Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1941 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om sänkning av rösträttsåldern vid politiska och
kommunala val.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen dels
de likalydande motionerna nr 23 i första kammaren av herrar Löfvander
och Persson samt nr 34 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp,
dels de likalydande motionerna nr 49 i första kammaren av herr Ohlin m. fl.
och nr 70 i andra kammaren av herr Bergvall m. fl., dels de likalydande
motionerna nr 73 i första kammaren av herr Linderot och nr 109 i andra
kammaren av herr Hagberg i Luleå m. fl., dels ock motionen nr 110 i andra
kammaren av herr Nilsson i Stockholm m. fl.
I motionerna I: 23 och II: 34 hemställes, »att minimiåldern för utövande av
politisk och kommunal rösträtt sänkes från 23 till 21 år».
I motionerna I: 49 och II: 70 hemställes, »att riksdagen måtte dels såsom
vilande grundlagsändring besluta en sådan förändring av gällande bestämmelser,
att rösträtt vid val till riksdagens andra kammare inträder under
året efter det, då vederbörande uppnått 21 år, dels besluta en sådan ändring
av kommunallagarna, att motsvarande förändring inträder beträffande rösträtt
vid kommunala val».
I motionerna I: 73 och II: 109 hemställes, »att riksdagen måtte besluta
om sådan ändring i vallagarna, att rösträttsåldern vid samtliga politiska och
kommunala val sänkes till 21 år».
I motionen II: 110 hemställes, »att riksdagen för sin del måtte besluta sådana
ändringar i grundlag och lag, att rösträttsåldern vid politiska och
kommunala val sänkes till fyllda 21 år samt att konstitutionsutskottet måtte
utarbeta härför erforderliga författningstexter».
Beträffande motiveringen för förslagen får utskottet hänvisa till vederbörande
motioner.
Före 1918—1921 års författningsreform var rösträttsåldern fyllda 21 år
för kommunala val samt fyllda 24 år för val till andra kammaren. Dessa
åldersbestämmelser jämkades genom denna reform till fyllda 23 år för båda
fallen; dock höjdes samtidigt åldern för valrätt till de korporationer, som
skulle utse första kammarens ledamöter, till fyllda 27 år. Stadgandena örn
denna förhöjda rösträttsålder och den därmed sammanhängande elektorsBiliang
till riksdagens protokoll 1V41. 5 sami. 2 avd. Nr 13—14.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
institutionen upphävdes emellertid år 1937. I konstitutionsutskottets till
grund för beslutet härom liggande utlåtande (nr 29/1936) framhöllos bl. a.
fördelarna av en allmän, enhetlig rösträttsålder, vilken syntes utskottet lämpligen
böra bestämmas till den för flertalet allmänna val gällande åldern på
fyllda 23 år. Sedermera väcktes vid 1938 och 1939 års lagtima riksdagar förslag
örn sänkning av rösträttsåldern till 21 år. Motionerna avstyrktes av
konstitutionsutskottet och avslogos av riksdagen. Sistnämnda år hänvisade
utskottet (utlåtande nr 2) till att en gemensam rösträttsålder på fyllda 23
år nyligen fastställts samt till att några omständigheter av beskaffenhet att
för det dåvarande motivera ett förändrat ståndpunktstagande från utskottets
sida icke inträffat.
I vissa främmande länder såsom England och Schweiz inträder rösträtt
redan vid en uppnådd ålder av 21 år. Då konstitutionsutskottet vid
tidigare tillfällen uttalat sig över motionsvis väckta förslag örn införande av
en motsvarande rösträttsålder även hos oss, har utskottet framhållit, att
frågan örn rösträttsåldern väsentligen vore en lämplighetsfråga. De skäl,
som förut föranlett utskottets avstyrkande inställning i frågan, hava emellertid
numera minskat i bärkraft, under det att de omständigheter, som
kunna anföras till förmån för förslagen, erhållit ökad tyngd. Sålunda får vår
ungdom numera ikläda sig ansvar och påtaga sig bördor, vilka väl motsvara
dem som åvila landets till mera mogen ålder komna medborgare. De ledande
politiska ungdomsorganisationerna hava därför också hemställt om
rösträttsålderns sänkning till fyllda 21 år. Genom det förtjänstfulla politiska
upplysningsarbete, som bedrivits av dessa organisationer, har vidare politiskt
intresse och politisk mognad kommit att i allt högre grad utmärka
den svenska ungdomen. Dennas stegrade politiska livaktighet har bland annat
tagit sig uttryck i ett ökat deltagande från de yngre årsklassernas sida
i de allmänna valen under senaste tid. Till stöd för kravet på rösträttsålderns
sänkning kan också anföras, att en skälig motvikt härigenom skulle erhållas
mot de äldre årsklassernas som följd av den fortgående åldersförskjutningen
inom befolkningen eljest allt mera ökade inflytande. Utskottet anser sig sålunda
numera böra tillstyrka en sänkning av den politiska och kommunala
rösträttsåldern från fyllda 23 till fyllda 21 år.
