Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.
1
Nr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1941 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändring i vissa delar av
lagen den 21 september 1915 (nr 362) om behörighet
att utöva läkarkonsten, m. m.
Genom en den 20 december 1940 dagtecknad proposition, nr 8, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
1) Lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915
(nr 362) om behörighet att utöva läkarkonsten.
Härigenom förordnas, dels att 3—5 §§, 6 § 1 och 2 mom. samt 11 § lagen den
21 september 1915 örn behörighet att utöva läkarkonsten1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 6 § 3 mom. samma lag skall upphöra
att gälla:
3 §■
Har legitimerad läkare genom utslag, som mot honom äger laga kraft,
för brott, som han förövat under utövning av läkarkonsten, dömts till
straffarbete eller svårare straff eller enligt 14 kap. 9, 12, 13, 17, 27 eller 33 §,
15 kap. 9, 14 eller 15 a § eller 18 kap. 6, 8, 8 a eller 9 § strafflagen, 12 § lagen
om avbrytande av havandeskap eller 8 § lagen örn sterilisering till fängelse
eller, där han innehaft sådan läkarbefattning, att brott i tjänsten bestraffas
såsom brott av ämbetsman, i annat fall än nyss sagts för brott, som han
förövat under utövning av läkarkonsten, gjort sig förfallen till avsättning från
befattningen eller mistning därav på viss tid
eller fällts till ansvar enligt 7 § här nedan,
skall medicinalstyrelsen, såvida läkaren finnes hava genom vad han sålunda
låtit komma sig till last visat sig ovärdig det förtroende, en läkare bör äga,
eller oförmögen att nöjaktigt utöva sin konst, för viss tid, ej över tio år, eller
för alltid återkalla hans legitimation; dock att för läkare, som blivit av
Konungen eller av medicinalstyrelsen utnämnd till läkarbefattning, legitimationen
ej må återkallas, så länge han innehar befattningen, samt att, där dylik
1 Senaste lydelse av 3 och B §§ se SFS 1938: 320 samt av 4 § se SFS 1932: 54.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 24. lito n
2 Andra lagutskottets utlåtande AV 24.
läkare dömts till suspension, legitimationen må återkallas allenast för suspensionstiden.
Där läkare---— utöva läkarkonsten.
4§-
Varder legitimerad läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning
i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, skall legitimationen
av medicinalstyrelsen ofördröjligen återkallas; dock att, där han
innehar läkarbefattning, vartill han blivit utnämnd av Konungen eller av
medicinalstyrelsen, legitimationen må återkallas allenast för tid, under vilken
han av nämnda anledning åtnjuter tjänstledighet eller eljest icke uppehåller
sin befattning. Tillfrisknar han eller upphör eljest förhållande, som föranlett
legitimationens återkallande, må han ånyo vinna legitimation.
Föreligger grundad---- styrelsen bestämmer.
Läkare, som---sin befattning.
5 §''
Har någon, som är behörig att utöva läkarkonsten, dömts till straffarbete
eller svårare straff eller enligt 14 kap. 9, 12, 13, 17, 27 eller 33 §, 15 kap. 9, 14
eller 15 a § eller 18 kap. 6, 8, 8 a eller 9 § strafflagen, 12 § lagen örn avbrytande
av havandeskap eller 8 § lagen örn sterilisering till fängelse eller
till ansvar för förseelse, som i 7 § här nedan sägs, eller har innehavare av
sådan läkarbefattning, att brott i tjänsten bestraffas såsom brott av ämbetsman,
gjort sig förfallen till avsättning från befattningen eller mistning därav
på viss tid, skall domstolen till medicinalstyrelsen insända protokoll och utslag
i målet.
Har någon — —- — hos Konungen.
6§-
1 mom. Örn någon, som enligt 1 § varit behörig att utöva läkarkonsten
men ej längre äger sådan behörighet, mot ersättning utövar läkarkonsten,
straffes med dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet
kunna höjas till fängelse i högst ett år.
Lag samma -— --- utöva läkarkonsten.
