Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1941 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1941/42 m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1941/42 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1941 (bilaga till
1941 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1941/42
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1940 med
inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I en den 23 maj 1941 dagtecknad proposition, nr 293, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1941 m. m.

Utskottet har funnit lämpligt att i förevarande betänkande till behandling
jämväl upptaga den under motionstiden vid riksdagens början väckta motionen
nr 200 i andra kammaren av herr Mosesson, vari hemställts »alt portoavgiften
för inrikes brev måtte höjas till 20 öre».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för delta förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1941/42 äro bevillningarna, i
överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade till följande
belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt: ............ 450,000,000

Värnskatt ................................ 275,000,000

Krigskonjunkturskatt ...................... 50,000,000

Särskild skatt å förmögenhet................ 27,000,000

Hillring lill riksdagens protokoll 1941. 7 sami. Nr 39.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Kronor Kronor

Utskiftnings- och ersättningsskatt............ 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................. 100,000

Stämpelmedel ....... 55,000,000 858,100,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............................. 20,000,000

Bensinskatt .............................. 5,000,000 25,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel ................................ 130,000,000

Allmän omsättningsskatt.................... 200,000,000

Tilläggsskatter å bensin .................... 10,000,000

Accis å silke .............................. 2,800,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .... 35,000,000

Industrisockerskatt ........................ 20,000,000

Skatt å kaffe .............................. 10,000,000

Tobaksskatt ....................''.......... 160,000,000

Brännvinstillverkningsskatt.................. 10,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ........................ 4,000,000

Detaljhandelsbolag ...................... 18,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskalt å spritdrycker
................................ 180,000,000

Omsättningsskatt å vin .................... 8,000,000

Maltdrycksskatt........................... 40,000,000

Skatt å läskedrycker........................ 7,000,000

Statlig nöjesskatt .......................... 10,000,000 844,800,000

Postverket (överskott) .................................. 10,000,000.

Beträffande de allmänna förutsättnigarna för beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande
redogörelse.

»Riksräkenskaps verket betonar i sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning
för budgetåret 1941/42 det avgörande inflytande på inkomstutfallet
som tillkommer ett flertal nu svårbedömbara faktorer. Beräkningen
måste därför anses mycket approximativ och varje förändring i de antagna
förutsättningarna kommer att medföra avsevärda förskjutningar i inkomsttillflödet.

Den ekonomiska utvecklingen kan för närvarande icke bedömas med ledning
av i vanlig mening konjunkturella faktorer utan är väsentligen betingad
av politiska avgöranden. Ämbetsverkets inkomstberäkning bygger på
förutsättningen att det nuvarande handelspolitiska läget kommer att bestå
även under nästkommande budgetår. Någon hänsyn har icke tagits till de

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

3

förändringar i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa, om kriget
upphörde före utgången av den period beräkningen avser. Det vöre för övrigt,
framhåller riksräkenskapsverket, icke möjligt att nu bedöma omfattningen
och verkningarna av de omläggningar i produktion och handel, som
ett blivande fredsslut torde medföra.

Med denna utgångspunkt har ämbetsverkets inkomstberäkning kommit
att nära anslutas till utvecklingstendenserna under det förflutna året. Verket
erinrar örn att allt fler statsingripanden på näringslivets område under detta
år framtvungits på skilda områden. Den militära och ekonomiska beredskapen
har nödvändiggjort betydande omläggningar av håde produktion och konsumtion.
Sedan genom de krigförande makternas åtgärder våra handelsvägar
över haven blivit spärrade, ha under ett allt intimare samarbete mellan stalén
och det enskilda näringslivet genomgripande omläggningar av utrikeshandeln
och folkförsörjningen försiggått.

