Statsutskottets utlåtande Nr 107.
1
Nr 107.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1941 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 19^1/Jf2 till vissa privatläroverk
m. m.
(2:a avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
124, 128, 220 och 223 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42
dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag
av 618,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag av
572,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag
av 48,000 kronor;
dels till Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd ett anslag av 20,500 kronor;
dels till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett anslag
av 72,000 kronor;
dels till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål
ett anslag av 11,500 kronor;
dels till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;
dels ock till Kristillägg ett förslagsanslag av 7,400,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 21 februari 1941 dagtecknad proposition,
nr 118, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
1. godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 21 februari 1941 angivna grunder för
tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter;
Bihang
till riksdagens protokoll 191/1. 6 sami. Nr 107—108.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
2. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1940/41 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga
huvudsaklig tillämpning jämväl för budgetåret 1941/42, dock att statsbidrag
må utgå till sammanlagt högst 125 parallellavdelningar vid samtliga
statsunderstödda privatläroverk;
3. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 594,000 kronor;
4. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga örn
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1941/42;
5. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 581,000 kronor;
därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1941/42 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,
att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt
angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;
6. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 48,600 kronor;
7. såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 24,000 kronor;
8. såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av 75,900 kronor;
9. såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 10,900 kronor;
10. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm.
fl. anstalter för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
1.385.000 kronor;
11. till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
7.400.000 kronor.
I. Provisorisk avlöningsförbättring åt lärarpersonalen
vid vissa privatläroverk m. m.
a) Höjning av den tillfälliga löneförbättringen för vissa lärare vid högre
goss- och samskolor, högre flickskolor och enskilda mellanskolor.
Nuvarande löneförhållanden.
Beträffande de nuvarande löneförmånerna för lärare vid ifrågavarande
läroanstalter inhämtas av statsrådsprotokollet, att endast kvinnliga
lärares löner äro reglerade genom av statsmakterna meddelade bestämmelser.
Den härigenom garanterade minimilönen är sammansatt av grundlön
(fastställd år 1909) och tillfällig löneförbättring (tillkommen år 1925) samt
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
3
oreglerat dyrtidstillägg (för närvarande 44 procent) på % av dessa löneförmåner
ävensom från den 1 januari 1941 kristillägg.
Ehuru de m a n 1 i g a lärarna icke tillförsäkrats viss, av staten garanterad
minimilön, åtnjuta de av statsmedel tillfällig löneförbättring och oreglerat
dyrtidstillägg ävensom från den 1 januari 1941 kristillägg.
Kvinnliga lärare. Föreståndarinnor och ämneslärarinnor med
full tjänstgöring åtnjuta lön för läsår, övriga lärarinnor arvoden med visst
belopp för veckotimme. Löneförmånerna äro icke differentierade efter dyrorter.
Grundlönen för de läsårsavlönade utgör för:
föreståndarinna: 2,000 kronor jämte ett ålderstillägg av 300 kronor; härtill
kommer förmånen av fri bostad eller hyresersättning;
ämneslärarinna med s. k. högre kompetens1: 1,400 kronor jämte två ålderstillägg
ä 300 kronor;
ämneslärarinna med s. k. lägre kompetens2: 1,200 kronor jämte tre ålderstillägg,
de två första å 300 kronor, det sista å 200 kronor.
Den tillfälliga löneförbättringen utgör för föreståndarinna och ämneslärarinna
med högre kompetens 1,500 kronor samt för ämneslärarinna med
lägre kompetens 1,200 kronor.
Timlärarnas arvoden utgå, inklusive den tillfälliga löneförbättringen
(50 kronor i läsämnen, 40 kronor i övningsämnen), efter följande
belopp för timme och år:
timlärarinna i läroämne: 110 kronor;
timlärarinna i välskrivning, teckning, musik, gymnastik och huslig ekonomi:
100 kronor;
timlärarinna i kvinnligt handarbete, träslöjd och dylikt: 90 kronor.
