distriktsveterinärernas löneförhållanden, hava emellertid löneföreskrifterna
för nämnda tjänstemannagrupp — i likhet med vad som skett
beträffande vissa andra befattningshavargrupper, såsom provinsialläkare,
rektorer m. fl. — upptagits under en särskild paragraf, 64 §, av reglementet.
Därvid hava allenast vissa av reglementets allmänna bestämmelser genom direkt
hänvisning gjorts tillämpliga å distriktsveterinär, medan paragrafen i
övrigt upptager för distriktsveterinärer erforderliga specialföreskrifter. Nämnda
hänvisning omfattar emellertid icke de i 41—43 §§ av reglementet meddelade
föreskrifterna örn tjänstebostad. Ej heller hava i samband med distriktsveterinärernas
inordnande under civila avlöningsreglementet särföreskrifter
i nämnda hänseende blivit, så vitt angår denna kategori tjänstemän, intagna
i reglementet.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 11 oktober 1940 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att verkställa utredning av frågan örn utnyttjande av veterinärbostäder,
som uppförts av vederbörande kommuner, har styrelsen,
som infordrat yttrande i ärendet från svenska distriktsveterinärföreningens
styrelse, den 6 november 1940 inkommit med förslag till bestämmelser i
ämnet.
Över medicinalstyrelsens förslag hava utlåtanden avgivits av statskontoret,
statens bostadsnämnd, svenska landskommunernas förbund och byggnadsstyrelsen.
Föredragande departementschefen har för egen del anfört:
Såsom av det anförda framgår har medicinalstyrelsen framlagt förslag till
detaljerade bestämmelser för reglerande av tjänstebostadsförhållandena för
distriktsveterinärer i sådana veterinärdistrikt, där särskild bostad för veterinären
är av distriktet eller av till distriktet hörande kommun eller kommuner
eller kommunalförbund eller av landsting anordnad. Mot förslaget hava
av de hörda myndigheterna framförts vissa erinringar.
Det synes mig angeläget, att vissa av de föreslagna föreskrifterna, örn ock
nied en del ändringar, intagas bland de i 64 § civila avlöningsreglementet för
distriktsveterinärer avsedda avlöningsbestämmelserna. Att märka är att, då
här icke är fråga om bostad som upplåtes av statsverket, de i civila avlöningsreglementet
införda allmänna bestämmelserna om tjänstebostad icke kunna
utan vidare komma i tillämpning. Jag vill ock erinra, att bland avlöningsbestämmelserna
för provinsialläkare i 59 § 5 mom. civila avlöningsreglementet
äro införda vissa särskilda bestämmelser angående tjänstebostad för läkare i
sådana provinsialläkardistrikt, där bostad är av distriktet eller däri ingående
kommun eller kommuner för läkaren anordnad och av länsstyrelsen godkänd.
Dessa föreskrifter synas mig kunna tjäna till ledning vid meddelande
av tjänstebostadsbestämmelser för distriktsveterinärer.
I första hand torde böra föreskrivas, att distriktsveterinär i distrikt, där
särskild bostad är av distriktet eller däri ingående kommun eller kommuner
för veterinär anordnad och av länsstyrelsen efter länsveterinärens hörande
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
9
godkänd, skall vara skyldig att förhyra densamma till belopp, som, där överenskommelse
ej kan träffas, fastställes av länsstyrelsen. Det sagda bör ock
gälla, där till bostadsfastigheten höra särskilda utrymmen, som äro erforderliga
för veterinärtjänstens skötande, såsom lokal för husdjursklinik, laboratorielokal,
sjukstall el. dyl. Jag delar sålunda den av statskontoret uttalade
meningen, alt hyresersättningen bör bestämmas efter fri överenskommelse
mellan tjänstinnehavaren och bostadsupplåtaren samt att någon maximering
av hyran icke bör förekomma. Där överenskommelse om ersättningsbeloppet
ej kan träffas, bör detsamma såsom statskontoret föreslagit fastställas
av länsstyrelsen. Någon viss termin för hyrans erläggande synes mig
icke böra stipuleras. För det fall, att tjänstinnehavaren befordras eller förflyttas
till annan stationeringsort eller avgår från tjänsten eller entledigas,
synas mig de i 43 § 1 mom. civila avlöningsreglementet givna bestämmelserna
kunna utan olägenhet göras direkt tillämpliga.
Enligt 64 § 4 mom. 6 punkten civila avlöningsreglementet är distriktsveterinär,
som åtnjuter semester eller tjänstledighet, skyldig att, där så påkallas
och omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning tillhandahålla
vikarie nödig expeditionslokal. Denna föreskrift är givetvis tillämplig,
oavsett örn distriktsveterinären bebor tjänstebostad eller annan bostad.
