4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

tfr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen
den 30 december 1939 (nr 934) om tjänsteplikt
m. m.

Genom en den 20 december 1940 dagtecknad proposition, nr 6, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagd a i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 december 1939 (nr 934)

om tjänsteplikt in. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 december 1939 örn tjänsteplikt
samt lagen samma dag (nr 935) örn utvidgad tillämpning i vissa fall av lagen
den 28 maj 1920 (nr 245) örn medling i arbetstvister, vilka gälla till och
med den 31 mars 1941, skola äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1942.

Lagen den 30 december 1939 (nr 934) om tjänsteplikt gäller till och med
den 31 mars 1941.

Denna lag är, i likhet med flera andra författningar av beredskapslagstiftnings
natur, så uppbyggd, att dess centrala bestämmelser, vilka återfinnas i
2—7 kapitlen av lagen, träda i tillämpning först sedan Kungl. Maj:t därom
särskilt förordnat. Sådant förordnande må utfärdas vid krig eller krigsfara,
vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden. Under tid, då riksdagen är samlad, må förordnande utfärdas
endast med riksdagens samtycke. Förordnande, som meddelats enligt lagen,
skall enligt övergångsbestämmelserna till densamma ej gälla längre än lagen
äger giltighet.

På framställning av Kungl. Maj:t (proposition nr 215 till 1940 års lagtima
riksdag) har riksdagen (skrivelse nr 190) givit sitt samtycke till utfärdande
av förordnande, att 2—7 kap. lagen örn tjänsteplikt skola äga tillämpning.

Kungl. Maj:t har därefter i kungörelse den 26 april 1940 (nr 269) förordnat,
att 2 kap. lagen örn tjänsteplikt skall äga tillämpning. Nämnda kapitel,

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7. 5

som omfattar 5—7 §§, handlar örn arbetsförmedling. Med stöd av 5, 6 och
48 §§ i lagen har sedermera den 7 maj 1940 utfärdats kungörelse (nr 329)
örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen. Enligt 1 § i sistnämnda
kungörelse skola från och med den 20 maj 1940 tills vidare till och
med den 31 mars 1941 i varje län samt i Stockholms stad den eller de
arbetsförmedlingsanstalter, som linnas anordnade enligt lagen den 15 juni
1934 om offentlig arbetsförmedling, stå under ledning av vederbörande länsarbetsnämnd
och utöver dem eljest åliggande uppgifter fullgöra vad enligt
lagen örn tjänsteplikt ankommer på arbetsförmedlingsanstalt ävensom i övrigt
biträda länsarbetsnämnden.

Kungl. Majit har vidare i kungörelse den 28 juni 1940 (nr 636) förordnat,
att 7 kap. lagen örn tjänsteplikt skall äga tillämpning. Detta kapitel omfattar
allenast en paragraf, 16 §, samt handlar örn allmän tjänsteplikt. Genom
beslut samma dag har Kungl. Majit dels förordnat rörande skyldighet för viss
medicinalpersonal att på grund av tjänsteplikt fullgöra arbete, dels oclc utfärdat
kungörelse (nr 637) med särskilda bestämmelser örn tjänsteplikt för
medicinalpersonal.

Samtidigt med lagen örn tjänsteplikt utfärdades — den 30 december 1939
— lag (nr 935) örn utvidgad tillämpning i vissa fall av lagen den 28 maj 1920
(nr 245) om medling i arkets tvister. Däri föreskrives, att under tid, då 4 eller
7 kap. lagen örn tjänsteplikt äger giltighet, lagen örn medling i arbetstvister
skall äga i viss mån vidgad tillämpning. Jämväl lagen den 30 december
1939, nr 935, gäller till och med den 31 mars 1941.

I propositionen har föredragande departementschefen, statsrådet ''Bergquist,
anfört, att under nu rådande förhållanden behov alltjämt förelåge av en
lagstiftning örn tjänsteplikt. Nu gällande lagstiftning på området — lagen
örn tjänsteplikt samt lagen örn utvidgad tillämpning i vissa fall av lagen
den 28 maj 1920 (nr 245) om medling i arbetstvister — syntes därför böra
erhålla fortsatt giltighet, förslagsvis till och med den 30 juni 1942.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det i förevarande
proposition framlagda förslaget och får alltså hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 27 februari 1941.

Utskottet.

På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Hagman,* Tamm, Forslund, Sten,
Wistrand och Holstenson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Hage, Pettersson i Hällbacken,
Molander i Härnösand,* Hermansson, von Seth* Wallén* och Lundgren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1U41. K. L. Beckmans Boktryckeri.