Efter en erinran örn att någon mera betydande arbetslöshet till följd av exportens
nedgång icke blivit märkbar under år 1940, huvudsakligen beroende
på ökade statsbeställningar samt inkallelser till militärtjänst, framhåller riksräkenskapsverket,
att risk för minskad sysselsättning föreligger, i den mån
krigsindustrien minskar och stagnationen inom byggnadsverksamheten kvarstår.
Utvecklingen blir därvid beroende av den omfattning, i vilken produktionskapaciteten
utnyttjas för tillgodoseende av varubehovet inom landet och
för intensifiering av handelsutbytet med de marknader, som ännu äro öppna
för svensk handel. Den fortsatta handelsavspärrningen västerut befarar ämbetsverket
skola medföra ökad knapphet på vissa varor med därav följande
prisstegring, som dock i sin mån kan motverkas genom produktion och import
av ersättningsvaror.

Från dessa utgångspunkter räknar riksräkenskapsverket med att statsinkomsterna
skola för budgetåret 1941/42 utvisa stora avvikelser från de linjer,
vilka hittills betraktats som normala, och nämner därvid särskilt följande
punkter.

Till följd av bensinbristen skedde förflutet år en överflyttning inom transportväsendet
från landsvägs- lill järnvägstrafik med åtföljande stegring av
järnvägsinkomsterna och samtidig nedgång i inkomsterna av automobilskattemedlen.
Efter den särskilt under senare delen av år 1940 alltmer forcerade
övergången till användning av inhemskt bränsle kan landsvägstrafiken
antagas börja återvinna en del av sina tidigare transporter. Därvid
kommer den dock alt hära en mindre skattebelastning än tidigare genom att
bensinskatten bortfaller. De löpande automobilskattemedelsinkomsterna förväntas
på grund härav sjunka. För statens järnvägars del räknar riksräkenskapsverket
likväl fortsättningsvis med en relativt hög avkastning. Detsamma
gäller intäkterna av sådana inkomsttitlar som lotspenningar och riksbanksfonden.
Beträffande tullmcdlen, som efter avspärrningen visa en mycket låg
avkastning, anser ämbetsverket, att man, så snart verkningarna av den pågående
omläggningen av utrikeshandeln och produktionen inom landet blivit
märkbara, får räkna med någon återhämtning.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Riksräkenskapsverket utgår ifrån att de nya skatter, sorn av riksdagen
beslutats i anledning av krisläget under åren 1939 och 1940, skola äga bestånd
jämväl under budgetåret 1941/42. För inkomst- och förmögenhetsskatten räknar
verket med oförändrade uttagningsgrunder. Med avseende å den antagna
utvecklingen av den taxerade inkomsten för år 1940, som utgör underlaget
för sistnämnda skatt under nästa budgetår, må hänvisas till verkets framställning.

Det är uppenbart att inkomstberäkningen för nästföljande statsreglering i
nuvarande läge erbjudit riksräkenskapsverket särskilda vanskligheter. I avgörande
hänseenden begränsas möjligheterna till en tillförlitlig uppskattning
av den godtycklighet som ligger i valet av grundläggande antaganden rörande
framtiden. Beräkningarna för de särskilda inkomsttitlarna — med undantag
för inkomst- och förmögenhetsskatterna — förete även merendels en
bred osäkerhetsmarginal. I nuvarande läge har det lett sig naturligt att nära
anknyta till myndigheternas framtidsbedömning och förslag, även örn skäl
kunnat anföras för justeringar i en eller annan riktning.

De allmänna förutsättningarna för riksräkenskapsverkets beräkningar finner
jag mig kunna godtaga. De resultat till vilka verket kommit lia med
denna utgångspunkt underkastats sedvanlig granskning, för vilken det
emellertid under rådande förhållanden saknas anledning att redogöra i detalj.
---.»

I det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar och
därvid anfört bland annat följande:

»I nuvarande läge har det synts tillfyllest att för omprövning av inkomstberäkningen
i riksstatsförslaget inhämta uppgifter rörande den sannolika avkastningen
för nästa budgetår av tullmedlen och de affärsdrivande verken.
Därjämte har beräkning verkställts rörande utvecklingen av skatteunderlaget
för inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten.

Inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och krigskon
jun k turskatt. Riksräkenskapsverket har i sin för statsverkspropositionen
avsedda inkomstberäkning med stöd av en undersökning av det
sannolika taxeringsutfallet för år 1940 uppskattat den behållna inkomsten
under nästa budgetår av inkomst- och förmögenhetsskatt till 450 miljoner
kronor. Därvid har verket utgått från oförändrad uttagningsprocent för bottenskatten
för olika grupper av skattskyldiga. På samma sätt har verket vid
beräkningen av värnskattens avkastning, vilken upptagits till 275 miljoner
kronor, förutsatt, att skatten skulle fortsättningsvis uttagas enligt de grunder
som fastställts vid 1940 års lagtima riksdag.

Särskilda uppgifter ha nu införskaffats för kontroll å den av riksräkenskapsverket
verkställda beräkningen rörande underlaget för inkomst- och
förmögenhetsskatten samt värnskatten. En bearbetning av det hittills in -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

5

komna materialet ger preliminärt vid handen att, vad angår fysiska personer,
det beskattningsbara beloppet vid 1941 års taxering kan antagas ungefär
överensstämma med det av riksräkenskapsverket uppskattade beloppet, men
att det beskattningsbara beloppet beträffande svenska aktiebolag torde bliva
icke oväsentligt lägre än vad verkets uppskattning angiver. När material
föreligger i tillräcklig omfattning, torde resultatet av en bearbetning därav
få delgivas riksdagens vederbörande utskott.

Till beräkningen av ifrågavarande inkomsttitlar i riksstaten återkommer
jag i det följande i samband nied behandlingen av frågan örn grunderna
för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.

Generaltulldirektören har i en till mig överlämnad promemoria angivit det
nettobelopp, varmed tullmedlen kunna beräknas inflyta under budgetåret
1941/42, till 140 miljoner kronor. Beräkningen stödjes därpå, att varutillförseln
från de främmande länder, med vilka handelsförbindelser kunnat
under nuvarande kristid helt eller delvis vidmakthållas, nått en viss stadga
och att denna jämnhet i varutillförseln kan vara upptakten till en stegring
i importen från dylika länder under det budgetår som stundar. Då emellertid
utvecklingen av handelsförbindelserna alltjämt måste anses vara mycket
oviss, syntes det tillrådligt att icke räkna med någon snabbare återväxt
i tullmedelsuppbörden. Den av generaltulldirektören nu förordade inkomslsiffran
torde böra godtagas.

I proposition nr 237 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen alt antaga förordning
om varuskatt. Enligt en överslagsvis gjord uppskattning antages,
att denna skatt skall lämna en årlig inkomst av omkring 25 miljoner
kronor. I samma proposition föreslås en höjning av läskedryck sskatten,
vilken beräknas medföra en merinkomst av omkring 1.2 miljoner kronor.
Vidare föreslås höjning av skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor, medförande en inkomst av
omkring 19 miljoner kronor. Däremot föreslås, att den nuvarande industrisockerskatten
(samt glykosaccisen) skall upphöra att utgå; den sålunda
bortfallande inkomsten är för närvarande beräknad till 20 miljoner
kronor. Vinna de i nämnda proposition framlagda förslagen bifall, bör inkomstberäkningen
i statsverkspropositionen jämkas sålunda, att såsom en ny
titel av bevillningskaraktär upptages varuskatt med 25 miljoner kronor, att
den allmänna omsättningsskatten beräknas lill 220 miljoner kronor i stället
för 200 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen, att skatt å läskedrycker
beräknas till 8 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen,
samt att industrisockerskatten uteslutes ur inkomstspecifikationen.
Industrisockerskatt och glykosaccis, som inflyta efter utgången av
innevarande budgetår, torde böra redovisas å inkomsttiteln övriga diverse
inkomster.

Då kaffe skatten icke beröres av det nya skatteförslaget, ger detta
icke anledning till ändring i den i statsverkspropositionen framlagda beräkningen,
som dock på grund av den försämring kaffeförsörjningen numera
undergått kan ifrågasättas jämkad ned lill ett lägre belopp än det tidigare

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

föreslagna. Då alla hållpunkter saknas för en bedömning av det sannolika
lil fallet, vill jag dock icke ifrågasätta någon ändring.»

