Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
1
Nr 77.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning au fullmäktiges i riksbanken framställning
angående ombyggnad au riksbankens fastighet i Göteborg.
I skrivelse till bankoutskottet den 13 maj 1941 hava fullmäktige i riksbanken
hemställt, att bankoutskottet ville utverka riksdagens bemyndigande
för riksbanken att för en kostnad av förslagsvis 750 000 kronor utföra ombyggnad
av riksbankens fastighet vid Södra Hamngatan i Göteborg i huvudsaklig
överensstämmelse med i skrivelsen omförmälda, av arkitekten
Nils Einar Eriksson uppgjorda förslag.
Å nämnda fastighet, som sträcker sig genom kvarteret Frimuraren mellan
Södra Hamngatan i norr och Drottninggatan i söder, äro uppförda två
huvudbyggnader, båda stenhus i tre våningar, belägna den ena vid förstnämnda
gata och den andra vid Drottninggatan, samt mellan dessa huvudbyggnader
två gårdsflyglar, likaledes i tre våningar, längs brandmurarna
mot angränsande fastigheter. Vardera gårdsflygeln omfattar två skilda
byggnader, varav den ena är att anse såsom flygel till Hamngatshuset och
den andra till Drottninggatshuset. Samtliga ifrågavarande byggnader tillkommo
åren 1888—1889.
Huset vid Hamngatan och den därtill hörande västra gårdsflygeln innehålla
i bottenvåningen och våningen en trappa upp lokaler för den egentliga
bankrörelsen. Motsvarande våningar i den östra gårdsflygeln inrymma
lunchlokaler för kontorets personal samt en vaktmästarbostad. I våningen
två trappor upp finnas bostadsvåning för direktören och en dubblett, som
uthyres till advokatkontor, samt i östra flygeln en vaktmästarbostad.
Byggnaden vid Drottninggatan med tillhörande flyglar inrymmer i bottenvåningen
och våningen en trappa upp butiker med lagerlokaler och kontor
samt i våningen två trappor upp kontorslokaler och två vaktmästarbostäder.
Jämlikt medgivanden av 1937 och 1938 års riksdagar har byggnaden
vid Drottninggatan med därtill hörande flyglar undergått ombyggnad, vilken
slutfördes under hösten sistnämnda år. Kostnaderna för denna ombyggnad
belöpte sig till cirka 185 000 kronor. Byggnaden befinner sig för
närvarande i gott skick.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 77.
I
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
Däremot har huset vid Hamngatan sedan det uppfördes icke undergått
annan mera väsentlig förändring än att år 1914 banksalen utvidgades genom
en viss mindre utbyggnad åt gården. Det ansågs därvid, att utrymmesbehovet
genom denna utvidgning skulle bliva tillgodosett för en lång
tid framåt.
I sin skrivelse till bankoutskottet den 24 februari 1937, vari förslag
framlades angående ovan omförmälda ombyggnadsarbeten å huset vid
Drottninggatan, upptogo fullmäktige jämväl till behandling frågan angående
behovet av ändrings- och moderniseringsarbeten beträffande huset vid
Hamngatan. Fullmäktige anförde i denna fråga följande:
»Med bankrörelsens alltjämt ökade omfattning vid kontoret hava vissa
av de för expeditionen tillgängliga utrymmen visat sig vara för trånga.
Även i övrigt kunna de ifrågavarande banklokalerna icke anses motsvara
de anspråk, som man efter nutida förhållanden mäste ställa pa sådana
lokaler. Det har icke heller varit möjligt att i önskvärd omfattning tillfredsställa
allmänhetens krav i fråga om expediering m. m. och arbetet
har blivit tyngande för personalen vid kontoret. Verkställande styrelseledamotens
arbetsrum liksom lokalerna för korrespondensgöromål och registrering
äro förlagda i mellanvåningen, skilda genom trappor från banksalen
och de egentliga expeditionslokalerna. Kamrern har icke något mottagningsrum
för kunder. Ej heller finnas lämpliga arbetsplatser för sedelräkning
och andra kassagöromål. Valvsutrymmena äro fördelade på tre våningar
samt för trånga.
På grund av dessa förhållanden har det under senare tid tagits under
övervägande, huruvida icke en örn- eller nybyggnad vore att tillråda eller
andra åtgärder borde vidtagas för att avhjälpa de angivna olägenheterna.
Det må erinras, att med hänsyn till eventuella, mera genomgripande reparationsarbeten
m. m. det årliga underhållet av fastigheten blivit eftersatt.
