Bankoutskottets utlåtande Nr 46.
1
Nr 46.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1941 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande inom riksdagsbiblioteket
av registren till riksdagens protokoll
med bihang m. m.
I en inom första kammaren under nr 157 väckt, till bankoutskottets förberedande
handläggning hänvisad motion har herr Friggeråker hemställt,
»att riksdagen måtte besluta, att de årliga registren liksom tioårsregistren
till riksdagstrycket från och med år 1941 skola utarbetas inom riksdagsbiblioteket».
I fråga örn motiveringen för ifrågavarande yrkande hänvisas till motionen.
Beträffande det årliga registret till riksdagens protokoll med
bihang gäller enligt 8 § avlöningsbestämmelserna för personal hos riksdagens
kamrar, utskott och kansli m. m., att detsamma skall för varje lagtima
riksdag upprättas genom kanslideputerades försorg. I arvode för registrets
upprättande och korrekturläsning må enligt kanslideputerades bestämmande
utgå högst 4 500 kronor för riksdag, som varar minst fyra månader. För
riksdag, som pågår kortare tid, må arvodet kunna minskas. I enlighet med
ifrågavarande föreskrift har sedan år 1921 överbibliotekarien vid riksdagsbiblioteket
E. Winge varit förordnad att upprätta nämnda register.
Efter uppdrag av riksdagen hava fullmäktige i riksgäldskontoret ombesörjt
utgivningen av person- och sakregister över riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang för åren
1867—1899 samt därefter för varje jämn tioårsperiod. Senast beslutade register,
avseende åren 1931—1940, är för närvarande under utarbetande genom
en av fullmäktige utsedd person, jur. kand. N. Liliequist.
I skrivelse till bankoutskottet den 15 december 1940 hava riksdagens revisorer
hemställt, att utskottet ville upptaga frågan örn upprättande genom
riksdagsbibliotekets försorg av ett löpande riksdagsregister och i samband
därmed frågan örn erforderlig ändring av organisation och tjänsteåligganden
för riksdagsbibliotekets personal.
Till stöd härför hava revisorerna anfört följande:
Vid granskningen av räkenskaperna för riksdagen hava revisorerna uppmärksammat,
att för arbete med upprättande av årsregister till riksdagens
protokoll med bihang utgått elt arvode med 4 500 kronor för lagtima riksdagen
och 1 800 kronor för urtima riksdagen 1939. För samma register för
Bihang till riksdagens protokoll 1041. 8 sami. Nr 46.
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 46.
1940 års lagtima riksdag har jämväl fastställts ett arvode av 4 500 kronor.
Revisorerna hysa den uppfattningen, att detta register skulle vinna avsevärt
i värde, örn detsamma kunde uppläggas såsom ett löpande register,
vilket skulle fylla ett påtagligt behov för forskare såväl inom som utom
riksdagen. Genom en enskild riksdagsmans försorg uppehölls också för en
del år sedan ett dylikt löpande register, som flitigt anlitades.
Enligt revisorernas mening skulle det kunna tänkas, att det åt riksdagsbibliotekets
personal uppdroges att upplägga dessa register. All nödig sakkunskap
för fullgörande av detta arbete förefinnes också inom riksdagsbiblioteket.
Huruvida med en sådan anordning den nuvarande ersättningen för registrets
förande även i fortsättningen skall utgå synes emellertid revisorerna
vara en fråga, som bör prövas i ett annat sammanhang.
Kostnaderna för biblioteket under sista budgetåret uppgingo till 108 036
kronor, varav 69 324 kronor belöpte på avlöningar. Den personal, som är
anställd vid biblioteket, utgöres av en överbibliotekarie, en förste bibliotekarie,
två andrebibliotekarier, två manliga förste amanuenser, en kvinnlig
amanuens samt tre vaktmästare. Under år 1940 hava på grund av minskade
göromål inom biblioteket den ene förste amanuensen från och med den
1 juli 1941 och den kvinnliga amanuensen från och med den 1 januari 1941
entledigats.