För provinsialläkare, som innehar tjänstebostad, är emellertid i 59 § 5 mom.
stadgad en vidsträcktare skyldighet i avseende å tillhandahållande av utrymme
åt vikarie. Det synes mig lämpligt, att bestämmelserna för distriktsveterinär
i denna del närmare anslutas till de för provinsialläkare redan gällande.
Skyldighet att underkasta sig de nya bestämmelserna skulle givetvis åligga
den, som hädanefter utnämnes till distriktsveterinär. Samma skyldighet torde
ock kunna åläggas redan utnämnd distriktsveterinär, som på egen ansökan
erhåller förflyttning till distrikt, där bostad för veterinären är anordnad. I
övrigt torde nuvarande innehavare av distriktsveterinärsbefattningar icke
kunna förpliktas att underkasta sig de nya bestämmelserna angående tjänstebostad.
6:o) Dispens för vissa befattningshavare från gällande bestämmelser angående
förening av tjänster (sid. 22—24). I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20
mars 1940 har skolöverstyrelsen gjort framställning om rätt för ordinarie
musikläraren vid östra realskolan i Göteborg Werther Carlson att med sin
tjänst få förena ordinarie folkskollärartjänst vid Göteborgs folkskolor. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 14 oktober 1939 hade Carlson medgivits rätt
att förena sin ordinarie övningslärarbefattning vid östra realskolan i Göteborg
med ordinarie musiklärartjänst vid Göteborgs folkskolor. Av handlingarna
i nämnda ansökningsärende hade ingenting annat framgått än att fråga
varit om förening av statlig övningslärarbefattning med sådan kommunal
övningslärarbefattning, som avsåges i 55 § 9 mom. 4 punkten första stycket.
Nu hade det emellertid kommit till överstyrelsens kännedom, att tjänsten
vid folkskolorna i Göteborg icke vore en kommunal övningslärarbefattning i
egentlig mening utan en ordinarie folkskollärartjänst, ehuru undervisningen
omfattade uteslutande sång och musik. På grund härav syntes nämnda bestämmelse
icke äga tillämpning i detta fall utan erfordrades särskilda åtgärder
för att föreningen skulle fortfarande få äga bestånd.
över denna framställning har utlåtande avgivits av allmänna länmalm!-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
den, som därvid framhållit, att riksdagens samtycke till föreningen av ifrågavarande
tjänster erfordrades.
Vidare har ordinarie folkskolläraren vid Göteborgs folkskolor Torsten
Carlsson i en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning anhållit om tillstånd att
med sin tjänst få förena befattningen såsom ordinarie organist och kantor
i Göteborgs Masthuggs församling. Av ansökningen framgår, att Carlsson tillträtt
nämnda organist- och kantorsbefattning den 13 juni 1920 och att han
den 1 maj 1925 blivit ordinarie innehavare av densamma. Den 1 juli 1939
har han erhållit sin innehavande ordinarie folkskollärartjänst efter att dessförinnan
från och med höstterminen 1924 — med undantag allenast för år
1928 — hava innehaft icke-ordinarie lärartjänst vid nämnda folkskolor. Med
organist- och kantorsbefattningen vöre förenad en tjänstgöring av allenast
4 å 5 timmar i veckan.
I detta ärende hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret
och allmänna lönenämnden. Lönenämnden framhåller i sitt utlåtande bland
annat, att inhämtande av riksdagens samtycke till tjänsteförening i fall sådana
som det förevarande måste anses innebära en onödig omgång. Enligt
lönenämndens mening borde genom en reglementsändring sörjas för att
Kungl. Majit erhölle befogenhet att ensam träffa avgörande i angivna hänseende.
Departementschefen har för egen del anfört:
I anledning av vad allmänna lönenämnden anfört örn behovet av en ändring
av bestämmelserna örn tjänsteförening i avlöningsreglementet för lärare
vid folk- och småskolor vill jag framhålla, att ifrågavarande bestämmelser —
liksom ock de i sådant hänseende meddelade bestämmelserna i avlöningsreglementet
för de högre kommunala skolorna — icke på ett ur saklig synpunkt
tillfredsställande sätt ansluta sig till motsvarande bestämmelser i civila
avlöningsreglementet, ett förhållande som givetvis bland annat är beroende
av att reglementena tillkommit vid olika tidpunkter. Jag har emellertid ansett
mig icke på grund av de föreliggande framställningarna böra ingå på någon
prövning av de ändringar i vederbörande reglementen, som skulle erfordras
för att åstadkomma en utjämning i förevarande hänseende. Denna fråga synes
mig vara av den natur, att den lämpligen bör upptagas till behandling i
samband med en blivande revision av de av Kungl. Majit utfärdade avlöningsreglementena
för kommunala lärare.