Från verkställande styrelseledamotens våning hava år 1929 i samband med
vissa reparationsarbeten två rum avskilts och därefter uthyrts. Vidare hava
år 1934 vid nuvarande verkställande styrelseledamotens tillträde vissa
reparationer ägt rum i samma våning. I övrigt hava några mera väsentliga
reparationer av fastigheten icke vidtagits sedan 1915. Samtliga lokaler
nied undantag av nyssnämnda våning äro därför illa medfarna. Bland annat
är ommålning av väggar och tak i vissa rum synnerligen välbehövIi°\
— — —
Enligt fullmäktiges uppfattning måste för Göteborgskontorets rörelse snarast
möjligt anskaffas mera ändamålsenliga lokaler än kontoret nu har.
Det är möjligt, att sådana kunna erhållas genom en mer eller mindre genomgripande
ombyggnad i det nuvarande bankhuset, men sannolikt torde
den bästa lösningen av kontorets lokalfråga kunna vinnas genom nybyggnad
på lämpligt belägen tomt. Innan slutgiltigt ståndpunktstagande i denna
fråga kan äga rum, fordras uppenbarligen en tidskrävande undersökning
med beaktande av bada nu berörda möjligheter. I avvaktan pa undersökningens
resultat lär man beträffande bankhuset böra inskränka sig
lill att utföra endast de mest oundgängliga reparationerna. Dylika reparationer
böra utföras i den ordning, som beträffande årligt underhåll av riksbankens
fastigheter tillämpas.»
Bankoutskottets utlåtande Nr 77. 3
I sitt utlåtande över fullmäktiges förenämnda framställning uttalade
bankoutskottet — som genom en delegation besiktigat såväl Hamngatssom
Drottninggatshuset — att båda byggnaderna tarvade betydande reparationer
och ändringsarbeten samt att banklokalerna i åtskilliga avseenden
vöre föga ändamålsenliga. Delegationen hade tagit del av de olika förslag
till mer tillfredsställande lokaler åt avdelningskontoret i Göteborg, som
varit föremål för förberedande behandling inom riksbanken. I frågans dåvarande
läge ansåg sig emellertid utskottet sakna anledning att göra något
uttalande i detta ärende, därvid utskottet hänvisade till att ärendet möjligen
redan påföljande år skulle komma alt underställas utskottet (se BU:s
utlåtande 1937: 41).
Beträffande ärendets fortsatta beredning anföra fullmäktige i sin nu
förevarande skrivelse följande:
Såsom av fullmäktiges förenämnda skrivelse framgår, förelågo redan år
1937 vissa förslag beträffande ordnande av kontorets lokalfråga. Sålunda
hade byggnadsingenjören C. Ritzén i Göteborg upprättat förslag till ombyggnad
av den nuvarande Hamngatsfastighefen för en då beräknad kostnad
av 360 000 kronor. Genom detta förslag skulle ökat utrymme kunna
erhållas, och lokalbehovet beräknades bliva tillgodosett för en lång tid
framåt. Förslaget — vilket angavs vara av preliminär karaktär -— ansågs
dock vara förenat med olägenheter i skilda avseenden, varför Ritzén, med
instämmande av kontorsstyrelsen, förordade en nybyggnad å riksbankens
nuvarande tomt samt å en del av den intilliggande tomten vid Södra Hamngatan,
vilken sistnämnda tomt då erbjudits riksbanken till inköp. Byggnadskostnaden
uppskattades av Ritzén till 1 330 000 kronor vid uppförande
av femvåningsbyggnad samt till 1 050 000 kronor vid uppförande av trevåningsbyggnad.
Därtill skulle komma nettokostnaden för utvidgningen av
tomten, vilken beräknades till 194 000 kronor. Sistnämnda kostnadsberäkning
vilade dock på mycket ovissa förutsättningar beträffande försäljningspris
å icke behövliga fastighetsdelar. — Sedan ägaren lill den för inköp avsedda
tomten förklarat sig icke vidbliva sitt tidigare avgivna försäljningsanbud,
fick emellertid frågan om nybyggnad vid Södra Hamngatan förfalla.
—- Samtidigt förelågo förslag om inköp av vissa andra fastigheter,
avsedda för uppförande av lokaler för kontoret.