Trots denna tillfälliga minskning av personalen kunna icke revisorerna
undgå den känslan, att personalen synes väl stort tilltagen för det faktiska
arbete, som i biblioteket bedrives. bfuruvida därvid en minskning av antalet
befattningar bör ske, så snart förhållandena det medgiva eller om utarbetandet
av ett här ovan angivet löpande riksdagsregister bör åt personalen
uppdragas såsom ett tjänsteåliggande, är ett spörsmål, som revisorerna
ej för närvarande vilja taga ställning till.
över förevarande motion och framställning från riksdagens revisorer
har utskottet inhämtat yttrande från styrelsen för riksdagsbiblioteket.
Styrelsen har i första hand åberopat ett av överbibliotekarien vid riksdagsbiblioteket
avgivet utlåtande1 samt har för egen del anfört följande:
Det synes styrelsen icke fullt klart, huruvida riksdagens revisorer avsett
att det av dem förordade löpande registret skulle ersätta nuvarande
årsregister eller i allt fall bliva för själva registerarbetet av värde såsom
ägnat att underlätta och därmed påskynda sistnämnda registers färdigställande.
Styrelsen utgår emellertid från att revisorerna förutsätta det nuvarande
årsregistrets bibehållande. Det löpande registret, som lärer böra upprättas
enligt systemet med lösa kort, måste nämligen efter sakens natur bliva av
blott provisorisk art och ett register av nuvarande typ alltjämt förbliva
oumbärligt. Den lättnad, som vid det definitiva registrets upprättande må
vara att hämta av att ett provisoriskt register finnes att tillgå, är redan
nu för handen genom att tryckeriexpeditionens löpande register kan anlitas.
Frågan gäller alltså, enligt styrelsens mening, huruvida ett provisoriskt
slagregister vid sidan av det för närvarande å tryckeriexpeditionen upprättade
har ett självständigt ändamål som förtjänar beaktande. Till någon
1 Här ej återgivet.
Bankoutskottets utlåtande Nr i6.
3
avsevärd nytta för forskare utom riksdagen kan ett dylikt register svårligen
bliva vid det förhållandet att den i det definitiva registret ingående liggaren
föreligger tryckt redan fjorton dagar efter det riksdagstrycket färdigställts
och från denna tid utan tvivel gör bättre tjänst än det löpande
registret. Huruvida åter bland riksdagens ledamöter förefinnes något allmännare
känt behov av att på bibliotekets expedition — oell således utan
att besöka tryckeriexpeditionen — kunna under riksdags lopp anlita ett
provisoriskt kortregister, undandrager sig styrelsens säkra bedömande.
Skulle emellertid så vara fallet, synes hinder att tillmötesgå revisorernas
önskemål icke föreligga, enär denna fortlöpande registrering icke är mera
tidsödande än att den, enligt överbibliotekariens utlåtande, kan utföras
utan personalökning. Någon ändring i bestämmelserna om bibliotekets organisation
och personalens tjänsteåligganden lärer därvid icke erfordras.
Beträffande den i motionen I: 157 framlagda tanken att upprättandet av
det definitiva årsregistret ävensom tioårsregistret skulle övertagas av riksdagsbiblioteket
finner sig styrelsen böra framhålla att härigenom ingalunda
skulle, såsom motionären förmenar, vinnas någon besparing. lien
föreslagna anordningen komme tvärtom att medföra ökade kostnader.
Arbetet med årsregistrets upprättande kräver — i all synnerhet om de
båda kraven på skyndsamhet och största noggrannhet skola kunna upprätthållas
— av den därmed betrodde mognad, erfarenhet och rutin. Det
kan icke utan skada oftare överflyttas till ny man, ej heller fördelas på
ett flertal ansvariga. Dess omfattning är av den betydenhet att den föreslagna
anordningen ovillkorligen skulle kräva bibliotekspersonalens utökning
med en fast befattningshavare, jämte för viss del av året ett biträde.