2 mom. Örn någon, som ej är eller varit behörig till läkarkonstens utövning,
mot ersättning behandlar venerisk sjukdom, tuberkulos, kräftsjukdom
eller sådan smittsam sjukdom, till förekommande av vars införande i eller utbredning
inom riket Konungen meddelat särskilda föreskrifter, eller företager
hypnotisk behandling eller behandling under allmän bedövning, straffes med
dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet kunna höjas
till fängelse i högst ett år.
Utövas eljest läkarkonsten av någon, som ej är eller varit därtill behörig,
och sker det yrkesmässigt; då skall, där behandlingen varit av beskaffenhet
att medföra fara till liv eller hälsa för den behandlade, dömas till dagsböter,
dock ej under fem.
11 §•
Böter, som efter denna lag ådömas, tillfalla kronan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.
3
2) Lag
om avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt
från tjänstgöring å apoteksinrättning.
Härigenom förordnas som följer:
Varder apoteksinnehavare eller å apoteksinrättning anställd legitimerad
apotekare eller farmacie kandidat på grund av sinnessjukdom eller annan
rubbning i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å apoteksinrättning,
skall medicinalstyrelsen ofördröjligen avstänga honom från sådan
tjänstgöring, intill dess han inför styrelsen styrker, att han åter är i stånd att
tjänstgöra.
Föreligger grundad anledning till antagande, att apoteksinnehavare eller å
apoteksinrättning anställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat av
skäl, som i första stycket sägs, är ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å
apoteksinrättning, äger medicinalstyrelsen förordna, att han skall undergå
läkarundersökning för avgörande, huru därmed sig förhåller. Angående sådan
undersökning har medicinalstyrelsen att meddela närmare föreskrifter. Motsätter
han sig undersökning, är vederbörande polismyndighet pliktig att på
begäran av den, som bär att förrätta undersökningen, lämna erforderlig handräckning.
I avvaktan på att undersökning kommer till stånd må medicinalstyrelsen
avstänga den, som skall undersökas, från tjänstgöring för den tid
styrelsen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.
Genom denna lag upphäves kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 509) angående
avstängning i vissa fall av farmacevt från tjänstgöring å apoteksinrättning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de framlagda förslagen, får
utskottet, i den män redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till
propositionen.
I skrivelse den 4 juni 1940 har medicinalstyrelsen hemställt, att bestämmelser
måtte meddelas av innehåll, att styrelsen skulle äga rätt att påkalla
undersökning av apoteksinnehavares ävensom å apoteksinrättning anställd
legitimerad apotekares eller farmacie kandidats sinnesbeskaffenhet, då grundad
anledning förelåge till antagande, att vederbörande på grund av sinnessjukdom
eller annan rubbning i själstillståndet, orsakad av missbruk av
alkohol, morfin eller dylikt medel, vore ur stånd att nöjaktigt fullgöra sina
åligganden.
I 1 § instruktionen för medicinalstyrelsen den 19 december 1930 (nr 441)
föreskrives, att det åligger medicinalstyrelsen att, i enlighet med instruk
-
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.
tionen och i övrigt gällande föreskrifter samt i den mån bestämmelserna angående
den militära hälso- och sjukvården ej annat föranleda, utöva högsta
tillsynen över den allmänna hälso- och sjukvården i riket. Till medicinalstyrelsens
inseende över apoteksväsendet hör, enligt 5 § i instruktionen,
bland annat, att vaka över att apoteksföreståndare och deras medhjälpare
fullgöra vad dem enligt gällande föreskrifter åligger.
