Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1941 kl. 7 f. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ändring i vissa
delar av förordningen den 17 april 1940 (nr 223)
om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring
m.m. (krigsfamiljebidrags för ordning en) m. m.
dels ock motioner i ämnet.
Genom en den 7 mars 1941 dagtecknad proposition, nr 137, har Kungl.
Maj:!, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 17 april
1940 (nr 223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m.
(krigsfamiljebidragsförordningen);
2) förordning örn provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen
den 17 april 1940 (nr 223); och
3) förordning örn provisorisk höjning av familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen
den 17 maj 1940 (nr 422);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Propositionen har, såvitt angår förslagen till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den 17 april 1940 (nr 223) örn familjebidrag åt
värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen)
samt till förordning örn provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen
den 17 april 1940 (nr 223) hänvisats till behandling
av lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen
hänvisats till statsutskottet.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft
dels en före propositionens avlämnande inom andra kammaren väckt motion,
nr 147, av fröken Hesselgren dels ock tre i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen motionen nr 19G i första kammaren av herr Torsten Ström
m. fl samt motionerna i andra kammaren nr 265 av herr Persson i Tidaholm
och fru Johansson samt nr 268 av herr Senander m. fl., i vad dessa motioner
angå sistnämnda författningsförslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. ‘Jard. Nr 16.
941 41
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
I motionerna I: 196 och II: 265, vilka äro likalydande, hemställes, att riksdagen
må med bifall till Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk höjning
av familjepenning och familjebidrag m. m. i övrigt besluta, att höjningen
av familjebidrag till hustru (husföreståndarinna) enligt fredsfamiljebidragsförordningen
skall utgöra 50 öre samt av familjepenning och familjebidrag
för »annan familjemedlem över 16 år» enligt krigsfamiljebidragsförordningen
25 öre.
I motionen II: 268 yrkas, att familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen
den 17 april 1940 omedelbart höjes med 60 öre per dag för
hustru (husföreståndarinna), 40 öre per dag för annan familjemedlem över
16 år och 25 öre per dag för annan familjemedlem under 16 år; att familjebidrag
enligt fredsfamiljebidragsförordningen den 17 maj 1940 höjes med
95 öre, 45 öre och 25 öre för motsvarande kategorier; att dessa höjningar
utgå som särskilt dyrtidstillägg, som automatiskt inräknas i det utan behovsprövning
utgående grundbeloppet; samt att sådana bestämmelser införas i
nämnda förordningar, att dyrtidstilläggen, med ledning av Socialstyrelsens
levnadskostnadsundersökningar, för varje kvartal regleras så att bidragens
köpkraft ständigt bibehålies.
I motionen II: 147 hemställes, att riksdagen för sin del måtte antaga
följande förändrade lydelse av 3 och 4 §§ i Kungl. Maj:ts förordning örn
familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordningen)
den 17 april 1940:
3 §■
Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning
en var av följande personer, nämligen:
a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn
och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;
b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)
sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn och hans
frånskilda hustru, envar under förutsättning, att den värnpliktige är underhållsskyldig
gentemot vederbörande och vid tiden för inkallelsen i väsentlig
mån bidrog till dennes underhåll, samt de av den värnpliktiges egna syskon
under 16 år, till vilkas underhåll den värnpliktige i avliden eller arbetsoförmögen
faders eller moders ställe vid tiden för inkallelsen i väsentlig mån
bidrog;
c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige
sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under
sexton år eller av den värnpliktige i väsentlig mån försörjda egna syskon
under sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru eller moder,
att dessa äro oförmögna till arbete.
4§-
Familjepenning utgår, med iakttagande av vad i 14 § stadgas, för tryggande
av familjens uppehälle med högst så stort belopp för dag, som för en var av
nedan angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:
Andra lagutskottets utlåtande Nr |
16. |
3 |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
Ortsgrupp |
För hustru eller, där bidrag ej utgår för hustru, |
För annan |
För annan |
antingen För av den värnpliktige i väsentlig mån under- |
familjemedlem |
familjemedlem |
|
hållen moder, vilken Förestår sitt och den värnpliktiges |
över 16 år |
under 16 år |
|
gemensamma hem, eller, där bidrag utgår varken för |
än som avses |
än som avses |
|
hustru eller moder i nyss angiven ställning, för annan |
i kol. 2 |
i kol. 2 |
|
kronor |
kronor |
kronor |
|
I |
1: 75 |
1: — |
0: 70 |
II |
2: — |
1:25 |
0:80 |
lil |
2: 25 |
1:50 |
0: 90 |
Familjepenning fastställes särskilt för varje familjemedlem samt utgår
efter den ortsgrupp, till vilken den kommun är att hänföra, som enligt vad i
17 § stadgas skall utbetala beloppet. I fråga örn kommunernas hänförande
till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen örn folkpensionering verkställda
indelningen. Ort utom riket hänföres till ortsgrupp III.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen och
motionerna framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför
icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.
Inledning.
I skrivelse den 17 oktober 1940 har statens arbetsmarknadskommission
framlagt förslag till vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen den
17 april 1940 (nr 223) och krigsfamiljebidragskungörelsen den 3 maj 1940
(nr 322). Häröver hava i anledning av remiss utlåtanden avgivits av överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter, arméförvaltningens civila departement,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna
i Östergötlands län, Kristianstads län, Göteborgs och Bohus
län samt Västerbottens län. Sedermera har överbefälhavaren i yttrande den
24 februari 1941 över sociala försvarsberedskapskommitténs i det följande
omnämnda skrivelse föreslagit åtskilliga ändringar i krigsfamiljebidragslagstiftningen.
På uppdrag av chefen för försvarsdepartementet har sociala försvarsberedskapskommittén
verkställt utredning beträffande frågan örn dyrtidstilllägg
å familjebidrag enligt såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningen.
Resultatet av denna utredning har av kommittén framlagts med skrivelse
den 8 februari 1941. Efter remiss hava utlåtanden över kommitténs förslagavgivits
av överbefälhavaren, av cheferna för armén, marinen och flygvapnet,
den sistniimnde gemensamt med flygförvaltningen, samt av arméförvaltningens
civila departement, marinförvaltningen, socialstyrelsen och statens
arbetsmarknadskommission.
I sin skrivelse den 17 oktober 1940 har arbetsmarknadskommissionen
erinrat, att sociala försvarsberedskapskommittén i samband med avgivande
av sitt förslag till krigsfamiljebidragsförfattningar framhållit svårigheterna
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
att på detta område, där praktisk erfarenhet i så hög grad saknades, tillskapa
bestämmelser, som vid tillämpningen kunde visa sig i allo tillfredsställande,
och att de erfarenheter arbetsmarknadskommissionen förvärvat
under sin verksamhet såsom tillsynsmyndighet givit vid handen, att vissa
ändringar i krigsfamiljebidragsförfattningarna vore påkallade.
I det följande skall till en början redogöras för grunddragen av gällande
bestämmelser samt därefter behandlas förslagen till ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen
och till provisorisk förhöjning av familjebidragen.
Grunddragen av gällande bestämmelser.
Krigsfamiljebidragsförordningen.
Bestämmelserna i krigsfamiljebidragsförordningen äga under i förordningen
angivna förutsättningar tillämpning å värnpliktiga (1 §) samt skola
äga motsvarande tillämpning å annan personal vid krigsmakten, vilken avlönas
enligt de för värnpliktiga gällande grunder (29 §). Därmed avses,
såsom framgår av förarbetena till förordningen, i främsta rummet frivilliga.
Kretsen av familjemedlemmar, för vilka familjebidrag kan utgå, utgöres
i första hand av den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever,
samt hans barn och adoptivbarn under 16 år, som äro under hans vårdnad
(3 § a)). Vidare räknas till familjekretsen den värnpliktiges hustru, barn
och adoptivbarn i andra fall, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn
och adoptivbarn samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning,
att den värnpliktige är underliållsskyldig gentemot vederbörande och vid
tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll (3 § b)).