De läsårsavlönade lärarinnorna nå sålunda upp till följande kontanta
minimilöner för år, dyrtidstillägg och kristillägg inberäknade:
Löne |
grad |
|||
1 |
2 |
3 |
4 |
|
Föreståndarinna............ |
4,636 |
5,036 |
— |
|
Ämneslärarinna (högre komp.) .... |
3,844 |
4,245 |
4,636 |
— |
Ämneslärarinna (lägre komp.)..... |
3,174 |
3,584 |
3,975 |
4,245 |
Till jämförelse erinras, att för en småskollärarinna i lönegraden A 9 begynnelselönen
utgör på A-iort 3,587 kronor och på Lort 4,787 kronor samt
att slutlönen för en dylik småskollärarinna utgör på A-ort 4,091 kronor
och på I-ort 5,462 kronor. Vidare erinras, att en rektor vid kommunal
flickskola åtnjuter en omkring 3,000 ä 4,000 kronor högre lön än en föreståndarinna
vid ett privatläroverk, att en ordinarie ämneslärarinna åtnjuter
en ungefär 3,000 ä 5,000 kronor högre lön än en ämneslärarinna med
högre kompetens vid privatläroverk etc.
1 I). v. s. lärarinnor, behöriga till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.
2 D. v. s. i allmänhet lärarinnor med akademisk examen utan provår eller lärarinnor, som genomgått
tvåårigt seminarium.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
Manliga lärare. Manliga lärare garanteras, som nämnts, icke
någon viss minimilön. Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande
belopp för år, nämligen
till manlig föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring: »med det
belopp, som motsvarar tillfällig löneförbättring för rektorer och lärare
med motsvarande tjänsteställning vid statens läroverk, dock att, då Kungl.
Majit efter prövning av vederbörande skolas ekonomiska förhållanden
finner särskilt vägande skäl därtill föranleda, sådan tillfällig löneförbättring
må utgå med högre belopp än till motsvarande rektor eller lärare vid
allmänt läroverk, dock med högst 1,500 kronor till varje befattningshavare»
;
till manlig timlärare vid högre goss- eller samskola: 60 kronor för veckotimme;
till
manlig timlärare vid högre flickskola: 50 kronor för veckotimme;
till manlig Övningslärare: 40 kronor för veckotimme.
Förekomsten av högre löner än de av staten
garanterade. Skolöverstyrelsen har från samtliga statsunderstödda
privatläroverk i januari 1941 infordrat uppgifter örn de löner, som lärarna
vid dessa skolor i verkligheten uppbära. Härav framgår enligt skolöverstyrelsen
följande:
Samtliga kvinnliga lärare, anställda vid högre goss- eller
samskola, högre flickskola eller enskild mellanskola, uppbure icke endast
lagstadgad minimilön utan även ett större eller mindre lönebelopp därutöver,
vilket lönebelopp dock i många fall endast utgjorde skillnaden mellan
dyrtidstillägg å hela lönen och det lagstadgade dyrtidstillägget på
endast % av densamma. Vid två högre goss- och samskolor uppbure de
kvinnliga lärarna i huvudsak samma löner, som de skulle uppburit, därest
skolorna varit kommunala flickskolor. Vid de övriga högre goss- och samskolorna,
där kvinnliga lärare vore anställda, hade dessa lärare ofta betydligt
lägre löner än de skulle haft vid motsvarande kommunala flickskola.
Vid samtliga högre flickskolor uppbure de kvinnliga lärarna lägre löner
än vid motsvarande kommunala flickskolor, och en jämförelse hade givit
vid handen, att det vore mera sällan, som dessa lärares lönebelopp uppginge
till eller överstege de lönebelopp, som utginge till vikarierande eller
extra ordinarie lärare vid motsvarande kommunala flickskola. Vid de två
enskilda mellanskolorna uppbure de kvinnliga lärarna lägre löner än de
skulle haft vid motsvarande kommunala flickskola.
Beträffande lönerna till manliga lärare har överstyrelsen meddelat
uppgifter, utvisande, att dessa lärare i stort sett åtnjuta löner, som
närma sig eller uppgå till de löner, som tillkomma lärare vid allmänna
läroverk.
Myndigheternas förslag.