Utskottet har därför upprättat förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen
samt till motsvarande ändringar i lagarna örn kommunalstyrelse på
landet och i stad samt i Stockholm ävensom till vissa följdändringar i vallagarna.
Härvid hava även de redaktionella ändringar vidtagits i vederbörande
paragrafer i kommunallagarna, vilka föranledas av kungörelsen den 13
maj 1937 örn upphörande av verkningarna av vissa straffpåföljder. Den
föreslagna reformen påkallar även ändringar i kungörelsen örn upprättande
av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal
röstlängd. Det tillkommer emellertid Kungl. Maj:t att på administrativ väg
besluta härom, varför utskottet saknar anledning framställa något författningsförslag
i ämnet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
3
Genomförandet av de ändringar i kommunallagarna, utskottet sålunda
förordar, får, med hänsyn till utformningen av rösträttsbestämmelsema i
landstingslagen, vägdistriktslagen, församlingsstyrelselagama, kyrkomötesförordningen,
prästvalslagen samt § 31 regeringsformen, till konsekvens, att
rösträtt vid val av landstingsman och vägstämmoombud, å kyrkostämma och
vid val av kyrkofullmäktige, vid utseende av elektorer för val av kyrkomötets
lekmannaombud, vid prästval samt vid val av borgmästare i stad med
magistrat ävenledes kommer att inträda vid fyllda 21 år.
Den föreslagna reformen synes, i vad den avser den kommunala rösträtten,
kunna träda i kraft utan att tidpunkten för grundlagsförslagets genomförande
avvaktas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner
1) såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
ville antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse.)
§
Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugutre års ålder.
Valrätt må---------
Till efterrättelse-------
(Föreslagen lydelse.)
16.
Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjuguett års ålder.
— varaktig försörjning.
---valet inträffar.
2) under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i
överensstämmelse med utskottets ovan under 1) gjorda hemställan
blir slutligt genomförd för sin del ville antaga följande
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen.
(Nuvarande lydelse.)
38 §
Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla
invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret uppnå
en ålder av tjugutre år. Envar sådan
person, örn vilken upplysning ej
vinnes, att lian den 10 juni brister i
något av vad lag stadgar såsom villkor
för rösträtt, antecknas i längden såsom
röstberättigad; dock att i fråga
om den, som först under kalenderåret
uppnått eller uppnår en ålder av
tjugutre år, anmärkes, att rösträtt ej
tillkommer honom förr än efter utgången
av löpande kalenderår.
Närmare föreskrifter------
(Föreslagen lydelse.)
Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla
invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret uppnå
en ålder av tjuguett år. Envar sådan
person, om vilken upplysning ej
vinnes, att han den 10 juni brister i
något av vad lag stadgar såsom villkor
för rösträtt, antecknas i längden
såsom röstberättigad; dock att i fråga
örn den, som först under kalenderåret
uppnått eller uppnår en ålder av
tjuguett år, anmärkes, att rösträtt ej
tillkommer honom förr än efter utgången
av löpande kalenderår.
---av Konungen.
Denna lag träder i kraft, då Konungen
låtit i riksdagen uppläsa öppet
brev, att kungörelse utfärdats om ändrad
lydelse av § 16 riksdagsordningen.
