Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag
till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga med
flera, vilka drabbats av kroppsskada, m. m.
I en den 23 maj 1941 dagtecknad proposition nr 290, vilken hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats
av kroppsskada,
2) förordning örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
hemvärnstjänstgöring,
3) förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning, samt
4) förordning angående ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni
1931 (nr 280) örn erkända sjukkassor,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t alt tills vidare tilldela efterlevande efter
dem, som avlidit till följd av skada under krigstjänstgöring, tillägg å författningsenligt
utgående ersättning enligt i propositionen angivna grunder.
Inledning.
I ett den 10 januari 1941 dagtecknat betänkande med förslag till krigspensionsförordning
m. m. (statens off. utredn. 1941: 1) har den s. k. sociala försvarsberedskapskommittén
till behandling upptagit, bland annat, dels frågan
örn ersättning i anledning av kroppsskada, som uppkommer under tjänstgöring
vid krigsmakten eller luftskyddet under krig eller vissa beredskapstillstånd
eller som eljest förorsakas av krigsåtgärd, dels ock frågan örn ersättning
åt hemvärns- och luftskyddspersonal för kroppsskada, uppkommen under
tjänstgöring eller övning i fredstid. Betänkandet utmynnar i nu nämnda
delar i förslag till, bland annat, förordning örn pension och annan ersättning
i anledning av kroppsskada under krig m. m. (krigspcnsionsförordning) samt
förordning örn ersättning ät hemvärns- och luftskyddspersonal i anledning av
viss kroppsskada. Förslaget och däröver avgivna yttranden hava varit föremål
för beredning inom socialdepartementet. Då de i förslaget behandlade
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 71.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
frågorna äro av synnerligen komplicerad natur, har föredragande departementschefen
funnit dem tarva ytterligare överväganden.
För att i avvaktan på utarbetandet av slutliga bestämmelser bereda en tillfällig
förbättring av de förmåner, vilka enligt nu gällande författningar tillkomma
dem, som under tjänstgöring vid neutralitetsvakten drabbas av
kroppsskador, har emellertid departementschefen låtit utarbeta en förordning
med provisoriska bestämmelser rörande familjebidrag till skadade värnpliktiga
med flera. Vidare hava förslag upprättats till förordningar om ersättning
för kroppsskador, som i fredstid uppkomma under tjänstgöring vid
hemvärnet och luftskyddet ävensom under luftskyddsövningar.
I. Provisoriska bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga m. fl., vilka
drabbats av kroppsskada.
De i sociala försvarsberedskapskommitténs förslag till krigspensionsförordning
intagna bestämmelserna rörande ersättning för kroppsskada, ådragen
under krigstjänstgöring, kunna i vad angår sjukersättning till värnpliktiga
av manskaps grad anses i huvudsak innebära, att sjukpenning skulle utgå
med belopp motsvarande sjukpenning enligt militärersättningsförordningens
högre ersättningsklass, d. v. s. 4 kronor per dag, men utbyggas med familjebidrag
av samma slag som dylika bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
I motiveringen bär kommittén anfört, att sjukpenningen uppenbarligen
vöre i flertalet fall otillräcklig för familjeförsörjare och att genom
en anknytning till krigsfamiljebidragsförordningen den avsevärda fördelen
skulle vinnas, att familjeförsörjare, som tillskyndats bestående men, skulle
beredas möjlighet att i förekommande fall få bibehålla bostadsbidrag eller
näringsbidrag under en övergångstid, varigenom anpassningen efter de mera
schematiskt bestämda invaliditetsersättningarna skulle underlättas.
Familjebidrag skulle enligt kommittéförslaget utgå allenast för tid, varunder
hel sjukpenning utginge. Sådan sjukpenning skulle emellertid utgivas,
förutom vid fullständig arbetsoförmåga, även då den skadade vore väsentligen
oförmögen till arbete. Med ifrågavarande bestämmelser lärer hava avsetts,
att hel sjukpenning och därmed även familjebidrag i allmänhet skulle
kunna utgå vid nedsättning av den skadades arbetsförmåga med mer än
hälften.
Invaliditetsersättning till värnpliktiga i manskaps grad skulle enligt förslaget
utgå såsom invalidpension, bestående av dels ett grundbelopp -—-motsvarande invaliditetslivränta enligt militärersättningsförordningens högre
ersättningsklass eller 1,440 kronor — och dels, förutsatt att arbetsförmågan
vore nedsatt med minst 3/io, familjetillägg enligt vissa närmare angivna
grunder. Familjetilläggen skulle, till skillnad från vad som skulle gälla
beträffande nyssnämnda familjebidrag, i allmänhet icke vara beroende av
behovsprövning. I motiveringen har kommittén härom anfört, bland annat,
att den fortlöpande kontroll, som en behovsprövning beträffande invaliditetsersättningarna
skulle förutsätta, skulle medföra mycket stora svårigheter.
Sedan det, såsom inledningsvis nämnts, visat sig, att ett ställningstagande
till kommittéförslaget i dess helhet bör föregås av ytterligare överväganden,
har inom socialdepartementet undersökts, i vad mån önskemålet om en förbättrad
ställning för .sådana skadade värnpliktiga, vilka äro familjeförsörjare.
