Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1941 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag
i fråga om löne- och pensionsförhållandena för riksdagens
justitie- och militieombudsmån m. m.
Vid 1940 års lagtima riksdag antogos såsom vilande Kungl. Maj:ts förslag
till vissa grundlagsändringar beträffande justitie- och militieombudsmansämbetena
(§§ 96, 97 och 98 regeringsformen och § 42 mom. 2 och § 60 riksdagsordningen)
.
I propositionen liksom i konstitutionsutskottets däröver avgivna utlåtande
förutsattes, att dessa grundlagsändringar, därest de genomfördes, måste
medföra förbättring i ombudsmännens löneförmåner, samt erinrades, att
de inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga, vilkas betänkande angående
justitiekanslerns, justitieombudsmannens och militieombudsmannens
allmänna ämbetsställning m. m. (stat. off. utreda. 1939: 7) legat till grund
för ändringsförslagen, förordat höjning av ombudsmännens löner till belopp
motsvarande justitieråds och regeringsråds. Tillika uttalades emellertid, att
med avgörande i lönefrågan, liksom beträffande den av de sakkunniga jämväl
väckta frågan om viss tjänste- och familjepensionsrätt för ombudsmännen,
borde anstå till den riksdag, som definitivt beslutade örn grundlagsändringarna.
I skrivelse till bankoutskottet den 16 december 1940 hava delegerade för
riksdagens verk framlagt förslag till de ändringar i avlöningsreglementet för
riksdagens verk jämte därtill hörande tjänsteförteckning ävensom i tjänstepensionsreglementet
för riksdagens verk, vilka bliva erforderliga vid ett
genomförande av de sakkunnigas förslag beträffande löne- och pensionsförhållandena
för justitie- och militieombudsmännen.
Innan utskottet övergår till att redogöra för innehållet i delegerades förslag,
har utskottet ansett sig böra lämna en översikt av nuvarande avlöningsbestämmelser
m. m. för justitie- och militieombudsmännen ävensom av
förenämnda sakkunnigbetänkande, i vad detsamma innefattar förslag i fråga
örn ombudsmännens löne- och pensionsförhållanden.
Nuvarande avlöningsbcstämmelscr m. m.
Jämlikt av 1939 års lagtima riksdag antagna provisoriska avlöningsbestämmelser
(jfr bankoutskottets utlåtande nr 60, sid. 52) åtnjuta justitie- och
militieombudsmännen en lön av 18 000 kronor för år räknat. Ombudsmän
Bihang
till riksdagens protokoll 19il. 8 sami. Nr 6.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
nen äro alltså ej inordnade under avlöningsreglementet för riksdagens verk,
men i de provisoriska avlöningsbestämmelserna stadgas, att i fråga om
semester, avlöning under tjänstledighet, reseersättning, ersättning för flyttningskostnad,
rörligt tillägg samt sjukvård och begravningshjälp skola beträffande
dem tillämpas de föreskrifter, som enligt avlöningsreglementet för
riksdagens verk gälla för tjänstemän i lönegraden RC 6. Däremot äga ombudsmännen
för närvarande ej rätt till tjänste- eller familjepension i denna
sin egenskap. Till ombudsmännens ersättare utgår under den tid de utöva
ombudsmansämbete arvode efter 18 000 kronor för år räknat jämte, i förekommande
fall. rörligt tillägg.
I detta sammanhang må erinras, att justitiekanslem, med vilken ombudsmännen
jämlikt § 97 regeringsformen anses i alla avseenden likställda,
åtnjuter lön med 18 000 kronor för år räknat (lönegrad B 3 i civila avlöningsreglementet)
jämte rörligt tillägg. Justitiekanslem åtnjuter därjämte
tjänste- och familjepensionsrätt.
De sakkunnigas förslag.
