Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om fortsatt giltighet av lagen den 15 december
1939 (nr 850) angående rätt för Konungen att i vissa
fall meddela särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags
kassareserv.

I en till riksdagen avlåten, den 16 maj 1941 dagtecknad proposition nr 250,
som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 15 december
1939 (nr 850) angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela
särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags kassareserv.

Berörda lagförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 15 december 1939 (nr 850)
angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda
bestämmelser om bankaktiebolags kassareserv.

Härigenom förordnas, att lagen den 15 december 1939 angående rätt för
Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om bankaktiebolags
kassareserv, vilken jämlikt lag den 31 maj 1940 (nr 393) gäller till och
med den 31 maj 1941, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1942.

Såsom ett led i de av 1937 års riksdag i valutavårdande syfte beslutade
beredskapsåtgärderna ingick bland annat ett bemyndigande för Konungen
att, örn sådant med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövades nödigt,
på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter bank- och fondBihangjill
riksdagens protokoll lött. 8 sami. Nr 45.

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 45-

Utskottet.

inspektionens hörande meddela särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags
kassareserv. Stadgande härom innefattades i en den 4 juni 1937 utfärdad lag
(nr 305), vilken ursprungligen ägde giltighet till och med den 28 februari

1938 men som därefter successivt förlänades fortsatt giltighet, sista gången
genom lag den 26 maj 1939 (nr 196), enligt vilken giltighetstiden skulle utsträckas
till och med den 31 maj 1940.

Genom beslut av 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 30, riksdagens
skrivelse nr 80) ersattes emellertid 1937 års lag med en ny lag i ämnet, vilken
i vissa avseenden innefattade en uppmjukning av de ursprungliga bestämmelserna
med syfte att möjliggöra en smidigare tillämpning. Den nya
lagen, som utfärdades den 15 december 1939 (nr 850), gällde ursprungligen
till och med den 31 maj 1940 men erhöll genom lag den 31 maj 1940 (nr
393) fortsatt giltighet till och med den 31 maj 1941.

Några bestämmelser meddelades icke med stöd av 1937 års lag i ämnet och
ha hittills icke heller meddelats enligt den nya lagen.

I skrivelse den 17 april 1941 hava fullmäktige i riksbanken uttalat, att enligt
fullmäktiges mening i nuvarande läge funnes anledning att även i fortsättningen
bibehålla den beredskap, som skapats genom ifrågavarande lagstiftning.
På grund härav hava fullmäktige hemställt, att berörda lag den
15 december 1939 måtte erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni
1942.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i ett den 30 april 1941 dagtecknat,
efter remiss avgivet utlåtande i ärendet yttrat, att fullmäktige icke hade något
att erinra mot att bankofullmäktiges framställning bifölles.

Bank- och fondinspektionen har i ett den 5 maj 1941 avgivet utlåtande
över framställningen anfört, att, då bankofullmäktige ur valutavårdssynpunkt
funnit skäl föreligga att förläna fortsatt tillämpning till och med den
30 juni 1942 åt ifrågavarande lag, inspektionen ansett sig icke böra motsätta
sig, att åtgärder i sådant syfte vidtoges.

Chefen för finansdepartementet har i ärendet anfört, att han i likhet med
bankofullmäktige funne det åt Konungen lämnade bemyndigandet att meddela
särskilda bestämmelser om bankaktiebolags kassareserv fortfarande
böra bibehållas, och biträdde förslaget att lagen i ämnet av den 15 december

1939 förlänades fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1942.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 20 maj 1941.

På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.

Bankoutskottets utlåtande Nr 45-

3

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Nordborg, Friggeråker, von Horn, Sundvik
och Edin; samt

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Gustavson i Västerås, Hilding, Eriksson i Sandby och Sundberg.