Sedan Ritzén erhållit i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till ombyggnad
av Hamngatsfastigheten i syfte att erhålla rymligare och bättre lokaler
för kontoret än som skulle utvinnas vid utförande av 1937 års förslag, avgav
denne ett den 12 september 1938 dagtecknat förslag till frågans lösning.
Förslaget gick i huvudsak ut på uppförande av en ny och utvidgad gårdsöverbyggnad,
vilken delvis skulle entresoleras. Dessutom förutsattes vissa
mindre väsentliga omändringsarbeten i andra våningen, medan däremot
tredje våningen bibehölls i nära nog oförändrat skick. Vidare föreslogs anordnande
av nya värme-, vatten- och avloppsledningar, hissar m. m. Den
sammanlagda kostnaden för de ifrågasatta arbetena beräknades till 600 000
kronor, örn ett valv anordnades under den överbyggda gården, men eljest
lill 520 000 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till det tidigare förslaget
angavs delvis bero på inträffade prisstegringar.
I yttrande över förslaget den 18 oktober 1938 anförde kontorsstyrelsen, att
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
förslaget enligt styrelsens bedömande finge anses lösa kontorets lokalfråga
för någon, måhända rätt lång tid framåt, men ej på det tillfredsställande
sätt, som vore önskvärt vid ett så stort och kostsamt byggnadsarbete. Bland
annat ansåg styrelsen utrymmet i banksalen bliva för knappt. Enligt styrelsens
mening kunde endast en nybyggnad å tomt med större gatufasad medföra
en fullt lämplig lösning.
Ritzén fick därefter i uppdrag att undersöka möjligheterna att i en och
samma fastighet anordna lokaler för riksbanken, hovrätten för Västra Sverige
och Västerbygdens vattendomstol. Med anledning härav uppgjorde
Ritzén vissa förslag, vilka emellertid sedermera fått förfalla, eftersom Göteborgs
stad ställt tomt till förfogande för hovrätten och vattendomstolen jämlikt
beslut av 1939 års riksdag skulle kvarbliva i Vänersborg (se prop. nr
168/1939; riksdagens skr. nr 372/1939).
Med hänsyn härtill upptogs Ritzéns förenämnda förslag av den 12 september
1938 till förnyad granskning, därvid det visade sig, att det för avdelningskontoret
nyttiga utrymme, som enligt förslaget skulle komma att stå till
förfogande, skulle kunna utökas, örn hela gården till Hamngatshuset foges
i anspråk och om en av flyglarna till nämnda hus (den västra) nedreves.
Denna flygel innehåller i våningen en trappa upp utrymmen för arkiv, vilka
äro svåra att helt utnyttja, och i våningen två trappor upp, kök och tre
mindre rum i direktörsbostaden, vilken även utan utnyttjande av dessa utrymmen
skulle bliva fullt tillräcklig. Genom flygelns borttagande skulle
man — förutom ökade nyttiga utrymmen — vinna den fördelen att få god
belysning i en större del av banksalen än som eljest vore möjligt, varjämte
man skulle undanröja de hinder för ombyggnadens genomförande, som
eljest kunde komma att resas av de lokala myndigheterna. Det ansågs från
dessa utgångspunkter böra undersökas, örn icke ett nytt ombyggnadsförslag
kunde utarbetas, som bättre kunde tillgodose kraven på tillräckligt stora
och från arbetssynpunkt goda lokaler.
Sedan direktionen härefter uppdragit åt arkitekten Nils Einar Eriksson i
Göteborg att upprätta ett nytt förslag till ombyggnad av kontorsfastigheten
vid Hamngatan, har Eriksson med skrivelse den 8 april 1941 avgivit dylikt
förslag. Detta är enligt vad Eriksson uppger utfört med hänsyn tagen till
den framtida saneringen av kvarteret i dess helhet och i överensstämmelse
med anvisningar av stadsplanechefen i Göteborg Uno Åhrén. Förslaget innebär
i huvudsak följande.
Den nuvarande överbyggnaden över gården utvidgas att omfatta liela den
till Hamngatshuset hörande gården samt den del av tomten, som upptages
av den rivna flygeln. I bottenplanet inrymmes banksal med erforderliga
expeditionslokaler för bankrörelsen, utrymmen för sedel- och mynträkning,
rum för kamreraren, register m. m. ävensom vissa valvsutrymmen i den del
av lokalen, som icke skulle få tillfredsställande dagsljus. I Drottninggatshusets
västra flygel har ett mindre utrymme tagits i anspråk för kapprum
Hl. lil.