Beträffande den direkta beskattningen har departementschefen i propositionen
nr 293 i huvudsak anfört följande:

»Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition framhöll
jag, att det kunde komma att visa sig nödvändigt att fastställa nya grunder
för värnskatten och att i samband därmed ändra även uttagningen av inkomst-
och förmögenhetsskatten. Uttagningsprocenten hade vid 1940 års
lagtima riksdag kunnat fastställas, först sedan beslut redan fattats angående
grunderna för utgörande av värnskatt. Vid fastställande av dessa grunder
utgick man preliminärt från en lägre uttagningsprocent för inkomst- och förmögenhetsskatten
än som senare, på grund av den under april och maj inträffade
försämringen i det statsfinansiella läget, beslöts av riksdagen.

Till grund för en bedömning av frågan om den direkta beskattningens höjd
föreligger nu en uppskattning av budgetutfallet för innevarande budgetår (jfr
proposition nr 292). Dessutom låta sig inkomstbehoven under nästa budgetår
samt resultaten av årets taxeringar nu något bättre överblicka än vid tidpunkten
för framläggandet av statsverkspropositionen. Huruvida en skärpt
beskattning är motiverad av penningpolitiska skäl kan med hänsyn till det
hittills gynnsamma resultatet av den statliga upplåningen anses tveksamt,
trots att denna upplåning blott i relativt ringa utsträckning torde ha representerat
en indragning av medel som eljest skulle disponerats för konsumtionsändamål.
Såsom utvecklingen i övrigt gestaltat sig, kunna däremot
statsfinansiella skäl föreligga att överväga en skärpt inkomstbeskattning.
Löpande statsreglering torde utmynna i ett underskott på cirka 1,700 miljoner
kronor. Även för nästa budgetår är ett ansenligt underskott att motse.
.lag erinrar örn att redan beslutade anvisningar och bemyndigande!! avseende
engångsutgifter för försvarsväsendet beräknas medföra en belastning
av nästa budgetår med 535 miljoner kronor, vartill komma löpande försvarsutgifter
som vid bibehållen försvarsberedskap kunna uppskattas till
700 miljoner kronor. När jag likväl icke nu vill förorda en höjning av den
direkta beskattningen är detta på följande grunder.

För de fysiska personernas del stå, såsom ofta framhållits, väsentligt ökade
skatteintäkter att vinna blott genom en skärpt beskattning, som går ganska
långt ner i inkomstklasserna. För de svagast ställda av dessa skattebetalare
torde emellertid redan de nuvarande skatterna vid gällande uppbördsformer
bereda avsevärda svårigheter. En skärpning av beskattningen kan befaras
motvägd av ett försämrat uppbördsresultat. Tveksamheten om en skattehöjning
gör sig särskilt gällande i fråga om familjeförsörjare och andra personer
med större försörjningsbörda. Innan en ytterligare skärpning av den
direkta beskattningen upptages till övervägande, synes det under dessa omständigheter
lämpligt att avvakta resultaten av pågående utredningar angående
en uppbördsreform med övergång till källbeslcattning. Anledning finnes
också att undersöka möjligheten av en mera ändamålsenlig differentie -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

7

ring av beskattningen efter försörjningsbördan än som vinnes genom nu gällande
avdragssystem eller kan nås blott genom en vidare utveckling av detta.

Under sådana förhållanden synes det vara försvarligt att för närvarande
lämna hela inkomstbeskattningen oförändrad och att sålunda skjuta över
även frågan örn en höjning av företagsbeskattningen till ett senare övervägande.

Jag tillstyrker alltså, att den direkta beskattningen icke skärpes, och saknar
under angivna förhållanden också anledning alt föreslå en ändrad avvägning
av skatterna. I enlighet härmed hemställer jag i det följande om
förslag till riksdagen, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter
oförändrade grunder. Jag torde senare få anmäla förslag örn uttagande av
en särskild värnskatt efter samma grunder som för innevarande budgetår.