De sakkunniga hava med avseende å lönefrågan för justitie- och militieombudsmännen
erinrat, att justitie- och regeringsråden uppbure en årlig lön
av 21 000 kronor. Ombudsmännen kunde emellertid icke sägas förvalta för
samhället mindre betydelsefulla ämbeten än justitie- och regeringsråden. De
sakkunniga ansåge, att strävandena att förstärka ombudsmannaämbetena
borde koncentreras till anordningar som minskade ämbetsinnehavarnas
benägenhet att överflytta sina krafter till andra verksamhetsområden. Man
kunde icke bortse från att lönespörsmålet spelade en icke oväsentlig roll j
de överväganden, som föreginge en ombudsmans beslut att kvarstanna a
sin post eller att övergå till en annan erbjuden befattning. Erfarenheten hade
visat, att en JO icke sällan fått erbjudande att inträda i högsta domstolen.
Likställighet i löneavseende med justitieråden kunde antagas medföra ökad
benägenhet hos ombudsmannen att kvarstanna i sitt ämbete. Det kunde
också antagas att en dylik förbättring av ombudsmännens löneställning
skulle möjliggöra förvärv'' till JO- eller MO-ämbetet av en ledamot i någon
av våra högsta domstolsinstanser eller av en framstående advokat eller
vetenskapsman. Konstitutionsutskottet vid 1937 års riksdag uttalade också
att ombudsmännen borde erhålla en ställning, vilken minst motsvarade den
som tillkomme justitie- och regeringsråd. De sakkunniga ville för sin del
föreslå att arvodet till riksdagens ombudsmän höjdes till likhet med den lön,
som utginge till justitie- och regeringsråd.
Till JO :s resp. MO:s ersättare utginge för närvarande tjänstgöringsarvode
enligt samma grund som ombudsmannens årsarvode. Även vid ökad avlöning
för ombudsmannen syntes en sådan ensartad beräkningsnorm böra
bibehållas.
Då enligt de sakkunnigas förslag riksdagens ombudsmän skulle erhålla
samma lön som justitie- och regeringsråd, syntes det förbud att inneha
bitjänster, som gäilde för de senare, böra förlänas motsvarande tillämpning
å ombudsmännen. Enligt kungl, brev den 11 juni 1926 gällde bl. a. att med
justitieråds- och regeringsrådsämbete ej finge förenas: tjänst å rikets, riks
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
3
dagens eller kommuns stat; uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk, bolag, förening eller inrättning, som dreve bank- eller försäkringsrörelse
eller vars verksamhet eljest hade huvudsakligen ekonomiskt
syfte; dylikt uppdrag i styrelsen för annat verk eller bolag, som vore försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag; befattning
såsom tjänsteman i verk, bolag, förening eller inrättning, som ovan sagts;
annan tjänstebefattning av vad slag det vara må; eller uppdrag såsom skiljeman.
De sakkunniga ville föreslå en föreskrift av innehåll, att ombudsmännen
ej finge under sin tjänstetid utöva tjänst, uppdrag eller befattning som
enligt de nyssberörda bestämmelserna icke kunde förenas med justitierådseller
regeringsrådsämbete.
Vad härefter anginge pensionsfrågan ville de sakkunniga föreslå regler,
vilka nära anslöte sig till de bestämmelser, som i tjänstepensionsreglementet
för riksdagens verk vöre uppställda för tjänstemän, tillsatta genom förordnande.
Med hänsyn till de säregna förhållandena i fråga örn JO- och MObefattningarna
syntes pensionsrätten för dem åtminstone innan större erfarenhet
vunnits böra givas en ganska snäv ram. Att märka vore då även,
att befattningarna egentligen icke vore avsedda såsom slutposter. Skulle i
något särskilt fall en avgående ombudsman, som skäligen syntes böra komma
i åtnjutande av pension, icke ha uppfyllt de av de sakkunniga föreslagna
villkoren, torde riksdagen icke tveka att träda emellan.