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
3
må kunna tills vidare tillgodoses genom provisoriska bestämmelser. Vad angår
ersättning vid sjukdom, hava dylika bestämmelser ansetts kunna till sitt
innehåll nära anslutas till de av kommittén föreslagna stadgandena om familjebidrag
till skadade värnpliktiga. Vad ersättning vid invaliditet beträffar,
har en provisorisk förbättring av sådan ersättning synts lämpligen kunna
ske på sådant sätt, att de, som åsamkats mera betydande invaliditet, få rätt
till familjepenning. Efter nu angivna riktlinjer har inom departementet utarbetats
förslag till en provisorisk förordning om familjebidrag åt värnpliktiga
med flera, vilka drabbats av kroppsskada.
Beträffande innehållet i detta förslag må framhållas följande.
Familjebidrag må tills vidare kunna utgå till värnpliktig, vilken under
tjänstgöring, varunder krigsfamiljebidragsförordningen varit å honom tilllämplig,
drabbats av kroppsskada, som medför rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen
(1 §). Bidrag må utgå för tid, varunder den
värnpliktige enligt nämnda förordning är berättigad till sjukpenning eller
livränta, motsvarande förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av denna
med minst hälften; rörande bidraget skall vad som är stadgat om bidrag enligt
krigsfamiljebidragsförordningen — sålunda även stadgandena beträffande
administrationen och kostnadernas bestridande — i tillämpliga delar lända
till efterrättelse, i den mån ej annat föranledes av de bestämmelser, för
vilka i det följande redogöres (2 § första stycket). För tid, varunder den
värnpliktige är berättigad till livränta, må annat familjebidrag än familjepenning
icke utgå (2 § andra stycket). I kommittéförslaget finnes intagen en
bestämmelse, enligt vilken familjepenning i sin helhet skall utgå efter behovsprövning.
Kommittén har härom anfört, att föreskrifterna om familjepennings
grundbelopp icke syntes böra i detta sammanhang tillämpas, emedan
sjukpenningen utginge utan behovsprövning. Bestämmelsen har icke
föranlett någon erinran och har upptagits i departementsförslaget (3 § första
stycket). 1 överensstämmelse med de principer, efter vilka familjepenningens
maximum för olika familjemedlemmar avvägts enligt krigsfamiljebidragsförordningen,
borde enligt kommitténs mening gälla, att nämnda maximum
för hustru eller annan familjemedlem, som förestode den skadades hem,
skulle under tid, då den skadade icke vårdades å sjukhus, utgöras av det för
»annan familjemedlem över 16 år» gällande maximum. Under annan tid
borde däremot det i krigsfamiljebidragsförordningen angivna, högre maximibeloppet
för hustru gälla. Detta kommitténs förslag står i samband därmed,
att sjukpenningen föreslagits skola under tid för sjukhusvård reduceras med
3/.i• Enligt militärersättningsförordningen må däremot sjukpenningen för sådan
tid reduceras med högst hälften. På grund härav och med hänsyn jämväl
till nu ifrågavarande bestämmelsers provisoriska karaktär har i departementsförslaget
intagits en generell bestämmelse av innebörd, att familjepenning
för hustru eller annan familjemedlem, som förestår den skadades hem,
skall utgå enligt de för »annan familjemedlem över 16 år» gällande grunderna
(3 § andra stycket). Enligt kommittéförslaget skulle familjebidrag ej få
bestämmas till högre belopp än som tillhopa med sjukpenningen (och eventuellt
befälstillägg) motsvarade gängse arbetsinkomst för en person i den
skadades vanliga yrke eller verksamhet. Bestämmelsen har intagits i departementsförslaget
med den ändringen, att den icke äger avseende å det numera
införda begravningsbidraget och ej heller å sjukbidrag (3 § tredje stycket).
Av kommittén föreslagna särskilda föreskrifter rörande näringsbidrag och
sjukbidrag, enligt vilka näringsbidrag .skulle kunna utgivas allenast i det fall,
att dylikt bidrag utginge redan vid skadans yppande, samt sjukbidrag .skulle
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
kunna avse sjukvård även åt den skadade själv, hava icke ansetts böra intagas
i förevarande provisoriska författning. I avvaktan på riksförsäkringsanstaltens
beslut rörande sjukpenning eller livränta skall familjebidragsnämnd
äga fastställa provisoriskt familjebidrag, förutsatt att den skadade är
helt arbetsoförmögen (4 §). Sådant provisoriskt familjebidrag bör, framhåller
departementschefen, icke återkrävas, därest det, sedan riksförsäkringsanstaltens
beslut meddelats, visar sig, att rätt till familjebidrag icke förelegat.
Vid ansökan om familjebidrag skall fogas avskrift av riksförsäkringsanstaltens
beslut eller, örn provisoriskt bidrag sökes, bevis att anmälan till anstalten
blivit gjord (5 §). Familjebidragsnämnd, som bifallit ansökan örn bidrag,
skall göra anmälan härom till riksförsäkringsanstalten, som har att delgiva
nämnden sitt beslut (6 §).