Skolöverstyrelsen föreslog den 3 oktober 1938, att de kvinnliga lärarna,
i avbidan på en mera definitiv lönereglering, skulle tillerkännas provisorisk
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
5
avlöningsförbättring, vilken skulle utgå vid sidan av den nuvarande tillfälliga
löneförbättringen och vara graderad efter dyrort. Avlöningsförbättring
skulle utgå för läsårsavlönade med 300 kronor på A-ort och på högre
ortsgrupper med belopp i stigande skala, så att den på G-ort skulle utgöra
1,200 kronor (ortsgrupperna H och I tillkommo först år 1939). Undervisningsväsendets
lönenämnd tillstyrkte i huvudsak detta förslag, medan statskontoret
— därest statsmakterna skulle anse lämpligt att genom höjda
statsbidrag förbättra löneförhållandena för privatläroverkens lärare — förordade,
att i stället den redan nu utgående tillfälliga löneförbättringen differentierades
efter dyrorter.
Statskontorets förslag innebär, att den tillfälliga löneförbättringen för de
kvinnliga läsårsavlönade ämneslärama skulle ökas med följande belopp,
nämligen å B- och C-ort 200 kronor, å D- och E-ort 300 kronor, å Foch
G-ort 400 kronor samt å H- och I-ort 500 kronor. Följande sammanställning
utvisar storleken av den tillfälliga löneförbättringen efter en sådan
ökning.
Ortsgrup |
P |
||||
A |
B och C |
D och E |
F och G |
H och I |
|
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
kronor |
|
Föreståndarinna och heltidsanställd |
1,500 |
1,700 |
1,800 |
1,900 |
2,000 |
Annan heltidsanställd ämnes-lärarinna ..................... |
1,200 |
1,400 |
1,500 |
1,600 |
1,700 |
I fråga om manliga, heltidsanställda lärare borde den tillfälliga löneförbättringen,
som redan vore dyrortsgraderad, höjas med 100 kronor för
ortsgrupperna II och I, vilka tillkommit år 1939.
I fråga örn timlärararvodena innebär statskontorets förslag, att den tillfälliga
avlöningsförbättringen skulle utgå med oförändrade belopp (40—60
kronor) på A-, B- och C-ort men höjas med 5 kronor för D- och E-ort, med
10 kronor för F- och G-ort och med 15 kronor för H-och I-ort. Förhöjningen
borde tillkomma endast sådana manliga och kvinnliga timlärare, som av
läraranställningen vid privatläroverk hade sin huvudsakliga sysselsättning
eller förvärvskälla.
I yttrande den 5 februari 1941 över statskontorets förslag förklarade
skolöverstyrelsen sig i princip kunna ansluta sig till detsamma, men förordade
en viss förskjutning uppåt av förhöjningarna på sätt som framgår
av följande sammanställning:
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
|
Läsårs- 1 statskontoret . . |
_ |
+ 200 |
+ 200 |
+ 300 |
+ 300 |
+ 400 |
+ 400 |
+ 500 |
+ 500 |
avlönade j skolöverstyrelsen |
+ 200 |
+ 200 |
+ 300 |
+ 300 |
+ 400 |
+ 400 |
+ 500 |
+ 500 |
+ 600 |
|statskontoret . . |
_ |
_ |
_ |
+ 5 |
+ 5 |
+ 10 |
+ 10 |
+ 15 |
+ 15 |
Timlärare! |
|||||||||
| skolöverstyrelsen |
~ |
— |
+ 5 |
+ 5 |
+ 10 |
+ 10 |
+ 15 |
+ 15 |
+ 20 |
6
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
Departementschefen.
Departementschefen har förordat statskontorets förslag om dyrortsgradering
av den tillfälliga löneförbättringen. Departementschefen har till stöd
härför anfört:
Av de löneförmåner, som utginge till lärarpersonalen vid dessa skolor,
gäldades i huvudsak endast den tillfälliga löneförbättringen och dyrtidstillägget
samt kristillägget direkt av statsmedel. I övrigt utginge som regel
statens bidrag med vissa belopp för varje särskilt skolstadium och för vissa
särskilda undervisningsgrenar samt med viss del av de förutnämnda ålderstilläggen
under villkor, att kommuner eller enskilda årligen tillsköte vissa
motsvarande belopp. Statsbidragsregleringen förutsatte, att de så tidigt
som år 1909 bestämda minimilönerna för personalen skulle bestridas av de
bidrag, som på detta sätt erhölles, och av skolans inkomster i övrigt och att
utöver statens understöd till nyssnämnda särskilda löneförmåner (tillfällig
löneförbättring, dyrtidstillägg och kristillägg) särskilda bidrag av statsmedel
icke utginge för beredande av den ökning av lönerna utöver de fastställda
minimibeloppen, som kunde befinnas erforderlig. Statsverket hade
alltså icke genom sitt understöd garanterat lärarpersonalen en lönenivå,
som vid varje särskild tidpunkt kunde anses skälig, utan hade utgått från
att skolornas huvudmän skulle var och en efter sin förmåga sörja för en
skälig lönestandard åt personalen.
