Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar
örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet
väckta motioner.

(l:a avd.)

Till jordbruksutskottet ha hänvisats de i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, vilka avse jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av berörda framställningar.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 3 januari
1941 (Kapitalbudgeten: bil. 5).

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.

Statens allmänna fastighetsfond.

l:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under punkt 1 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 535,000 kronor.

Med Kungl. Maj:ts förslag avses anslagsanvisning med 500,000 kronor för
nybyggnaden för bujatrisk-obstetriska institutionen samt 35,000 kronor för
utökning av lokalerna för rektors- och sysslomannaexpeditionerna och telefonväxeln.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning å förevarande
kapitalinvestering måtte anvisas 267,500 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Majits framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 535,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 10 sami. Nr 20.

Vit kottet.

1

2.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

2:o) Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. Under punkt
2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom framgår av propositionen nr 209 till 1939 års lagtima riksdag måste
de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska anstalt
anses synnerligen otillfredsställande. Sedan numera huvudritningar för den
av riksdagen beslutade nybyggnaden för anstalten äro färdigställda, anser
jag det därför påkallat att åtgärder vidtagas för möjliggörande av byggnadsarbetets
igångsättande snarast möjligt. I detta syfte avser jag att i annat sammanhang
framlägga förslag dels att det belopp av i runt tal 850,000 kronor,
vilket i enlighet med vad som förutsatts i den av 1939 års urtima riksdag
godkända besparingspropositionen nr 79 hittills icke disponerats för därmed
avsett ändamål, numera må kunna tagas i anspråk, dels ock att å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
för ändamålet av 1,000,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av arbetenas
skyndsamma slutförande torde emellertid även för budgetåret 1941/42
böra anvisas medel för ändamålet. Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att medelsanvisning
skulle ske med så stort belopp, som erfordrades för byggnadsarbetets
slutförande under nämnda budgetår. Då jag förutsätter, att Kungl.
Majit kommer att vidtaga de åtgärder, vilka kunna visa sig möjliga och lämpliga
i syfte att nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget, synes emellertid
medelsanvisningen för nästa budgetår böra begränsas till 1,000,000 kronor.
»

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 500,000 kronor till avskrivning av
förevarande kapitalinvestering.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

3:o) Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt m. ni. Underpunkt
3 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid statens
skogsförsöksanstalt m m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen lämnat utan
erinran vad i propositionen nr 222 till 1939 års lagtima riksdag anförts därom,
att frågan örn byggnader för statens skogsförsöksanstalts behov skulle
snarast upptagas för avgörande efter det riksdagen lämnat sitt bifall tilt det
i propositionen framlagda förslaget till omorganisation av skogsförsöksan -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

3

stalten. Enligt det av byggnadsstyrelsen efter erhållet uppdrag utarbetade
förslag till lösande av anstaltens byggnadsfråga, vilket jag anhåller att nu få
underställa Kungl. Maj:ts prövning, skulle, på sätt närmare framgår av den
förut lämnade redogörelsen för förslagets innebörd, å skogshögskolans tomt
uppföras en ny anstaltsbyggnad, som skulle förläggas mellan skogsförsöksanstaltens
nuvarande byggnad och skogshögskolans byggnad. Nybyggnaden
föreslås uppdelad i mindre byggnadsparti. Skogsförsöksanstaltens nuvarande
byggnad skulle emellertid även för framtiden nyttjas för anstalten
samt efter ombyggnad inredas för arkivlokaler, lokaler för riksskogstaxeringsarbetet
och lunchlokaler för skogshögskolans och anstaltens gemensamma
behov. Därjämte skulle uppföras en bostadsbyggnad, inrymmande tre
bostadslägenheter avsedda en för anstaltens vaktmästare, en för skogshögskolans
preparator och en för en värmeledningsskötare, vilken skulle handha
skötseln av en för skogshögskolan och anstalten gemensam värmecentral.
Slutligen skulle i samband med övriga omförmälda byggnadsföretag verkställas
vissa ombyggnadsarbeten inom skogshögskolans byggnad för erhållande
av ökade utrymmen för bibliotek. Kostnaderna för samtliga ifrågasatta
byggnadsarbeten har byggnadsstyrelsen beräknat till 1,925,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anvisningen av det för byggnadsarbetena
erforderliga beloppet fördelas på två budgetår med 1,000,000 kronor
å det första och återstoden eller 925,000 kronor å det andra budgetåret. En
dylik uppdelning synes lämplig. Oavsett att enligt statsmakternas beslut
med genomförandet av skogsförsöksanstaltens omorganisation skall anstå
tills vidare, vill jag föreslå, att för nästa budgetår anvisas ett anslag för
ändamålet av 1,000,000 kronor. Även om förslag icke framlägges örn ikraftträdande
under nästa budgetår av omorganisationen av skogsförsöksanstalten,
synes det mig nämligen angeläget att möjlighet finnes att vid den senare tidpunkt,
då omorganisationen genomföres, utan uppskov igångsätta bedrivandet
på ett mera effektivt sätt av ifrågavarande för landets framtida försörjningsmöjligheter
betydelsefulla försöksverksamhet. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som kunna finnas möjliga och lämpliga
i syfte att nedbringa kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag.»