Såsom bidragsberättigad ifrågakommer slutligen under vissa förutsättningar
den värnpliktiges husföreståndarinna (3 § c)).
Av krigsfamiljebidrag finnas fyra former: familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag och sjukbidrag. Familjepenning utgår med högst så stort
belopp för dag, som angives i följande tariff:
1 |
2 |
3 |
4 |
Ortsgrupp |
För hustru eller, |
För annan kronor |
För annan kronor |
i............ |
1:75 |
1: — |
0:70 |
ii............ |
2: — |
1:25 |
0:80 |
in............ |
2:25 |
1:50 |
0:90 |
För den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt för hans
barn och adoptivbarn under 16 år, som äro under hans vårdnad, utgår ett
visst grundbelopp av familjepenningen utan behovsprövning. Grundbeloppet
utgör för hustru en krona och för barn 40 öre. I övrigt utgår familjebidrag
efter behovsprövning. Bostadsbidrag och sjukbidrag äro icke maximerade,
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. 5
varemot för näringsbidrag stadgats ett maximum av 200 eller undantagsvis
300 kronor i månaden. Beträffande krigsfamiljebidragens bekostande gäller
den principen, att belopp, som utgå utan behovsprövning, i sin helhet bekostas
av staten, under det att av återstoden vederbörande kommun bekostar
Vio och staten resten.
Förslag till ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen.
Familjebidrag: åt underbefäl i reserven.
Krigsfamiljebidragsförordningen är, såsom framgår av det förut anförda,
i princip icke tillämplig på krigsmaktens reservpersonal, vilken räknas till
den fast anställda personalen och i stort sett avlönas efter samma grunder
som personalen på aktiv stat. Bland reservpersonalen intager underbefälet
i reserven en mellanställning, i det att enligt § 1 mom. 2 inskrivningsförordningen
den 18 december 1936 (nr 643) denna personalkategori vid tilllämpning
av värnpliktslagens och inskrivningsförordningens bestämmelser
likställes med värnpliktiga. I propositionen med förslag till krigsfamiljebidragsförordning
(L 1940: 93) yttrade departementschefen, att sociala försvarsberedskapskommittén
torde hava avsett, att de föreslagna bestämmelserna
skulle gälla endast beträffande personal, som avlönades såsom värnpliktiga,
och att denna begränsning torde böra upprätthållas, även örn vissa skäl
kunde anföras för att under lagstiftningen inbegripa även underbefäl i
reserven.
I sin skrivelse den 17 oktober 1940 har arbetsmarknadskommissionen —
under framhållande av att frågan örn familjebidrag åt underbefäl i reserven
numera torde ha kommit i ett annat läge — anfört bland annat följande:
I förordningen den 31 augusti 1940 örn värnpliktslån (nr 824), vilken
förordning i viss mån kan anses som en parallellförfattning till krigsfamiljebidragsförordningen,
har begränsningen till personal, vilken avlönas såsom
värnpliktiga, icke upprätthållits, utan Kungl. Maj:t har i 1 § erhållit bemyndigande
förordna, att bestämmelserna i förordningen örn värnpliktslån
skola äga tillämpning jämväl å annan personal, som tjänstgjort vid krigsmakten
under tid, då värnpliktiga varit inkallade enligt § 28 mom. 1 eller
§ 36 mom. 2 värnpliktslagen. Bestämmelsen tillkom under utskottsbehandlingen
i riksdagen och motiverades bland annat av hänsyn just till underbefäl
i reserven. Kungl. Maj:t har i kungörelse den 31 augusti 1940 (nr 825)
funnit gott förordna, att bestämmelserna i förordningen örn värnpliktslån
tills vidare skola äga tillämpning jämväl å underbefäl i reserven, som tjänstgjort
vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga jämlikt nyssnämnda lagrum
i värnpliktslagen varit inkallade till värnpliktstjänstgöring.-----
Underbefäl i arméns reserver hava i fredstid icke samma tjänstgöringsskyldighet
som i reserven anställda officerare, underofficerare, flaggkorpraler
m. fl. och åtnjuta ej heller pension på grund av reservanställningen. De
intaga därför en särställning bland reservpersonalen.
Med hänsyn till vad som sålunda gäller i fråga om tjänstgöringsskyldighet
i fredstid för underbefäl i arméns reserver torde sådana beställningshavare
lika litet som värnpliktiga ordna sina förhållanden med hänsyn tagen till
eventuellt mellankommande militärtjänstgöring, men därför kan också sådan
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
tjänstgöring innebära lika stort avbräck i deras normala verksamhet som
för värnpliktiga.
Följande exempel, som avser furir i reserven med en tjänstetid enligt
manskapsavlöningsreglementet av sex år och med familj, vilken består av
hustru och tre barn, belyser närmare innebörden av nu gällande bestämmelser.
Furir i reserven |
Såsom värnpliktig |
|||
å billigaste |
i Sthlm |
å billigaste |
i Sthlm |
|
Månadslön ................. |
155: -69: — |
30:- |
30:- |
|
Hyres- och ortstillägg ........ Rörligt tillägg (15 %)................... |
21: — |
|||
Terminslön (efter 42 dagar)........... Familj epenning............ Bostadsbidrag (= liela hyran, exempelvis)...... |
39: — |
75: -115:50 30: — |
75:-148: 50 |
|
Summa för månad |
237: 65 |
292: 85 |
250: 50 |
353: 50 |
Kommissionen bär sålunda funnit uppgifterna därom, att underbefäl i
arméns reserver i vissa fall bliva sämre ställda än värnpliktiga, vilka komma
i åtnjutande familjebidrag, vara riktiga. Sämre ställd blir ett reservunderbefäl,
som har stor familj och en hyresutgift större än beloppet av det hyres-
och ortstillägg, som enligt gällande manskapsavlöningsreglemente tillkommer
vissa gifta beställningshavare.
För marinens del synes sådant förhållande icke — annat än rent undantagsvis
— uppkomma, enär marinens reserver av manskap, vilka allenast
utgöras av flaggkorpraler, helt äro avlönade efter samma lönesystem som
officerare och underofficerare. Vid flygvapnet saknas ännu reserv av manskap.
Den företagna utredningen har alltså givit vid handen, att behov av
familjebidrag för närvarande föreligger endast beträffande underbefäl i arméns
reserver. Då det emellertid är möjligt, att dylikt behov kan uppkomma
i fråga örn andra personalgrupper, synes det vara lämpligast att Kungl.
Måj:t på sätt som skett beträffande värnpliktslån — erhåller mera generellt
bemyndigande att utsträcka krigsfamiljebidragsförordningens tillämplighet
till annan personal än värnpliktiga, under förutsättning att personalen
ifråga tjänstgjort vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga varit inkallade
enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen. Då behov i vissa
hithörande fall föreligger av inskränkningar i rätten att erhålla familjebidrag,
bör Kungl. Maj:t tillika erhålla befogenhet att meddela föreskrifter härom.
Kommissionen har föreslagit, att de ifrågavarande bestämmelserna införas
i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen.
Kommissionen har tillika överlämnat förslag till kungörelse angående utsträckt
tillämpning av kiägsfamiljebidragsförordningen. Denna utsträckta
tillämpning föreslås skola för närvarande gälla endast underbefäl i arméns
reserver. I kungörelseförslaget ha införts bestämmelser örn modifikation i
krigsfamiljebidragsförordningens stadganden i två hänseenden: dels har —
i enlighet med vad i 13 § krigsfamiljebidragskungörelsen skett i fråga örn
värnpliktig, vilken under tjänstgöringen äger åtnjuta avlöning, som utgår
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
av statsmedel eller med statsbidrag — föreskrivits, att familjepenningen i
sin helhet skall utgå efter behovsprövning, dels har stadgats, att vid prövning
av behov av familjebidrag till underbefäl i arméns reserver hänsyn
bör tagas jämväl till den del av vederbörandes krigslön, som utgår i form
av månadslön.