Krigsfamiljebidragsförordningen äger tillämpning jämväl å icke värnpliktiga,
vilka avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga, ävensom i
mån av Kungl. Maj:ts beslut å viss annan personal vid krigsmakten. Med
hänsyn härtill har i departementsförslaget föreskrivits, dels att de föreslagna
bestämmelserna rörande värnpliktiga skola äga motsvarande tillämpning å
annan personal, som under tjänstgöringen omfattas av krigsfamiljebidragsförordningen,
dels ock att Kungl. Majit i övrigt äger föreskriva, att de föreslagna
stadgandena, med eventuellt påkallade inskränkningar, skola tillämpas
å annan personal vid krigsmakten, som tjänstgör under tid, då värnpliktiga
äro inkallade för krigstjänstgöring (7 §).
I förslaget intagna bestämmelser rörande utfärdandet av tillämpningsföreskrifter
m. m. (8 §) ansluta sig till vad som gäller med avseende å krigsfamiljebidragsförordningen.
Den föreslagna förordningen har ansetts böra träda i kraft den 1 juli
1941 och äga tillämpning även beträffande kroppsskada, som yppats dessförinnan.
För tid, varunder bidrag utgått enligt kungörelsen den 23 juli
1940 med provisoriska bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl.,
vilka drabbats av kroppsskada, har bidrag enligt den föreslagna förordningen
dock ej ansetts böra utgå. Nämnda kungörelse skulle från de nya
bestämmelsernas ikraftträdande upphöra att gälla. Bidrag, som dessförinnan
fastställts enligt kungörelsen, har emellertid synts böra utgå, intill dess högre
bidrag enligt den föreslagna förordningen eventuellt blivit bestämt. Genom
en föreskrift härom skulle undvikas, att den som redan tillerkänts bidrag
enligt kungörelsen går miste örn bidraget eller får detta nedsatt på grund av
de nya bestämmelserna om behovsprövning och begränsning av bidragsrätten
till tid, då arbetsförmågan är nedsatt med minst hälften.
Föredragande departementschefen har i förevarande sammanhang anfört
följande:
Vinner det författningsförslag, för vilket jag nu redogjort, bifall, torde
åvägabringas en i huvudsak tillfredsställande provisorisk förbättring av ersättningarna
till familjeförsörjare, som drabbas av kroppsskada under krigstjänstgöring.
Vid övervägande av frågan om en förbättring jämväl av efterlevandeersättningarna
har jag kommit till den uppfattningen, att generella
bestämmelser i detta syfte skulle bliva av alltför komplicerad natur för att
böra intagas i en provisorisk författning. Behov av en förbättring av efterlevandeersättningarna
torde emellertid förefinnas i sådana fall, där den avlidne
efterlämnar anhöriga i svag ekonomisk ställning. Då antalet dylika fall
icke torde vara större, än att varje särskilt fall kan bliva föremål för Kungl.
Maj:ts prövning, synes det lämpligt, att förslag förelägges riksdagen örn bemyndigande
för Kungl. Majit att, tills vidare i avvaktan på utfärdandet av
erforderliga bestämmelser, tilldela efterlevande efter person, som avlidit till
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
5
följd av skada under krigstjänsgöring, tillägg å författningsenligt utgående
ersättning med belopp, högst motsvarande skillnaden mellan sagda ersättning
och efterlevandepension enligt sociala försvarsberedskapskommitténs
förslag till krigspensionsförordning.
II. Ersättning för kroppsskada, ådragen under heinvärnstjänstgöring.
Departementschefen har anfört, att det med hänsyn till den anslutning
hemvärnet numera vunnit ej synes vara lämpligt att, såsom för närvarande
är fallet, varje uppkommande fråga om ersättning för kroppsskada, ådragen
under hemvärnstjänstgöring, skall förutsätta beslut av Kungl. Majit. Rätten
till ersättning för dylika skador torde därför böra direkt regleras i författning.
Såväl enligt ett av riksförsäkringsanstalten i samband med hemvärnsorganisationens
upprättande avgivet förslag som enligt sociala försvarsberedskapskommitténs
sedermera avgivna förslag till bestämmelser i ämnet skulle
ersättningarna utgå efter de i militärersättningsförordningen angivna grunderna.
I sak avvika de två förslagen emellertid från varandra i fråga om
den årliga arbetsförtjänst, som skall läggas till grund för ersättningarnas
storlek. Under det att enligt förstnämnda förslag hemvärnsmännen i ifrågavarande
avseende skulle jämställas med de värnpliktiga och nämnda arbetsförtjänst
sålunda antagas utgöra ett visst på förhand fastslaget belopp, borde
enligt kommitténs mening hemvärnsmännen närmast likställas med de i
militärersättningsförordningen avsedda fast anställda och hänsyn sålunda
tagas till vederbörandes verkliga arbetsinkomst. Det kan visserligen, framhåller
departementschefen, synas orättvist, att — såsom kommitténs förslag
medför — hemvärnsmännen skola kunna erhålla högre ersättningar
än de värnpliktiga. Men å andra sidan finner departementschefen det ej
vara tilltalande, att den som vid sidan av sitt civila arbete frivilligt fullgör
hemvärnstjänstgöring och därunder skadas, skall erhålla lägre ersättning,
än om skadan uppkommit genom olycksfall i arbete. Riksförsäkringsanstaltens
förslag erbjuder visserligen ur administrativ synpunkt den fördelen,
att vid ersättningarnas bestämmande utredning icke erfordras rörande den
verkliga arbetsinkomsten. Denna omständighet lärer enligt departementschefens
mening dock ej få vara avgörande. Departementschefen har alltså
anslutit sig till kommitténs förslag, att hemvärnsmännen i förevarande hänseende
skola jämställas nied de vid försvarsväsendet fast anställda. Mot en
av kommittén — i betraktande av hemvärnspersonalens värdefulla, på frivillighetens
grund vilande insats för rikets försvarsberedskap — föreslagen
särbestämmelse, att livränta dock icke skall utgå efter lägre arbetsförtjänst
än lägsta arbetsförtjänsten för värnpliktiga, 1,764 kronor, har intet synts
vara att erinra.