Vid sådant förhållande och i betraktande av de särskilda omständigheter,
som anförts i de nu föreliggande ärendena, vill jag icke motsätta mig, att
Kungl. Majit utverkar riksdagens samtycke till de tjänsteföreningar, varom
i ärendena är fråga.
7:o) Avlöning till viss civil personal i statens eller kommuns tjänst under
tjänstgöring vid allmänt hemvärn eller verkshemvärn (sid. 25—32).
I överensstämmelse med riksdagens beslut har Kungl. Majit den 31 maj
1940 utfärdat kungörelse (nr 408) om hemvärnets organisation och uppgifter
m. m. (hemvärnskungörelse). I enlighet med nämnda kungörelse består hemvärnet,
som utgör en del av lantförsvaret, av militärt organiserade, på fri
-
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
11
villighetens väg rekryterade förband, vilkas främsta uppgift är att verka för
det omedelbara tryggandet av den egna hemorten. Till hemvärnsmän och
reservhemvärnsmän antagas i värnpliktshänseende över- och underåriga män
ävensom sådana värnpliktiga, vilka på grund av frikallelse, uppskov av längre
varaktighet eller annan orsak beräknas icke komma att inkallas till tjänstgöring
vid mobilisering. Antagning sker på därom hos inskrivningsbefälhavaren
gjord skriftlig ansökan. Med den antagne upprättas kontrakt (hemvämskontrakt)
angående anställningen.
Hemvärnsmän (reservhemvärnsmän) må åläggas att under fredstid i utbildningssyfte
årligen fullgöra högst 50 timmars tjänstgöring, däri icke inräknas
den tid som åtgår för vidmakthållande och förkovran av skjutskicklighet
och fältduglighet i övrigt. Nämnda tjänstgöring må icke utan särskild
överenskommelse förläggas till hemvärnsmannens (reservhemvärnsmannens)
arbetstid. Under krig ävensom eljest, då Konungen utfärdat befallning att
hemvärnet skall hållas i beredskap, är hemvärnsmän skyldig att på kallelse
inställa sig till den tjänstgöring, som erfordras för fyllandet av hemvärnets
uppgifter. Vid tjänstgöring under fredstid äger hemvärnsmän åtnjuta fri
inkvartering ävensom fria resor. Vid tjänstgöring under krig ävensom då
Konungen anbefallt hemvärnets hållande i beredskap åtnjuter hemvärnsmän
dels fri inkvartering och fria resor, dels dagavlöning med 2 kronor 50 öre för
varje tjänstgöringsdag örn sammanlagt minst 3 timmar, dels ock försörjningsbidrag.
I anslutning till hemvärnskungörelsen har hemvämsledningen utfärdat
vissa anvisningar beträffande hemvärnets organisation vid vissa statens verk
och inrättningar (s. k. verkshemvärn). I enlighet med nämnda anvisningar
förutsättas hemvämsförband skola organiseras vid statliga verk och inrättningar,
där verksamheten under alla förhållanden måste hållas vid gång.
Rekrytering av verksförband sker genom antagning i vanlig ordning enligt
hemvärnskungörelsens bestämmelser, dock uteslutande bland den vid verket
anställda personalen.
I skrivelse den 17 september 1940 har chefen för armén framhållit, att
tjänstemän vid den civila statsförvaltningen under tjänstgöring vid det
allmänna hemvärnet för närvarande måste vidkännas C-avdrag, d. v. s.
avstå hela lönen. Då detta förhållande icke kunde anses förenligt med
rättvisa och billighet, har chefen för armén hemställt, att civila avlölöningsreglementet
och civila icke-ordinariereglementet måtte omarbetas
därhän, att hemvärnstjänstgöring jämställdes med värnpliktstjänstgöring i
landstormen samt att hemvärnsmän sålunda under tjänstledighet för tjänstgöring
i denna sin egenskap finge uppbära honom eljest tillkommande avlöning
minskad med B-avdrag.
över nämnda framställning hava allmänna lönenämnden ocn statskontoret
avgivit utlåtanden.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
I särskilda skrivelser hava vidare generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och
vattenfallsstyrelsen — med förmälan att hemvärnsförband avsåges skola organiseras
vid postverket och telegrafverket och redan upprättats vid statens
vattenfalls verk —- gjort framställning angående ersättning till den verkspersonal,
som komme att tjänstgöra vid sådant förband.