Utvidgning av kretsen av bidragsberät
tigade
familjemedlemmar.
Frågan örn en utvidgning av kretsen av bidragsberättigade familjemedlemmar
har upptagits av såväl arbetsmarknadskommissionen som överbefälhavaren.
Arbetsmarknadskommissionen har härom anfört i sin skrivelse den
17 oktober 1940:
Enligt 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen är förutsättningen för att
där omförmäld person skall kunna anses såsom familjemedlem i förordningens
mening, att den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig mån bidrog
till hans underhåll. Härigenom uteslutes möjligheten att erhålla familjebidrag
för dylik person i de fall, då underhållsskyldighet inträtt först efter
inkallelsen, vare sig detta beror på att personen ifråga blivit född först
efter inkallelsen eller behov av underhåll uppstått, sedan inkallelsen ägde
rum. En värnpliktig har t. ex. icke vid tiden för inkallelsen bidragit till
sina föräldrars underhåll, enär behov då icke förelegat, men under den
värnpliktiges militärtjänstgöring uppstår underhållsbehov för modern till
följd av att den värnpliktiges fader, som dittills försörjt modern, avlider.
Det synes rimligt, att familjepenning i dylikt fall skall kunna beviljas, örn
det kan anses sannolikt, att den värnpliktige skulle lia fullgjort sin underhållsskyldighet
gentemot modern örn han icke varit inkallad. Aven gentemot
andra i 3 § b) nämnda personer kan underhållskyldighet ha uppkommit
först efter inkallelsen genom att behov av underhåll icke förelegat vid tiden
för denna. . . .. .
Yad nu sagts synes motivera, att till 3 § b) göres ett tillägg av innehåll,
att de i momentet angivna personerna i fall, där underhållsskyldighet inträtt
först efter inkallelsen, skola anses som familjemedlemmar,, därest antagas
kan, att den värnpliktige skulle ha i väsentlig mån bidragit till deras
underhåll, örn inkallelsen icke mellankommit. .
Motsvarande ändring bör göras även i 5 § andra stycket, där sista meningen
föreslås ändrad på följande sätt: »För familjemedlem, som avses i
3 § b), må ej fastställas högre belopp än som motsvarar värdet av den
värnpliktiges bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll vid tiden
för inkallelsen, eller, där underhållsskyldigheten inträtt senare, av det underhållsbidrag,
som den värnpliktige skäligen kan antagas skola hava lämnat,
därest inkallelsen ej mellankommit.»
Överbefälhavaren har i sitt utlåtande den 24 februari 1941 anfört, att en
utsträckning av begreppet »annan familjemedlem» syntes honom vara behjärtansvärt
dels beträffande fosterbarn och fosterföräldrar i de fall, då formell
adoption icke ägt rum, och dels beträffande sjuk broder eller syster,
för vilken den värnpliktige åtagit sig och uppfyllde försörjningsplikt.
Begravningsbidrag.
Därest viirnpliktig avlider till följd av skada eller sjukdom, som kan antagas
äga samband med den militära tjänstgöringen, utgår begravningshjälp
0 Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
enligt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Om
däremot någon av den värnpliktiges närmaste anhöriga, för vilken han åtnjuter
familjebidrag, avlider, kan den värnpliktige icke enligt gällande bestämmelser
erhålla något bidrag till kostnaden för begravningen. Arbetsmarknadskommissionen
har i sin ovan nämnda skrivelse den 17 oktober 1940
föreslagit införande av ett särskilt begravningsbidrag för den värnpliktiges
närmaste anhöriga. Härom har kommissionen anfört följande:
Behov av begravningsbidrag föreligger främst beträffande de familjemedlemmar,
som omförmäles i 3 § a) krigsfamiljebidragsförordningen. På grund
av det nära familjebandet framstår ett bidrag vid sådan familjemedlems frånfälle
såsom val motiverat. Särskild behovsprövning torde med hänsyn till bidragets
art böra undvikas. Het torde vara tillräckligt att stadga, att begravningsbidrag
må utgå för familjemedlem av nu ifrågavarande kategori, därest
för familjemedlemmen vid tiden för dödsfallet utgick familjepenning utöver
grundbelopp. Den behovsprövning, som skett i sammanhang med familjepenningens
beviljande kommer då att avse även begravningsbidraget.
Aven i fråga örn familjemedlemmar, som omnämnas i 3 § b) krigsfamiljebidragsförordningen,
kunna fall förekomma, då det kunde synas skäligt, att
begravningsbidrag utginge, exempelvis i fråga örn barn över 16 år och i fråga
örn föräldrar. I andra dylika fall framstår begravningsbidrag såsom mindre
motiverat. . Emellertid torde det icke vara lämpligt att för detta ändamål
bryta ut vissa av de familjemedlemmar, som avses i 3 § b). Därtill kommer,
att i fråga örn dessa en förnyad behovsprövning i varje fall bleve erforderlig
särskilt med hänsyn därtill, att familjepenning kan hava beviljats med
belopp, som undergått reduktion, därför att den värnpliktige tidigare endast
1 ^ begränsad utsträckning bidragit till familjemedlemmens underhåll. En
sådan förnyad behovsprövning anser kommissionen, såsom ovan nämnts,
böra undvikas. Kommissionen har därför stannat vid att inskränka begravningsbidraget
till att gälla familjemedlemmar, som avses i 3 § a). I detta
sammanhang kan erinras därom, att sistnämnda familjemedlemmar ställts i
särklass i Kungl, kungörelsen den 23 juli 1940 (nr 730) med provisoriska
bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av
kroppsskada.
Vad angår bidragets storlek vill kommissionen föreslå att detta bestämmes
till 150 kronor för hustru samt till 100 kronor för barn eller adoptivbarn.
Med ett dylikt, bidrag torde de nödvändigaste kostnaderna komma att täckas.
En differentiering efter dyrortsgrupperingen synes icke motiverad, då kostnader
av här ifrågavarande art icke följa denna.
Bestämmelserna om begravningsbidrag skulle enligt arbetsmarknadskommissionens
förslag under en särskild rubrik, »Örn begravningsbidrag», införas
såsom en ny paragraf, 15 a §, i krigsfamiljebidragsförordningen. Vidare
skulle uppräkningen i 2 § andra stycket av bidragsformerna fullständigas
med begravningsbidrag.
Jämkningar och förtydliganden i krigsfara]
Ijebidragsförordningen.
I fråga om behovsprövningen stadgas i 5 § tredje stycket sista punkten
krigsfamiljebidragsförordningen, att Konungen må, när skäl därtill äro, föreskriva,
att vid prövning av behov av familjepenning hänsyn icke skall tagas
9
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
till viss del av inkomst av sådan anställning, som den värnpliktige under
tjänstgöringen äger bibehålla. Enligt 7 § tredje stycket gäller motsvarande
med avseende å bostadsbidrag. Sådan föreskrift, som avses i dessa paragrafer,
har icke meddelats av Konungen.
Överbefälhavaren har i sitt yttrande den 24 februari 1941 anfört, att, därest
bestämmelser av ifrågavarande slag utfärdades, en värnpliktig skulle kunna
åtnjuta en del av sin lön från arbetsgivaren (understöd från fackförening o. d.)
och likväl få oavkortat familjebidrag. Gällande bestämmelser hade tolkats
olika av familjebidragsnämnderna, och det syntes därför överbefälhavaren
önskvärt, att föreskrifter utfärdades för att enhetligt reglera detta förhållande.