Vid upprättandet av pensionsreglerna hade de sakkunniga räknat med att
en ombudsman i allmänhet icke borde utöva sitt ämbete under mindre tid
än två fulla valperioder, d. v. s. i enlighet med de sakkunnigas förslag angående
mandattidens längd ungefär åtta år. Före utgången av denna tid syntes
icke heller någon allmän rätt till pension av annan anledning än sjukdom
böra medgivas. Att garantera en ombudsman pension redan för det fall att
han, efter att lia utövat ämbetet i en valperiod, icke omvaldes, syntes nämligen
kunna leda till ganska betänkliga konsekvenser ur statsfinansiell synpunkt.
Hade vederbörande utövat ämbetet under tre valperioder, d. v. s. i tolv år,
syntes han böra vara berättigad till full pension. Denna kunde enligt de sakkunnigas
mening lämpligen bestämmas till samma belopp som nu utginge till
förordnade generaldirektörer i normalgrad, eller 9 000 kronor örn året (pensionsavdrag
540 kronor örn året). Örn ombudsmannen utövat ämbetet i två
men icke tre valperioder, torde han böra erhålla rätt till avkortad pension,
liksom i allmänhet beträffande förordnandetjänstemän bestämd till ett belopp
som med 1 000 kronor understege den fulla pensionen, eller alltså till
8 000 kronor om året. Denna avkortade pension borde emellertid tillkomma
vederbörande icke endast i den händelse riksdagen, sedan ombudsmannen
innehaft ämbetet i två valperioder, underläte att omvälja honom eller genom
misstroendevotum entledigade honom, utan siven — till skillnad mot vad
som i motsvarande fall vore stadgat för nyssnämnda förordnandetjänstemän
— däresf vederbörande efter utloppet av de två perioderna avginge av eget
initiativ. I allmänhet mäste det nämligen vara såväl för riksdagen som för
vederbörande ombudsman behagligast att, då av särskilda orsaker fråga
uppkomme att ersätta en dittillsvarande ombudsman med en ny eller kanske
rent av att under pågående period skilja den förre från ämbetet, i stället
försöka fii till ständ en »frivillig» avgång. Ett dylikt arrangemang skulle
emellertid som regel icke kunna genomföras om vederbörande ombudsman
därigenom ginge förlustig sin pension.
I samband med tillskapandet av tjänstepensionsrätt för innehavarna av
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
JO- och MO-ämbetena syntes även dessa befattningshavare böra såsom sådana
tillerkännas familjepension. Jämväl härutinnan syntes reglerna för
nyssbemälda förordnandetjänstemän kunna bliva normgivande.
De sakkunniga hade vidare ansett sig böra föreslå vissa bestämmelser till
förekommande därav att pension sammanräknad med lön, som den pensionsberättigade
från annan statlig befattning åtnjöte, överstege lön för justitieråd
och regeringsråd, 21000 kronor, eller att den sammanlagt med annan statspension
överstege 9 996 kronor.
Av de sakkunniga i anslutning härtill utarbetade förslag till vissa ändringar
i tjänste- och familjepensionsreglementena för riksdagens verk finnas
intagna såsom Bil. 3 och 4 vid detta utlåtande.
Delegerades förslag.
Till grund för sitt ovannämnda förslag hava delegerade för riksdagens verk
anfört följande.
Grundlagsenligt skola de vilande ändringsförslagen vid instundande lagtima
riksdag anmälas till avgörande. Delegerade för riksdagens verk, som
i justitiedepartementet inhämtat att från Kungl. Maj:ts sida, med hänsyn
till ombudsmansbefattningarnas konstitutionella karaktär, icke är avsett något
initiativ beträffande de nämnda löne- och pensionsfrågorna och vad därmed
står i sammanhang, hava ansett sig böra för bankoutskottet anmäla
detta förhållande och tillika till utskottets tjänst framlägga utkast till författningstexter
i ämnet.
I betraktande av vad i ärendet tidigare förekommit hava delegerade härvid
ansett sig böra förutsätta att till utgångspunkt vid riksdagens prövning
tages de förslag, som innehållas i de ovannämnda sakkunnigas betänkande.