över verksstyrelsernas framställningar har allmänna lönenämnden den 26
november 1940 avgivit utlåtande.
Departementschefen har beträffande avlöningsförmånerna under tjänstgöring
vid det allmänna hemvärnet för egen del anfört:
Vad till en början angår avlöningsförmåner till tjänsteman under tjänstgöring
i egenskap av hemvärnsman i det allmänna hemvärnet finner jag i
likhet med allmänna lönenämnden och statskontoret skäl tala för att någon
del av lönen må behållas. I enlighet med vad lönenämnden föreslagit och
statskontoret tillstyrkt förordar jag därför, att i civila avlöningsreglementet
avsedd ordinarie tjänsteman och i civila icke-ordinariereglementet eller militära
icke-ordinariereglementet avsedd extra ordinarie tjänsteman berättigas
under tjänstledighet, som tjänstemannen erhåller för deltagande i hemvärnsövningar
och hemvärnskurser, uppbära avlöning med B-avdrag, dock under
högst 14 dagar av ett och samma kalenderår. Lön med avdrag motsvarande
B-avdrag synes mig under ledighet för samma ändamål även böra — med
enahanda tidsbegränsning — tillkomma hemvärnsman, som i kommuns
tjänst innehar sådan ordinarie eller extra ordinarie lärår- eller därmed jämförlig
befattning, å vilken avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr
660) för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor eller avlöningsreglementet den 30
september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor är tillämpligt.
Samma förmån bör jämväl tillkomma ordinarie eller extra ordinarie nomadlärare.
Jag delar ock den av statskontoret hävdade meningen, att bestämmelser i
ämnet för närvarande lämpligen icke böra intagas i själva avlöningsreglementena.
Under nu rådande förhållanden och i avvaktan på närmare erfarenhet
rörande hemvärnets helt nyligen genomförda organisation och hemvärnsrörelsens
vidare utveckling synes det mig ändamålsenligast att, i likhet med
vad som skett i fråga örn avlöning under vanlig militärtjänstgöring åt åtskilliga
grupper befattningshavare i statens och kommuns tjänst, i ämnet
meddelas allenast provisoriska föreskrifter.
Kungl. Majit torde böra av riksdagen utverka bemyndigande att utfärda
dylika föreskrifter av i huvudsak det innehåll, jag nyss förordat.
Beträffande avlöningsförmånerna under tjänstgöring vid verkshemvärn
yttrar departementschefen bland annat:
För egen del anser jag i likhet med verksstyrelserna att, där verkshemvärnsman
beordras till tjänstgöring vid verkshemvärnet under förhållanden
som avses i 11 § 2 mom. hemvärnskungörelsen, d. v. s. under krig och eljest,
då hemvärnet hålles i beredskap, sådan tjänstgöring är att likställa med annan
tjänstgöring i verkets tjänst och att fördenskull den rätt med avseende å
avlöning och pension, som tillkommer hemvärnsmannen i hans civila befattning,
bör bibehållas även under hemvärnstjänstgöringen. Jag förutsätter dock
härvid, att varken resekostnads- och traktamentsersättning eller tjänstgöringstraktamente
eller ersättning för övertid skall utgå under ifrågavarande
tjänstgöring. I likhet med lönenämnden anser jag, att det i 12 § hemvärns
-
Statsutskottets utlåtande Nr 130. 13
kungörelsen stadgade försörjningsbidraget icke bör tillkomma verkshemvärnsman.
Jag biträder ock den av verksstyrelserna uttalade uppfattningen att i princip
någon ersättning av verksmedel icke bör utgå till verkshemvärnsman under
tjänstgöring vid hemvärnet i fredstid. Däremot torde den rätt med avseende
å avlöning och pension vid sjukdom och olycksfallsskada, ådragen i
hemvärnstjänsten, som föreslagits, böra få åtnjutas. Jag vill i avseende härå
framhålla, att även hemvärnstjänstgöring under nu avsedda förhållanden
sker i verkets intresse och att det för ernående av tillfredsställande rekrytering
av verkshemvärnet torde bliva erforderligt, att nämnda särskilda förmåner
erbjudas tjänstemännen. Likaledes synas mig de föreslagna förmånerna
av oavkortad lön under högst 10 dagar för år samt resekostnads- och
traktamentsersättning ävensom tjänstgöringstraktamente vid deltagande i
kurser för hemvärnsbefäl böra få tillgodonjutas, resekostnads- och traktamentsersättning
samt tjänstgöringstraktamente dock endast i de fall, då vederbörande
icke erhåller fria resor m. m. enligt bestämmelserna i hemvärnskungörelsen.