Enligt lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva
läkarkonsten tillkommer sadan behörighet, bland andra, den, som vunnit
legitimation som läkare (legitimerad läkare) [1 § 1)], samt den, som, utan att
vara legitimerad läkare, innehar läkarbefattning, vartill han blivit av
Konungen utnämnd [1 § 2)]. I 2 § meddelas bestämmelser om sättet för vinnande
av legitimation och i 3 § angivas vissa fall, då legitimation på grund
av läkaren ådömd bestraffning skall återkallas. 4 § innehåller ytterligare bestämmelser
om återkallelse av legitimation. Enligt första stycket skall, om
legitimerad läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet,
orsakad av missbruk av alkohol, morfin eller dylikt medel, blir
ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, legitimationen ofördröjligen återkallas
av medicinalstyrelsen. Där läkaren innehar läkarbefattning, vartill han
blivit utnämnd av Konungen eller av medicinalstyrelsen, må dock legitimationen
återkallas allenast för tid, under vilken han av nämnda anledning
åtnjuter tjänstledighet eller eljest icke uppehåller sin befattning. Tillfrisknar
han eliel upphör eljest förhållande, som föranlett legitimationens återkallande,
ma han ånyo vinna legitimation. Föreligger grundad anledning
till antagande, att legitimerad läkare av skäl, som i 4 § första stycket sägs, är
ur stand att nöjaktigt utöva läkarkonsten, äger medicinalstyrelsen jämlikt
4 § andra stycket förordna, att han skall undergå läkarundersökning för avgöiande,
hulu därmed förhåller sig. Angående sådan undersökning har
medicinalstyrelsen att meddela närmare föreskrifter. Motsätter han sig
undersökning, är vederbörande polismyndighet pliktig att på begäran av
den, som har att förrätta undersökningen, lämna erforderlig handräckning.
I avvaktan på att undersökning kommer till stånd må medicinalstyrelsen
återkalla legitimationen för den tid styrelsen bestämmer. Läkare, som
a\ses i 1 § 2), är jämlikt 4 § tredje stycket ej behörig att utöva läkarkonsten
under tid, då han av anledning, som omförmäles i sistnämnda paragraf, icke
uppehåller sin befattning.
Motsvarighet till föreskrifterna i 4 § första stycket av 1915 års lag finnes
beträffande apoteksväsendet i två författningar. Enligt 7 § kungörelsen den
21 augusti 1935 (nr 508) om f Öres tåndar skap å apotek skall medicinalstyrelsen,
om apoteksinnehavare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning i
själstillståndet, orsakad av alkohol, morfin eller dylikt medel, blir ur stånd
att nöjaktigt förestå apoteket, ofördröjligen avstänga honom från tjänstgöring,
intill dess han med läkarintyg styrker, att han åter är i stånd att utöva
föreståndarskapet, samt förordna behörig och lämplig person att under tiden
för den avstängdes räkning förestå apoteket. — Enahanda bestämmelser
rörande avstängning från tjänstgöring finnas beträffande å apoteksinrättning
anställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat upptagna i kungörelsen
Andra lagutskottets utlåtande Nr 24. 5
den 21 augusti 1935 (nr 509) angående avstängning i vissa fall av farmacevt
från tjänstgöring å apoteksinrättning.
Någon motsvarighet till bestämmelserna i 4 § andra stycket av 1915 års
lag rörande möjlighet för medicinalstyrelsen att föranstalta örn läkarundersökning
finnes däremot icke i nyssnämnda två kungörelser. I den skrivelse
av den 20 juni 1935 från medicinalstyrelsen, vari hemställan om kungörelsernas
utfärdande gjordes, hade emellertid föreslagits, att bestämmelser,
motsvarande de i 4 § andra stycket av 1915 års lag upptagna, måtte utfärdas.
Sistnämnda förslag bifölls dock icke, såsom av det föregående framgår, av
Kungl. Majit.
I förevarande sammanhang torde böra anmärkas stadgandet i 28 § 1 mom.
sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321), enligt vilket, örn av någons
uppträdande uppenbarligen finnes framgå, att han är farlig för annans personliga
säkerhet eller eget liv, och anledning är till antagande, att han är
sinnessjuk, polismyndighet må föranstalta örn hans intagande för observation
å sinnessjukhus.
Slutligen må omnämnas, att skyldighet att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning
finnes föreskriven beträffande lärare i kungörelse den 22 februari
1935 (nr 52) samt i fråga om tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen,
i kungörelse den 18 juli 1935 (nr 459).
Föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist, har i propositionen
anfört följande:
»Av den förut lämnade redogörelsen för gällande rätt framgår, att medicinalstyrelsen
äger förordna, att legitimerad läkare skall undergå läkarundersökning,
därest grundad anledning föreligger till antagande, att han på grund av
sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet, orsakad av missbruk
av alkohol, morfin eller dylikt medel, är ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten.