I praktiken hade emellertid, där icke kommunerna funnit sig böra träda
emellan, privatläroverken i många fall icke haft möjlighet att bereda lärarpersonalen
en skälig avlöning. Många av läroverken hade förhållandevis
svag ekonomi och hade icke varit i stånd att med egna resurser utfylla de
löner, som kunde beredas lärarna inom ramen av de till skolorna utgående
bidragen. De svårigheter ur rekryteringssynpunkt och i andra hänseenden,
som härigenom uppstått för dessa läroanstalter, hade i hög grad ökats genom
de löneregleringar, som under de senaste åren genomförts för statligt
eller kommunalt anställda lärare. Vid 1909 års lönereglering för lärarinnepersonalen
vid de enskilda skolorna hade avlöningsförhållandena vid statens
samskolor tagits till utgångspunkt för bestämmandet av lärarinnornas
minimilöner. Numera vore dessa minimilöner närmast att jämföra med de
till småskollärarinnor utgående lönerna. Sedan 1909 års lönereglering hade
alltså en synnerligen stark förskjutning nedåt av de av staten för de enskilda
skolorna fastställda minimilönerna inträtt på grund av löneutvecklingen
vid de statliga och kommunala skolorna. Skarpast komme måhända
bristerna i de nuvarande bestämmelserna till synes däri, att löneförmånerna
för den kvinnliga lärarpersonalen vid de enskilda skolorna icke vore i något
hänseende graderade efter dyrortsförhållandena. Den fortgående stegringen
av levnadskostnaderna hade gjort denna olägenhet alltmer framträdande.
Visserligen hade antalet privatläroverk särskilt under de senare åren
starkt minskats på grund av att dessa läroanstalter i stor utsträckning ombildats
till kommunala. Fortfarande vore de dock även kvantitativt av betydelse
i vårt skolväsende. I jämförelse med de statliga och kommunala
läroanstalterna av motsvarande slag vore statens utgifter för dessa skolor
förhållandevis små. Enligt vissa av skolöverstyrelsen år 1940 utförda undersökningar
droge varje elev vid enskilt läroverk en årskostnad för statsverket
av omkring 175 kronor, medan motsvarande siffror vore för allmänt läroverk
495 kronor och vid högre kommunal skola 295 kronor. Det läge icke
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
7
minst på grund härav i statens intresse att stödja denna skolform, som
även i pedagogiskt hänseende visat sig ha en betydelsefull mission att fylla.
Departementschefen erinrade, att statsutskottet vid 1938 års riksdag
framhållit, att det kunde vara befogat att inom den närmaste framtiden
till behandling upptaga frågan örn en revision av gällande bestämmelser
rörande statsbidrag till dessa läroanstalter och vad därmed ägde samband.
Under rådande förhållanden, kunde departementschefen, såsom framginge
av vad han i propositionen 1940: 154 till lagtima riksdagen yttrat, icke
tillstyrka bifall till de framställningar i denna riktning, som enligt handlingarna
i ärendet förelåge, eller förorda mer definitiva åtgärder på detta
område. Då det å andra sidan icke kunde vara lämpligt att år från år i avbidan
på sådana åtgärder bibehålla den nuvarande osedvanligt låga lönenivån,
ansåge departementschefen sig böra förorda vidtagandet av provisoriska
åtgärder, vilka dock icke borde få sådan form, att de kunde föregripa
de allmännare överväganden, som i en framtid under andra statsfinansiella
förhållanden borde komma till stånd. Av denna anledning funne
departementschefen sig icke kunna biträda skolöverstyrelsens ursprungligen
framlagda förslag örn beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt
privatläroverkens personal. En statsbidragsreglering syntes däremot icke
föregripas, om i anslutning till statskontorets förslag den nu av statsmedel
helt utgående tillfälliga löneförbättringen graderades i dyrortshänseende.