Enligt kommitténs förslag skalle å ersättningarna göras avdrag icke blott
— såsom enligt militärersättningsförordningen — för sådana i annan ordning
utgående, av staten liekostade förmåner, vilka helt eller delvis utgöra
understöd på grund av olycksfallet eller sjukdomen, utan även för under
-
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
stöd, som utgått på grund av den skadades eller sjukes anställning i kommunal
eller enskild tjänst. Avdrag för förmåner av sistnämnda slag skulle
ske även enligt den av kommittén föreslagna krigspensionsförordningen. Det
har emellertid icke synts vara lämpligt att i detta sammanhang — innan
slutlig ståndpunkt tagits till motsvarande bestämmelser i sistnämnda författningsförslag
— göra avsteg från militärersättningsförordningens avdragsregler.
Emellertid har möjlighet till avdrag för sist omförmälda förmåner
ansetts böra hållas öppen beträffande ersättningar, som komma att fastställas,
innan sådan slutlig ståndpunkt tagits.
Bestämmelser örn ersättning åt hemvärnspersonalen hava upptagits i ett
på grundval av kommitténs förslag utarbetat förslag till förordning om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring.
Enligt 1 § första stycket departementsförslaget — vilket avfattats efter
förebild av 1 § första stycket militärersättningsförordningen — skall ersättning
av allmänna medel utgivas, där hemvärnsman (reservhemvärnsman)
under hemvärnstjänstgöring å tid, då riket icke befinner sig i krig, skadas
till följd av olycksfall eller annorledes under dylik tjänstgöring ådrager sig
sjukdom. Då jämväl hemvärnskretsbefälhavare och hemvärnsområdesbefälhavare
— å vilka ersättningsbestämmelserna givetvis böra vara tillämpliga
— torde få anses vara hem värnsmän i detta ords vidsträcktare bemärkelse,
har det icke ansetts erforderligt att i författningstexten särskilt angiva
nämnda befälhavare.
Det bar synts vara skäligt, att hemvärnsmännen erhålla rätt till ersättning
icke blott för skador, uppkomna under sådan tjänstgöring, som de enligt
gällande bestämmelser äro skyldiga att fullgöra, utan även för skador, ådragna
under frivillig tjänstgöring. Såsom villkor för rätt till ersättning i sistnämnda
fall har dock ansetts böra gälla, att tjänstgöringen skall vara anordnad
av vederbörligt befäl. En i enlighet med det anförda avfattad bestämmelse
örn vad som i förevarande avseende förstås med hemvärnstjänstgöring
har intagits i 1 § andra stycket departementsförslaget. I överensstämmelse
med vad som gäller enligt militärersättningsförordningen har ersättning
funnits böra utgivas även för sådana olycksfallsskador och sjukdomar,
som ådragits under färd till eller från tjänstgöringsstället, där färden föranletts
av och stått i omedelbart samband med tjänstgöringen. Ett stadgande
av denna innebörd har upptagits i andra punkten av nyssnämnda
stycke.
Enligt 1 § tredje stycket departementsförslaget skall — där ej annat följer
av förslagets bestämmelser — ersättning utgå i enlighet med vad i militärersättningsförordningen
är stadgat om ersättning till vid försvarsväsendet fast
anställda.
I 2 § har intagits en föreskrift därom, att sjukdom, som ej förorsakats av
olycksfall, skall anses ådragen under hemvärnstjänstgöring, därest tjänstgöringen
skäligen kan antagas hava väsentligen bidragit till sjukdomen.
Förut omförmälda särbestämmelse rörande arbetsförtjänstens beräknande
vid bestämmande av livränta återfinnes i 3 §.
4 § innehåller bestämmelser örn anmälningsskyldighet rörande inträffade
olycksfall och sjukdomar. Erforderliga föreskrifter om formulär för anmälan
och om läkarintyg torde böra meddelas av Kungl. Majit. Då hemvärnsman på
grund av frivillig försäkring för olycksfall utom arbete kan vara berättigad till
ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen eller fiskareförsäkringsförordningen,
har i 5 § föreskrivits, att ersättning enligt förslaget icke skall utgå i den
mån motsvarande ersättning utgives enligt nyssnämnda författningar. I 6 §
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
7
har stadgats förbehåll beträffande avdrag för understöd på grund av den skadades
eller sjukes anställning i kommunal eller enskild tjänst. 7 § innehåller
bestämmelser om att Kungl. Majit eller myndighet, som Kungl. Majit bestämmer,
äger meddela erforderliga tillämpningsföreskrifter.
Den föreslagna förordningen har ansetts böra träda i kraft den 1 juli 1941
och — om och i den mån Kungl. Majit det beslutar — äga tillämpning även
i fråga om olycksfall som inträffat eller sjukdom som yppats dessförinnan.