Medicinalstyrelsen äger däremot icke motsvarande befogenhet såvitt
angår apoteksinnehavare och farmacevter. Styrelsen har emellertid nu framhållit,
att det i vissa fall visat sig synnerligen olämpligt, att styrelsen saknat
dylik befogenhet, samt hemställt örn erforderliga författningsändringar. Denna
hemställan har i pri neij) tillstyrkts i de i ärendet avgivna yttrandena.
Då behov av bestämmelser i ämnet synes mig föreligga, vilka bestämmelser
torde böra givas lags natur, har jag låtit utarbeta ett förslag till lag örn avstängning
i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt från tjänstgöring
å apoteksinrättning. Däri har såsom ett första stycke upptagits motsvarighet
till gällande bestämmelser om avstängning i 7 § kungörelsen den 21 augusti
1935, nr 508, ävensom i kungörelsen av samma dag, nr 509. Då emellertid
den nuvarande formuleringen av dessa bestämmelser ■—- vilken återfinnes
jämväl i 4 § första stycket i 1915 års lag — i vissa fall givit anledning till
felaktig tolkning, synes ändring därav böra vidtagas. Jag anser dock, att
ändringen icke bör inskränkas till en jämkning av formuleringen utan att
saklig ändring bör göras av sådan innebörd, att avstängning från tjänstgöring
skall äga rum — förutom vid sinnessjukdom — vid varje rubbning i själstillståndet,
på grund varav apoteksinnehavare eller å apoteksinrättning an
-
Utskottet.
6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 24.
ställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat blivit ur stånd att nöjaktigt
tjänstgöra, och icke, såsom nu är fallet, blott vid sådan rubbning i
själstillståndet, som orsakats av missbruk av alkohol, morfin eller dylikt
medel. För att åstadkomma bättre kontroll har vidare den ändringen vidtagits,
att den avstängde, örn han vill visa, att han åter är i stånd att tjänstgöra, skall
styrka detta »inför styrelsen», d. v. s. med av medicinalstyrelsen godtagbar
bevisning; för närvarande föreskrives endast, att bestyrkandet skall ske »med
läkarintyg». Det må anmärkas, att nu ifrågavarande stycke givits sådan
formulering, att apoteksinnehavare avstänges icke endast från utövande av
föreståndarskap utan över huvud från rätt att tjänstgöra å apoteksinrättning.
I ett andra stycke i nu ifrågavarande lagförslag har därefter, i nära anslutning
till föreskrifterna i 4 § andra stycket i 1915 års lag, stadgats befogenhet för
medicinalstyrelsen att i vissa fall föranstalta örn läkarundersökning för utrönande
av sinnesbeskaffenheten hos apoteksinnehavare eller farmacevt. —
Kungörelsen den 21 augusti 1935, nr 509, synes böra upphävas genom den
nya lagen. Erforderlig ändring av 7 § kungörelsen av nyssnämnda dag, nr
508, torde böra vidtagas i administrativ ordning.
I förevarande sammanhang har, för att vinna likformighet, ändring vidtagits
i 4 § första stycket av 1915 års lag. I denna lag hava vidare verkställts
vissa av nytillkommen lagstiftning föranledda, i huvudsak formella
jämkningar.»
I 3 och 5 §§ i det genom propositionen framlagda förslaget till lag angående
ändring i 1915 års lag har vidare, i anslutning till lagstiftningen örn sterilisering,
vidtagits ändring av innebörd, att uppräkningen av lagrum fullständigats
genom omnämnande av 8 § lagen örn sterilisering.
Utskottet har vid sin granskning av de genom propositionen framlagda lagförslagen
icke funnit anledning till erinran mot desamma. Utskottet får alltså
hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 15 maj 1941.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Hagman, Tamm, Löfvander, Olof
Carlsson, Sten, Näslund och Gustaf Elofsson;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson,
herrar Olovson i Västerås, Hallagård, Holm*), fru Johansson och herr Larsson i
Östersund.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.