Det av lönenämnden väckta detaljspörsmålet om fastställande
av ett enhetligt tjänstgöringstraktamente torde få närmare övervägas i samband
med utfärdande av de bestämmelser rörande villkoren för verkspersonalens
tjänstgöring vid verkshemvärnet, som bliva erforderliga.
Jag förutsätter, att vid bifall till vad jag nu förordat ersättning enligt föreslagna
grunder jämväl skall tillkomma arbetare vid här ifrågavarande verk
under tjänstgöring vid verkshemvärnet.
'' Med hänsyn till alten av de förmåner, varom här är fråga, föreslår jag,
att Kungl. Majit hemställer örn riksdagens medgivande att utfärda erforderliga
bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det föregående
förordat. Enligt vad jag inhämtat är emellertid avsikten att anordna
verkshemvärn jämväl vid statens järnvägar. Sådan fråga kan möjligen bliva
aktuell även vid något annat statens verk. Då de i det föregående föreslagna
grunderna för avlöning m. m. till personal under tjänstgöring vid verkshemvärn
givetvis böra gälla även i dessa fall, synes det lämpligt, att medgivandet
erhåller generell karaktär.
8:o) Visst undantag från de i civila avlöningsreglemeniet meddelade bestämmelserna
angående tjänstedräkt (sid. 33—36). Jämlikt 45 § civila avlöningsreglementet
äger tjänsteman, som är pliktig att under tjänstgöring
vara iförd tjänstedräkt (uniform) eller bära tjänstetecken eller vars tjänstgöring
påkallar nyttjandet av särskild skyddsbeklädnad, att genom vederbörande
myndighets försorg bekomma för ändamålet erforderliga persedlar
eller materialier antingen med äganderätt, mot särskild ersättning enligt de
i 46 § angivna grunderna, eller, där så prövas lämpligt i fråga örn tjänstetecken
eller skyddsbeklädnad, såsom lån. Ersättning för utbekomna klädespersedlar
eller materialier skall jämlikt 46 § sagda reglemente motsvara myndighetens
självkostnadspris. 1 fråga örn tjänsteman, som är pliktig att under
tjänstgöring bära fullständig uniform, skall dock vid ersättningens bestämmande
avdragas ett belopp, motsvarande trettio procent av självkostnadspriset,
vederbörande myndighet likväl obetaget att, där särskilda skäl därtill
föreligga, medgiva större avdrag, dock högst femtio procent av självkostnadspriset.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
Vad sålunda stadgats i fråga örn tjänstedräkt för ordinarie tjänstemän gäller
enligt 23 och 41 §§ civila icke-ordinariereglementet jämväl för extra ordinarie
och extra tjänstemän (aspiranter).
I skrivelse den 29 oktober 1940 har lotsstyrelsen hemställt om Kungl. Maj:ts
medgivande att, med tillämpning av de i 46 § civila avlöningsreglementet angivna
grunderna, till uniformspliktig tjänsteman vid lots- och fyrstaten, vilken
själv anskaffat uniformspersedel, som av styrelsen prövas erforderlig, utbetala
bidrag till anskaffningskostnaderna.
Över lotsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av allmänna lönenämnden.
Departementschefen har för egen del anfört:
Enligt avlöningsreglementets bestämmelser är tjänsleman, som är pliktig
att bära fullständig uniform, berättigad att vid inköp från vederbörande verk
av uniformspersedlar eller materialier därtill erhålla bidrag av statsmedel till
anskaffningen i form av rabatt å det självkostnadspris, som verket haft att
vidkännas för persedlarnas eller materialiernas upphandling. Förutsättningen
för erhållande av dylikt bidrag är sålunda, att anskaffningen sker genom
vederbörande verks försorg. Enligt lotsstyrelsens föreliggande förslag skulle
tjänsteman vid lots- och fyrstaten, som visserligen mot ersättning med rabatt
utbekommit material (tyg m. m.) från verket men själv ombesörjt tillverkningen
av uniformspersedlarna, erhålla kontant bidrag till tillverkningskostnaderna.
Lotsstyrelsen bar därjämte ansett, att till tjänsteman, som under
övergångstiden från civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli
1939 till dess styrelsen under år 1940 hunnit anskaffa erforderligt lager av
tyg m. m. för personalens uniformsbehov, ulan styrelsens förmedling ombesörjt
såväl inköp av tyg till uniform som uniformstillverkningen, skulle kunna
utbetalas kontant bidrag beträffande hela uniformskostnaden. Möjlighet
borde lämnas öppen att även framdeles bereda personalen sådan ersättning.