Departementschefen anslöte sig därför i princip till detta förslag.
Huru stor höjning av den tillfälliga löneförbättringen som borde företagas
vore närmast en budgetavvägningsfråga: å ena sidan motiverade den
i det stora hela relativt låga lönenivån en icke alltför snäv höjning, å andra
sidan tvingade det statsfinansiella läget till återhållsamhet. Ur den förra
synpunkten vore den skala, som tillstyrkts av skolöverstyrelsen i dess yttrande
över statskontorets förslag, att föredraga. Då emellertid även den av
statskontoret förordade löneskalan innebure en icke oväsentlig förbättring,
särskilt för de högre dyrorternas vidkommande, ansåge departementschefen
sig böra begränsa sig till att förorda detta förslag. Sistnämnda förslag utginge
i motsats mot skolöverstyrelsens ifrån, att den tillfälliga löneförbättringen
för heltidsanställda kvinnliga lärare på A-ort skulle förbli orubbad,
varemot båda förslagen förutsatte, att löneförbättringen skulle i viss utsträckning
höjas för de högre dyrorterna. Då det här i första hand gällde
att avhjälpa den brist på varje dyrortsdifferentiering, som nu framstode såsom
den mest framträdande olägenheten hos gällande lönebestämmelser för
kvinnliga lärare, syntes statskontorets förslag böra godtagas.
Hittills hade statsbidragen till kvinnliga lärares avlönande utgått utan
hänsyn till dc olika skolornas ekonomiska resurser i övrigt. Någon ändring
av denna princip syntes icke nu kunna ifrågasättas, ehuru förhållandena,
såsom av utredningen framginge, skiftade ganska väsentligt i de enskilda
fallen. Dock torde försiktigtvis böra uppställas ett allmänt villkor av innebörd,
att don tillfälliga löneförbättringen tillika med vederbörande lärarinnas
övriga löneförmåner icke finge uppgå till högre belopp än avlöningen
till lärarinna vid kommunal flickskola i motsvarande åldersgrupp på samma
dyrort.
Även beträffande dyrortsgradering av den tillfälliga löneförbättringen
för timlärare anslöte departementschefen sig till statskontorets förslag. Departementschefen
förutsatte sålunda bland annat, att förhöjning av ifrågavarande
slag endast skulle tillkomma lärare, som av läraranställningcn hade
8
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
sin huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla. I tveksamma fall torde
det få ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra, örn anställningen vore
att betrakta som bisyssla eller icke. Anställning som timlärare vid flera
enskilda läroanstalter av ifrågavarande slag torde därvid böra få räknas
såsom tjänstgöring vid en och samma läroanstalt.
Den till heltidsanställda manliga lärare utgående tillfälliga löneförbättringen
vöre, såsom statskontoret påpekat, redan nu differentierad efter dyrorter.
Med hänsyn härtill ifrågasatte departementschefen i likhet med statskontoret
icke annan ändring för ifrågavarande lärares vidkommande än en
utbyggnad med en ny dvrortsgrupp, omfattande dyrorterna H och I.
Merkostnaderna för statsverket vid bifall till departementschefens förslag
kunde beräknas sålunda:
högre goss- och samskolor........................... kronor 39,700
högre flickskolor ................................... » 67,000
enskilda mellanskolor............................... » 2,600
dyrtidstillägg ...................................... » 31,000
kristillägg ................................... > 1,800
Summa kronor 142,100.
b) Särskild lönefyllnad åt lärarinnor vid nya elementarskolan
för flickor i Stockholm.