Beträffande bestämmelserna örn bostadsbidrag har arbetsmarknadskommissionen
i yttrande den 13 februari 1941 över sociala försvarsberedskapskommitténs
förslag beträffande dyrtidstillägg å familjebidrag anfört följande:
Enligt stadgande i 7 § krigsfamiljebidragsförordningen må under vissa
förutsättningar bostadsbidrag tillerkännas värnpliktig för bestridande av utgifter
för bostad åt en eller flera familjemedlemmar, nied vilka den värnpliktige
vid tiden för inkallelsen sammanbodde. Detta stadgande innebär, att
en värnpliktig som efter inställelsen till militärtjänstgöringen ingår äktenskap
och i samband därmed förskaffar sig familjebostad för sitt och sin hustrus
behov icke kan komma i åtnjutande av bostadsbidrag. Vissa fall hava förekommit,
då den värnpliktige redan före inkallelsen förhyrt familjebostaden
för att i samband med äktenskapets ingående taga densamma i anspråk.
Det kan icke vara någon tvekan örn, att det står i överensstämmelse med
krigsfamiljebidragsförordningens syfte, att den värnpliktige i dylikt fall också
får komma i åtnjutande av bostadsbidrag för att trygga tillgången på familjebostad
flir hustrun, ehuru han icke disponerade familjebostad vid tidpunkten
för militärtjänstgöringens början. —-------— ------
I tredje stycket samma paragraf stadgas beträffande behovsprövningen
i fråga örn bostadsbidrag, bland annat, att hänsyn skall tagas till den värnpliktiges
månadslön enligt krigsavlöningsreglementet i det fall, att bostaden
uppenbarligen överstiger den värnpliktiges behov.
För att detta stadgande skall kunna tillämpas fordras, att familjebidragsnämnderna
underrättas av de militära myndigheterna, då en värnpliktig,
efter det ansökan örn familjebidrag ingivits, konstitueras till högre grad.
Erfarenheten har emellertid givit vid handen, att dylika uppgifter i mycket
ringa utsträckning översändas till familjebidragsnämnderna. Vid av kommissionen
gjorda undersökningar har det visat sig, att det vid större förband
är praktiskt taget ogörligt att hålla familj ebidragsnämnderna underrättade
örn meddelade konstitueringar, och man har i åsyftade fall helt åsidosatt
behovet hos familj ebidragsnämnderna att för ifrågavarande stadgandes tilllämpning
äga kännedom om förändringar i krigslönen, som följer av konstituering
till högre grad.
Med hänsyn till dessa förhållanden och enär stadgandet synes vara av
mycket ringa betydelse för att nedbringa kostnaderna för bostadsbidrag enligt
krigsfamiljebidragsförordningen, synes det kommissionen att stadgandet
bör utgå. Härigenom skulle också en önskvärd förenkling kunna vinnas.
Beträffande stadgandet örn hänsynstagande till den värnpliktiges månadslön
vid bestämmande av bostadsbidrag har överbefälhavaren i sitt yttrande
den 24 februari 1941 framställt erinringar av enahanda innebörd som de av
arbetsmarknadskommissionen framförda.
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
Beträffande förutsättningarna för beviljande av sjukbidrag har
arbetsmarknadskommissionen i sin skrivelse den 17 oktober 1940 anfört följande:
I andra punkten i 14 § krigsfamiljebidragsförordingen föreskrives, att vid
valet mellan de bidragsformer, som kunna ifrågakomma, näringsbidrag skall
äga företräde, örn förutsättningar för beviljande av dylikt bidrag äro för
handen. Av en jämförelse med 15 § framgår, att denna bestämmelse gäller
även vid val mellan näringsbidrag och sjukbidrag. Detta är i vissa fall
olämpligt. Det förefaller t. ex. omotiverat, att örn en rörelseidkares familj
även under familjeförsörjarens militärtjänstgöring kan erhålla sitt uppehälle
av rörelsen utan näringsbidrag, så länge icke extraordinära utgifter tillkomma,
näringsbidrag skall behöva beviljas för det fall att en familjemedlem
drabbas av en sjukdom, som måhända är av kort varaktighet men är förbunden
med sådana kostnader, att den värnpliktige icke förmår bära dem.
Här förefaller det rimligast att sjukbidrag beviljas. Nämnda olägenhet synes
kunna övervinnas, därest sista punkten i 14 § erhåller följande formulering:
»Vid valet mellan etc. — — — äga företräde framför familjepenniner och
bostadsbidrag.»
Den nuvarande lydelsen av 15 § medgiver beviljande av sjukbidrag även
i sådana fall, då den värnpliktige vid inkallelsen bidrog till vederbörande
familjemedlems underhåll allenast med vissa genom dom eller avtal bestämda
belopp. Det synes emellertid ganska oberättigat, att sjukbidrag i
sådant fall skall utgå, för den händelse skäl icke föreligger till antagande
att den värnpliktige under vanliga förhållanden skulle ha bestritt utgiften.
Beviljande av sjukbidrag i nu omförmälda fall ter sig så mycket mera anmärkningsvärt,
som stadgandet i 5 § medför, att örn exempelvis det avtalade
eller i dom fastställda underhållet utgör 20 kronor, men den värnpliktige
vid tiden för inkallelsen bidrog med allenast 15 kronor, familjepenning kan
beviljas med högst det senare beloppet. Det synes därför önskvärt att i
15 § föreskrives, att sjukbidrag må utgå allenast i den mån skäl föreligger
till antagande att den värnpliktige, därest inkallelse ej mellankommit, skulle
lia bestritt eller bidragit till de kostnader, varom fråga är. Föreskriften
synes dock böra gälla endast sådana familjemedlemmar, som omförmälas i
3 § b) och c) krigsfamiljebidragsförordniDgen.
Departementschefen.
Vid tillkomsten av krigsfamiljebidragsförordningen framhölls svårigheten
att i avsaknad av praktiska erfarenheter på detta område tillskapa bestämmelser,
som vid tillämpning visade sig i allo tillfredsställande. Arbetsmarknadskommissionen,
vilken är tillsynsmyndighet enligt krigsfamiljebidragsförordningen,
har funnit tiden vara inne att göra en översyn av förordningen.
Resultatet av denna översyn berör icke förordningens huvudprinciper, utan
kommissionens förslag innebär, att vissa utvidgningar, jämkningar och förtydliganden
skola vidtagas. Sålunda föreslås till en början, att familjebidrag
skall kunna tillerkännas även underbefäl i reserven. Detta skulle möjliggöras
genom intagande i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen av ett generellt bemyndigande
för Konungen att meddela föreskrift örn förordningens tillämpning —
med de inskränkningar Konungen funne påkallade — även å annan personal
vid krigsmakten än värnpliktiga. Sådan föreskrift borde enligt kommissionens
förslag därefter meddelas med avseende å underbefäl i arméns reserver, däremot
icke för flaggkorpraler och högbåtsmän, vilka avlönas efter samma
11
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
grunder som underofficerare (underbefäl i flygvapnets reserv finnes icke). Vid
tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningens bestämmelser å underbefäl
skulle familj epenning i sin helhet utgå efter behovsprövning och hänsyn därvid
tagas även till vederbörandes månadslön.