III. Ersättning för kroppsskada, ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet
lil. m.
Enligt förslaget till förordning om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring vid luftskgddet eller under luftskgddsövning, skall
ersättning av allmänna medel utgivas, där någon å tid, då riket icke befinner
sig i krig, under fullgörande av tjänstgöring vid luftskyddet eller under deltagande
i luftskyddsövning skadas till följd av olycksfall eller ådrager sig yrkessjukdom.
Med hänsyn till angelägenheten av att den frivilliga utbildningen icke motverkas
på grund av avsaknad av bestämmelser om ersättning för därunder
uppkommande skador, har det synts vara lämpligt, att ersättning för sådana
skador kommer att utgå.
Med uttrycket tjänstgöring vid luftskyddet avses i första hand luftskyddstjänst
och sådant arbete för luftskyddet, varom förmäles i 9—11 §§ lagen om
förfoganderätt för luftskyddets behov. Därtill synes departementschefen
emellertid också vara att hänföra tjänstgöring, som förrättas av luftskyddschefer
och annat befäl, som icke uttagits enligt bestämmelserna i nyssnämnda
lag.
Enligt kommitténs förslag skulle ersättning utgå såväl för skador, förorsakade
av olycksfall, som för sjukdomar. Den tjänstgöring och de övningar,
som förekomma under fredstid, hava dock i allmänhet ej synts vara av beskaffenhet
att motivera bestämmelser örn ersättning av allmänna medel för
andra sjukdomar än sådana, som omfattas av yrkessjukdomsförsäkringslagen.
För den personal, som uttages till stadigvarande tjänstgöring vid det
allmänna luftskyddet, har dock rätt till vidsträcktare ersättning för sjukdom
ansetts vara befogad. Bestämmelser härom hava dock ej upptagits i förevarande
för fredsförhållanden avsedda författning. Med hänsyn härtill har
föreskrivits, att i avseende å ersättning enligt departementsförslaget bestämmelserna
i olycksfallsförsäkringslagen och yrkessjukdomsförsäkringslagen i
tillämpliga delar skola lända till efterrättelse.
Beträffande övriga bestämmelser i förslaget må omnämnas, att med olycksfall,
som drabbar någon under tjänstgöringen eller övningen, i 1 § andra
stycket likställts olycksfall vid färd till eller från platsen för tjänstgöringen
eller övningen, där färden föranledes av och står i omedelbart samband nied
tjänstgöringen eller övningen.
I 3 § första stycket departementsförslaget har intagits stadgande därom,
att å ersättningen enligt förslaget skall — med tillämpning av lt § olycksfallsförsäkringslagen
— göras avdrag för understöd, som eljest utgår av stats
-
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
medel på grund av olycksfallet eller yrkessjukdomen. Stadgandet innebär,
att avdrag skall ske för samma förmåner, vilka skola föranleda avdrag enligt
militärersättningsförordningen och departementsförslaget till förordning om
ersättning åt hemvärnsmän. Andra stycket i 3 § — vilket innehåller förbehåll
om avdrag för förmåner på grund av anställning i kommunal eller enskild
tjänst — överensstämmer med 6 § i sistnämnda författningsförslag.
Liksom hemvärnsförordningen har nu ifrågavarande förordning ansetts
böra träda i kraft den 1 juli 1941, samt om och i den mån Kungl. Maj:t det
beslutar, äga tillämpning jämväl å olycksfall som inträffat eller sjukdom som
yppats före nämnda dag.
IV. Ändring av 31 § sjukkasseförordningen.
I enlighet med vad sociala beredskapskommittén föreslagit har en reglering
av förhållandet mellan sjukpenning från erkänd sjukkassa och de föreslagna
ersättningarna i anledning av skador, uppkomna under hemvärnstjänstgöring
samt tjänstgöring vid luftskyddet och under luftskyddsövning,
ansetts böra ske på samma sätt som skett beträffande förhållandet mellan
sådan sjukpenning samt ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen, yrkessjukdomsförsäkringslagen
och militärersättningsförordningen. Ändring erfordras
därför i 31 § andra stycket. I samband härmed har en jämkning av
formell natur ansetts böra vidtagas i första stycket. På grundval av kommitténs
förslag har därför inom socialdepartementet upprättats förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni 1931 (nr
280) om erkända sjukkassor.
Anslagsfrågor.
Statsverkets kostnader för de föreslagna familjebidragen hava synts böra
bestridas i samma ordning som bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
Tilläggsersättningarna å efterlevandelivräntor ävensom ersättningar till
hemvärnspersonal hava synts böra belasta det under tolfte huvudtiteln upptagna
förslagsanslaget till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.
Vad slutligen angår kostnaderna för ersättningar till luftskyddspersonal
m. fl. skulle dessa bestridas från det under tolfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget
till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete.
Förhöjning av anslagen för nästa budgetår har icke ansetts erforderlig.
Utskottets yttrande.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har i förevarande proposition
framlagts förslag om utfärdande av dels provisoriska bestämmelser
rörande familjebidrag till värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av kroppsskada,
dels ock föreskrifter rörande ersättning i anledning av kroppsskada,
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
9
ådragen under hemvärnstjänstgöring, under tjänstgöring vid luftskyddet eller
under luftskyddsövning. I samband härmed skulle viss ändring vidtagas
i gällande förordning örn erkända sjukkassor. Tillika har i propositionen
föreslagits, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att tills vidare tilldela
efterlevande efter dem, som avlidit till följd av skada under krigstjänstgöring,
tillägg å författningsenligt utgående ersättning enligt närmare angivna
grunder.
