14

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
statsbidrag för budgetåret 1941/42 till undervisningslokaler
för folkskoleväsendet m.m.

(2:a avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten
145 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1941/42

dels till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler
ett förslagsanslag av 1,690,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler ett förslagsanslag
av 180,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag ett förslagsanslag
av 900,000 kronor;

dels ock till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag ett förslagsanslag av
3,100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 21 februari 1941 dagtecknad proposition,
nr 140, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Folkskolor m. m.i Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler
ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Hyresbidrag för undervisningslokaler ett förslagsanslag
av 180,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Underhålls- och materielbidrag ett förslagsanslag
av 900,000 kronor;

dels ock till Folkskolor m. m.i Tjänstebostadsbidrag ett förslagsanslag
av 3,100,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

1. Förslag till ändrade bidragsgrunder m. m.

Departementschefen har inledningsvis ansett sig kunna fastslå, att det
nuvarande systemet för statsbidrag till folkskolebyggnader icke till alla
delar fungerat helt tillfredsställande. Departementschefen erinrar vidare,
att folkskolans besparingssakkunniga i ett den 24 augusti 1940 avgivet
betänkande — i syfte att avhjälpa de olägenheter, som enligt vad erfarenheten
givit vid handen vore förknippade med systemet — upptagit frågan
örn en revision därav, varvid eftersträvats att dels öka kommunernas intresse
av att hålla byggnadskostnaderna nere, dels minska statens kostnader
för verksamheten, dels ock åvägabringa en utjämning vad beträffar
skolbyggnadernas standard. För egen del ansåge departementschefen i likhet
med de sakkunniga, att många skäl talade för en omprövning av det
nuvarande bidragssystemets ändamålsenlighet i syfte att tillgodose bland
annat nu angivna önskemål. En sådan vore så mycket mer önskvärd som
bidragsverksamheten från början fått helt andra och större proportioner
än vid systemets genomförande kunnat förutses. Storleken av de nu till nya
folkskolebyggnader utgående statsbidragen belystes därav, att Kungl.
Majit intill den 1 februari 1940 för sådana byggnadsföretag fastställt kostnadssummor
till ett belopp av sammanlagt 40,483,000 kronor. Ur statsfinansiell
synpunkt vore frågan örn en lämplig utformning av statsbidragssystemet
därför av stor betydelse. Givet vore emellertid, att vid frågans
bedömande själva syftemålet med statsbidrag till förevarande ändamål icke
finge lämnas ur sikte. Tillbörlig hänsyn måste sålunda tagas även till skolhygieniska,
pedagogiska och andra för skolväsendets förkovran betydelsefulla
faktorer.

Det borde påpekas, framhåller departementschefen, att möjligheter icke
saknades att i viss utsträckning tillgodose de av de sakkunniga framförda
synpunkterna även utan ändring av principiell natur i de nuvarande statsbidragsbestämmelserna.
Den prövning av uppkommande byggnadsfrågor,
som dessa bestämmelser förutsatte, gjorde det möjligt för staten att öva
starkt inflytande på byggnadsverksamhetens omfattning och byggnadernas
allmänna standard. I detta syfte hade i cirkulär den 26 april 1940 till
vederbörande myndigheter framhållits nödvändigheten av att under rådande
allmänna förhållanden byggnadsföretag för folkskoleväsendet — när
sådant företag över huvud prövades böra ifrågakomma — planerades så,
att kostnaderna för företaget så långt som möjligt hölles nere. Cirkuläret
innehölle även anvisningar, huruledes detta lämpligen kunde ske. Då behov
visat sig föreligga av en mer allmän omprövning ur besparingssynpunkt
av folkskolebyggnadernas utformning, hade denna fråga helt nyligen hänskjutits
till 1940 års civila byggnadsutredning, med ledning av vars förslag
det torde vara möjligt att ernå en byggnadsstandard, som ur skilda synpunkter
kunde vara rimlig. Skulle dessa åtgärder icke befinnas tillräckliga,

16

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

kunde jämväl övervägas lämpligheten av att sänka det statsbidrag av i regel
75 procent av kostnadssumman, som nu utginge till exempelvis 65 eller 60
procent. En sådan åtgärd ansåge departementschefen sig dock icke böra nu
ifrågasätta.