Å driftbudgeten har föreslagits att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 500,000 kronor.

Då förevarande framställning icke föranlett någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens skogs försöksanstalt
m. m. för budgetåret 1911/42 anvisa elt reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Utikottet.

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottet.

Statens utlåningsfonder.

4:o) Lånefonden för inköp av ädla avelsston. Under punkt 4 har Kungl.
Maj.-t föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp av ädla avelsston för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Fonden inrättades enligt beslut av 1913 års riksdag. Bestämmelser angående
villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 4 juli 1913
(nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917, 116/1920, och 630/1937
gjorda ändringar. Högsta årliga utlåningsbeloppet från fonden utgör för
närvarande 200,000 kronor.

Kungl. Maj:t har från och med 1931 beviljat lån från fonden till följande
belopp:

År

1931 .................

1932 ................

1933 ................

1934 ................

1935 .................

1936 .................

1937 ................

1938 .................

1939 .................

1940 (t. o. m. 15 sept.)

Lånebelopp

kronor 153,500
» 104,740

» 115,200

» 123,950

» 133,400

» 141,400

» 140,400

» 141,600

» 168,500

» 181,500.

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 50,000 kronor till avskrivning av
förevarande kapitalinvestering.

Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

5:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Underpunkt

5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må under
budgetåret 1941/42 från lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras
bevilja lån intill ett belopp av 250,000 kronor.

Gällande bestämmelser för lån från ifrågavarande fond återfinnas i kungörelsen
den 12 juni 1931 (nr 217), ändrad genom kungörelsen nr 631/1937.

De utlåningsbelopp från fonden, vilka bestämts för de budgetår, under
vilka fonden ägt bestånd, ävensom storleken av de anslag, vilka för samma
budgetår anvisats för kapitalökning å fonden, framgå av följande sammanställning:
j

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

5

Högsta med- För kapital givna

ut- bildning an låningsbelopp

visat anslag

kronor kronor

1931/32 ........................ 200,000 200,000

1932/33 ........................ 190,000 150,000

1933/34 ........................ 160,000 100,000

1934/35 ........................ 160,000 85,000

1935/36 ........................ 175,000 65,000

1936/37 175,000 —

1937/38 ........................ 175,000 16,000

1938/39 ........................ 275,000 100,000

1939/40 ........................ 275,000 75,000

1940/41 200,000 —

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1941/42 från lånefonden för inköp av avelshingstar
av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 250,000 kronor.

6:o) Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Under punkt
6 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till lånefonden för inköp av
avelsston av nordsvensk ras för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Bestämmelser rörande ifrågavarande låneverksamhet ha meddelats i kungörelsen
den 17 juni 1938 (nr 440), ändrad genom kungörelsen nr 179/1939.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning av förevarande
kapitalinvestering måtte anvisas 100,000 kronor.

Utskottet tillstyrker förevarande framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av avelsston
av nordsvensk ras för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

7:o) Statens kaninavclslånefond. Under punkt 7 bar Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Statens kaninavelslånefond för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande av en statlig utlåningsfond, benämnd
statens kaninavelslånefond. I överensstämmelse med riksdagens beslut
meddelade Kungl. Majit i brev den 30 juni 1938 närmare bestämmelser
rörande ifrågavarande lånerörelse (se kapitalbudgeten 1939: bil. 7, sid. 12).

Såsom kapitaltillskott till fonden ha anvisats reservationsanslag av för
budgetåret 1938/39 10,000 kronor och för innevarande budgetår 5,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

b Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Å driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 5,000 kronor.

Utskottet. Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kaninavelslånefond för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

8:o) Statens fjäderfälånefond. Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; r.
skr. nr 281) beslöts inrättande av statens fjäderfälånefond, varifrån lån må
beviljas ekonomisk förening med ändamål att främja avsättningen av ägg
eller att idka gödning och slakt av fjäderfä. I kungörelsen den 17 juni 1932
(nr 235), ändrad genom kungörelsen nr 608/1937, ha meddelats närmare
villkor och bestämmelser för lån från ifrågavarande fond.

Såsom kapital för fonden ha anvisats reservationsanslag av, för budgetåret
1931/32 200,000 kronor, för budgetåret 1935/36 150,000 kronor och för
budgetåret 1939/40 100,000 kronor. I enlighet med den av 1939 års urtima
riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79, har av sistnämnda anslag
ett belopp av 50,000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing
å riksgäldsfonden.