Vissa jämkningar och tillägg torde emellertid, såsom de sakkunniga själva
förutsett, vara erforderliga.
I betänkandet föreslås att ombudsmännens löner sättas i jämnhöjd med
justitieråds och regeringsråds, d. v. s. till 21 000 kronor årligen. Jämlikt de
av 1939 års lagtima riksdag antagna lönebestämmelserna för justitieombudsmannen
och militieombudsmannen samt deras ersättare tillämpas för närvarande
i fråga om lönebelopp, semester, avlöning under tjänstledighet, reseersättning,
ersättning för flyttningskostnad, rörligt tillägg samt sjukvård och
begravningshjälp de föreskrifter, som enligt avlöningsreglementet för riksdagens
verk gälla för tjänstemän i lönegraden RG 6. Detta innebär en provisorisk
reglering i anslutning till de grunder som tillämpas å förordnandetjänstemän
vid riksdagens verk. Det synes delegerade lämpligt att nämnda
avlöningsreglemente i förevarande sammanhang erhåller direkt tillämplighet
å justitieombudsmannen och militieombudsmannen, varvid dessa böra
upptagas i den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen och där hänföras
till lönegraden RC 9. Lönen i denna lönegrad är visserligen 22 000 kronor
eller 1 000 kronor högre än för justitieråd och regeringsråd, men detta förhållande
motväges väsentligen därav, att de sistnämnda uppbära provisorisk
avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg enligt de grunder, som gällde för
civilförvaltningen i allmänhet före den 1 juli 1939, medan å ombudsmännens
löner skulle utgå rörligt tillägg. Därest för justitieråden och regeringsråden
skulle ha verkställts en inräkning av berörda tilläggsförmåner vid
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
5
indexläget 156 enligt samma grunder som tillämpades vid de nya löneplanernas
uppgörande, skulle resultatet av inräkningen hava blivit ett nyreglerat
lönebelopp av 22 000 kronor.
I själva avlöningsreglementet torde beträffande ombudsmännen endast
erfordras ett tillägg i 1 § 1 mom. första stycket ävensom bestämmelse i en
ny 50 a § att justitieombudsman eller militieombudsman icke må under sin
ämbetstid utöva tjänst, uppdrag eller befattning, som enligt gällande bestämmelser
icke må förenas med justitieråds- eller regeringsrådsämbete.
I fråga örn justitieombudsmannens och militieombudsmannens ställföreträdare,
å vilka avlöningsreglementet uppenbarligen till största delen icke
skall vinna tillämpning, torde i reglementet ej erfordras andra bestämmelser
än de som framgå av 50 a § 2 mom. i bilagda textutkast.1
Upptagandet i tjänsteförteckningen av ombudsmännen föranleder jämkning
av rubrikerna rörande befattningshavarna å deras expeditioner.
Tjänstepension skall enligt de sakkunniga utgå till justitieombudsman
eller militieombudsman såsom hel pension med 9 000 kronor årligen, därest
han i tre fulla tjänsteperioder innehaft ombudsmansämbete, samt såsom
avkortad pension med 8 000 kronor, om han innehaft sådant ämbete minst
två dylika perioder. Pensionsavdraget skall vara 540 kronor om året. Därjämte
skola gälla vissa bestämmelser till förekommande därav att pension
sammanräknad med lön, som den pensionsberättigade från annan statlig
befattning må åtnjuta, överstiger lön för justitieråd och regeringsråd, 21 000
kronor, eller att den sammanlagt med annan statspension överstiger 9 996
kronor.