De mot Hamngatan liggande lokalerna i bottenvåningen entresoleras. I
entresolvåningen inredes rum för direktören (samtidigt sammanträdesrum
för kontorsstyrelsen), ett samtalsrum, ett runi för korrespondensavdelningen
samt arkiv. Belysning i entresolvåningen erliålles från fönster i fasaden mot
Hamngatan.
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
5
I källare under överbyggnaden samt under östra flygeln skulle anordnas
valvsutrymmen och arkiv.
Genom att alltså bankens samtliga lokaler samlas i bottenvåningen med
entresol och i källarvåningen har våningen en trappa upp i Hamngatshuset
kunnat frigöras för inredning av kontorsutrymmen avsedda för uthyrning.
I våningen två trappor upp är plats avsedd för direktörsbostad, som skulle
omfatta 5 rum, kök och jungfrukammare.
I den kvarblivande östra gårdsflygeln skulle lunchrummet och köket (i
entresolvåningen) något ändras. Även vaktmästarebostäderna i nuvarande
första och andra våningarna skulle undergå vissa smärre ändringsarbeten,
föranledda närmast därav att en trapputbyggnad måste borttagas.
Ny entré upptages i fasadens västra del, varigenom den nuvarande entrén
blir avsedd endast för de till uthyrning avsedda lokalerna i andra våningen
och för direktörsbostaden i tredje våningen.
För närvarande har fastigheten skyddsrum i gårdsflyglarnas källarlokaler.
Dessa kunna få välbehövlig komplettering genom utrustning av arkivlokalen
linder banksalen för skyddsändamål.
De sanitära anordningarna i fastigheten skulle moderniseras och en ny
värmepanna inmonteras.
Genom den föreslagna ombyggnaden skulle kontoret för tjänstelokaler
(expeditionslokaler och valvsutrymmen) kunna disponera ett sammanlagt
utrymme i bottenvåningen av omkring 596 kvm. Till jämförelse må nämnas,
att motsvarande ytinnehåll i den nuvarande bottenvåningen utgör cirka 290
kvm. I entresolvåningen skulle enligt förslaget erhållas en golvyta av 160
kvm nyttigt utrymme. För närvarande disponerar kontoret i våningen en
trappa upp ett utrymme av cirka 300 kvm, vilket emellertid på grund av
sitt läge icke kunnat effektivt utnyttjas. Därjämte får kontoret i källarvåningen
värdefulla arkiv och valvsutrymmen, vilka för närvarande sakna motsvarighet.
Om förslaget genomföres, kommer kontorets lokalfråga att, såvitt nu kan
bedömas, ha vunnit sin lösning för en lång tid framåt på ett sätt, som får
anses fullt tillfredsställande ur arbetssynpunkt. Visserligen hade det varit
ännu bättre, örn även direktörens tjänsterum oell korrespondensavdelningen
kunnat förläggas till bottenvåningen, men detta låter sig icke göra med
hänsyn till det begränsade tomtområde, som är tillgängligt.
Beträffande kostnaderna för den ifrågasatta ombyggnaden framhålla fullmäktige
följande.
Enligt av byggnadsingenjören G. H. Hansson, Göteborg, med utgångspunkt
från de priser, som gällde vid krigsutbrottet 1939, verkställd kostnadsberäkning
skulle byggnads- och målningsarbetena, värmeanläggningarna
samt de sanitära och elektriska installationerna draga en sammanlagd
kostnad av 445 000 kronor. Härtill skulle komma för inredningsarbeten
i expeditionslokalerna och valven m. m. 35 000 kronor, för valvsdörrar
m. m. cirka 17 000 kronor, för diverse anordningar för alarm och telefon
m. m. omkring 20 000 kronor samt för arvoden till arkitekt, konstruktörer
och kontrollanter cirka 54 000 kronor. För kostnader för provisoriska anordningar
under ombyggnadstiden har upptagits ett belopp av 15 000 kronor.
Som enligt arkitekten Erikssons mening för diverse kostnader och oförutsedda
utgifter bör beräknas eli belopp av 30 000 kronor, skulle totalkostnaden
för ombyggnadsarbetena följaktligen elter 1939 års prisnivå kunna
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
uppskattas till omkring 616 OOO kronor. Enligt uppgift av byggnadsingenjören
Hansson böra byggnadskostnaderna vid nuvarande prisläge beräknas
20 procent högre än de här angivna, vilket skulle innebära en kostnadsökning
av cirka 100 000 kronor. Då enligt erfarenhet kostnaden för ändringsarbeten
ofta blir högre än som från början beräknats, bjuder försiktigheten
att marginalen för oförutsedda utgifter något vidgas. Fullmäktige föreslå
därför, att ombyggnadskostnaden beräknas till förslagsvis 750 000 kronor.