Denne befattningshavare bör av nyss antydda skäl vara en tjänsteman i
minst andre bibliotekaries tjänsteställning. Ur ekonomisk synpunkt skulle
anordningen således innebära en mycket avsevärd fördyring. Därtill komme
att den tjänsteman som under en lång följd av år hade att under de
flesta månaderna ägna sig åt uppgiften bleve skäligen främmande för det
egentliga biblioteksarbetet och av denna grund svårligen kunde räkna på
befordran. Fri att deltaga i annat arbete bleve tjänstemannen i fråga blott
ett fåtal månader, huvudsakligen sådana under vilka riksdag ej är samlad
och då till följd härav behovet av arbetskrafter är mindre trängande.
Vad tioårsregistret angår, är ju förhållandet att uppgiften med dess upprättande
icke är av jämn och permanent natur, utan arbetet till mycket
stor del koncentreras till några få år av varje tioårsperiod. Lämpligheten,
även frånsett den ekonomiska synpunkten, att för denna uppgift anlita en
fristående arbetskraft framstår därför för styrelsen såsom uppenbar.
Av en undersökning, som utskottet genom en delegation bland sina ledamöter
företagit rörande de förhållanden beträffande riksdagsbiblioteket,
vilka förts på tal av riksdagens revisorer och i motionen, har utskottet bibragts
den uppfattningen, att bibliotekets nuvarande organisation är väl stor
med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åvila biblioteket. Visserligen har,
såsom framgår av revisorernas framställning, en viss minskning av personalen
ägt runi under den senaste tiden. En ytterligare minskning av personalen
synes utskottet emellertid böra eftersträvas. I sådant syfte bör utredas,
huruvida icke arbetet inom biblioteket kan rationaliseras och förenklas.
Vidare bör användandet av överkvalificerad arbetskraft såvitt möjligt
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 46.
begränsas. I sistnämnda avseende torde vid uppkommande vakans böra
övervägas, huruvida nuvarande lönegradsplacering av den lediga tjänsten
är väl avvägd eller om icke nedflyttning till lägre lönegrad är möjlig att
genomföra. Utskottet förutsätter därför, att ledig tjänst icke återbesättes,
förrän behovet och lönegradsplaceringen av tjänsten närmare prövats av
styrelsen. Vad bibliotekets omkostnader beträffar synas möjligheterna att
ur besparingssynpunkt nedbringa desamma böra närmare undersökas.
Såsom en särskild besparingsåtgärd har av riksdagens revisorer ävensom
av motionären framkastats tanken på att åt riksdagsbibliotekets personal
uppdrages utarbetandet av det årliga registret till riksdagens protokoll med
bihang. Motionären har dessutom ifrågasatt, att jämväl redigeringen av tioårsregistret
till riksdagens protokoll med bihang skulle ombesörjas av biblioteket.
Utskottet är av den uppfattningen, att det ur ekonomisk synpunkt
sannolikt skulle vara fördelaktigt, örn ifrågavarande arbetsuppgifter
kunde anförtros åt biblioteket. Emellertid har utskottet icke funnit sig
för närvarande böra ifrågasätta någon ändring beträffande omförmälda
registers utarbetande och kan därför icke ansluta sig till det av motionären
i sådant hänseende framlagda förslaget. Frågan om en överflyttning
av bestyret med förstnämnda register till biblioteket synes utskottet böra
upptagas till slutlig omprövning först sedan nuvarande innehavaren av uppdraget
lämnat detsamma antingen frivilligt eller genom att kanslideputerade
ej förnyat förordnandet för honom. Vad angår utarbetandet av tioårsregistret
genom riksdagsbibliotekets försorg torde denna fråga lämpligen böra
övervägas av riksgäldsfullmäktige i samband med framläggande av förslag
till nästa registerverk, avseende åren 1941—1950.
Åberopande det ovan anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion I: 157 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 maj 1941.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Berling, Nordborg*, Nilsson i Mölndal, von
Horn, Sundvik, Leander och Bodin i Visby;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Hilding, Sundberg och Ericsson i Kinna.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1941
117312