3) för sin del ville antaga följande
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
5
a) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kora
munalstyrelse
på landet.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
11 §•
Rättighet att deltaga i kommunalstämmas
överläggningar och beslut
tillkommer, utom i fall, varom sägs i
13 §, envar inom kommunen mantalsskriven
man eller kvinna, som är
svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjugutre års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rättighet må dock ej utövas
av den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder
till kommunen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år; eller
[e) är på grund av ådömd straffpåföljd
utesluten från ovannämnda rättighet].
Den omständigheten-----
Rättighet att deltaga i kommunalstämmas
överläggningar och beslut
tillkommer, utom i fall, varom sägs i
13 §, envar inom kommunen mantalsskriven
man eller kvinna, som är
svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjuguett års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rättighet må dock ej utövas
av den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
eller
d) i avseende å honom påförda utskylder
till kommunen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år.
---andra maken.
---andra stycket.
Denna lag träder inom en var kommun
i kraft, då den år 1942 för kommunen
upprättade kommunala röstlängden
på föreskrivet sätt kommit till
stånd.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
b) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) angående
kommunalstyrelse i stad.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
11 §•
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden mantalsskriven
man eller kvinna, som är
svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjugutre års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt må dock ej utövas av
den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år; eller
[e) är på grund av ådömd straffpåföljd
utesluten från ovannämnda rättighet].
Den omständigheten —-----
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden mantalsskriven
man eller kvinna, som är
svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjuguett års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt må dock ej utövas av
den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
eller
d) i avseende å honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år.
andra maken.
Denna lag träder i en var stad i
kraft, då den år 1942 för staden upprättade
kommunala röstlängden på
föreskrivet sätt kommit till stånd.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
7
c) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kom
munalstyrelse
(Nuvarande lydelse.)
9
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven man eller kvinna, som
är svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjugulre års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt må dock ej utövas av
den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år; eller
[e) är på grund av ådömd straffpåföljd
utesluten från ovannämnda rättighet].
Den omständigheten--------
i Stockholm.
(Föreslagen lydelse.)
§•
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven man eller kvinna, som
är svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått
tjuguett års ålder. Varje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt må dock ej utövas av
den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
eller
d) i avseende å honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna
kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år.
---andra maken.
Denna lag träder i kraft, då den år
1942 för staden upprättade kommunala
röstlängden på föreskrivet sätt
kommit till stånd.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
d) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253).
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
8
I röstlängden skola enligt mantalslängden
för året upptagas alla inom
valdistriktet mantalsskrivna personer,
vilka uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjugutre år, med
angivande för var och en, huruvida
han äger eller saknar rösträtt i avseende
å beslut å kommunalstämma
eller allmän rådstuga ävensom val av
kommunal- eller stadsfullmäktige och
landstingsmän.
Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den 10
juni brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt i avseende
å kommunala beslut och val
som i första stycket sägs, antecknas
i längden såsom röstberättigad; dock
att i fråga om den, som först under
kalenderåret uppnått eller uppnår en
ålder av tjugutre år, anmärkes, att
rösträtt ej tillkommer honom förr än
efter utgången av löpande kalenderår.
Där en------------
Närmare föreskrifter-------
§•
I röstlängden skola enligt mantalslängden
för året upptagas alla inom
valdistriktet mantalsskrivna personer,
vilka uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjuguett år, med
angivande för var och en, huruvida
han äger eller saknar rösträtt i avseende
å beslut å kommunalstämma
eller allmän rådstuga ävensom val av
kommunal- eller stadsfullmäktige och
landstingsmän.
Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den 10
juni brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt i avseende
å kommunala beslut och val
som i första stycket sägs, antecknas
i längden såsom röstberättigad; dock
att i fråga örn den, som först under
kalenderåret uppnått eller uppnår en
ålder av tjuguett år, anmärkes, att
rösträtt ej tillkommer honom förr än
efter utgången av löpande kalenderår.
---------i längden.
------av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari
19A2.
Stockholm den 15 maj 1941.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
9
härvarande: Herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson*, Holmström,
Källman, Herlitz, John Björck, John Gustavson, Karl August Johanson,
Härdin, Bror Nilsson, Sven Hansson, Lindmark*, Andersson i Igelboda, Nordström,
Nilsson i Göteborg, Arnemark, Hällgren, Spångberg och von Friesen*,
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Holmström, Herlitz och Lindmark, som anfört följande:
»Vi hava ej kunnat biträda utskottets förslag att nu företaga grundlags^
och lagändringar för rösträttsålderns sänkning till 21 år. Enligt vårt förmenande
låter det sig nämligen ej ännu göra att fullt överblicka vissa förhållanden,
som för frågan om rösträttsålderns sänkning äro av stor betydelse.
