Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
5
«r 17.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
en förutsättningslös utredning rörande det proportionella
valsystemets inverkan på de politiska förhållandena
inom vårt land m. m.
Uti en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 24,
av herr Wohlin hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla örn en förutsättningslös utredning rörande det proportionella valsystemets
inverkan på de politiska förhållandena inom vart land samt örn
fördelarna av ett valsystem med majoritetsval i enmansvalkretsar vid val till
riksdagens andra kammare».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I de flesta demokratiska stater har förts en så gott som permanent strid
örn valordningen. Härvid hava såväl majoritetsvalsystemets som proportionalismens
anhängare utgått från en allmän demokratisk förutsättning innebärande,
att den opinion inom väljarkåren, som kommer till uttryck vid
röstavgivningen, bör bliva bestämmande för representationens sammansättning.
Proportionalisterna hava hållit före, att detta krav ej kan realiseras,
med mindre garantier skapas för att olika meningsgrupper bli representerade
något så när i förhållande till sitt röstetal. Majoritetsvalsystemets anhängare
hava icke ansett dylika garantier erforderliga. Man har visserligen erkänt,
att majoritetsvalsystemet i vissa fall kunde leda till uppenbar disproportion
mellan röststyrka och politisk representation, men man har utgått ifrån att
differenserna i regel icke skulle bliva så betydande, att de motiverade övergången
till proportionalism. Särskilt har man betonat, att majoritetsvalsprincipen
framtvingade bildandet av stora partier, som kunde bilda underlag för
starka regeringar; redan bland väljarna uppstode en majoritetsbildning, som
enligt systemets natur i förstärkt form komme att föreligga i representationen;
oppositionen bleve visserligen underrepresenterad, men detta vore av
mindre betydelse, då dess egentliga uppgift vore att genom vaksam kritik
öva kontroll på majoriteten.
Ehuru ställningstagandet till spörsmålet om valsättet i huvudsak torde
bero på värderingar, betingade av den allmänpolitiska åskådningen, vilka
svårligen helt låta sig bestyrkas, kunna dock de argument, som anförts i
diskussionen i frågan, belysas och deras hållbarhet i viss män klarläggas
genom en undersökning av erfarenheterna från skilda länder. En sådan utredning
verkställdes år 1932 inom justitiedepartementet av tillkallad sakkun
-
6 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
nig.1 Denna utredning talar till förmån för det proportionella valsättet.
Den belyser bl. a. den betydande disproportionen mellan partiernas röststyrka
och representation, som nära nog regelmässigt förekommit vid majoritetsval.
Den klarlägger också, att majoritetsvalsystemet på intet sätt
utgjort garanti mot partisplittring. Den visar vidare, att anledning icke finnes
antaga, att partiernas och partiledningarnas makt skulle varit särskilt stor i
länder med proportionellt valsystem eller att personmomentet där skulle
spelat en mindre betydande roll än i länder med majoritetsval.
Frågan örn fullständig omläggning av vårt valsätt från proportionalism
till majoritetsval har under senare tid knappast ägt större aktualitet. De förslag
i ämnet som tidigare vid upprepade tillfällen — senast år 1930 —
väckts inom riksdagen, hava samtliga avstyrkts av konstitutionsutskottet och
med betydande majoriteter avslagits av riksdagen. Enligt utskottets mening
saknas anledning antaga att en åsiktsförändring i frågan skulle hava ägt rum
under de senaste åren. Under hänvisning till det anförda får utskottet avstyrka
bifall till motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 maj 1941.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: Herrar Hallén, Sandegård*, Holmström, Per Andersson, Herlitz, John Björck,
Fredrik Ström, John Gustavson, Karl August Johanson*, Anders Andersson,
Johannes Pettersson, Lindmark. Andersson i Igelboda, Nordström, Nilsson i
Göteborg, Arnemark*, Fält, Norén, Gardell och von Friesen.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herrar Herlitz, Jolm Björck och von Friesen mot utskottets motivering;
2)
av herr Fredrik Ström, som inom utskottet yrkat bifall till den föreliggande
motionen.
1 Utredningen örn »Majoritetsval och proportionalism», verkställd av numera professorn H.
Tingsten, finnes såsom bilaga A fogad till propositionen nr 194 till 1932 års riksdag.