Enligt departementschefens mening torde med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen
anfört i ärendet något kapitalökningsanslag till fonden icke böra
anvisas för nästa budgetar. Departementschefen har emellertid här velat anmäla
ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans läge.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

9:o) Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av
gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna
i kungörelsen den 11 juni 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr
186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. Vidare ha i
kungörelse den 13 december 1918 (nr 972) meddelats bestämmelser angående
tiden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om
statslån ur förevarande fond. Såsom kapital till fonden har riksdagen anvisat
reservationsanslag dels för vartdera av åren 1919 och 1920 till belopp av
1,000,000 kronor, dels för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 till
belopp av 100,000 kronor, dels ock för budgetåren 1935/36—1939/40 till belopp
av respektive 300,000, 350,000, 1,000,000, 500,000 och 150,000 kronor,
eller sålunda tillhopa 4,500,000 kronor. Härjämte har 1933 års riksdag
(särsk. utsk. uti. nr 17 sid. 80; r. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under
utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, såsom särskilt

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

7

reservationsanslag anvisat 500,000 kronor (1933/34 Ufk. IV 37), att, i den
mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande
av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas
för lån ur nämnda fond. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända
besparingspropositionen, nr 79, har av de för budgetåret 1939/40 disponibla
anslagsmedlen ett belopp av 500,000 kronor icke tagits i anspråk utan
redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

Departementschefen har liksom lantbruksstyrelsen ansett, att något nytt
anslag för ifrågavarande ändamål icke torde böra äskas för budgetåret 1941/
42. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge har departementschefen här velat anmäla ärendet.

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen -

omförmäla.

10:o) Statens kalkbrukslånefond. Ifrågavarande fond inrättades enligt
beslut av 1932 års riksdag (prop. nr 201; r. skr. nr 381). Bestämmelser för
lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 14 oktober 1932 (nr 461),
däri ändring vidtagits genom kungörelserna nr 410/1934 och 609/1937.

Såsom kapital till fonden ha anvisats reservationsanslag av för budgetåret
1932/33 400,000 kronor, för budgetåret 1936/37 200,000 kronor och för budgetåret
1940/41 likaledes 200,000 kronor.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört i ärendet anvisande
av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1941/42,
har departementschefen dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans
läge må bringas till riksdagens kännedom, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen

omförmäla.

Illo) Statens mejerilånefond. Under punkt 11 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Statens mejerilånefond för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266; r. skr. nr 377) inrättades statens
mejerilånefond, i vilken den dåvarande norrländska andelsmejerifonden
skulle uppgå, samt anvisades såsom kapital för fonden för budgetåret
1930/31 2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden uppgick vid
sagda tid till omkring 400,000 kronor. Såsom kapitalökning för mejerilånefonden
ha sedermera för budgetåren 1931/32, 1933/34, 1934/35 och 1938/39
anvisats reservationsanslag å respektive 2,000,000, 2,000,000, 1,000,000 och
370,000 kronor. I enlighet nied den av 1939 års urtima riksdag behandlade
besparingspropositionen, nr 79, har beslut meddelats om alerleverering till
riksgäldskontoret av 630,000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

U tfkollet.

föreskrivits, att 370,000 kronor av anslagsmedlen icke finge tagas i anspråk
utan skulle såsom besparing redovisas å riksgäldsfonden.

Utlåningen från fonden är reglerad genom kungörelsen den 12 september
1930 (nr 339) med däri genom kungörelserna nr 125/1931, 266/1933 och
610/1937 gjorda ändringar.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande
fond av 2,000,000 kronor.

Storleken av de lån, vilka beviljats från fonden, framgår av följande sammanställning: -

budgetåret 1934/35..........

» 1935/36..........

......... » 391,000

» 1936/37 ..........

» 1937/38..........

......... » 23,600

» 1938/39..........

» 1939/40..........

......... » 1,435,000.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Med hänsyn till den betydelse, särskilt under nu rådande läge, ifrågavarande
låneverksamhet otvivelaktigt äger såväl för mejerihanteringens närmaste
intressenter och medelbart även för andra näringsgrenar som ock för
folkförsörjningen, anser jag mig böra förorda en kapitalinvestering i mejerilånefonden
i enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning, eller med 2,000,000
kronor. Jag förutsätter härvid, att mejerianläggningar icke tilltagas större
och dyrbarare än som oundgängligen erfordras ävensom att lämplig rationalisering
åstadkommes så att anläggningarnas avverkningskapacitet kan utnyttjas
med hänsyn tagen jämväl till transportkostnadernas avvägning i förhållande
till övriga driftkostnader.»

Utskottet finner icke anledning till erinran mot förevarande framställning,
varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens mejerilånefond för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

12:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkt 12 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 57
av herr Andersson, Emil, m. fl. samt II: 63 av herr Staxäng m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta

dels att anslaget till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1941/42
upptages till 1,900,000 kronor,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

9

dels att erforderlig ändring av gällande författning för ifrågavarande lånefond
vidtages för tillgodoseende av de synpunkter, som i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa
till dessa.