Under denna rubrik har departementschefen behandlat en av skolöverstyrelsen
gjord framställning om beredande av särskild lönefyllnad åt lärarinnor
vid nya elementarskolan för flickor i Stockholm, vilken framställning
grundar sig på det förhållandet, att detta privatläroverk är det enda
statsunderstödda inom Stockholm, som upprätthåller en elementarskola för
flickor av i huvudsak samma art som de kommunala flickskolorna. Då
flickskoleväsendet i Stockholm från och med budgetåret 1939/40 till större
delen kommunaliserades, var denna elementaravdelning den enda, som lämnades
utanför. Givet vore, framhåller departementschefen, att skolan med
den relativt låga lönestandard, den vore nödgad hålla, hade att kämpa
med stora svårigheter. Vissa skäl talade därför onekligen för skolöverstyrelsens
förslag. Å andra sidan torde, såvitt departementschefen kunde bedöma,
dessa skäl icke kunna anses tillräckligt starka för att motivera ett
särskilt ingripande från statsmakternas sida till förmån för en enstaka
läroanstalt. Departementschefen ansåge sig därför icke kunna nu biträda
skolöverstyrelsens förslag. Departementschefen ville dock i detta sammanhang
uttala förhoppningen, att Stockholms stad skulle vara villig att giva
läroanstalten det ytterligare understöd, som på grund av vad skolöverstyrelsen
anfört kunde finnas befogat.
c) Tillfällig löneförbättring åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
handarbets- och skolköksseminarier.
Departementschefen framhåller, att vad han anfört till stöd för förslaget
om en dyrortsgradering av den tillfälliga löneförbättringen för lärarinnor
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
9
vid de egentliga statsunderstödda privatläroverken, ägde giltighet även beträffande
de statsunderstödda högre handarbetsseminariema och skolköksseminariema.
Han förordade därför ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag
att lärarinnorna vid dessa läroanstalter skulle tillerkännas en dyrortsgraderad
tillfällig löneförbättring, varvid beloppen skulle ansluta sig till
dem som ifråga örn de egentliga privatläroverken förordats för respektive
dyrorter. De erforderliga anslagshöjningarna bleve vid bifall till detta för
-
slag följande:
anslaget till understöd åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd............ kronor 2,650
anslaget till bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
.............................................. » 10,870
anslaget till understöd till utbildningskurser för lärarinnor
i hushållsgöromål .................................. »_900
Summa kronor 14,420
II. Anslagsberäkningar.
Bidrag till högre goss- och samskolor. I fråga om dessa anslag ifrågasättes
ingen annan förändring än en höjning med 39,700 kronor i samband
med ovan refererade förslag om höjning av den tillfälliga löneförbättringen.
Anslaget föreslås uppfört med i avrundat tal 594,000 kronor.
Bidrag till högre flickskolor. Anslaget föreslås höjt med anledning av
förslaget örn höjning av den tillfälliga löneförbättringen med 67,000 kronor.
En minskning med i runt tal 2,000 kronor möjliggöres av den pågående indragningen
av ett flickläroverk i Stockholm. Anslagshöjningen stannar därför
vid ett belopp av 65,000 kronor, och anslaget föreslås uppfört med
581,000 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen anmält ett ärende rörande
rätt för styrelsen för högre flickskolan i Visby att försöksvis anordna prövningsfri
elevintagning.
Försök med intagning av lärjungar i första klassen på grundval av deras
folkskolebetyg och således utan särskilda inträdesprövningar hade, framhåller
skolöverstyrelsen, avsetts skola anställas vid ett antal allmänna läroverk
och högre kommunala skolor men icke vid privatläroverk (propositionen
nr 101 till 1939 års lagtima riksdag). Det kunde därför svårligen undvikas,
att olika intagningsregler i vissa fall komme att gälla för likartade
läroanstalter inom samma stad. Så vore fallet i Visby, vilket lett till olägenheter
för den högre flickskolan därstädes. Det vore önskvärt, om Kungl.
Majit kunde förordna örn utsträckning av det prövningsfria intagningsförfarandet
till ytterligare läroanstalter i de fall, där dessa vore belägna på
samma ort som någon av de nuvarande försöksanstalterna.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
Departementschefen har ansett det lämpligt, att försöken i fråga finge utsträckas
på sätt överstyrelsen förordat, om någon kostnadsökning icke uppkomme.
Då frågan om försöksverksamhetens omfattning tidigare underställts
riksdagen, hade departementschefen ansett sig böra i detta sammanhang
beröra detta spörsmål.