Vi syfta närmast på rösträttsreglernas sammanhang med bestämmelserna örn
de värnpliktiges tjänstgöring.
Det borde enligt vår tanke ej kunna råda delade meningar om det olämpliga
i en ordning, som regelbundet läte större delen av rikets manliga befolkning
för första gången utöva sin medborgerliga funktion under pågående
värnpliktstjänstgöring. Vi syfta härvid ej på de praktiska olägenheter, med
vilka röstavgivning under sådana förhållanden kan vara förbunden; de hava
nämligen till väsentlig del avhjälpts genom på senare tid vidtagna ändringar
i vallagstiftningen. Det betänkliga ligger däri att de unga männen under den
tid, då de för första gången hava att bilda sig en uppfattning örn huru de
skola rösta, befinna sig i en för dem främmande miljö, en miljö inom vilken
den politiska åsiktsbildningen ej kan få sitt naturliga lopp. De äro mer eller
mindre avskurna från hemorten och från de meningsutbyten, som inom för
dem förtrogna kretsar ägnas åt politiska frågor och särskilt åt tävlande program
och kandidater. Å andra sidan äro de utsatta för inflytelser och påverkningar
av helt annan art. De särskilda förhållandena i tjänsten kunna
lätt tränga i förgrunden synpunkter av det ena eller andra slaget, som icke
borde bliva bestämmande för den politiska meningsbildningen. Ser man saken
från annan synpunkt, framträder också det betänkliga däri att den politiska
agitationen föranledes att ägna samma kraft åt de till värnpliktstjänstgöring
inkallade som åt andra medborgare.
Huruvida de här antydda synpunkterna bliva av praktisk betydelse, beror
uppenbarligen helt och hållet av de tidpunkter till vilka de värnpliktigas
tjänstgöring förlägges. Vad därom gäller för närvarande är tydligen av ringa
intresse. Den avgörande frågan är, huru den nya ordningen för de värnpliktiges
tjänstgöring kommer att gestaltas. Innan denna ordning tagit fast
form, är det omöjligt att avgöra, vilken betydelse som bör tillmätas de av
oss angivna synpunkterna. Sannolikt komma väl hädanefter liksom hittills
praktiska skäl att framtvinga repetitionsmötenas förläggande till september
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
månad. Möjligen visar det sig dock, att den kollision som vi befarat icke
kommer att inträda — eller att det i varje fall kommer att röra sig om så
pass få värnpliktige att man bör bortse från betänkligheterna. I varje fall
kan man utan olägenhet avvakta den tidpunkt, då en ny ordning för de
värnpliktiges tjänstgöring utformats. Vi hysa nämligen — till skillnad från
utskottet — den meningen, att det icke bör komma i fråga att redan 1942
giva dem, som i år fyllt 21 år, rösträtt vid kommunalvalen och sedan vid
1944 års andrakammarval ånyo tillämpa den gamla regeln om rösträtt blott
för dem, som under föregående år uppnått 23 års ålder. En sådan ordning
skulle helt visst för den stora allmänheten framstå som egendomlig och svårbegriplig.
Det kan icke gärna ifrågakomma att nya regler om rösträttsåldern
skulle tillämpas förrän vid 1946 års val. Det finnes sålunda gott rådrum
för övervägande, huruvida och i vad mån det låter sig göra att utan sådana
olägenheter som av oss påpekats vidtaga en sänkning av rösträttsåldern.
Genom det uppskov vi förorda blir sålunda den ifrågasatta förändringen,
därest den anses böra genomföras, ej fördröjd.
Vi tillåta oss sålunda hemställa,
att riksdagen i anledning av de i ämnet väckta motionerna
ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa att Kungl. Majit
ville med beaktande av de av oss angivna synpunkterna överväga
frågan örn en sänkning av rösträttsåldern vid politiska
och kommunala val och för riksdagen framlägga de förslag
som härav kunna föranledas.»