Vid 1938 års riksdag (prop. nr 217; r. skr. nr 275) beslöts inrättande av
jordbrukets maskinlånefond, varifrån lån må tilldelas hushållningssällskap
för utlämnande till enskild person eller sammanslutning av lån för anskaffande
av jordbruksmaskin, som avses skola gemensamt användas av flera
jordbrukare. Närmare bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen
den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond.
Lån må beviljas allenast under förutsättning, bland annat, att av
den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare, vilka äro medlemmar i den
lånesökande sammanslutningen eller eljest avses skola deltaga i maskinanvändningen,
minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 15 hektar
åker. Kungl. Majit har i brev den 26 april 1940 erinrat, att jordbruksutskottet
i sitt av 1940 års lagtima riksdag godkända utlåtande nr 15 framhållit
önskvärdheten av att tvättmaskiner för gemensamt bruk i lånehänseende
likställdes med jordbruksmaskiner.

Såsom kapital till fonden ha för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats reservationsanslag
av respektive 1,000,000, 1,200,000 och 2,000,000 kronor.

I skrivelser den 24 juli och den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen
gjort framställning örn ändrade villkor för lån från jordbrukets
maskinlånefond respektive örn anvisande för nästa budgetar av ett kapitalökningsanslag
till fonden av 1,700,000 kronor.

Den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ändringen i de bestämmelser, vilka
reglera utlåningen från fonden, avser att lån må, om vederbörande hushållningssällskap
finner särskilda skäl därtill, kunna beviljas för anskaffande av
linrivningsmaskiner, utan hinder av att icke 65 procent av den med maskinanvändningen
avsedda åkerarealen tillhöra brukningsdelar med högst 15
hektar åker.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»För tillgodoseende av det behov av lån från jordbrukets maskinlånefond,
som kan förväntas uppkomma under nästa budgetår, torde i enlighet med
lantbruksstyrelsens förslag böra anvisas ett reservationsanslag av 1,700,000
kronor.

Vad angår styrelsens förslag om ändring i de bestämmelser, vilka reglera
utlåningen från fonden, vill jag med hänsyn lill nu rådande förhållanden
förorda, att fonden må kunna efter prövning av omständigheterna i det särskilda
fallet anlitas för anskaffande av linrivningsmaskiner jämväl där melån
35 procent av den med maskinanvändningen avsedda åkerarealen tillhöra
brukningsdelar med större areal i dylikt ägoslag än 15 hektar. Såsom av lantbruksstyrelsen
berörts, torde lån under nu angiven förutsättning lämpligen
böra få av hushållningssällskap utlämnas även med anlitande av medel, som

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

U tikottet.

före ändringens vidtagande ställts till sällskapets förfogande från fonden.
De ändringar i nu gällande lånebestämmelser, vilka kunna befinnas erforderliga
vid bifall till vad jag sålunda förordat, torde få vidtagas av Kungl.
Majit.»

A driftbudgeten har föreslagits, alt för avskrivning å förevarande kapitalökning
måtte anvisas 340,000 kronor.

Motionärerna påyrka dels att från fonden må utlämnas lån även för inköp
av mjölkningsmaskiner för den enskilde jordbrukarens eget behov, varjämte
ifrågasättes att långivning för anskaffning av tröskverk bör något minskas till
förmån för nyssnämnda maskiner, dels ock att fonden i anledning härav
må tillföras en kapitalökning av 1,900,000 kronor.

Vid 1940 års lagtima riksdag behandlade utskottet (utlåtande nr 15 p. 8)
motioner av liknande innehall som de nu föreliggande om utlämnande av
lån från ifrågavarande fond för inköp av mjölkningsmaskiner. Utskottet
erinrade da, att fonden inrättats för tillgodoseende av behovet hos mindre
jordbrukare av lånemedel för anskaffning av jordbruksmaskiner, avsedda
att användas gemensamt för flera jordbrukare. Enär utskottet icke fann
tillräckliga skäl anförda för en utvidgning av lånerörelsen till att gälla även
sådana maskinella anordningar för jordbruksdrift, vilka icke kunna komma
till gemensam användning, som nyss sagts, ansåg sig följaktligen utskottet
icke kunna biträda vad dåvarande motionärer föreslagit i nämnda syfte. Sin
sålunda angivna ståndpunkt i frågan har utskottet icke funnit anledning att
nu frångå. Utskottet kan alltså icke tillstyrka den motionsvis föreslagna ändringen
i de bestämmelser, vilka reglera utlåningen från fonden.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden vill utskottet icke motsätta sig
departementschefens förslag örn sådan ändring i lånebestämmelsema för
fonden att lånemedlen må användas för anskaffande av linrivningsmaskiner
jämväl där mer än 35 procent av den med maskinanvändningen avsedda åkerarealen
tillhöra brukningsdelar med större areal i dylikt ägoslag än 15
hektar.

Med den ställning, utskottet tagit till de föreliggande motionerna, har utskottet
ingen erinran att framställa mot det av Kungl. Majit äskade kapital -ökningsanslaget för fonden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj.ts framställning
samt avslag å motionerna I: 57 och lii 63, till Jordbrukets
maskinlånefond för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

13:o) Spannmålslagerhusfonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r.
skr. nr 376) beslöts inrättande av spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna
villkor och bestämmelser för lån från fonden äro meddelade i kun -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

11

görelsen den 12 september 1930 (nr 342) med däri genom kungörelserna nr
364/1932, 263/1933 och 612/1937 gjorda ändringar.