På de skäl, som av departementschefen anförts till stöd för förslaget örn
utfärdande av provisoriska föreskrifter rörande familjebidrag till värnpliktiga
m. fl., vilka drabbats av kroppsskada, finner sig utskottet böra tillstyrka
bifall till förslaget i denna del. Förslaget synes utskottet innebära en i stort
sett tillfredsställande förbättring av ersättningarna till familjeförsörjare, som
drabbas av kroppsskada under militär beredskapstjänstgöring. Likaså tillstyrker
utskottet, att Kungl. Majit erhåller bemyndigande att tills vidare, i
avvaktan på utfärdandet av erforderliga bestämmelser, tilldela efterlevande
efter person, som avlidit till följd av skada under dylik tjänstgöring, tillägg
å författningsenligt utgående ersättning. Såsom i propositionen förutsatts,
synes detta tillägg böra bestämmas att utgå med belopp, högst motsvarande
skillnaden mellan den författningsenligt utgående ersättningen och den efterlevandepension,
som skulle utgå enligt av sociala försvarsberedskapskommittén
framlagt förslag till krigspensionsförordning.
De i propositionen föreslagna reglerna om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring, hava ej givit utskottet
anledning till annan erinran än att 4 § av förslaget till förordning i ämnet
synes böra underkastas en mindre jämkning. Enligt nämnda paragraf skall
det ankomma på vederbörande hemvärnsområdesbefälhavare att, där olycksfall
eller sjukdom medfört eller skäligen kan antagas medföra påföljd, som
föranleder ersättning enligt förordningen, därom göra anmälan till riksförsäkringsanstalten.
Emellertid kan det icke anses lämpligt, att därest hemvärnskretsbefälhavare
drabbas av olycksfall eller sjukdom, dylik anmälan
avgives av den honom underställda hemvärnsområdesbefälhavaren. För sådant
fall torde anmälningsskyldigheten böra åläggas vederbörande inskrivningsbefälhavare.
I enlighet härmed har utskottet vidtagit viss omformulering
av berörda författningsrum.
Kungl. Majits förslag till förordning örn ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet m. m. har icke föranlett
någon erinran från utskottets sida. Likaledes biträder utskottet den föreslagna
ändringen av sjukkasseförordningcn.
Åberopande det ovan anförda får utskottet hemställa,
alt riksdagen må
dels antaga förordningar örn familjebidrag åt värnpliktiga
med flera, vilka drabbats av kroppsskada, örn ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring,
örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen un
-
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
der tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning,
samt angående ändrad lydelse av 31 § förordningen
den 26 maj 1931 (nr 280) om erkända sjukkassor, samtliga
förordningar med de lydelser härvid fogade Bilaga utvisar,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare tilldela
efterlevande efter dem, som avlidit till följd av skada under
krigstjänstgöring, tillägg å författningsenligt utgående ersättning
enligt i propositionen angivna grunder.
Stockholm den 17 juni 1941.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Berling*, Nordborg*, Sandén, Friggeråker,
Nilsson i Mölndal*, von Horn* och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Gustavson
i Västerås*, Andersson i Munkaljungby, Eriksson i Sandby*, Mattsson och Ericsson i
Åtvidaberg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
11
Bilaga.
Förslag
till
Förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats
av kroppsskada.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Har värnpliktig under tjänstgöring, varunder krigsfamiljebidragsförordningen
den 17 april 1940 (nr 223) varit å honom tillämplig, drabbats av
kroppsskada, som föranleder rätt till ersättning enligt förordningen den 18
juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, må till honom kunna tills vidare utgå familjebidrag.
2 §.
Familjebidrag må utgå för tid, varunder den värnpliktige på grund av
kroppsskadan enligt förordningen örn ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, är berättigad till sjukpenning eller livränta,
motsvarande förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av densamma
med minst hälften; och skall rörande bidraget, där ej annat följer av vad
nedan föreskrives, vad som är stadgat angående familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
För tid, varunder den värnpliktige är berättigad till livränta, må annat
familjebidrag än familjepenning icke utgå.
3 §.
Familjepenning skall i sin helhet utgå efter behovsprövning.
Familjepenning för hustru eller annan familjemedlem, som förestår den
värnpliktiges hem, må utgå med högst de belopp, som angivas i kolumn 3
av den för familjepenning enligt krigsfamiljebidragsförordningen gällande
tariffen. „
Annat familjebidrag än sjukbidrag och begravmngsbidrag ma ej bestammas
till högre belopp än som tillhopa med utgående sjukpenning eller livränta
motsvarar gängse arbetsinkomst för en person i den värnpliktiges vanliga
yrke eller verksamhet.
4 g.
I avvaktan på beslut av riksförsäkringsanstalten rörande den värnpliktige
tillkommande sjukpenning eller livränta må familjebidragsnämnd, därest
den värnpliktige är på grund av kroppsskadan oförmögen till arbete, genom
provisoriskt beslut tillerkänna honom familjebidrag för viss tid.
5 §.