Förevarande fråga var föremål för övervägande, då proposition beslöts
rörande krigsfamiljebidragen. Jag ansåg mig då — under framhållande av
att skäl kunde anföras även för den motsatta ståndpunkten — icke böra bryta
den principiella skiljelinje, som i krigsavlöningsreglementet dragits mellan de
vid krigsmakten fast anställda och de värnpliktiga. På riksdagens initiativ har
ett avsteg från denna principståndpunkt gjorts i fråga örn värnpliktslånen,
vilka även kunna tillerkännas underbefäl i reserven. Det kan icke förnekas,
att de mycket långvariga inkallelser, som drabbat dylikt underbefäl, tala starkt
till förmån för arbetsmarknadskommissionens förslag. Frågan kompliceras
emellertid därav, att i viss mån liknande skäl som de av kommissionen anförda
kunna åberopas till stöd för ett yrkande, att reservofficerare och reservunderofficerare
i de lägsta löneklasserna skola kunna efter behovsprövning
erhålla familjebidrag. Ehuru inkallelserna även för sistnämnda kategorier
kunna medföra svårigheter, anser jag mig dock med hänsyn till storleken av
ifrågavarande reservpersonals löneförmåner icke kunna förorda familjebidrag
för dessa personalgrupper. Emellertid måste tillses, att underbefälet icke tack
vare familjebidragen erhåller bättre förmåner än officerare och underofficerare,
och ett genomförande av det föreliggande förslaget torde därför böra förknippas
med större restriktioner än som av kommissionen förutsatts. Det kan
sålunda ifrågasättas, örn icke rätten till familjebidrag för underbefäl i reserven
bör begränsas till att avse enbart bostadsbidrag i sådana fall, då behovet med
hänsyn till den inkomstminskning inkallelsen medfört är uppenbart. Jag är
emellertid icke beredd att taga slutlig ståndpunkt till denna fråga i vidare mån
än att jag under hänvisning till det nu anförda är beredd att tillstyrka av
arbetsmarknadskommissionen föreslagen ändring i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen.
Mot arbetsmarknadskommissionens förslag till uppmjukning av bestämmelserna
i 3 § b) och 5 § andra stycket krigsfamiljebidragsförordningen
i syfte att bereda bidragsrätt även i fall, då underhållsskyldigheten
inträtt efter inkallelsen, har jag intet att erinra. Däremot synes mig
överbefälhavarens förslag att generellt utsträcka familjebegreppet till
fosterföräldrar, fosterbarn och sjuka syskon vara ägnat att ingiva betänkligheter.
Att dylika fall kunna vara mycket ömmande är obestridligt,
men uppenbarligen är risken för missbruk av en sådan möjlighet till
bidrag mycket stor. Därtill kommer att även efter en dylik utvidgning andra
lika belijärtansvärda fall komme att kvarstå såsom icke bidragsberättigade,
t. ex. då en värnpliktig försörjt minderåriga icke sjuka syskon eller far- eller
morföräldrar. Skall syftet med överbefälhavarens förslag nås, kräves alltså
en ännu vidare krets av bidragsberättigade. Men ju mera denna krets vidgas,
dess starkare garantier krävas mot missbruk. En utväg att tillskapa en i möjligaste
mån betryggande och enhetlig prövning av ansökningar om familje
-
12
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
bidrag för fjärmare anförvanter vore att anförtro prövningen åt tillsynsmyndigheten,
d. v. s. statens arbetsmarknadskommission. Av hänsyn till kommissionens
arbetsbörda finge dock en spärr i lämplig form anordnas. I sådant
hänseende torde kunna stadgas, att ansökan skall göras av vederbörande
familjebidragsnämnd. En förutsättning för bifall till ansökan bör vidare vara,
att synnerligen ömmande omständigheter i det särskilda fallet föreligga.
Därest bidragsrätten omgärdas med dessa garantier, torde det icke behöva
möta några avgörande betänkligheter att stadga, att annan anhörig till den
värnpliktige än som avses i 3 § må — utan att begränsning sker till vissa släktingar
— i bidragshänseende likställas med familjemedlem, som avses i 3 § b).
Jag förordar alltså ett stadgande av denna innebörd, vilket på grund av sin
undantagskaraktär lämpligen torde böra införas i förordningens sista avdelning,
»Särskilda bestämmelser».
Arbetsmarknadskommissionen har vidare förordat den utvidgningen av förmånerna
enligt krigsfamiljebidragsförordningen, att begravningsbidrag skulle
kunna utgå för den värnpliktiges hustru samt barn eller adoptivbarn under
16 år, dock endast därest den värnpliktige sammanlevde med hustrun respektive
hade vårdnaden örn barnen. Bidraget föreslås skola utgå automatiskt,
därest den värnpliktige vid tiden för dödsfallet åtnjöt familjepenning utöver
grundbeloppet för familjemedlemmen i fråga. Den behovsprövning, som
sker i sammanhang med familjepenningens beviljande, skulle således bli avgörande
även för rätten till begravningsbidrag. Begravningsbidraget skulle
enligt kommissionens förslag utgå med 150 kronor för hustru och 100 kronor
för barn.
För egen del finner jag förslaget örn ett begravningsbidrag för den värnpliktiges
närmaste anhöriga behjärtansvärt. Jag delar arbetsmarknadskommissionens
uppfattning, att bidraget bör utgå utan annan behovsprövning
än den, som ägde rum, då familjepenning beviljades. Då bestämmelserna om
grundbelopp icke äro tillämpliga å värnpliktiga, vilka under tjänstgöringen
åtnjuta civil avlöning av statsmedel eller med statsbidrag, bör rätt till begravningsbidrag
knytas till det faktum, att den värnpliktige för familjemedlemmen
uppbar familjepenning, som helt eller delvis utgick efter behovsprövning. I
fråga om de föreslagna beloppen har erinrats, att dessa syntes otillräckliga.
Bestämmelserna äro emellertid avsedda att gälla även under krigstid, och
jag anser mig med hänsyn därtill icke kunna förorda bidrag med högre belopp
än kommissionen föreslagit. Från åtskilliga håll har ifrågasatts en utvidgning
av rätten till begravningsbidrag, i huvudsak så, att dylikt bidrag skulle efter
behovsprövning kunna utgå även för anförvanter tillhörande den fjärmare
kretsen av familjebidragsberättigade. Särskilt har framhållits önskvärdheten
av bidrag för den värnpliktiges barn över 16 år samt föräldrar. Även här måste
jag emellertid ställa mig betänksam gentemot en utvidgning av de föreslagna
förmånerna, i synnerhet som därigenom svårligen skulle kunna undvikas en
övervältring på staten av utgifter, som även under normala förhållanden skulle
bekostats av andra än den värnpliktige. Jag ansluter mig således i fråga örn
begravningsbidraget i sak helt till arbetsmarknadskommissionens förslag.
13
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
I samband med de föreslagna ändringarna i krigsfamiljebidragsförordningen,
som huvudsakligen ha karaktär av jämkningar och förtydliganden,
må beröras överbefälhavarens förslag örn utfärdande av bestämmelser jämlikt
5 § tredje stycket. Jag är visserligen icke beredd att nu taga ställning till
detta förslag, men det kan ifrågasättas, örn stadgandet, därest tillämpning
av detsamma finnes böra äga rum, tillfullo motsvarar sitt syfte. Stadgandet
tager nämligen endast sikte på inkomst av civil anställning, som den värnpliktige
under tjänstgöringen äger bibehålla; däremot tages icke hänsyn till
understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas den värnpliktige eller
hans familj av annan än arbetsgivaren. Ett praktiskt exempel härpå utgör
det av överbefälhavaren berörda fallet, att understöd utgår från fackförening.
Då det synes lämpligt att i detta sammanhang komplettera stadgandet i 5 §
tredje stycket i nu berörda hänseende, föreslår jag ett tillägg, som med bibehållen
lön jämställer understöd i anledning av tjänstgöringen.
Beträffande bestämmelserna örn bostadsbidrag i 7 § ha framställts åtskilliga
ändringsförslag. Yad som anförts i fråga örn eftergift av kravet på
att den värnpliktige vid tiden för inkallelsen skall ha sammanbott med den
eller de familjemedlemmar, för vilka bostaden är avsedd, är jag beredd att
tillmötesgå, då fråga är örn den närmaste familjekretsen (de i 3 § a) nämnda)
och bostaden är avsedd för såväl hustru som barn. I dessa fall synes det
skäligt, att bostadsbidrag utgår, även örn äktenskapet ingåtts eller bostaden
förhyrts efter inkallelsen. För övriga familjemedlemmar bör däremot kravet
på sammanboende vid tiden för inkallelsen upprätthållas. Vidare har jag
ansett mig böra biträda den av såväl arbetsmarknadskommissionen som överbefälhavaren
påyrkade ändringen i 7 § tredje stycket av innebörd, att hänsyn
i intet fall bör tagas till värnpliktigs månadslön vid bostadsbidragets bestämmande.