Då sålunda möjligheter redan nu förelåge att vid statsbidragssystemets
tillämpning beakta även de ekonomiska synpunkterna och frågan om en
mer allmän revision av bidragsgrunderna syntes fordra ytterligare överväganden,
hade departementschefen icke ansett sig kunna nu annat än vad
beträffade vissa detaljer upptaga de sakkunnigas härutinnan framlagda förslag
till bedömande.

H andläggningen av byggnadsärenden. De sakkunniga
ha framhållit önskvärdheten av en i viss mån ändrad ordning för byggnadsärendenas
handläggning i syfte att åstadkomma en ur skoldistriktens
synpunkt ändamålsenligare procedur.

De sakkunniga ha sålunda föreslagit, att skoldistrikt till en början skall
verkställa utredning rörande det föreliggande lokalbehovet. Denna utredning
förutsättes skola verkställas i samråd med statens vederbörande folkskolinspektör.
Frågan rörande lokalbehovet skall därefter underställas skolöverstyrelsen,
som har att delgiva skoldistriktet resultatet av den av överstyrelsen
verkställda prövningen och därvid angiva det lokalbehov, som kan
anses föreligga, och för vilka lokaler, statsbidrag kan beräknas komma att
utgå. Sedan dessa förberedande åtgärder vidtagits, har skoldistriktet att
låta upprätta fullständiga ritningar, arbetsbeskrivningar och kostnadsberäkningar,
varefter ansökan örn statsbidrag i vanlig ordning ingives. För
att detta ändrade granskningsförfarande skall kunna genomföras och erforderlig
granskning av ritningar samt uppgörande av skissritningar skall kunna
ske, ha de sakkunniga föreslagit en höjning av anslaget till byggnadssakkunnigt
biträde inom överstyrelsen med 5,100 kronor till 15,000 kronor.

Departementschefen har i huvudsak icke haft något att erinra mot de
sakkunnigas förslag.

T jänsteb ostad sbidraget. De sakkunniga, som haft till uppdrag
även att taga under övervägande lämpligheten av en ändrad fördelning
mellan staten och kommunerna av kostnaderna för folkskoleväsendet,
lia för sin del uttalat, att — därest kostnadsfördelningen mellan staten och
kommunerna borde förskjutas utöver vad som kunde komma att ske genom
att de sakkunnigas förslag rörande statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
vunne tillämpning — avskaffandet av tjänstebostadsbidraget i
främsta rummet borde ifrågakomma. De sakkunniga anslöte sig dock till
den under frågans tidigare handläggning uttalade meningen, att en dylik åtgärd
icke syntes böra vidtagas under nu rådande förhållanden utan borde
därmed anstå till en tidpunkt, som av statsmakterna kunde befinnas lämplig.

Departementschefen bär visserligen funnit starka skäl tala för tjänstebostadsbidragens
avskaffande, men i avbidan på det förslag, som kommu -

17

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

nalskatteberedningen torde komma att inom en nära framtid framlägga,
dock ej ansett sig böra förorda en avveckling av detta bidrag, som alltså
för nästa budgetår borde utgå enligt oförändrade grunder. Departementschefen
kunde av samma skäl ej heller tillstyrka ett av skolöverstyrelsen
tidigare framställt förslag örn inarbetande av detta statsbidrag i det till
lärarlöner utgående bidraget eller ett av statskontoret framlagt förslag om
avskaffande av underhålls- och materielbidraget.

Skyldighet för skoldistrikt att tillhandahålla
tjänstebostad. Jämlikt kungörelsen 1918: 760 angående avlöning åt
lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning skulle
lärare, i enlighet med vad därom särskilt var stadgat (1918 års boställsordning),
åtnjuta fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt
ortens pris. Motsvarande bestämmelse finnes ej i det nu gällande avlöningsreglementet
(1937:868) för lärare vid folk- och småskolor. I avlöningsreglementet
stadgas i stället, att lärare skall vara skyldig mottaga
tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, därest sådan anvisas honom.
1918 års och nu gällande boställsordning (1937: 998) för lärare vid folkoch
småskolor innehålla endast bestämmelser örn tjänstebostäder läge,
beskaffenhet, tjänstinnehavares åligganden, från- och tillträdesdag m. m.