Ansökan örn familjebidrag skall göras hos vederbörande familjebidragsnämnd
enligt formulär, som fastställts för ansökan örn familjebidrag enligt
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
krigsfamiljebidragsförordningen; och skall vid ansökan fogas avskrift av
riksförsäkringsanstaltens beslut angående sjukpenning eller livränta, eller,
där ansökan avser provisoriskt familjebidrag, bevis att anmälan, som avses
i 15 eller 24 § förordningen om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, blivit gjord.
6 §.
Bifalles ansökan örn familjebidrag enligt denna förordning, skall familjebidragsnämnden
ofördröjligen hos riksförsäkringsanstalten anmäla, att familjebidrag
fastställts för den värnpliktige.
Meddelar riksförsäkringsanstalten beslut beträffande sjukpenning eller
livränta åt värnpliktig, för vilken anmälan gjorts enligt vad i första stycket
sägs, skall meddelande därom genast översändas till den familjebidragsnämnd,
som gjort anmälan.
7 §•
Vad i denna förordning stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tilllämpning
beträffande annan, som under militärtjänstgöring, varunder krigsfamiljebidragsförordningen
varit å honom tillämplig, drabbats av kroppsskada,
medförande rätt till ersättning enligt förordningen örn ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, eller lagen den
17 juni 1916 örn försäkring för olycksfall i arbete eller lagen den 14 juni
1929 örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Konungen äger med avseende å annat fall än i första stycket sägs föreskriva,
att i denna förordning meddelade bestämmelser örn familjebidrag åt
värnpliktig skola, med de inskränkningar som må finnas påkallade, äga
motsvarande tillämpning å annan personal vid krigsmakten, som drabbats
av kroppsskada under tjänstgöring å tid, då värnpliktiga varit inkallade jämlikt
§ 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen.
8 §.
Konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen
av denna förordning samt därjämte uppdraga åt viss myndighet att i
särskilda hänseenden utfärda sådana bestämmelser ävensom anvisningar rörande
förordningens tillämpning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941. Förordningen må tilllämpas
även beträffande kroppsskada, som yppats före sagda dag; dock att
bidrag ej må utgå för tid, varunder bidrag utgått enligt kungörelsen den 23
juli 1940 (nr 730) med provisoriska bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga
m. fl., vilka drabbats av kroppsskada. Nämnda kungörelse skall från
och med förstnämnda dag upphöra att gälla; enligt kungörelsen fastställt
bidrag må likväl utgivas, intill dess högre bidrag enligt denna förordning må
varda bestämt.
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
13
Förslag
till
Förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
hemvärnstj änstgöring.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Varder hemvärnsman (reservhemvärnsman) under hemvärnstjänstgöring
å tid, då riket icke befinner sig i krig, skadad till följd av olycksfall eller
ådrager han sig annorledes under dylik tjänstgöring sjukdom, skall ersättning
av allmänna medel utgivas i den ordning nedan stadgas.
Med hemvärnstjänstgöring avses i denna förordning dels tjänstgöring, som
hemvärnsman (reservhemvärnsman) enligt gällande bestämmelser är skyldig
att fullgöra, dels ock av vederbörligt hemvärnsbefäl anordnad frivillig tjänstgöring.
I tjänstgöringen inbegripes sådan färd till och från tjänstgöringsstället,
som föranledes av och står i omedelbart samband med tjänstgöringen.
Ersättning enligt denna förordning skall, där ej annat följer av vad nedan
stadgas, utgå i enlighet med de bestämmelser, som i förordningen den 18
juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, äro meddelade om ersättning till de i sistnämnda förordning
avsedda, vid försvarsväsendet fast anställda.
2 §■
Sjukdom, som icke förorsakats av olycksfall, skall anses ådragen under
hemvärnstjänstgöring, därest tjänstgöringen skäligen kan antagas hava väsentligen
bidragit till sjukdomen.
3 §.
Vid bestämmande av livränta enligt denna förordning må den årliga arbetsförtjänsten
icke beräknas till lägre belopp än ettusensjuhundrasextiofyra
kronor.
4 §.
Där olycksfall eller sjukdom medfört eller skäligen kan antagas medföra
påföljd, som föranleder ersättning enligt denna förordning, skall, då fråga
är örn hemvärnskretsbefälhavare, vederbörande inskrivningsbefälhavare men
eljest vederbörande hemvärnsområdesbefälhavare, sedan han från den skadade
eller sjuke eller eljest erhållit underrättelse örn olycksfallet eller sjukdomen,
därom ofördröjligen avgiva skriftlig anmälan till riksförsäkringsanstalten.
Närmare bestämmelser rörande sådan anmälan meddelas av Konungen.
5 §.
Ersättning enligt denna förordning i anledning av olycksfall utgår ej i
den mån motsvarande ersättning utgives enligt lagen den 17 juni 1916 om
försäkring för olycksfall i arbete eller förordningen den 11 juni 1918 (nr 375)
angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av
olycksfall.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
6 §.
Ersättningstagare skall vara underkastad de bestämmelser rörande avdrag
å tillerkänd ersättning, som må varda stadgade för det fall, att motsvarande
ersättning utgår på grund av den skadades eller sjukes anställning i kommunal
eller enskild tjänst.