Mot arbetsmarknadskommissionens förslag till uppmjukning av stadgandet
i 14 § krigsfamiljebidragsförordningen om företrädet mellan olika bidragsformer
och till ändring av 15 § samma förordning i syfte att inskränka rätten
till sjukbidrag i vissa fall har jag intet att erinra.
Förslag till provisorisk höjning av familjebidragen.
Med förenämnda skrivelse den 8 februari 1941 har sociala försvhrsberedskapskommittén
framlagt förslag till författningar örn provisorisk höjning av
familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen och familjebidrag enligt
fredsfamiljebidragsförordningen. Såsom motivering till dessa förslag har
kommissionen anfört följande:
Sedan april 1940, då krigsfamiljebidragsf härdningen utfärdades, har det
på 1935 års priser baserade levnadskostnadstalet stigit med 11 enheter,
vilket motsvarar en ökning av levnadskostnaderna med 9 procent. Det kan
visserligen förefalla tveksamt, om en indexhöjning av denna storleksordning
bör föranleda höjning av bidragsbeloppen, men övervägande skäl tala enligt
kommitténs mening för en sådan höjning. Det må sålunda framhållas, att
14 Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
indexhöjningen sedan den 3 september 1939, då kommittén framlade förslag
till de sedermera av statsmakterna godtagna bidragstarifferna, utgör inemot
20 procent. Uppenbart är, att bidrag, vilka av statsfinansiella skäl måste begränsas
i så hög grad, som fallet varit med krigsfamiljebidragen, icke inrymma
någon nämnvärd marginal för ändringar i prisnivån. Visserligen behöver
ökningen av bostads- och bränslekostnaderna samt kostnaderna för sjukvård
icke tagas i betraktande, då bostads- och sjukbidragen icke äro maximerade,
men det torde icke vara tvivel underkastat, att ökningen av övriga levnadskostnader,
framför allt utgifterna för livsmedel, är mycket kännbar för de
inkallades familjer. Då kommittén icke ansett sig kunna föreslå högre
terminslön för det stora flertalet av de till beredskapstjänst inkallade,
ligger häri ett ytterligare skäl för att genomföra någon förbättring i
fråga örn familjebidragen. Då den rådande krisen snarast torde innebära
en tendens till utjämning av prisskillnaderna mellan dyrorterna, torde höjning
av familjepenningen böra ske med ett för alla dyrorter lika belopp. För
hustru (husföreståndarinna) torde höjningen av bidragsmaximum kunna bestämmas
till 25 öre, motsvarande en genomsnittlig förhöjning av bidraget med
12 procent. Beträffande kategorien »annan familjemedlem över 16 år» (föräldrar,
frånskild hustru, utomäktenskapliga barn m. fl.) gör sig den synpunkten
gällande, att familjemedlem ofta icke bor tillsammans med den värnpliktige
och därför ej har någon fördel av bostadsbidraget. Detta talar för en relativt
sett större ökning av maximum i dessa fall. Med hänsyn härtill föreslår
kommittén även i dessa fall en ökning med 25 öre eller med i medeltal 20
procent. Då krisen torde i särskilt hög grad drabba de familjer, varest barn
finnas, föreslår kommittén, att för »annan familjemedlem under 16 år» tilllägget
bestämmes till 15 öre, motsvarande i genomsnitt omkring 19 procents
höjning. Det synes önskvärt, att den ifrågasatta höjningen i främsta rummet
drabbar staten, och grundbeloppen torde därför böra höjas i lika mån som
bidragens maxima. Någon ändring i den för näringsbidraget stadgade maximeringen
anser kommittén däremot icke för närvarande erforderlig.
I fråga örn storleken av höjningen av familjepenningens maximum enligt
krigsfamiljebidragsförordningen har socialstyrelsen uttalat följande:
Tillägget för hustru synes vara lämpligt avvägt. Det må nämligen beaktas,
att de värnpliktigas familjer lika litet som övriga medborgare böra kunna
hävda någon rätt till full kompensation för den inträdda prisstegringen.
Däremot kan någon berättigad invändning ej riktas mot att en jämförelsevis
hög bidragsförhöjning beräknas för barnen Erfarenheten giver vid handen,
vilket även understrykes av kommittén, att barnens försörjning under ett
krisläge som det nuvarande bereder särskilt stora svårigheter.'' Styrelsen
finner det därför behjärtansvärt, att familjer med barn på angivet sätt tilldelas
förjiållandevis högre bidrag. Å andra sidan synes tillägget för kategorien
»annan familjemedlem över 16 år» vara väl högt tilltaget enligt förslaget.
Det anföres, att sådana familjemedlemmar ofta icke sammanbo med den
värnpliktige och därför icke ha någon fördel av det särskilda bostadsbidraget,
vilken omständighet ansetts tala för en relativt sett större ökning av maximum
i dylika fall. Detta skäl förefaller emellertid knappast bärande, främst på
den grund att någon höjning av bostadskostnaderna i hyreslägenheter hitintills
i stort sett icke förekommit i annan mån än i fråga om de speciella utgifterna
för bostädernas uppvärmning. Med hänsyn härtill svnes den procentuella
höjningen av bidragsmaximum för nu ifrågavarande grupp icke
böra överstiga den för hustru beräknade (12.5 %), vilket skulle innebära en
nedsättning av dyrtidstillägget i detta fall från föreslagna 25 öre till ungefär
15 öre. Styrelsen förordar alltså, att tillägget för »annan familjemedlem
över 16 år» bestämmes till sistnämnda belopp.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
15
Departementschefen.
Sociala försvarsberedskapskommitténs förslag att med anledning av rådande
dyrtid provisoriskt höja familjebidragen enligt såväl krigsfamiljebidragsförordningen
som fredsfamiljebidragsförordningen har vunnit anslutning i de avgivna
utlåtandena. Även för egen del anser jag, att en sådan höjning bör
komma till stånd. På sätt föreslagits torde höjningen av krigsfamiljebidragen
kunna begränsas till den relativt snävt maximerade familjepenningen; beträffande
näringsbidraget torde däremot icke för närvarande någon höjning vara
erforderlig. Körande höjningarnas storlek har socialstyrelsen anmält en från
kommittéförslaget avvikande mening. Socialstyrelsen har sålunda gjort gällande,
att kommittén vid bestämmandet av familjepenning för »annan familjemedlem
över 16 år» — den värnpliktiges barn över 16 år, föräldrar, frånskilda
hustru, utomäktenskapliga barn med flera — samt vid fastställandet av fredsfamiljebidragen
för hustru (husföreståndarinna) ävensom för nyssnämnda
kategori överskattat ökningen av bostadskostnaderna såtillvida, att det i
huvudsak endast vore bränslekostnaderna, som hitintills under krisen uppvisat
påtaglig stegring. Det förefaller, som örn detta påpekande vore i huvudsak
befogat, och jag anser mig därför böra biträda socialstyrelsens förslag till
jämkning av de av kommittén förordade maximibeloppen. Jag tillstyrker således
en höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen
med 25 öre för hustru (husföreståndarinna) och med 15 öre för annan familjemedlem.
Utskottet.
Genom förevarande proposition framläggas bland annat vissa förslag till
ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen. Förslagen äro huvudsakligen
föranledda av erfarenheter, som förvärvats under författningens tillämpnings tid.