Såsom kapitaltillskott till fonden ha för budgetåren 1930/31—1935/36
med undantag av budgetåret 1931/32 anvisats anslag av respektive 850,000,

500.000, 1,000,000, 2,000,000 och 1,000,000 kronor. Därjämte ha anvisats

1.000. 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/34. För budgetåren
1939/40 och 1940/41 ha anvisats reservationsanslag av 1,000,000
respektive 750,000 kronor.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anvisande av nytt
kapital till spannmålslagerhusfonden icke torde vara behövligt för budgetåret
1941/42, har departementschefen dock här velat redogöra för ärendet,
på det att anslagsfrågans läge må bringas till riksdagens kännedom.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

14:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Under punkt 14 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Statens sekundärlånefond för jordbrukare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor.

Vid 1935 års riksdag (prop. nr 187; r. skr. nr 244) beslöts inrättande av
ifrågavarande fond. Bestämmelser rörande utlåningen från fonden återfinnas
i kungörelsen den 7 juni 1935 (nr 276) med däri genom kungörelserna
nr 391/1938 och 354/1940 gjorda ändringar.

Såsom kapital för fonden har för vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/
37 anvisats ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor samt för innevarande
budgetår ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

I skrivelse den 12 augusti 1940 har lånenämnden för sekundär jordbrukskredit
— under framhållande av att enligt nämndens mening låneverksamheten
borde fortgå jämväl under budgetåret 1941/42 — hemställt, att för
sistnämnda budgetår ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor måtte anvisas
såsom kapital för ifrågavarande lånefond.

Å driftbudgeten har föreslagits anvisning av 625,000 kronor för avskrivning
å förevarande kapitalinvestering.

Utskottet biträder förevarande framställning och hemställer förty,

att riksdagen må till Statens sekundärlånefond för jordbrukare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.

15 :o) Statens slaktcrilåncfond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; r.
skr. nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond. Gällande bestämmelser
för lånerörelsen äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr

Utskottet.

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Vl skottet.

386), ändrad genom kungörelserna nr 614/1937 och 428/1940. Genom sist*
nämnda kungörelse åstadkoms i anslutning till beslut av 1940 års lagtima
riksdag en utvidgning av möjligheten att erhålla lån från fonden, innefattande
att lån kan lämnas för anläggande eller inrättande av för lagring av
huvudsakligen kött, fläsk, smör eller ägg avsett frys- eller kylhus med tillhörande
inredning och utrustning samt utgå såväl till ekonomisk förening,
som har till ändamål att driva andelsslakteri och vars flesta medlemmar
äro jordbrukare, som till ekonomisk förening, vilken har till ändamål att
främja avsättning av ägg eller att idka gödning och slakt av fjäderfä.

Såsom kapital till fonden har anvisats reservationsanslag av för budgetåret
1933/34 1,000,000 kronor, för budgetåret 1937/38 500,000 kronor och
för budgetåret 1940/41 1,000,000 kronor.

I enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört i ärendet har departementschefen
funnit det icke vara nödvändigt att för budgetåret 1941/42 anvisa
något kapitaltillskott till ifrågavarande fond. Han har emellertid här velat
anmäla ärendet för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge.

Vad sålunda förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

16:o) Egnahemslånefonden. Under punkt 16 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att

1) medgiva, att för budgetåret 1941/42 må beviljas lån från egnahemslånefonden
intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 12,000,000 kronor
för jordbruksfastigheter och 8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med
rätt dock för Kungl. Maj:t att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter; 2)

till Egnahemslånefonden för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.

Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden. Enligt
gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro intagna i kungörelsen den
7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten, skola
från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning
av ofullständigt jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare.

Å driftbudgeten föreslås, att 350,000 kronor anvisas till avskrivning å
förevarande kapitalinvestering.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts framställning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att för budgetåret 1941/42 må beviljas lån

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20. 1®

från egnahemslånefonden intill ett belopp av 20,000,000 kronor,
därav 12,000,000 kronor för jordbruksfastigheter och

8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för
Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-
och bostadsfastigheter;

2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

17:o) Jordförmedlingsfonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1907
års riksdag. Enligt 62 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående
den statliga egnahemsverksamheten kunna från jordförmedlingsfonden utlämnas
förlagslån till kommuner, aktiebolag och föreningar för användning
såsom rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att
helt eller huvudsakligen användas för bildande av bostadsegnahem. Vidare
kunna enligt 21 § kungörelsen nyssnämnda dag (nr 590) angående statsunderstödd
arbetarsmåbruksverksamhet förlagslån från jordförmedlingsfonden
tilldelas kommuner för anskaffande och tillhandahållande av jord till
arbetar småbruk.