Vid kostnadsberäkningen har man emellertid att taga hänsyn till, att de
kontorslokaler, som enligt vad ovan nämnts skulle bliva tillgängliga för uthyrning,
torde komma att inbringa en årlig hyra av cirka 7 000 kronor, vilket
torde kunna beräknas förränta ett byggnadsvärde av omkring 80 000
kronor. För de ändrade tjänstebostäderna för direktör och två vaktmästare
torde kunna beräknas inflyta ungefär samma hyra som för närvarande utgår.
I detta sammanhang vilja fullmäktige framhålla, att direktörsskifte skall
äga rum vid kontoret den 1 oktober innevarande år och att i samband
därmed viss mindre reparationskostnad skulle bliva oundgänglig, om fastigheten
skulle utnyttjas i oförändrat skick. Denna kostnad kommer att bortfalla
vid bifall till förslaget.
Då det emellertid beräknas finnas ej mindre än fyra vaktmästare bosatta
inom de båda fastigheterna, är det icke nödvändigt att bibehålla
tjänstebostad för direktören. Skulle det visa sig, att lämplig hyresgäst anmäler
sig, som önskar erhålla, förutom våningen en trappa upp, jämväl
den enligt förslaget för direktören avsedda våningen, bör förslaget jämkas
så att kontorslokaler anordnas även i sistnämnda våning. Härigenom torde
ombyggnadskostnaden kunna något reduceras och hyresinkomsten icke
oväsentligt ökas.
Enligt vad verkställda undersökningar giva vid handen ställa sig kostnaderna
för de föreslagna ombyggnadsarbetena väsentligt lägre än om riksbanken
skulle förvärva annan lämpligt belägen tomt och där uppföra en
nybyggnad, avsedd att inrymma lokaler för kontoret.
Slutligen anföra fullmäktige i fråga örn möjligheterna att ordna kontorets
arbetsförhållanden under byggnadstiden:
Byggnadsingenjören Hansson har beräknat byggnadstiden till omkring
ett och ett halvt år, örn kontoret skall kvarbliva i lokalerna under ombyggnaden,
men eljest till något över ett år. Den förlängning av byggnadstiden,
som förstnämnda alternativ medför, kan icke i och för sig tillmätas
någon väsentlig betydelse för bedömande av frågan, huruvida man bör
räkna med att kontoret skall utrymma lokalerna under ombyggnaden eller
icke. Vissa skäl tala för kontorets avflyttning, innan arbetena igångsättas.
Sålunda torde det bliva svårt att på ett tillfredsställande sätt kunna ordna
kontorets arbete med de minskade utrymmen, som komma att stå till förfogande.
Vidare torde det bli nödvändigt att i viss mån disponera utrymmen
i Drottninggatshuset. Slutligen torde det, örn kontoret kvarstannar,
icke bliva möjligt att upplåta arbetet å entreprenad, något som möjligen
skulle ställa sig billigare än örn arbetet utföres å löpande räkning. Å andra
sidan kan det anföras, att en förflyttning av kontoret till tillfälliga lokaler
under byggnadstiden även skulle bereda svårigheter för att ordna kontorsarbetet
tillfredsställande samt för vården av kontorets värden. Verkställda
undersökningar angående möjligheterna att erhålla lämpliga lokaler hava
hittills icke lett till något resultat. Frågan huruvida förflyttning bör ske
Bankoutskottets utlåtande Nr 77. 7
eller icke torde emellertid böra hållas öppen, tills byggnadsarbetet skall
igångsättas.
Kontorsstyrelsen har i sitt yttrande framhållit, bland annat, att en jämförelse
mellan kontorets nuvarande lokaler och de lokaler förslaget upptager
ger vid handen, att en ombyggnad i enlighet nied förslaget bör tillfredsställa
kontorets lokalbehov för avsevärd tid framåt. Örn emellertid
ytterligare utrymmesbehov skulle uppstå, fäster styrelsen uppmärksamheten
på, att förslaget lämnar hela andra våningen fri och att sålunda här utvecklingsmöjligheter
finnas. Sammanfattningsvis har kontorsstyrelsen förklarat,
att enär ett fullgott ombyggnadsförslag föreligger och kostnaderna
för detta komma att ställa sig betydligt lägre än kostnaderna för en nybyggnad,
styrelsen anser, att ombyggnadsförslaget är att föredraga.