7 §•
De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för denna förordnings
tillämpning, meddelas av Konungen eller av myndighet, som Konungen bestämmer.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941. I fråga örn olycksfall som
inträffat eller sjukdom som yppats före nämnda dag skall förordningen äga
tillämpning om och i den mån Konungen det beslutar.
Förslag
till
Förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Där någon å tid, då riket icke befinner sig i krig, under fullgörande av
tjänstgöring vid luftskyddet eller under deltagande i luftskyddsövning skadas
till följd av olycksfall eller ådrager sig yrkessjukdom, som avses i lagen den
14 juni 1929 örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall ersättning av allmänna
medel utgivas i den ordning nedan stadgas.
Med olycksfall, som i första stycket sägs, likställes olycksfall vid färd till
eller^rån platsen för tjänstgöringen eller övningen, där färden föranledes av
och står i omedelbart samband med tjänstgöringen eller övningen.
Ersättning enligt denna förordning skall, där ej annat följer av vad nedan
stadgas, utgå i enlighet med bestämmelserna i lagen den 17 juni 1916 om försäkring
för olycksfall i arbete och lagen örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Ersättningen bestämmes av riksförsäkringsanstalten, i den mån ej för
vissa fall jämlikt 6 och 7 §§ lagen om försäkring för olycksfall i arbetet beslutanderätten
tillkommer försäkringsrådet. Beträffande försäkringsrådets behandling
av ärenden, varmed försäkringsrådet har att taga befattning, skall
gälla vad i 6 § lagen den 29 juni 1917 om försäkringsrådet stadgas i fråga om
där omförmälda ärenden.
2 §.
Den skadade eller sjuke är skyldig att underkasta sig vård eller föreskrift
av läkare, som vederbörande luftskvddsbefäl eller riksförsäkringsanstalten
må tillkalla.
3 §.
Är den skadade eller sjuke berättigad att vid skada till följd av olycksfall
eller vid yrkessjukdom av statsmedel erhålla avlöning, pension eller annan
Bankovtskottets utlåtande Nr 71.
15
ersättning, som icke avses i denna förordning, men som helt eller delvis utgör
understöd på grund av olycksfallet eller yrkessjukdomen, eller skall sådant
understöd utgå från kassa eller pensionsinrättning, som understödes med
statsmedel, skall i fråga örn avdrag från ersättningen enligt denna förordning
i tillämpliga delar gälla vad i 11 § lagen om försäkring för olycksfall i arbete
stadgas angående avdrag för understöd, som av arbetsgivare utgives eller
bekostas.
Ersättningstagare skall vara underkastad de bestämmelser rörande avdrag
å tillerkänd ersättning, som må varda stadgade för det fall, att motsvarande
ersättning utgår på grund av den skadades eller sjukes anställning i kommunal
eller enskild tjänst.
4 §.
£)är olycksfall eller sjukdom medfört eller skäligen kan antagas medföra
påföljd, som föranleder ersättning enligt denna förordning, skall vederbörande
luftskyddschef, sedan han från den skadade eller sjuke eller eljest erhållit
underrättelse om olycksfallet eller sjukdomen, därom ofördröjligen avgiva
skriftlig anmälan till riksförsäkringsanstalten. Närmare bestämmelser rörande
sådan anmälan pieddelas av Konungen.
5 §•
Ersättning enligt denna förordning utgår ej i den mån motsvarande ersättning
i anledning av olycksfallet eller yrkessjukdomen utgives enligt lagen
om försäkring för olycksfall i arbete, lagen örn försäkring för vissa yrkessjukdomar
eller förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för
fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall.
6 §•
De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för denna förordnings
tillämpning, meddelas av Konungen eller av myndighet, som Konungen bestämmer.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941. I fråga örn olycksfall som
inträffat eller sjukdom som yppats före nämnda dag skall förordningen äga
tillämpning om och i den mån Konungen det beslutar.
Förslag
till
Förordning angående ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni
1931 (nr 280) om erkända sjukkassor.
Härigenom förordnas, att 31 § förordningen den 26 juni 1931 örn erkända
sjukkassor skall erhålla följande ändrade lydelse:
31 §.
I erkänd sjukkassas stadgar må bestämmas, att för sjukdomsfall, vid vilket
den sjuke jämlikt lag eller författning eller på grund av utfästelse är berättigad
att av annan erhålla avlöning eller annan ersättning eller vård, som
ej utgör fattigvård, sjukhjälp ej skall utgå eller rätten därtill vara på visst
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 71.
sätt begränsad. Dock må ej föreskrivas begränsning i rätten till sjukhjälp
under den i 29 § sista stycket stadgade sjukhjälpstid på grund av att den
sjuke må vara berättigad till pension enligt lagen om folkpensionering eller
understöd enligt förordningen om invalidunderstöd.
Vid sjukdom, därför den sjuke är berättigad att erhålla ersättning jämlikt
lagen örn försäkring för olycksfall i arbete eller lagen örn försäkring för
vissa yrkessjukdomar eller enligt gällande bestämmelser om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (hemvärnstjänstgöring),
tjänstgöring vid luftskyddet eller luftskyddsövning, må sjukpenning
från erkänd sjukkassa utgivas med högst det belopp för dag räknat, varmed
den sjukpenning han tillförsäkrat sig från kassan överstiger den ersättning
för dag räknat, vartill han sålunda är berättigad.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941.
Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
412204