Örn jag ock hyser viss tveksamhet inför den av lotsstyrelsen föreslagna
anordningen, har jag likväl ansett mig, särskilt nied hänsyn till den anförda
svårigheten för styrelsen att under nuvarande förhållanden centralt anskaffa
och mot ersättning tillhandahålla färdiga uniformer åt den uniformspliktiga
personalen, icke böra motsätta mig styrelsens förslag att medgiva kontanta
bidrag till tjänstemän, som själva ombesörja tillverkning av sina uniformspersedlar.
Ett medgivande för styrelsen att utbetala dylika bidrag bör dock
endast lämnas försöksvis tills vidare under nu rådande krisförhållanden. Såsom
ovillkorlig förutsättning för detta medgivande bör gälla, att verket härigenom
icke åsamkas större kostnader för personalens uniformering än som
skulle uppkomma vid anskaffning genom verkets försorg av färdiga uniformspersedlar.
Medgivandet torde även få inbegripa bidrag till personalens kostnader
för inköpt uniformstyg under den förut omförmälda övergångstiden
liksom även eljest, där särskilda skäl föreligga.
Då den försöksvisa anordning, jag sålunda förordar, uppenbarligen innebär
ett avsteg från bestämmelserna om tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet,
torde Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande att meddela
beslut härutinnan.
9:o) Fråga om rätt för hos distriktslantmätare anställt tekniskt biträde,
som åtnjutit ledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap
eller partiell mobilisering, att erhålla avlöningsförbättring
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
15
av statsmedel (sid. 36 och 37). I proposition, nr 97, till 1939 års lagtima
riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om avlöningsförbättring enligt vissa
grunder till de hos distriktslantmätarna anställda tekniska biträdena. Förslaget
blev av riksdagen godkänt (skr. nr 183). I enlighet härmed må av
lantmäteristyrelsen hos lantmätare anställt tekniskt biträde, som efter förordnande
av styrelsen innehaft sådan anställning under tre år eller mera
med en sammanlagd effektiv tjänstgöringstid av minst 24 månader, erhålla
avlöningsförbättring av statsmedel genom ålderstillägg å 240 kronor för därefter
infallande kalenderår om minst 8 effektiva tjänstgöringsmånader. På
enahanda villkor må efter ytterligare tre anställningsår ålderstillägget utgå
med 480 kronor, efter ytterligare tre år med 720 kronor och slutligen efter
ytterligare tre år med 960 kronor.
I skrivelse till Kungl. Majit den 15 oktober 1940 har Sveriges lantmåteritekniska
biträdens riksförening hemställt, att Kungl. Majit måtte av billighetsskäl
medgiva, att avlöningsförbättring av statsmedel måtte få utgå till
tekniskt biträde, ändock att sådant biträde på grund av värnpliktstjänstgöring
i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering icke
kunnat fullgöra härför stadgad tjänstgöring inom lantmäteriet.
över framställningen hava utlåtanden avgivits av lantmäteristyrelsen, allmänna
lönenämnden och statskontoret.
Departementschefen har förordat, att Kungl. Majit utvex-kar medgivande
av riksdagen, att tekniskt biträde må såsom effektiv tjänstgöringstid för erhållande
av avlöningsförbättring taga i betraktande jämväl tid, varunder han
i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering varit
inkallad till värnpliktstjänstgöring, dock endast i den mån biträdet av värnpliktstjänstgöringen
valdt hindrad att fullgöi-a för avlöningsförbättringens
åtnjutande eljest föreskriven tjänstgöring.
10:o) Förlängt bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela särskilda
avlöningsföreskrifter vid eventuell övergång till krisadministration (sid. 38).
I proposition, nr 294, till 1940 års lagtima riksdag, hemställde Kungl. Majit
bl. a. om riksdagens bemyndigande att meddela de särskilda avlöningsföreskrifter,
som sammanhängde med övergång till krisadministration. Bemyndigandet
avsåg, förutom rätt att överföra tjänstemän på en särskild temporär
krisindragningsstat och besluta om dessa tjänstemäns avlöningsförmåner,
jämväl befogenhet att, örn och i den mån så befunnes lämpligt, föreskriva
vissa begränsningar av löneförmånerna till den personal, som bibeliölles i
tjänstgöring.
Riksdagen biföll pi-opositionen men fann sig därvid böra i princip begränsa
fullmakten till att gälla ett budgetår i sänder.
