Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1941 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om dyrtidstillägg till den
hos riksdagens kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda
personalen.

I motion II: 203 har herr Eriksson i Stockholm hemställt, att riksdagen
måtte besluta, att dyrtidstillägg med skäligt belopp tillsvidare under innevarande
riksdag skall utgå till den hos riksdagens kamrar, utskott och kansli
tillfälligt anställda personalen.

Till stöd för det väckta förslaget har motionären anfört följande.

Nuvarande arvoden för den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen
fastställdes vid början av 1939 års lagtima riksdag. På hemställan av bankoutskottet
genomfördes då en förhöjning av arvodena — vilka dessförinnan
reglerats år 1934 — med ungefär samma belopp, med vilka befattningshavare
i statens tjänst i motsvarande löneställning fått sina avlöningsförmåner förhöjda
sedan år 1934. I 1939 års arvodeshöjning ingick bl. a. ett belopp, motsvarande
rörligt tillägg efter 3 procent. Sedan dess har emellertid det rörliga
tillägget för statstjänstemännen ökats i samband med stegringen av de
allmänna levnadskostnaderna sedan år 1939. Det rörliga tillägget skall sålunda
under år 1941 utgå efter 15 procent å lönen, vartill kommer ett särskilt
kristillägg av 4 procent. Ifrågavarande två tillägg utgå emellertid ej å belopp,
varmed avlöningen överstiger 900 kronor i månaden. Riksdagens personal
har icke kommit i åtnjutande av någon motsvarande förhöjning i sina
arvoden och har alltså icke i vidare mån än genom det i de nuvarande arvodena
inarbetade rörliga tillägget av 3 procent erhållit kompensation för den
successivt inträdda ökningen i levnadskostnaderna. För att återställa den
tidigare rådande relationen mellan lönerna i statstjänst och arvodena till
riksdagens personal erfordras fördenskull, att arvodena förhöjas med 16 procent.
Det torde vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att nämnda
personal under innevarande lagtima riksdag tillerkännes en dylik arvodesförhöjning
och alltså kommer i åtnjutande av dyrtidstillägg å utgående arvoden.
Sådant tillägg bör emellertid icke utgå å belopp, varmed arvode hos
riksdagen överstiger 900 kronor i månaden. Vidare bör i de fall då vederbörande
jämte arvode hos riksdagen åtnjuter lön i statstjänst, varå rörligt
tillägg och kristillägg uppbäres, dyrtidstillägg icke utgå å större sammanlagda
lönebelopp vid riksdagsmans! och statstjänst än å 900 kronor i månaden.
Med avlöning i statstjänst torde böra jämställas ersättning för mistad
avlöning i statstjänst, som enligt övergångsbestämmelse till avlöningsreglementet
för riksdagens personal utbetalas från riksdagen till vissa av dess
tjänstemän, i den mån denna ersättning utgöres av lön, varå rörligt tillägg
och kristillägg uppbäres.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 7.

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

I likhet med motionären finner utskottet det motiverat, att den hos riksdagens
kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda personalen beredes
viss kompensation för den inträdda ökningen av levnadskostnaderna genom
beviljande av dyrtidstillägg å arvodena. Vad angår de i motionen ifrågasatta
reglerna för ett dylikt tilläggs utgående, ansluta sig desamma till det
system, som tidigare tillämpades för dyrtidstillägg å arvoden till riksdagens
personal. Detta system medförde emellertid ojämnheter i tillämpningen såtillvida,
att tillägget i allmänhet kom att utgå med olika belopp till olika
befattningshavare i en och samma löneställning. Detta förhållande sammanhängde
i sin tur därmed, att dyrtidstillägget för hos riksdagen anställda
statstjänstemän beräknades å sammanlagda avlöningen i riksdagstjänst och
statstjänst samt högst å ett visst fastställt belopp i månaden, medan dyrtidstillägget
för övriga befattningshavare hos riksdagen utgick å hela arvodet,
oavsett inkomst vid sidan av riksdagstjänsten. Då detta dyrtidstillägg år
1934 avvecklades, uttalade bankoutskottet (utlåtande nr 26), att arvodet i en
viss befattning borde utgå med ett och samma belopp, vare sig befattningshavaren
innehade statstjänst eller ej. Med hänsyn till de sålunda vunna erfarenheterna
av det tidigare tillämpade systemet har utskottet funnit sig
böra förorda, att dyrtidstillägget nu fastställes att utgå efter enklare och
mera enhetliga grunder än tidigare. Härvid har utskottet stannat vid en
sådan lösning, att för samtliga befattningshavare tillägget må efter ett procenttal
av 15 utgå å ett arvodesbelopp av högst 400 kronor i månaden. Tilllägget
skulle således för den personal, vars arvoden uppgå till minst 400
kronor i månaden, utgöra 60 kronor för månad och för övrig personal
det lägre belopp, som motsvarar 15 procent av arvodet. Den av utskottet
sålunda föreslagna lösningen torde innebära en skälig avvägning mellan å
ena sidan kostnadssynpunkten — kostnaderna beräknas för riksdag av
5 månaders varaktighet utgöra i runt tal 40 000 kronor — och å andra sidan
önskemålet att såvitt möjligt tillgodose befattningshavarnas intressen. Med
avseende å den föreslagna maximigränsen 400 kronor vill utskottet framhålla,
att flertalet av de befattningar, i vilka arvode utgår med högre belopp
än 400 kronor, mer eller mindre torde hava karaktären av bisysslor
och att det med hänsyn härtill knappast kan vara motiverat att för dem
tillämpa en högre maximigräns än den föreslagna. I fråga örn de mest
kvalificerade befattningarna hos riksdagen, vilka merendels taga innehavarnas
hela eller huvudsakliga tid i anspråk, nämligen befattningarna såsom
sekreterare hos kammare och i ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål
i dylikt utskott, har det dock synts utskottet skäligt att tillämpa
en högre maximigräns för dyrtidstilläggets utgående, nämligen 900 kronor,
såvitt angår statstjänsteman dock endast för tid, varunder han med avslående
av samtliga med hans statstjänst förenade löneförmåner åtnjuter
hel ledighet från densamma på grund av tjänstgöring hos riksdagen.

Bankoutskottets utlåtande Nr 7.

3

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion 11:203,
må besluta, att dyrtidstillägg efter ett procenttal av 15 skall
under innevarande riksdag tillsvidare, intill dess annorlunda
kan varda av riksdagen bestämt, utgå dels å arvodesbelopp
av högst 400 kronor i månaden till envar av den hos riksdagens
kamrar, utskott och kansli tillfälligt anställda personalen,
dels ock å arvodesbelopp, överstigande 400 men ej,
900 kronor i månaden, till sekreterare hos kammare och i
ständigt utskott samt notarie med sekreterargöromål i dylikt
utskott, under förbehåll likväl beträffande sist omförmälda
dyrtidstillägg, att detsamma såvitt angår statstjänsteman
må utgå endast för tid, varunder vederbörande med avstående
av samtliga med statstjänsten förenade löneförmåner
åtnjuter hel ledighet från denna på grund av tjänstgöring
hos riksdagen.

Stockholm den 18 februari 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Nordborg, Sandén, Ohlin*, Sundvik,
Leander, Andersson i Jäger och Elofsson i Vä*;

från andra kammaren: herrar Paulsen, K. A. Westman, Gustavson i Västerås*,
Andersson i Munkaljungby, Hilding, Sundberg, Svedman och Ericsson i Kinna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.