De sakkunniga hava framlagt förslag till härav föranledd ändrad lydelse
av 1, 25 och 26 §§ i tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk. Vissa
jämkningar i detta förslag påkallas av ändringar i reglementet som vidtagits
efter det de sakkunnigas förslag framlades. I 1 § 1 mom. har tillkommit
en med c) betecknad kategori befattningshavare, varå reglementet gjorts
tillämpligt, vilken nu med beteckning d) bör få sin plats efter den i förslaget
tillagda. Den bestämmelse i 6 § 1 morn. första stycket, vartill förslagets
25 § b) hänvisar, är upphävd, beroende därpå att enligt numera antagna
principer erforderlig reduktion vid sammanträffande av lön och pension
företages å lönen, ej å pensionen. Stycket b) i förslagets 25 § bör således
utgå, varvid förutsättes att den av de sakkunniga förordade reduktionen
kommer till stånd genom löneminskning enligt bestämmelse i vederbörande
avlöningsreglemente. I 26 § erfordras, örn delegerades hemställan att ombudsmännen
i avlöningsreglementets tjänsteförteckning hänföres till lönegrad
RC 9, icke någon sådan ändring som de sakkunniga föreslagit.
Ändringar i andra delar av tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk
än de av de sakkunniga berörda lära icke vara påkallade av något behov.
Den föreslagna ändringen i familjepensionsreglementet för riksdagens
verk blir överflödig, om delegerades hemställan örn ombudsmännens upptagande
i avlöningsreglementet vinner bifall.
1 överensstämmer med de å sid. 9 ff. intagna förslagen.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
Riksgäldskontoret har vid beräkningen av avlöningsanslagen till justitieoch
militieombudsmännen samt deras expeditioner för budgetåret 1941/42
beträffande ombudsmännens avlöning och arvoden till deras ersättare räknat
med de belopp, som föreslagits av de sakkunniga för utredning av ombudsmännens
ämbetsställning m. m.
Vid anmälan den 3 januari 1941 av anslagen under huvudtiteln Riksdagen
och dess verk m. m. har chefen för finansdepartementet anfört, att
han icke ansett sig böra framställa någon erinran mot riksgäldskontorets
beräkning av förevarande anslag. Departementschefen har likväl framhållit,
att vid beräkningen av anslaget till justitiekanslersämbetet: avlöningar under
andra huvudtiteln medel i nuvarande läge ej ansetts böra äskas för lönereglering
för justitiekanslern, med vilken justitie- och militieombudsmännen
synts böra i lönehänseende likställas.
Utskottets yttrande.
Såsom av den föregående utredningen framgår, framlades i nära anslutning
till vad de sakkunniga för utredning angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning
m. m. förordat för 1940 «rs lagtima riksdag genom proposition (nr 152)
förslag till vissa ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Förslaget
åsyftade att förbättra ombudsmännens ställning och innebar i sådant
avseende främst en förlängning av valperioden för riksdagens ombudsmän
från ett till fyra år. På förslag av konstitutionsutskottet (utlåtande nr 18)
antog riksdagen de i propositionen föreslagna grundlagsändringarna såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling.
I sitt nyssnämnda utlåtande nr 18 framhöll konstitutionsutskottet, att den
i propositionen nr 152 föreslagna åtgärden med förlängning av ombudsmännens
tjänstetid från ett till fyra år endast utgjorde ett led i strävandet att
på ett mera stadigvarande sätt binda dem vid ämbetena. Härför erfordrades
jämväl en förbättring av deras avlöningsförmåner. De sakkunniga hade
ytterligare understrukit detta samt förordat en höjning av ombudsmännens
löner till belopp, motsvarande justitie- och regeringsråds. Utskottet förklarade
sig dela föredragande departementschefens mening om att avgörandet
i löne- och pensionsfrågorna lämpligen borde anstå till den riksdag, som
definitivt beslutade örn grundlagsändringarna på förevarande område, varigenom
det slutliga ställningstagandet till föreliggande spörsmål alltså komme
att äga rum i ett sammanhang.
Nyssnämnda frågor hava nu av delegerade för riksdagens verk underställts
bankoutskottet. Delegerade hava därvid förutsatt, att till utgångspunkt
vid prövning av frågorna skulle tagas de förslag, som framlagts av
de sakkunniga, samt förordat en höjning av ombudsmännens nuvarande
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
7
löner till belopp motsvarande lönerna för justitie- och regeringsråd ävensom
tillskapandet av rätt till viss tjänste- och familjepension för ombudsmännen.