I syfte att familjebidrag skall kunna tillerkännas underbefäl i reserven
föreslås sålunda en ändring i 1 §. Genom ändringen i 2 § samt införande i
förordningen av en ny paragraf, kallad 15 a §, tillkommer begravningsbidrag
såsom en ny form av familjebidrag. Ändringarna i 3 § och 5 § andra stycket
åsyfta, att sådana familjemedlemmar, som avses i 3 § b) skola kunna tillerkännas
familjebidrag även för det fall, att den värnpliktiges underhållsskyldighet
inträtt först efter inkallelsen. Genom den föreslagna 28 a § öppnas
möjlighet att när synnerligen ömmande omständigheter föreligga tillerkänna
familjebidrag även åt annan anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 §.
I 7 § första stycket föreslås en ändring av innehåll, att bostadsbidrag skall
kunna beviljas för bostad åt familjemedlemmar, som avses i 3 § a) även för
det fall att den värnpliktige vid tiden för inkallelsen icke sammanbodde med
dem. Jämväl vissa andra ändringar, vilka dock äro av mindro betydelse, föreslås
i förordningen.
Utskottet har vid sin granskning icke funnit anledning till erinran mot
propositionen i denna del. Utskottet vill emellertid ifrågasätta, huruvida icke
med hänsyn till omfattningen av de föreslagna ändringarna krigsfamiljebidragsförordningen
bör för vinnande av större överskådlighet i sin helhet
omtryckas i Svensk författningssamling.
IG
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
I motionen II: 147 har yrkats, att elen i 3 § b) angivna kretsen av familjemedlemmar
måtte utökas att avse även den värnpliktiges syskon under 16 år,
till vilkas underhåll den värnpliktige i avliden eller arbetsoförmögen faders
eller moders ställe vid tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog. I anslutning
härtill föreslås därjämte i motionen ändring i 3 § c) krigsfamiljebidragsförordningen
av innebörd, att bidrag till husföreståndarinna skall kunna utgå
även i det fall, att värnpliktig sammanbor med av honom i väsentlig mån försörjda
syskon under 16 år ävensom med moder som är arbetsoförmögen.
Därjämte föreslås i motionen sådan ändring i 4 §, att värnpliktigs moder i
vissa fall skall i fråga örn familjepenningens storlek jämställas med hustru.
Enligt utskottets mening föreligger otvivelaktigt i vissa fall behov av att
under de i motionen angivna förutsättningarna kunna tillerkänna familjebidrag
även åt värnpliktigs syskon. Detta syftemål kan emellertid uppnås
genom en tillämpning av den i propositionen föreslagna 28 a §. Genom denna
paragraf har, såsom ovan framhållits, möjlighet beretts, att vid synnerligen
ömmande omständigheter utvidga kretsen av de till familjebidrag berättigade
utöver dem, som angivas i 3 §. När dylika omständigheter föreligga, torde
minderåriga syskon, som i väsentlig mån underhållits av den värnpliktige,
kunna erhålla familjebidrag. Då syftemålet med motionen i förevarande del
sålunda får anses vara i huvudsak tillgodosett genom propositionen, finner
utskottet ej skäl att i detta hänseende i anledning av motionen tillstyrka någon
ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.
"Vad angår övriga i motionen yrkade ändringar synes det utskottet icke för
närvarande vara påkallat att ytterligare utvidga kretsen av familjemedlemmar
utöver vad som kan bliva en följd av tillämpningen av 28 a §. Ej heller torde
enligt utskottets mening i fråga örn bidragsbeloppets storlek med hustru böra
jämställas värnpliktigs moder i den utsträckning, som föreslagits i motionen.
Utskottet förutsätter emellertid, att i det fall att familjepenning utgår till
både värnpliktigs moder, som förestår hemmet för den värnpliktige, och
minderåriga syskon, familjepenningen för modern skall utgå med belopp som
är bestämt för husföreståndarinna. Utskottet har således icke funnit skäl att
i förevarande hänseende tillstyrka någon författningsändring i anledning av
motionen.
Genom propositionen har därjämte framlagts förslag till förordning om
provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
Förslaget innebär, att familjepenning för hustru eller, där bidrag ej utgår för
hustru, annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem, skall höjas
med 25 öre och för övriga familjemedlemmar med 15 öre om dagen. De föreslagna
höjningarna överensstämma med ett av sociala försvarsberedskapskommittén
i ämnet avgivet förslag, utom såvitt angår bidraget till »annan
familjemedlem över 16 år», för vilken kategori kommittén föreslagit en förhöjning
av 25 öre.
Enligt utskottets mening är det angeläget, att bidraget för sistnämnda
kategori icke tillmätes alltför knappt. Utskottet vill framhålla, att under beteckningen
»annan familjemedlen över 16 år» hänföres den värnpliktiges
17
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
barn över 16 år, föräldrar, frånskilda hustru m. fl. Med hänsyn härtill anser
sig utskottet böra förorda, att familj epenningens maximibelopp enligt krigsfamiljebidragsförordningen
för »annan familjemedlem över 16 år» i anledning
av motionerna 1:196 och II: 265 höjes med 25 öre örn dagen.
Utskottet har däremot icke funnit skäl föreligga för bifall till de i motionen
II: 268 framställda yrkandena.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts i propositionen
framlagda, nedan intagna förslag till
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 17 april
1940 (nr 223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring
m. m. (krigsfamiljebidragsförorduingen).
Härigenom förordnas, dels att 1, 2, 3, 5, 7, 14 och 15 §§ förordningen
den 17 april 1940 örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring
(krigsfamiljebidragsförordningen) skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, dels att i samma förordning närmast efter 15 § skola införas en ny
rubrik och en ny, såsom 15 a betecknad paragraf, vilka skola hava nedan
angivna lydelse, dels ocfc att i förordningen närmast efter rubriken »Särskilda
bestämmelser» skall införas en ny paragraf, betecknad 28 a §, av den lydelse
i det följande angives:
1 §•
Förordnar Konungen jämlikt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen
örn inkallelse av värnpliktiga och skall krigsavlöningsreglementet helt
eller delvis äga tillämpning beträffande dessa värnpliktiga, skola ock, där
ej Konungen annorlunda föreskriver, från och med inställelsedagen å dem
tillämpas stadgandena i denna förordning; Konungen obetaget att meddela
föreskrift örn förordningens tillämpning även å andra värnpliktiga. Konungen
må ock föreskriva, att bestämmelserna i denna förordning med de inskränkningar,
som må finnas påkallade, skola äga tillämpning jämväl å annan
personal, som tjänstgör vid krigsmakten under tid, då värnpliktiga äro inkallade
enligt nyssnämnda lagrum.
Med inställelsedagen — —--den dagen.
I den-----gällande föreskrifter.
2§-
Värnpliktig är — —--till familjebidrag.
Familjebidrag utgår kontant såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen
föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå
in natura.
Familjebidrag må---än resa.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 9 sami. 2 avd. Nr 16.
sol 41 2
18
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
3 §•
Såsom medlem —---lians vårdnad;
b) den värnpliktiges hustru, barn oell adoptivbarn i annat fall än under
a) sågs, lians föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn
samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige
är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att den värnpliktige
vid tiden för inkallelsen i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll,
eller, där underhållsskyldigheten inträtt senare, skäligen kan antagas hava
skolat bidraga till underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt
c) den värnpliktiges----till arbete.
&§•
Av familjepenningen--— — 40 öre.
I övrigt utgår familjepenning allenast i den mån behov därav skäligen
kan antagas föreligga. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn
tagas dels till den inkomst, som åtnjutes av vederbörande familjemedlem
ävensom av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna,
och dels till den värnpliktiges inkomster, dock med undantag
för krigslön jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner. För
familjemedlem, som avses i 3 § b), må ej fastställas högre belopp än som
motsvarar värdet av det bidrag till ifrågavarande familjemedlems underhåll,
som den värnpliktige lämnat vid tiden för inkallelsen eller, där underhållsskyldigheten
inträtt senare, kan antagas skola hava lämnat, därest inkallelsen
ej mellankommit.