Bidrag till enskilda mellanskolor. Beträffande detta anslag föreslås å ena
sidan en minskning med 29,500 kronor, föranledd av nedläggandet av
Grewesmiihlska samskolan i Stockholm, å andra sidan en höjning med
2,600 kronor i samband med nämnda förslag örn höjning av den tillfälliga
löneförbättringen.
Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd.
Från detta anslag, nu 17,500 kronor, understödjas föreningen Handarbetets
vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm och
Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg. Departementschefen
har föreslagit en anslagshöjning med i runt tal 6,500 kronor,
varav 2,500 kronor belöpa på tillfällig löneförbättring och 4,000 kronor
på ett förslag om högre understöd åt ifrågavarande seminarier i syfte att
möjliggöra en av arbetslöshetsskäl motiverad begränsning av elevintagningen,
vilken skulle medföra minskade inkomster av elevavgifter för
seminarierna.
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I fråga om detta
anslag innebär Kungl. Maj:ts förslag icke någon annan förändring än en
höjning med 10,900 kronor till 75,900 kronor i samband med beviljande
av förenämnda tillfälliga löneförbättring åt lärarinnorna.
Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål. Kungl.
Maj:t föreslår allenast en höjning med 900 kronor till 10,900 kronor i samband
med förslaget angående tillfällig löneförbättring åt lärarinnorna.
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.
anstalter. Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn detta anslag innebär en anslagshöjning
med 265,000 kronor, varav 35,000 kronor till följd av den föreslagna
höjningen av den tillfälliga löneförbättringen. I detta sammanhang
har departementschefen föreslagit vissa åtgärder i syfte att bereda viss
kompensation för levnadskostnadernas stegring åt lärarinnor, vilka åtnjuta
understöd från förslagsanslaget till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.
Kristillägg. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att detta anslag för nästa
budgetår skulle uppföras med 7,400,000 kronor. I samband härmed har
departementschefen anfört:
Såsom franninge av årets åttonde huvudtitel, hade i samband med avveckling
i vissa fall av på arvoden utgående dyrtidstillägg förutsatts, att
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
11
arvodestagare, vilka ansetts böra undantagas från sådan arvodesreglering
och sålunda alltjämt skulle få åtnjuta dyrtidstillägg, jämväl skulle tillerkännas
kristillägg. I detta sammanhang erinrades örn vissa ytterligare
kategorier av befattningshavare, vilka åtnjöte dyrtidstillägg men beträffande
vilka frågan om kristillägg ännu stöde öppen.
Till sistnämnda grupper av befattningshavare hörde ''pastorer vid svenska
jörsamlingar i utlandet och de sjömanspräster, vilkas lön bestredes ur anslaget
till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. Dyrtidstillägg till dessa prästmän utginge ur .de för ändamålen
uppförda särskilda anslagen under åttonde huvudtiteln. Med hänsyn till
kristilläggets tillfälliga karaktär och dess sammanhang med den speciellt
i Sverige rådande levnadskostnadsökningen ifrågasatte departementschefen
icke, att dessa befattningshavare generellt skulle tillerkännas kristillägg.
Då en levnadskostnadsstegring, jämförlig med den i Sverige, emellertid
kunde antagas ha ägt rum eller komma att inträda inom vederbörande
land, syntes Kungl. Majit böra ha möjlighet att efter prövning i varje särskilt
fall tillerkänna viss sådan befattningshavare förmånen av kristillägg,
att utgå ur förevarande anslag. Därest riksdagen icke framställde erinran
mot det anförda, torde det få ankomma på Kungl. Majit att i förekommande
fall fatta beslut av angiven innebörd.
Vid tekniska skolan i Stockholm utginge ur anslaget till bidrag till denna
skola medel till bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavarna,
under villkor att andra hälften bekostades av Stockholms
stad. Motsvarande bestämmelser gällde beträffande textilinstitutet i Borås.
Det syntes skäligt, att även befattningshavarna vid dessa skolor tillerkändes
kristiilägg, och departementschefen förutsatte, att det skulle få ankomma
på Kungl. Majit att meddela härför erforderliga bestämmelser. Såsom villkor
torde dock böra gälla, att halva kostnaden för kristillägg bestredes av
vederbörande kommun eller landsting.