I anslutning till egnahemsstyrelsens förslag i ärendet har departementschefen
ansett, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke behöver
äskas för budgetåret 1941/42. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle
att taga del av anslagsfrågans läge har han här velat anmäla ärendet.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

18:o) Arrendelånefonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1934 års
riksdag (prop. nr 268; r. skr. nr 349). Enligt 44 och 49 §§ kungörelsen den
7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten kan i
samband med upplåtelse av arrendeegnahem lån från arrendelånefonden
(arrendelån) utlämnas till arrendatorn för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,
utsäde, gödningsämnen, foder o. d. samt till andra nödvändiga
utgifter för igångsättande av driften å fastigheten.

Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört i ärendet anvisande
av kapitaltillskott till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1941/
42, har departementschefen dock här velat redogöra för ärendet, på det
att anslagsfrågans läge må bringas till riksdagens kännedom.

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen -

omförmäla.

u

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

19:o) Arbetarsmåbrukslånefonden. Under punkt 19 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till Arbetarsmåbrukslånefonden för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181; r. skr. nr 280) beslöts inrättande av
arbetarsmåbrukslånefonden. Enligt för användningen av denna fond numera
gällande bestämmelser, meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr
590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet, må från fonden
utlämnas arbetarsmåbrukslån till landskommuner, vilka med anlitande härav
bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare och därmed likställda arbetare
för att giva dem tillfälle att förvärva mindre lägenheter, ägnade att
bereda innehavaren utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan av annan
verksamhet.

Såsom kapitaltillskott till fonden lia för budgetåret 1933/34—1940/41 anvisats
reservationsanslag av respektive 7,500,000 (därav 5,000,000 kronor å
tilläggsstat), 5,000,000, 5,000,000, 4,400,000, 10,000,000, 3,000,000, 4,000,000
och 1,950,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om ett
kapitalökningsanslag till arbetarsmåbrukslånefonden för nästa budgetår av

2,000,000 kronor.

Å driftbudgeten har föreslagits anvisning av 2,000,000 kronor för avskrivning
å förevarande kapitalinvestering.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarsmåbrukslånefonden för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.

20:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 20 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva,

1) att under budgetåret 1941/42 må beviljas lån från statens avdikningslånefond
å tillhopa högst 2,800,000 kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål
varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande
särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 medgiva
anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och
statens avdikningslånefond.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i
kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432). Jämlikt riksdagens beslut har det
högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, uppgått till för budgetåret
1937/38 2,900,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1938/39
—1940/41 2,800,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits anslagsäskande i nionde huvudtiteln av
årets statsverksproposition under punkt 136 för statens avdikningsanslag behandlade
utskottet (utlåtande nr 1 p. 136) en inom första kammaren väckt*

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

15

till utskottet hänvisad motion, nr 47, av herr Mannerskantz, vari hemställts,
att riksdagen måtte uttala att vid utlämnande av bidrag och lån till torr-,
läggningsföretag bör oavsett den ordning i vilken ansökning inkommit företräde
givas åt sådana företag, a) som snabbt kunna resultera i ökade skördar,
b) där huvudsyftet är att erhålla tillskottsåker till ofullständiga jordbruk
och där den avdikade marken snabbt kan odlas, samt c) där räntabilitetskalkylen
är mycket god.

Utskottet anförde i förevarande, av riksdagen numera godkända del av utlåtandet
följande i anledning av förutnämnda motion:

»Vad angår motionärens yrkande, avseende ändrad ordning vid prövningen
av förekommande ansökningar örn statsbidrag i syfte att bereda företräde
åt snabbt produktionsfrämjande torrläggningsföretag, synes en dylik åtgärd
ändamålsenlig under nuvarande förhållanden, varför yrkandet i huvudsak
biträdes av utskottet. Emellertid anser utskottet, att det bör få ankomma
på Kungl. Majit att närmare överväga och vidtaga de mått och steg, som i
överensstämmelse med sagda ståndpunktstagande kunna befinnas nödiga i
förevarande bidragsverksamhet.»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Vad angår frågan om ändrad ordning vid prövningen av förekommande
ansökningar om lån till torrläggningsföretag i syfte att bereda företräde åt
snabbt produktionsfrämjande företag, anser utskottet i likhet med motionären,
att härvidlag givetvis bör förfaras på samma sätt som beträffande
ansökningar om bidrag för ändamålet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

1) att under budgetåret 1941/42 må beviljas lån från statens
avdikningslånefond å tillhopa högst 2,800,000 kronor;

2) att Kungl. Maj:t må, för beredande av erforderligt rådrum
åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,
under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 medgiva anstånd
med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden
och statens avdikningslånefond.

21 :o) Täckdikningslåncfonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande
av täckdikningslånefonden. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade
i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna
nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939
gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) lia meddelats
bestämmelser om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) få ur täckdikningslånefonden
beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor årligen. Riksdagen

Utskottet»

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

har senast för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 500,000
kronor såsom kapitalökning för fonden.

Ehuru anvisande av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt för
budgetåret 1941/42, har departementschefen dock här velat redogöra för
ärendet, på det att anslagsfrågans läge må bringas till riksdagens kännedom.

Detta har utskottet härmed velat för riksdagen

omförmäla.