I annat sammanhang denna dag framlägges förslag örn viss skattelindring
i anledning av fullgjord beredskapstjänst under år 1940. Den skatteförlust,
som inträder vid bifall till förslaget, är icke av sådan storlek, att den
ansetts påkalla särskild hänsyn vid avvägningen av beskattningen.

Med stöd av de nya beräkningar som verkställts rörande skatteunderlaget
vid 1941 års taxering förordar jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten
samt värnskatten i riksstaten för budgetåret 1941/42 nu beräknas lill 415
miljoner kronor resp. 260 miljoner kronor. Härvid har förutsatts, alt skatterna
utgå efter oförändrade grunder, att riksdagen bifaller förslaget om
skattelindring för fullgjord beredskapstjänst, samt att nedsättning i skatterna
i enlighet med propositionen i ämnet skall ske på grund av påförd krigskonjunkturskatt
och bli av en omfattning som motsvarar det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet av krigskonjunkturskatt för budgetåret
1941/42 eller 50 miljoner kronor. Vid bifall till ett förslag om att sistnämnda
avdrag skall ske från krigskonjunkturskatten bör den beräknade intäkten
av inkomst- och förmögenhetsskatt upptagas med 425 miljoner kronor och
intäkten av värnskatt med 265 miljoner kronor samt intäkten av krigskonjunkturskatten
sänkas till 35 miljoner kronor.

En tabellarisk översikt över statsregleringen för budgetåret 1941/42 vid
bifall till här framlagda förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet (bilaga).1
översikten ger vid handen, alt driftbudgeten kan förutses utmynna i ett underskott
på cirka 85 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp som föreslås
uppfört å beredskapsstat för försvarsväsendet erhålles ett sammanlagt minussaldo
på något över 1,600 miljoner kronor, eller obetydligt mindre än del
slutliga underskott som motses på löpande statsreglering. Nämnda minussaldo
överstiger avsevärt det underskott varmed räknades för nästa budgetår
i de i statsverkspropositionen framlagda uppskattningarna. Såsom en väsentligt
bidragande orsak härtill framstår en betydande ökning av vissa av krisläget
framtvungna civila utgifter för försörjningsändamål.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda
proposition nr 293 föreslagit riksdagen all besluta, alt bottenskatt en -

1 Se proposition nr 293, siel. 15 o. f.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

ligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år
1941 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i
18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition — med ändring av i
statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten
för budgetåret 1941/42 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit riksdagen dels

att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 415,000,000

Värnskatt ........................................ » 260,000,000

Tullmedel ........................................ » 140,000,000

Allmän omsättningsskatt .......................... » 220,000,000

Skatt å läskedrycker .............................. » 8,000,000

dels att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en ny inkomsttitel
sålunda:

Varuskatt ........................................ kronor 25,000,000

dels ock att ur riksstaten utesluta inkomsttiteln industrisockerskatt.

På förslag av utskottet (betänkande nr 22) har riksdagen godkänt de i
proposition nr 237 framlagda förslagen örn varuskatt, om höjning av läskedrycksskatten
samt om höjning av skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor ävensom om upphävande av industrisockerskalten
(samt glykosaccisen).

Utskottet. På sätt framgår av det vid proposition nr 293 fogade statsrådsprotokollet
torde löpande statsreglering komma att utmynna i ett underskott på cirka
1,700 miljoner kronor i stället för — såsom föregående år beräknades — i
runt tal 1 miljard kronor. Även för nästa budgetår är ett ansenligt underskott
att motse. Det statsfinansiella läget är sålunda synnerligen ansträngt.
Departementschefen har trots detta förhållande icke ansett sig böra förorda
en höjning av den direkta beskattningen. Då såväl den direkta som den indirekta
beskattningen redan måst avsevärt skärpas, finner utskottet i anslutning
till vad departementschefen anfört inkomstbeskattningen för närvarande
böra lämnas oförändrad.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen innebär Kungl. Maj:ts
nu framlagda förslag till beräkning av bevillningarna den ändringen i förhållande
till förslaget i statsverkspropositionen, att i riksstaten för budgetåret
1941/42 bör upptagas inkomst- och förmögenhetsskatt med 415 miljoner
kronor, värnskatt med 260 miljoner kronor, tullmedel med 140 miljoner kronor,
allmän omsättningsskatt med 220 miljoner kronor samt skatt å läskedrycker
med 8 miljoner kronor, ävensom att under rubriken skatter bör upptagas
en ny inkomsttitel varuskatt med 25 miljoner kronor, varjämte ur riks -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