Den förebragta utredningen rörande de nuvarande löneförhållandena för
lärarpersonalen vid de statsunderstödda privatläroverken giver vid handen,
att åtgärder äro av nöden för åvägabringande av en förbättring i detta
hänseende. Kungl. Majit har föreslagit, att i avbidan på en mera definitiv
reglering på detta område provisoriska åtgärder nu skulle vidtagas, innebärande
dels huvudsakligen viss höjning av den tillfälliga löneförbättring,
som sedan år 1925 utgår till den kvinnliga lärarpersonalen och timlärare
vid statsunderstödda högre goss- och samskolor, högre flickskolor och enskilda
mellanskolor, dels ock tillerkännande av tillfällig löneförbättring
jämväl åt lärarinnor vid de statsunderstödda handarbets- och skolköksseminarierna.
För kvinnliga läsårsavlönade lärare samt för timlärare utgår den tillfälliga
löneförbättringen liksom övriga av staten garanterade löneförmåner
för närvarande med samma belopp för de olika dyrortsgrupperna. I likhet
med departementschefen har utskottet funnit denna frånvaro av dyrortsgradering
vara den måhända skarpast framträdande bristen hos de nuvarande
bestämmelserna. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra
biträda Kungl. Majits förslag, sorn för kvinnliga lärare och timlärare inne
-
V tskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
bär att den tillfälliga löneförbättringen på de lägsta dyrortsgrupperna (Aort
beträffande läsårsavlönade lärarinnor samt A-, B- och C-ort i fråga om
timlärare) lämnas orubbad men höjes i stigande skala för de högre dyrorterna.
Utskottet har visserligen funnit skäl tala för att höjningen av den
tillfälliga löneförbättringen utsträckes även till de lägsta dyrortsgrupperna,
men då en sådan åtgärd synes böra föranleda en förändring av den av
departementschefen förordade skalan för förhöjningarnas storlek och för
övrigt skulle i stort sett sakna praktisk betydelse, har utskottet icke velat
ifrågasätta en dylik åtgärd. Utskottet biträder även förslaget örn beredande
av dyrortsgraderad tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid ifrågavarande
handarbets- och skolköksseminarier och har ej funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen i övrigt i nu förevarande sammanhang
anfört och förordat.
I fråga örn anslagsberäkningarna och de frågor, som departementschefen
i samband därmed upptagit till behandling, ansluter sig utskottet till departementschefens
förslag. Utskottet har sålunda icke något att erinra mot
att försöken med prövningsfri intagning av elever i vissa högre läroanstalter
utsträckas på sätt departementschefen förordat, eller mot att lärarinnor
med understöd från förslagsanslaget till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter beredes viss kompensation
för levnadskostnadernas stegring. Vad departementschefen anfört
rörande tillerkännande av kristillägg åt vissa personalkategorier har icke
heller föranlett erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1. godkänna av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 21 februari
1941 angivna grunder för tillfällig löneförbättring åt vissa
lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter;
2. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd
för budgetåret 1940/41 till statsunderstödda enskilda
läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl
för budgetåret 1941/42, dock att statsbidrag må utgå
till sammanlagt högst 125 parallellavdelningar vid samtliga
statsunderstödda privatläroverk;
3. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 594,000 kronor;
4. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen
i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1941/42;
Statsutskottets utlåtande Nr 107.
13
5. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 581,000
kronor;
därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av
terminsavgifter under läsåret 1941/42 vid vissa högre flickskolor
i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för
samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits
i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;
6. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 48,600
kronor;
7. såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av
lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av 24,000 kronor;
8. såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 75,900
kronor;
9. såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor
i hushållsgöromål för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av 10,900 kronor;
10. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,385,000 kronor;
11. till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 7,400,000 kronor.
Stockholm den 6 maj 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Asplund, Pauli, Torsten Ström, Andrén, Sven Larsson, friherre De Geer, Nisser, Persson
och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i
Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Holmdahl, Andersson i Södergård, Mårtensson,
Viklund, fru Alvén och herr Olsson i Kullenbergstorp.