22 :o) Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande
av statens fiskredskapslånefond. Från fonden kunna i huvudsak enligt
de grunder, vilka tidigare tillämpats vid långivning från statens fiskredskapsfond,
utlämnas lån till fiskare, som genom förlust av eller skada å
fiskredskap råkat i nödställd belägenhet. Redogörelse för sagda grunder har
lämnats i IX H. T. 1937, sid. 322.

Såsom kapitaltillskott till statens fiskredskapslånefond ha för budgetåren
1939/40 och 1940/41 anvisats reservationsanslag av 8,000 respektive 13,000
kronor.

På sätt lantbruksstyrelsen anfört i ärendet torde enligt departementschefens
mening något nytt anslag för ifrågavarande ändamål icke behöva äskas
för budgetåret 1941/42. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga
del av anslagsfrågans läge har departementschefen här velat anmäla ärendet.

Vad sålunda förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

23:o) Kommunskogslåncfonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 267; r.
skr. nr 325) beslöts inrättande av en statens lånefond för underlättande av
kommuners förvärv av skogsmark i vissa fall (kommunskogslånefonden).
Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 27 juni
1930 (nr 272) med däri genom kungörelsen nr 639/1937 vidtagen ändring. Såsom
kapital till fonden anvisades för budgetåren 1930/31, 1934/35 och 1936/
37 reservationsanslag av respektive 200,000, 50,000 och 25,000 kronor.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund förklarat sig icke vilja föreslå anvisande av kapitalökningsanslag
till kommunskogslånefonden för nästa budgetår. I skrivelsen anföres
bland annat följande.

Ehuru någon disponibel kapitalbehållning å fonden icke fanns vid ingången
av budgetåret 1940/41, har någon kapitalinvestering i fonden icke
kommit till stånd för nämnda budgetår. Ur skogsvårdssynpunkt är det visserligen
i princip önskvärt, att kommuner kunna erhålla statslån för förvärv
av mark med otillfredsställande skogstillstånd. Å andra sidan lärer under
rådande statsekonomiska förhållanden icke kunna förväntas, att medel skola
reserveras för ifrågavarande ändamål. Ett tillfälligt avbrytande av verksamheten
torde för övrigt kunna väl utnyttjas genom vidtagandet av förbere -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20. 17

delser för en omläggning av lånerörelsen till större effektivitet än hittills.
Reglerna för erhållande av kommunlån äro otvivelaktigt i många detaljer
onödigt invecklade och omständliga, vilket säkerligen i sin mån bidragit
till att fonden hittills anlitats i ytterst obetydlig utsträckning. Rörelsens återupptagande
bör sålunda föregås av en grundlig omarbetning av lånebestämmelserna.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Ehuru, på sätt centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund anfört, något
anslag icke torde böra anvisas för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1941/42, har jag dock här velat redogöra för ärendet, på det att
frågans läge må bringas till riksdagens kännedom. Det av centralrådet berörda
spörsmålet örn ändrade bestämmelser för utlåningen från förevarande
fond synes vara av beskaffenhet att böra göras till föremål för ytterligare
överväganden.»

Departementschefens förestående yttrande har ej föranlett någon erinran
från utskottets sida, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

Fonden för låneunderstöd.

24: o) Ackordslån och hjiilplån till jordbrukare. Under punkt 24 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare
för budgetsåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.

För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 100,000 kronor. Bestämmelserna rörande anslagets användning
äro meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) om ackordslån
och hjälplån till jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet, vilken från
och med den 1 juli 1940 handhas av egnahemsstyrelsen, har till ändamål att
hjälpa sådana jordbrukare, som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter
och stå under hotet att nödgas övergiva sina jordbruk.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om anslag
för ifrågavarande ändamål med samma belopp, 100,000 kronor, som för
löpande budgetår.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer alltså,

alt riksdagen må till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.

Mildrig till riksdagens protokoll 1941. 10 sami. Nr 20. 2

Utskottat.

Utskottet.

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

25 :o) Lån för anskaffande av grästorkar in. m. Under punkt 25 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Lån för anskaffande av grästorkar
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:44
av herr Andersson, Alfred, m. fl. och II: 51 av herr Svensson i Ljungskile
m. fl., vari hemställts, att nuvarande lånemaximum för grästorkningsanläggningar
måtte bibehållas samt att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts begäran
om ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor för anskaffande av grästorkar
m. m.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.

1939 års urtima riksdag har (prop. nr 65; r. skr. nr 91) å tillägssstat I till
riksstaten för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor under anslagstiteln
Lån för anskaffande av grästorkar. Allmänna villkor och bestämmelser
för dylika lån lia meddelats i kungörelsen den 22 december 1939 (nr 922) örn
lån för anskaffande av grästorksanläggningar. Enligt medgivande av 1940
års urtima riksdag (prop. nr 1; r. skr. nr 15) må av de under nämnda fond
till ifrågavarande ändamål anvisade medlen utlämnas lån jämväl för uppförande
av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder. För erhållande
och tillgodonjutande av lån för sistnämnda ändamål gälla i kungörelsen den
31 augusti 1940 (nr 815) angående sådana lån meddelade allmänna villkor
och bestämmelser.