Vad de sakkunniga och delegerade sålunda förordat i fråga om en förbättring
av ombudsmännens löneförmåner finner bankoutskottet vara av
vikt för ernående av syftet att stärka ämbetena och minska innehavarnas
benägenhet att alltför snart övergå till annan tjänst. Såsom i ärendet
framhållits, äro löneförmånerna för ombudsmännen för närvarande ej obetydligt
lägre än de som tillkomma innehavare av sådana ämbeten, till vilka
ombudsmännen ofta övergå efter att några år ha beklätt sina befattningar.
Med hänsyn till den betydelsefulla ställning, ombudsmännen intaga i vårt
statsliv, har utskottet fördenskull funnit sig böra tillstyrka den föreslagna
löneregleringen för ombudsmännen, varigenom dessa skulle bliva inordnade
under avlöningsreglementet för riksdagens verk och därvid tillerkännas en
årslön av 22 000 kronor samt sålunda bliva i lönehänseende jämställda med
justitie- och regeringsråden.
Mot de avlöningstekniska detaljerna i delegerades förslag till ändringar
i avlöningsreglementet för riksdagens verk har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Förslaget innebär bland annat, att ombudsmännen ej må
under sin ämbetstid utöva tjänst, uppdrag eller befattning, som icke må
förenas med justitieråds- eller regeringsrådsämbete (50 a § 1 morn.), samt
att ombudsmännens ställföreträdare skola under utövning av ombudsmansämbete
åtnjuta arvode efter den årslön, som är bestämd för ombudsmännen
(50 a § 2 mom.).
Vad härefter angår ombudsmännens pensionsfråga, innebär delegerades
förslag, att ombudsmännen skulle erhålla tjänstepensionsrätt och därvid
jämställas med sådana förordnandetjänstemän, för vilka pensionsunderlaget
utgör 9 000 kronor. Detta förslag finner sig utskottet böra tillstyrka. Likaså
tillstyrker utskottet de föreslagna reglerna för åtnjutande av avkortad
pension.
Den föreslagna löne- och pensionsregleringen torde böra tillämpas från och
med den 1 juli innevarande år. Utskottet återkommer senare under riksdagen
till frågan örn ökade anslagsmedel för ombudsmännen och deras
expeditioner i samband med behandlingen av anslagen under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen ina, med tillämpning från och med den 1
juli 1941,
1) godkänna härvid fogade förslag till ändrad lydelse av
1 § 1 mom. samt till ny 50 a § i avlöningsreglementet för
ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk (avlöningsreglementet
för riksdagens verk) ävensom till ändringar i den vid
avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen (Bilaga i);
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
2) godkänna härvid fogade förslag till ändrad lydelse av
1 och 25 §§ i tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk
(Bilaga 2).
Stockholm den 14 februari 1941.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén, Friggeråker, Nilsson
i Mölndal, Nordenson och Albertsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren, K. A. Westman, Gustavson i Västerås,
Andersson i Munkaljungby, Hilding, Eriksson i Sandby, fru Humla och herr Hallberg.
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
9
Bilaga 1.
Förslag
till
ändrad lydelse av 1 § 1 mom. samt till ny 50 a § i avlöningsreglementet
för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk (avlöningsreglementet
för riksdagens verk) m. m.
1 §•
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning dels å innehavare av ordinarie
befattningar vid riksdagens verk, dels å innehavare av befattningarna såsom
förste deputerad och riksbankschef, vice riksbankschef, andre deputerad
i riksbanken samt riksdagsdirektör, dels ock å riksdagens justitieombudsman
och riksdagens militieombudsman.
De befattningar, för vilka reglementet sålunda skall gälla, upptagas i en
av riksdagen fastställd, vid reglementet såsom bilaga fogad tjänsteförteckning.