9

staten bör uteslutas inkomsttiteln industrisockerskatt. Mot departementschefens
nya beräkning av bevillningarna har utskottet icke något att erinra
annat än beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och
krigskonjunkturskatten. I proposition nr 173 med förslag till förordning örn
krigskonjunkturskatt för år 1941 m. m. hade Kungl. Majit föreslagit, att debiterad
krigskonjunkturskatt skulle få avdragas från det till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerade beloppet. På förslag av utskottet (betänkande
nr 20) har emellertid riksdagen beslutat den ändringen i nämnda förslag,
att skattskyldig påförd inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt samt
särskild skatt å förmögenhet skall avräknas från krigskonjunkturskatten.
På grund av detta beslut föreslår utskottet, att den beräknade intäkten av
inkomst- och förmögenhetsskatten upptages med 425 miljoner kronor samt
intäkten av värnskatten med 265 miljoner kronor, ävensom att intäkten av
krigskonjunkturskatten upptages med endast 35 miljoner kronor.

Vad angår det i motionen 11:200 väckta förslaget om höjning av portoavgiften
för inrikes brev till 20 öre anser utskottet — i likhet med vad departementschefen
anfört i statsverkspropositionen — med hänsyn till postens
stora betydelse för handeln och den allmänna samfärdseln det icke vara
lämpligt att utnyttja statens monopolställning på området i beskattningssyfte.
Utskottet får därför avstyrka bifall till motionärens förslag.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition
nr 293 framlagda förslag angående skatteprocenten,
besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1941 utgå med
150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i
18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200
procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma
moment b);

2) att bevillningarna för budgetåret 1941/42 måtte beräk -

nas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ...... kronor 425,000,000

Värnskatt .......................... » 265,000,000

Krigskonjunkturskatt ................ » 35,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ........ » 27,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ................ » 100,000

Stämpelmedel ...................... » 55,000,000

Au tomobilskat temedel:

a) Fordonsskatt . . kronor 20,000,000

b) Bensinskatt . . » 5,000,000 » 25,000,000

Tullmedel ..................77777777 » 140,000,000

2

Bihang till riksdagens protokoll 10H. 7 sand. Nr 30.

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Allmän omsättningsskatt ............

Varuskatt ..........................

Tilläggsskatter å bensin ............

Accis å silke ......................

Accis å margarin och vissa andra fett varor

............................

Skatt å kaffe ......................

Tobaksskatt ........................

Brännvinstillverkningsskatt ........

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................

Detaljhandelsbolag ................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ......................

Omsättningsskatt å vin ..............

Maltdrycksskatt ....................

Skatt å läskedrycker ................

Statlig nöjesskatt ....................

Postverket (överskott) ..............

samt

kronor 220,000,000

»

25,000,000

10,000,000

»

2,800,000

»

35,000,000

10,000,000

»

160,000,000

10,000,000

4,000,000

»

18,000,000

»

180,000,000

8,000,000

40,000,000

»

8,000,000

»

10,000,000

»

10,000,000;

3) att motionen II: 200 av herr Mosesson, om höjning av
portoavgiften, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 juni 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt,
Wahlmark, Sjödahl*, Ekman, Velander*, Franz Ericson*, Axel Ivar Anderson och Egnell;
samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund*, Olsson i Gävle,
Persson i Undersvik, Lundell, Falk, Kilbom, Jonsson i Skedsbygd* och Svensson i
Ljungskile*.

* Icke närvarit vid justeringen av Betänkandet.

418071. Slockholm, Isaac Marens Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.