Efter redogörelse för förslag i ärendet av lantbruksstyrelsen och statens
livsmedelskommission ävensom av ingenjörsfirman J. M. och R. V. Pehrsson,
Stockholm, har departementschefen anfört följande:

»Även om förslaget att staten skulle anlägga och enligt vissa grunder utarrendera
ett antal grästorksanläggningar synes beaktansvärt både i och för
sig och i så måtto, att genomförandet av ett dylikt förslag givetvis skulle på
ett effektivt sätt bidraga till att öka kännedomen om metoden att konsttorka
fodergrödor av olika slag, anser jag i likhet med de hörda myndigheterna
starka betänkligheter kunna anföras mot förslagets realiserande. Då
det icke torde få anses klarlagt, att konsttorkning under nuvarande förhållanden
ställer sig tillräckligt fördelaktigt för att böra komma till allmännare
användning än andra kända metoder, varigenom fodergrödor tillvaratagas
bättre än genom vanlig höberedning, kan jag icke för närvarande tillstyrka
ett så långtgående främjande av konsttorkningsmetoden, som förslagets genomförande
skulle innebära.

Vad härefter gäller spörsmålet om undanröjande av gällande maximering
av utlåningen för ifrågavarande ändamål till en och samma låntagare, finner
jag det icke helt uteslutet, att maximeringen, vilken tillkommit efter
förslag av folkförsörjningsnämnden, kan komma att i något fall utgöra

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

19

hinder för en ändamålsenlig utveckling av anläggningsverksamheten på ifrågavarande
område och därigenom motverka syftet med låneverksamheten.
Jag vill därför tillstyrka sådan ändring av gällande bestämmelser om lån
för anskaffande av grästorksanläggningar, att föreskriften om begränsning
av lånebeloppen till 60,000 respektive 120,000 kronor utgår. Därest riksdagen
icke har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att i sinom tid vidtaga erforderlig författningsändring.

Med hänsyn till låneverksamhetens betydelse för landets fodermedelsförsörjning
under nuvarande krissituation anser jag det angeläget, att medel
för verksamhetens bedrivande under nästa budgetår finnas tillgängliga i så
stor omfattning, att det förutsedda lånebehovet kan helt tillgodoses. I betraktande
av vad i ärendet förekommit vill jag i anslutning till lantbruksstyrelsens
av livsmedelskommissionen tillstyrkta förslag förorda, att för
nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag för ändamålet av 2,000,000
kronor. Anslaget torde böra benämnas Lån för anskaffande av grästorkar
m. m.»

Å driftbudgeten föreslås, att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 200,000 kronor.

Vad angår den av departementschefen föreslagna ändringen i de för ifrågavarande
lånerörelse gällande bestämmelserna anser jämväl utskottet, att
vissa skäl tala för att föreskriften örn begränsning av lånebeloppen till
60,000 respektive 120,000 kronor bör utgå. I olikhet mot motionärerna tillstyrker
sålunda utskottet den ifrågasatta författningsändringen.

Utskottet finner för sin del motiverat, att de äskade medlen ställas till förfogande
för verksamhetens fortsatta bedrivande, och kan följaktligen icke
biträda motionärernas avslagsyrkande på anslagsäskandet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:44 och 11:51, till Lån
för anskaffande av grästorkar m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

26:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. Under
punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Lån till främjande
av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 150,000 kronor. Bestämmelser rörande användningen av anslaget
äro meddelade i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån
av statsmedel för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk.

I skrivelse den 16 september 1940 bar lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag till ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42.

Utskottet.

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottet.

Utskottet, som biträder framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Lån till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 150,000 kronor.

Diverse kapitalfonder.

27 :o) Jordfonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 27 hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordfonden för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

28:o) Arrendeegnaliemsfonden. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 28 och under erinran, att Kungl. Majit å
driftbudgeten föreslagit att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 375,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendeegnaliemsfonden för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Stockholm den 27 mars 1941.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Alfred
Andersson, Jacob Hansson, Mannerskantz och Gottfrid Karlsson samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Karlsson i
Munkedal, Mäler, Nilsson i Steneberg, Janson i Frändesta, Jonsson i Fjäle och Pettersson
i Dahl.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 20.

21

Reservation

under punkt 25 (Lån för anskaffande av grästorkar m. m) av herrar Carl
Eriksson, Alfred Andersson och Karlsson i Munkedal, vilka ansett, att utskottet
bort i anledning av de likalydande motionerna I: 44 och II: 51 uttala
sig för bibehållande av nuvarande bestämmelser rörande lånemaximum samt
för minskning av kapitalökningsanslaget till 1,000,000 kronor och sålunda
bort hemställa,

A. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
till Lån för anskaffande av grästorkar m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor;

B. att motionerna 1:44 och 11:51 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 10 sand. Nr 20.

i)