Om ställföreträdare för justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
meddelas föreskrifter i 50 a § 2 mom.
50 a §.
1 mom. I stället för bestämmelserna i 4 § skall om justitieombudsmannen
och militieombudsmannen gälla, att ombudsman ej må under sin ämbetstid
utöva tjänst, uppdrag eller befattning, som enligt vad därom är föreskrivet
icke må förenas med justitieråds- eller regeringsrådsämbete.
2 mom. Till ställföreträdare för justitieombudsman eller militieombudsman
utgår under den tid han utövar ombudsmansämbetet arvode efter den
årslön som är bestämd för ombudsmannen jämte, i förekommande fall, rörligt
tillägg.
Vid resa för ämbetets utövning åtnjuter ställföreträdaren resekostnadsoch
traktamentsersättning enligt samma grunder, som gälla för ombudsmannen.
Är ställföreträdaren icke bosatt i Stockholm eller någon av dess förorter,
äger han dessutom uppbära:
a) för resan från boningsorten till Stockholm samt för återresa resekostnads-
och traktamentsersättning enligt vad nyss sagts, samt
b) under ämbetsutövning i Stockholm tjänstgöringstraktamente enligt de
grunder, som äro eller må bliva gällande för tjänstemän vid den civila statsförvaltningen
i motsvarande löneställning, dock att traktamente för tiden
till och med sjätte månadens utgång må uppbäras med högst hälften av
beloppet.
På delegerade ankommer att meddela de närmare bestämmelser, vilka ma
erfordras beträffande frågor som avses i detta moment.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 6.
2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
Tjänsteförteckning.
Justitieombudsmannen och hans expedition.
Expeditionsvakt —--------— —___________
Byråchef...................................................... rr l
Justitieombudsman ............................................ RC 9
Militieombudsmannen och hans expedition.
Expeditionsvakt----------------
Byråchef...................................................... rr 1
Militieombudsman ............................................. rq 9
Bilaga 2.
Förslag
till
ändrad lydelse av 1 och 25 §§ i tjänstepensionsreglementet för
riksdagens verk.
1 §•
1. Detta reglemente skall äga tillämpning å följande befattningshavare
vid riksdagens verk:
a) ordinarie tjänsteman, vilken är underkastad föreskrifterna i avlöningsreglementet
för riksdagens verk och som innehar befattning tillsatt genom
fullmakt eller konstitutorial eller genom förordnande på viss tid;
b) ledamot av riksbankens direktion och riksgäldsdirektören;
c) riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman; samt
d) extra ordinarie tjänsteman, vilken är underkastad avlöningsreglementet
för icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk.
2. Delegerade---avses i 1 mom.
25 §.
Bestämmelserna i 23 och 24 §§ skola gälla jämväl beträffande ledamot i
riksbankens direktion och riksgäldsdirektören.
Nämnda bestämmelser skola vidare i tillämpliga delar gälla beträffande
justitieombudsmannen och militieombudsmannen, därvid dock följande
skall iakttagas:
a) Ombudsman vare berättigad att vid avgång från ämbetet komma i åtnjutande
av hel pension, därest han innehaft ombudsmansämbete i minst
tre fulla tjänsteperioder, räknade från det han på grund av val under en
riksdag tillträtt tjänsten till dess nytt val förrättats under fjärde året därefter,
och avkortad pension, därest han innehaft ombudsmansämbete i minst
två dylika perioder.
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
11
b) Pensionen må, därest ombudsman vid avgång från ämbetet åtnjuter
eller sedermera erhåller annan pension från statsanställning, utgå allenast
örn och i den mån sammanlagda pensionsförmånerna för år icke överstiga
9 996 kronor.
c) Den i 24 § 4 mom. angivna tiden av tolv år skall, då fråga är om ombudsman,
anses fylld då denne innehaft ombudsmansämbete i tre fulla
tjänsteperioder.
