Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

3

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1941 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nied förslag
till lag om fortsatt giltighet av lagen den 7 juni 1940
(nr 437) angående utövande under vissa utomordentliga
förhållanden av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter,
m. m.

I en den 9 maj 1941 dagtecknad proposition nr 246, som hänvisats till bankoutskottets
förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogat förslag
till lag örn fortsatt giltighet av lagen den 7 juni 1940 (nr 437) angående
utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter, dels ock
för tiden till den 1 juli 1942 bemyndiga Konungen att, där det under krig,
vari riket befinner sig, prövas oundgängligen nödigt, utom riket upptaga lån.

Berörda lagförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 7 juni 1940 (nr 437) angående
utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande

befogenheter.

Härigenom förordnas, att lagen den 7 juni 1940 angående utövande under
vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter, vilken lag gäller
till och med den 30 juni 1941, skall äga fortsatt giltighet till och med den
30 juni 1942.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottet.

Genom lag den 7 juni 1940, nr 437, ha bestämmelser meddelats angående
utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter. Lagen,
som avser att trygga den centrala finansförvaltningen i händelse av
landets indragande i krig, gäller till och med den 30 juni 1941.

I den proposition (nr 277), genom vilken förslag till ifrågavarande lag
förelädes riksdagen till antagande, föreslog Kungl. Majit vidare bemyndigande
för Konungen att, där det under krig, vari riket befunne sig, prövades
oundgängligen nödigt, utom riket upptaga lån.

Riksdagen biföll propositionen, dock att berörda bemyndigande begränsades
att avse tiden till den 1 juli 1941 (riksdagens skrivelse nr 332).

Fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret hava i en
gemensam, den 17 april 1941 dagtecknad skrivelse anfört: Genom ifrågavarande
lag hade vissa garantier skapats för att fullmäktigeinstitutionerna
skulle kunna fungera, om riket eller del därav bleve besatt av fientlig makt.
Då under nuvarande förhållanden dessa garantier även i fortsättningen borde
förefinnas, hemställdes att lagen måtte erhålla förlängd giltighet till och
med den 30 juni 1942.

I ett senare efter remiss avgivet yttrande över framställning av bankofullmäktige
rörande fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att
inlösa av banken utgivna sedlar med guld m. m., hava riksgäldsfullmäktige
bland annat erinrat om nyssnämnda bemyndigande för Konungen att upptaga
lån. Ehuru fullmäktige hyste den principiella uppfattningen, att all
statens upplåning borde ombesörjas av riksgäldskontoret, hade fullmäktige
dock under föreliggande förhållanden ej något att erinra mot en förlängning
av ifrågavarande bemyndigande för tiden till den 1 juli 1942.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 6 juni 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å utlåtandet nr 56.