Folkskolans besparingssakkunniga lia framhållit, att beträffande ett
stort antal skolor å landsbygden förhållandena vore sådana, att tjänstebostäder
för lärarna kunde anses vara oundgängligen nödvändiga, enär
möjlighet för lärare att på rimligt avstånd från skolan förhyra lämplig
bostad icke funnes. Det måste också vara i skolans lika mycket som i lärarens
intresse, att läraren hade sin bostad i omedelbar närhet av skolan.
Läraren kunde nämligen da bättre utöva tillsyn över icke blott lärjungarna
utan även över skolanläggningen i dess helhet, lokalernas uppvärmning,
rengöring och dylikt, än vad eljest vore möjligt.

En del fall hade förekommit, då skoldistrikt sökte ordna bostadsfrågan
för sina lärare så, att vid skolorna anställda lärare uppsades från av dem
innehavda tjänstebostäder men samtidigt erbjödes att förhyra bostäderna
av distriktet. Därigenom bleve bestämmelserna i gällande boställsordning
för lärare vid folk- och småskolor icke tillämpliga på ifrågavarande bostäder.
Detta kunde innebära en avsevärd försämring av den bostadsstandard,
som genom boställsordningen avsetts att upprätthållas. En dylik anordning
syntes de sakkunniga icke tillfredsställande.

De sakkunniga lia såsom sin mening uttalat, att hittills gällande praxis
borde tillämpas, och att det sålunda borde åligga skoldistrikt att tillhandahålla
tjänstebostäder åt lärare vid folk- och småskolor i de fall, då förhållandena
icke möjliggjorde för vederbörande lärare att själv anskaffa tjänlig
bostad, samt att, där tjänstebostad, som varit upplåten åt lärare, funnes
och fortfarande skulle användas som bostad för lärare, boställsordningens
bestämmelser skulle äga tillämpning på densamma.

Folkskolinspektörema lia så gott som undantagslöst mer eller mindre

Bihang till riksdagens ■protokoll 6 sami. Nr 107—JOS.

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

kraftigt understrukit de sakkunnigas uttalande, att skoldistrikten borde
vara skyldiga tillhandahålla tjänstebostäder, där lärarna saknade möjligheter
att hyra sådana. Några av inspektörerna ha betecknat de nuvarande
förhållandena beträffande tjänstebostäderna såsom oefterrättliga.

Skolöverstyrelsen har funnit det vara nödvändigt, att såsom villkor
för statsbidrags utgående till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor föreskreves,
att skoldistrikt skulle vara pliktigt tillhandahålla tjänstebostäder
i de fall, då förhållandena icke möjliggjorde för vederbörande lärare att
hyra tjänlig bostad i skolans närhet.

Statskontoret har framhållit, att det icke heller före tillkomsten av nu gällande
lönebestämmelser funnits någon särskild föreskrift om skyldighet för
skoldistrikt att tillhandahålla lärare vid folk- och småskolor tjänstebostäder.
Enligt statskontorets mening hade de sakkunniga icke anfört någon
omständighet, som kunde anses utgöra anledning att nu vidtaga särskilda
åtgärder i fråga örn skoldistrikts skyldighet att tillhandahålla lärare tjänstebostad.
Skoldistriktet torde nämligen icke kunna fullgöra den i folkskolestadgan
föreskrivna skyldigheten att inom distriktet inrätta erforderligt
antal folkskolor utan att tillse, att vid varje skola anställd lärare hade möjlighet
att skaffa tjänlig bostad å tjänstgöringsorten eller i dess närhet.
Spörsmålet örn vilket avstånd från skolan, som härvid kunde komma i
fråga, bleve givetvis beroende på de i varje särskilt fall föreliggande omständigheterna.

Departementschefen har för egen del anfört:

Departementschefen ville till en början framhålla, att 1937 års lönereglering
för lärarpersonalen vid folk- och småskolor ej avsett att medföra
någon ändring i de förhållanden, som tidigare rått i förevarande hänseende.
Såsom statskontoret framhållit, torde nämligen ett skoldistrikt icke kunna
fullgöra sin skyldighet att inom distriktet upprätthålla erforderligt antal
folkskolor utan att samtidigt tillse, att vid varje skola anställd lärare hade
möjlighet att skaffa tjänlig bostad åt sig i skolans närhet. Läraren kunde
å andra sidan ej påfordra tjänstebostad, därest annan bostad, som uppfyllde
de krav boställsordningen ställde på tjänstebostad eller därmed likvärdig
bostad, funnes att tillgå i skolans närhet. Den omständigheten, att
hyran för en sådan bostad överstege de i avlöningsreglementet fastställda
ersättningsbeloppen för tjänstebostad, kunde däremot ej medföra någon
skyldighet för distriktet att tillhandahålla tjänstebostad. Å andra sidan
syntes man i allmänhet ej böra fordra, att tjänstebostad, som varit upplåten
åt lärare, även i fortsättningen måste användas för detta ändamål.
Endast i de fall, då annan lämplig bostad ej funnes att tillgå, syntes detta
krav böra uppställas. Däremot syntes uppenbart, att skoldistrikt ej borde
få i syfte att förhindra tillämpningen av boställsordningen på tjänstebostaden
uthyra denna till läraren. Departementschefen anslöte sig därför
till de sakkunnigas uppfattning. Skoldistrikt borde sålunda vara skyldigt
tillhandahålla tjänstebostad i de fall, där bostadsförhållandena på orten
icke möjliggjorde för läraren att själv hyra tjänlig bostad i skolans närhet.
Vidare borde givetvis boställsordningen alltid vara tillämplig på skoldi -

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

19

striktet tillhörig bostad, vilken anvisades såsom bostad åt lärare. För att
ernå kontroll över efterlevnaden härav syntes i villkoren för statsbidrag
till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor böra inrymmas bestämmelser
av den innebörd skolöverstyrelsen föreslagit.

Vad departementschefen inledningsvis anfört i fråga örn önskvärdheten
av en omprövning av ändamålsenligheten hos det nuvarande systemet med
statsbidrag till folkskolebyggnader samt angående åtgärder för ernående
av en byggnadsstandard, som ur olika synpunkter kan vara rimlig, har icke
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet har dock icke därmed tagit
ställning till departementschefens i detta sammanhang gjorda uttalande
örn att, därest dylika åtgärder icke befunnes tillräckliga, man jämväl kunde
överväga lämpligheten av att sänka det statsbidrag av i regel 75 procent
av kostnadssumman, som nu utginge, till exempelvis 65 eller 60 procent,
en åtgärd, som departementschefen icke heller ansett sig böra nu ifrågasätta.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag rörande ändrad
handläggning av byggnadsärenden. Utskottet biträder jämväl förslaget
örn höjning av anslagsmedlen till byggnadssakkunnigt biträde inom skolöverstyrelsen
och arbetshjälp åt denne; utskottet ämnar i annat sammanhang
återkomma härtill.

Beträffande frågan örn skyldighet för skoldistrikt att tillhandahålla
tjänstebostad och vad därmed äger samband kan utskottet i huvudsak
ansluta sig till vad departementschefen anfört och förordat. Sålunda bör
även enligt utskottets mening boställsordningen alltid vara tillämplig på
skoldistriktet tillhörig bostad, vilken anvisas åt lärare. Utskottet förutsätter
emellertid, att boställsordningens krav skola anses uppfyllda, därest bostaden
i väsentliga avseenden fyller nämnda krav.

2. Anslagsberäkningar.

I fråga örn anslagsberäkningarna innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning
med 50,000 kronor av anslaget till byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
samt en minskning av anslagen till byggnadsbidrag för vissa
äldre undervisningslokaler och till tjänstebostadsbidrag med 90,000 kronor
respektive 100,000 kronor.

De framlagda anslagsberäkningarna hava icke givit utskottet anledning
till erinran.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 under åttonde
huvudtiteln anvisa

Utskottet.

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

a) till Folkskolor m. to.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

b) till Folkskolor to. to.: Byggnadsbidrag för vissa äldre
undervisningslokaler ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor;

c) till Folkskolor to. to.: Hyresbidrag för undervisningslokaler
ett förslagsanslag av 180,000 kronor;

d) till Folkskolor to. to.: Underhålls- och materielbidrag
ett förslagsanslag av 900,000 kronor;

e) till Folkskolor to. to.: Tjänstebostadsbidrag ett förslagsanslag
av 3,100,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Asplund, Pauli, Torsten Ström, Andrén, Sven Larsson, friherre De Geer, Nisser, Persson
och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i
Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Holmdahl, Andersson i Södergård,
Mårtensson, Viklund, fru Alvén och herr Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

411775