Justitieombudsman eller militieombudsman, som innehade ombudsmansämbete
före det val till sådan befattning förrättats vid 1941 års riksdag, äger
vid beräkning av tjänsteperiod, varom sägs i 25 §, räkna sig sådan äldre
tjänstetid till godo sålunda att varje år från det han på grund av val under
en riksdag tillträtt tjänsten till dess nytt val under nästa riksdag förrättats,
anses utgöra en fjärdedels tjänsteperiod.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
Bilaga 3.
De sakkunnigas
förslag till ändrad lydelse av 1, 25 och 26 §§ i tjånstepensionsreglementet
för riksdagens verk.
I kap.
Allmänna bestämmelser.
1 §■
1. Detta reglemente skall äga tillämpning å följande befattningshavare vid riksdagens
verk:
c) justitieombudsman och militieombudsman samt byråchef vid justitieombudsmansexpeditionen
och vid militieombudsmansexpeditionen;
III kap.
Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande på viss tid m. fl.
25 §.
Bestämmelserna i 23 och 24 §§ skola gälla jämväl beträffande ledamot i riksbankens
direktion och riksgäldsdirektören.
Nämnda bestämmelser skola vidare i tillämpliga delar gälla beträffande justitieombudsmannen
och militieombudsmannen, därvid dock följande skall iakttagas:
a) Ombudsman vare berättigad att vid avgång från ämbetet komma i åtnjutande
av hel pension, därest han innehaft ombudsmansämbete i minst tre fulla tjänsteperioder,
räknade från det han på grund av val under en riksdag tillträtt tjänsten
till dess nytt val förrättats under fjärde året därefter, och avkortad pension, därest
han innehaft ombudsmansämbete i minst två dylika perioder.
b) Vid sådant sammanträffande mellan här ifrågavarande pension och lön eller
arvode, som avses i 6 § 1 mom. första stycket, åge vederbörande uppbära pensionen
allenast om och i den mån sammanlagda förmånerna för år icke överstiga 21 000
kronor.
c) Den nu ifrågavarande pensionen må, därest ombudsman vid avgång från ämbetet
åtnjuter eller sedermera erhåller annan pension från statsanställning, utgå
allenast örn och i den mån sammanlagda pensionsförmånerna för år icke överstiga
9 996 kronor.
d) Den i 24 § 4 mom. angivna tid av tolv år skall, då fråga är örn ombudsman,
anses fylld då denne innehaft ombudsmansämbete i tre fulla tjänsteperioder.
26 §.
För de i detta kapitel avsedda befattningarna skola gälla de pensionsunderlag
och tillämpas de pensionsavdrag, som här nedan angivas:
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
13
Riksbanken
Pensions
underlag
kr.
Pensionsavdrag
för
år kr.
Riksgäldskontoret
J ustitieombudsmansämbetet
Justitieombudsman ...................................... 9 000 540
Militieombudsmansämbetet
Militieombudsman ...................................... 9 000 540
(Dessa bestämmelser torde — med de ändringar som betingas av dessförinnan
å ifrågavarande område vidtagna nyregleringar — böra träda i kraft den 1 juli
det år, varunder ombudsmannaval första gången förrättas enligt den av de sakkunniga
förordade nya ordningen med utsträckt tjänsteperiod för ombudsmännen.
Vid beräkning av sådan tjänsteperiod synes hänsyn även böra tagas till tidrymd
under vilken ombudsman må hava innehaft ombudsmansämbete innan nämnda
val ägt rum.)
Bilaga 4.
De sakkunnigas
förslag till ändrad lydelse av 10 § i familjepensionsreglementet för riksdagens verk.
10 §.
Vid tillämpning av bestämmelserna i 4 § å ordinarie befattningshavare, som avses
i III kap. tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, samt å justitieombudsmannen
och militieombudsmannen skall pensionsåldern anses inträda vid utgången
av den månad, under vilken han fyller 65 år.
(Angående tiden för ikraftträdandet, se närmast föregående författningsförslag.)
Bihang till riksdagens protokoll ISAI. 8 sami. Nr 6.
3