Riksbanken har hos statens arbetsmarknadskommission anhållit om yttrande,
huruvida den föreslagna ombyggnaden med hänsyn till marknadsläget
och materialtillgången i landet vore alt tillråda. Arbetsmarknadskommissionen,
som i sin tur hänskjutit frågan i vad avser materialtillgången
till statens industrikommission, har i skrivelse den 12 maj 1941 meddelat,
att industrikommissionens byggnadsavdelning förklarat sig icke hava något
att ur materialsynpunkt erinra mot utförande av byggnadsförslaget.
För egen del har arbetsmarknadskommissionen anfört följande:
»Vid utgången av april detta år voro såsom hjälpsökande hos Göteborgs
stads arbetslöshetskommitté anmälda 1 950 husbyggnadsarbetare, varav
flertalet åtnjöto arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd. Även örn
minskning av antalet arbetslösa och förhållandevis större möjligheter^ till
hjälp i annan form än kontantunderstöd kan väntas under sommarmånaderna,
har man att utgå från att arbetslösheten i staden fortfarande kommer
att vara svårartad. Med hänsyn till de arbetstillfällen, som utförande
av det av riksbanken planerade företaget skulle kunna innebära för arbetslösa
byggnadsarbetare i staden och till industrikommissionens ovan nämnda
yttrande i ärendet, måste ur de synpunkter arbetsmarknadskommissionen
bär alt företräda företagets igångsättande livligt tillstyrkas.»
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 11 juni 1941 meddelat,
att styrelsen under hand försäkrat sig örn alt det föreslagna byggnadsföretaget
icke komme att hindra genomförandet av en lämplig ändring av
stadsplanen för kvarteret Frimuraren samt att styrelsen icke för sin del
linde något att erinra i fråga örn det föreliggande förslaget. Vad beträffar de
till 750 000 kronor angivna kostnaderna för byggnadsföretaget syntes detta
belopp vara väl högt beräknat och kunde begränsas till 075 000 kronor.
Av utredningen framgår, att de lokaler, riksbankens avdelningskontor Utskott
i Göteborg disponerar i bankens fastighet vid Södra Hamngatan, äro alltför
små och i åtskilliga avseenden föga ändamålsenliga. Efter att ingående
lia prövat olika möjligheter alt ernå förbättrade lokalförhållanden lör
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
kontoret ha fullmäktige stannat för att föreslå en ombyggnad av bankens
fastighet. Förslaget härutinnan innebär, att sedan en av flyglarna på gården
lill bankhuset nedrivits, den nuvarande överbyggnaden över gården skulle
utvidgas att omfatta bela den till banktastigheten hörande gården, inberäknad
den del av tomten som nu upptages av nyssnämnda flygel. Härigenom skulle
rymligare och bättre lokaler ernås och en tillfredsställande lösning av kontorets
lokalfråga vinnas för en lång tid framåt.
Den av fullmäktige förebragta utredningen bar övertygat utskottet om
behovet och lämpligheten av de föreslagna åtgärderna. Utskottet får därför
tillstyrka att de för ändamålet erforderliga medlen, av fullmäktige beräknade
till 750 000 kronor, ställas till fullmäktiges förfogande. Såsom fullmäktige
framhållit, är detta belopp väsentligt lägre än det, för vilket riksbanken
skulle kunna förvärva annan lämpligt belägen tomt och där uppföra en
nybyggnad för kontoret.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande fullmäktiges kostnadsberäkning
vill utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att fullmäktige
vid arbetenas planläggning och utförande i görligaste mån tillvarataga
de möjligheter till kostnadernas begränsning, som byggnadsstyrelsen
ansett sig kunna räkna med.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
ali riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige att
för en kostnad av förslagsvis 750 000 kronor låta utföra omby§Sna<l
av riksbankens fastighet vid Södra Hamngatan i
Göteborg i huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda,
av arkitekten Nils Einar Eriksson uppgjorda
förslag.
Stockholm den 17 juni 1941.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Berling*, Nordborg*, Sandén, Nilsson
i Mölndal*, von Horn*, Albertsson och Elofsson i Vä;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K.
A. Westman, Gustavson i Västerås*, Andersson i Munkaljungby, Hilding och Eriksson
i Sandby*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1941
142578