Kungl. Majits nu förevarande folkslag avser förlängning av bemyndigandet
för nästkommande budgetår.
Illo) Skyldighet i vissa fall för bcställningsliavarc vid försvarsväsendet
att underkasta sig läkarundersökning in. m. (sid. 38—40). I skrivelse den 4
juli 1940 hava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse
16
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
hemställt, att gällande föreskrifter angående skyldighet i vissa fall att förete
läkarintyg för vinnande av anställning i statens tjänst ävensom angående
skyldighet för tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen, att i
vissa fall underkasta sig läkarundersökning m. m. måtte utvidgas att avse
jämväl civil personal hänförlig under militära tjänstepensionsreglementet.
Vidare har hemställts örn utfärdande av bestämmelser för nämnda personal,
motsvarande 15 § 1 mom. sista stycket civila avlöningsreglementet och 14 §
1 mom. sista stycket civila icke-ordinariereglementet rörande avlöning under
den tid ledighet åtnjutes för tvångsvis anordnad läkarundersökning.
I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av flyg förvaltningen, marinförvaltningen
och försvarsväsendets löne nämnd. Lönenämnden har anfört,
att införandet av föreskrift i militära avlöningsreglementet respektive ickeordinariereglementet
motsvarande de ovan berörda stadgandena i civila avlöningsreglementet
respektive icke-ordinariereglementet syntes böra avse all
personal, å vilken de militära avlöningsreglementena äro tillämpliga.
Departementschefen har för egen del anfört:
I likhet med myndigheterna tillstyrker jag, att gällande kungörelse angående
skyldighet i vissa fall att förete läkarintyg för vinnande av anställning
i statens tjänst ändras på det sätt, att bestämmelserna bliva tillämpliga jämväl
å vid försvarsväsendet anställd civil personal, vilken åtnjuter pensionsrätt
enligt militära tjänstepensionsreglementet. Jag torde framdeles få ånyo
anmäla denna fråga inför Kungl. Maj:t.
Jämväl beträffande frågan om en motsvarande utvidgning av gällande bestämmelser
angående skyldighet för tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen,
att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning m. m. kan
jag ansluta mig till det föreliggande förslaget. Då hithörande bestämmelser
(kungörelsen 1935:459) tillkommit efter riksdagens hörande, torde Kungl.
Maj:t böra inhämta riksdagens bemyndigande att meddela erforderliga föreskrifter
på denna punkt.
Såsom en konsekvens av det nu anförda bör emellertid även övervägas införandet
av visst tillägg till de i militära avlöningsreglementet intagna bestämmelserna
örn avlöning under tjänstledighet för behörigen styrkt sjukdom.
Nämnda tillägg skulle — i anslutning till stadgandet i 15 § 1 morn.
civila avlöningsreglementet -—- innebära, att vad i 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet
sägs skall, i enlighet med vad därom särskilt stadgas, gälla
även i fråga örn avlöning till beställningshavare, som erhåller tjänstledighet
för tvångsvis anordnad läkarundersökning. Jag finner mig, med beaktande
jämväl av vad försvarsväsendets lönenämnd anfört, böra tillstyrka, att till
riksdagen avlåtes förslag till ändrad lydelse av 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet
av nu angiven innebörd.
Därest förslaget vinner riksdagens bifall, torde Kungl. Maj:t sedermera
böra besluta om införande av motsvarande bestämmelse i militära ickeordinariereglementet.
Utskottet.
Kungl. Maj :ts under punkterna l:o) och 2:o) framlagda förslag finner sig
utskottet böra tillstyrka.
Beträffande förslagen under punkterna 3:o) och 4:o) vill utskottet erinra,
att utskottet tidigare i utlåtandena nr 81 och nr 126 tillstyrkt de organisa
-
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
17
lionsförslag, vilka föranlett de under dessa punkter behandlade framställningarna
angående dels semester för vissa befattningshavare vid karolinska
institutet och karolinska sjukhuset, dels ock vissa förordnande-tjänstemäns
vid telegrafverket återgång lill förut innehavd befattning. Vid sådant förhållande
och då de ifrågavarande framställningarna synts utskottet motiverade,
får utskottet tillstyrka bifall till propositionen jämväl i dessa delar.