Konungen äger, i den omfattning, som prövas skälig, stadga undantag
från bestämmelserna i första stycket beträffande värnpliktiga, vilka under
tjänstgöringen för civil tjänst åtnjuta avlöning, som utgår av statsmedel
eller med statsbidrag. Konungen må ock, när skäl därtill äro, föreskriva,
att vid behovsprövning, som avses i denna paragraf, hänsyn i den omfattning
Konungen bestämmer icke skall tagas till sådan inkomst av civil anställning,
som den värnpliktige under tjänstgöringen äger bibehålla, eller
till understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas honom eller hans
familj.
7 §•
Prövas behov av bidrag, utöver familjepenningen, vara för handen för
bestridande av utgifter för bostad åt värnpliktigs familj, må, där ej Konungen
annorlunda förordnar, under iakttagande av vad i 14 § stadgas bostadsbidrag
kunna tillerkännas den värnpliktige under förutsättning, att bostaden
är avsedd för familjemedlem, med vilken den värnpliktige vid tiden för inkallelsen
sammanbodde. Ändå att denna förutsättning ej är för handen, må
bostadsbidrag kunna utgå för bostad åt familjemedlemmar, som avses i 3 § a),
då fråga är örn såväl hustru som barn eller adoptivbarn. Bostadsbidrag må
ej beviljas för mer än en bostad. Bidraget må även avse kostnader, som
äro förenade med ombyte av bostad.
19
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Bostadsbidrag, som---med värme.
Yid beliovsprövning, som avses i denna paragraf, skall hänsyn tagas till
familjens skäliga behov av bostad, till den värnpliktiges eller hans hustrus
bundenhet av hyresavtal och andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende
ävensom till de inkomster, som åtnjutas av den värnpliktige, utom
krigslön jämte övriga under tjänstgöringen utgående förmåner, och av andra
i bostaden inhysta familjemedlemmar än husföreståndarinna. Överstiger
bostaden uppenbarligen den värnpliktiges behov, skall hänsyn jämväl tagas
till den värnpliktige och hans hustru tillhörig förmögenhet. Yad i 5 § tredje
stycket andra punkten är stadgat skall äga motsvarande tillämpning med
avseende å prövning, som avses i denna paragraf.
Såsom villkor---allmänt ändamål.
14 §•
Den som uppbär näringsbidrag äger ej åtnjuta annat slag av familjebidrag.
Vid valet mellan de bidragsformer, som kunna ifrågakomma, skall,
om förutsättningar för beviljande av näringsbidrag äro för handen, denna
form av bidrag äga företräde framför familjepenning och bostadsbidrag.
15 §.
Prövas i anledning av familjemedlems sjukdom behov av bidrag vara för
handen för bestridande av kostnader för erforderlig läkare- och sjukhusvård
jämte läkemedel ävensom transport till eller från läkare eller vårdanstalt,
må sjukbidrag, med iakttagande av vad i 14 § stadgas, kunna tillerkännas
den värnpliktige med högst det belopp, vartill dessa kostnader uppgå. Är
fråga örn familjemedlem, som avses i 3 § b) eller c), må dock sjukbidrag
utgå allenast i den mån skäl föreligger till antagande, att den värnpliktige,
därest inkallelsen ej mellankommit, skulle hava bidragit till kostnaderna.
Med avseende å rätten att åtnjuta sjukbidrag skall vad i 6 § är stadgat
beträffande familjepenning äga motsvarande tillämpning.
Om begravningsbidrag.
15 a §.
Har familjemedlem, som avses i 3 § a), avlidit, och ägde den värnpliktige
vid tiden för dödsfallet för familjemedlemmen uppbära familjepenning, som
helt eller delvis utgick efter beliovsprövning, skall begravningsbidrag tillerkännas
den värnpliktige. Sådant bidrag utgår med etthundrafemtio kronor
för hustru samt etthundra kronor för barn eller adoptivbarn.
Särskilda bestämmelser.
28 a §.
Tillsynsmyndigheten må för visst fall, när synnerligen ömmande omständigheter
föreligga, på ansökan av familjebidragsnämnd medgiva, att annan
20
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
anhörig till den värnpliktige än som avses i 3 § nn\ i fråga om rätt till
familjebidrag likställas med familjemedlem, som i 3 § b) sägs. Sådant medgivande
lämnas för viss tid eller tills vidare samt må av tillsynsmyndigheten,
när anledning därtill förekommer, återkallas.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
B. att riksdagen, med förklarande att det i propositionen framlagda
förslaget till förordning örn provisorisk höjning av farn il jepenning
enligt krigsfamiljebidragsförordningen den 17 april
1940 (nr 223) icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för
sin del antaga följande förslag till
(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förordning om provisorisk höjning av familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen
den 17 april 1910 (nr 223).
Härigenom förordnas,
dels att familjepenning enligt 4 § krigsfamiljebidragsförordningen den
17 april 1940 tills vidare må utgå med högst de belopp, som angivas i
följande tariff:
1 |
2 |
3 |
4 |
1 |
2 |
3 |
4 |
|
Ortsgrupp |
För hustru |
För annan som avses i kol. 2 kronor |
För annan som avses kronor |
Ortsgrupp . |
För hustru |
För annan kronor |
För annan kronor |
|
i.... |
2: — |
1:15 |
0: 85 |
I.... |
2: — |
1:25 |
0: 85 |
|
ii .... |
2: 25 |
1:40 |
0: 95 |
II.... |
2: 25 |
1:50 |
0: 95 |
|
ni.... |
2: 50 |
1:65 |
1:05 |
III.... |
2:50 |
1:75 |
1:05 |
dels oek att grundbelopp, varom förmäles i 5 § första stycket sagda förordning,
skall tills vidare utgöra för hustru en krona 25 öre och för varje
barn eller adoptivbarn under sexton år 55 öre.
Denna förordning träder i kraft den Denna förordning träder i kraft den
dag Konungen bestämmer. För värn- dag Konungen bestämmer. För värnpliktig,
som nämnda dag åtnjuter pliktig, som nämnda dag åtnjuter
21
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
familjepenning, skall, utan att ansökan
därom behöver göras, familj epenningen
höjas för familjemedlem,
som avses i kolumn 2 av ovan intagna
tariff, med 25 öre och för annan
familjemedlem med 15 öre. Vad sålunda
är stadgat skall dock ej äga
tillämpning i den mån härigenom
bidragsbeloppet till familjemedlem
skulle komma att överstiga genom
dom eller avtal fastställt underhåll
eller eljest särskilda omständigheter
föranleda till undantag från stadgandet.
(Utskottets förslag.)
familjepenning, skall, utan att ansökan
därom behöver göras, familjepenningen
höjas för familjemedlem,
som avses i kolumn 2 eller 3 av ovan
intagna tariff, med 25 öre och för
annan familjemedlem med 15 öre.
Vad sålunda är stadgat skall dock ej
äga tillämpning i den mån härigenom
bidragsbeloppet till familjemedlem
skulle komma att överstiga genom
dom eller avtal fastställt underhåll
eller eljest särskilda omständigheter
föranleda till undantag från stadgandet.
C. att motionerna I: 196 och II: 265, i den del de hänvisats
till behandling av utskottet, måtte anses besvarade genom vad
utskottet under B. hemställt;
D. att motionen II: 147, i den mån den icke blivit besvarad
genom vad utskottet ovan anfört, icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd; samt
E. att motionen II: 268, i den del den hänvisats till behandling
av utskottet och i den mån den icke kan anses besvarad
genom vad utskottet under B. hemställt, icke måtte föranleda till
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 6 maj 1941.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Hagman, Tamm, Löfvander,
Forslund, Linnér och Roos;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Hage, fröken Andersson, herrar
Olovson i Västerås och Pettersson i Hällbacken*, fru Johansson samt herrar
Witzell* och Norup.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.