Kungl. Maj:ts under punkterna 5:o)—7:o) framlagda förslag ha icke
givit utskottet anledning till annat uttalande, än att utskottet i likhet med
departementschefen finner skäl tala för att tjänsteman under ledighet för
deltagande i övningar och kurser vid det allmänna hemvärnet äger behålla
honom eljest tillkommande lön med B-avdrag under högst 14 dagar. Likaså
anser utskottet rimligt, att tjänstgöring vid verkshemvärn under krig eller
anbefalld beredskap med avseende å lön och pension i princip likställes med
annan tjänstgöring vid verket. Under tjänstgöring vid verkshemvärn i fredstid
synes det utskottet däremot vara tillfyllest, om tjänsteman tillförsäkras
de förmåner vid sjukdom och olycksfall samt deltagande i kurser för hcmvärnsbefäl,
som departementschefen förordat. Utskottet tillstyrker förty
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Gentemot det under punkten 8:o) föreslagna undantaget från de i civila
avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna angående tjänstedräkt har
utskottet icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter med hänsyn till de
konsekvenser, som kunna befaras bliva följden av ett dylikt undantag. Då
utskottet likväl icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag i denna del,
har utskottet ansett sig böra understryka, att det ifrågasatta medgivandet åt
lotsstyrelsen att utbetala bidrag till tjänstemän, som själva ombesörja tillverkning
av sina uniformspersedlar, endast bör lämnas försöksvis tills vidare
under nu rådande förhållanden. I likhet med departementschefen förutsätter
utskottet även, att från lotsverkets sida tillses, att verket icke härigenom
åsamkas större kostnader för personalens uniformering än som skulle uppkomma
vid anskaffning genom verkets försorg av färdiga uniformspersedlar.
Kungl. Maj:ts under punkterna 9:o)—liro) framlagda förslag hava icke
föranlett särskild erinran från utskottets sida.
bulder åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna de vid propositionen fogade förslagen till
kungörelser örn ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 (nr 8) samt örn ändrad lydelse
av 20 § 1 mom. militära avlöningsreglementet den 15 juni
1939 (nr 275);
b) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad departementschefen
förordat vidtaga ändring av bestämmelserna angående
kvinnlig lärares avlöning under ledighet för havandeskap
eller barnsbörd i 19 § avlöningsreglementet den 30 september
1937 för lärare vid folk- och småskolor samt i 14 och
Biliana till riksdagens protokoll ISAI. G sand. Nr 130.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
33 §§ avlöningsreglementet den 11 november 1938 för lärare
vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor;
c) medgiva, att ordinarie läraren i musik vid östra realskolan
i Göteborg Werther Carlson må med sin tjänst förena befattning
såsom ordinarie folkskollärare vid Göteborgs folkskolor
och att ordinarie folkskolläraren vid Göteborgs folkskolor
Torsten Carlsson må med sin tjänst förena befattningen
såsom ordinarie kantor och organist vid Göteborgs Masthuggs
församling;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsak enligt de grunder,
som departementschefen angivit, utfärda bestämmelser
angående avlöning till vissa befattningshavare (lärare) i statens
tjänst ävensom till vissa kommunalt anställda lärare
under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar och
hemvärnskurser;
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsak enligt de grunder,
som departementschefen angivit, utfärda bestämmelser
angående avlöning m. m. till befattningshavare i statens tjänst
under tjänstgöring vid verkshemvärn;
f) bemyndiga Kungl. Majit att besluta om kontant bidrag
till sådan uniformspliktig personal vid lots- och fyrstaten,
som själv ombesörjer anskaffning av färdiga uniformspersedlar;
g)
medgiva, att hos lantmätare anställt tekniskt biträde
må såsom effektiv tjänstgöringstid för erhållande av avlöningsförbättring
av statsmedel taga i betraktande jämväl tid,
varunder biträdet i anledning av förstärkt försvarsberedskap
eller partiell mobilisering varit inkallad till värnpliktstjänstgöring,
dock endast i den mån biträdet på grund av värnpliktstjänstgöringen
varit hindrad att fullgöra för avlöningsförbättringens
åtnjutande eljest föreskriven tjänstgöring;
h) lämna Kungl. Majit fortsatt bemyndigande för budgetåret
1941/42 att meddela särskilda avlöningsföreskrifter vid
eventuell övergång till krisadministration;
i) bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter
angående skyldighet för vid försvarsväsendet anställd
civil personal, vilken åtnjuter pensionsrätt enligt militära
pensionsreglementet, att underkasta sig läkarundersökning
m. m.
Stockholm den 23 maj 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
19
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Asplund, Pauli, Bergman, Torsten Ström, Lindström, Heiding, Andrén, Björkman, Gustaf
Iwar Anderson och friherre De Geer; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,
Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Isacsson, Strindlund, Andersson i Malmö,
Mårtensson, Staxäng och Olsson i Kullenbergstorp.