Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1941 kl. 9 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 212 angående reglering av sockernäringen
i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Genom en den 18 april 1941 dagtecknad proposition, nr 212, i vad densamma
hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1942 till och med
dag, som av Kungl. Majit bestämmes, dock senast den 31 januari 1943 rätt
att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl.
Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt
vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må
erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;

dels ock medgiva att avtal må träffas mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Majit anfört.

I propositionen har vidare föreslagits att riksdagen måtte dels till Bidrag
till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor för budgetåret 1941/
42 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 185,000 kronor,
dels ock till Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens
järnvägar för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten, under rubrik statens
järnvägar, anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Propositionen i
denna del har hänvisats till statsutskottet.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Majit anfört till stöd för förslaget angående regleringen av
sockemäringen i riket, får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll
(sid. 23—28). I propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan
svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen
m. m. under tiden 1 augusti 1941—31 juli 1942 ävensom förbindelse
till statens sockernämnd angående betarbetarlönerna 1941 samt bestriBihang
till riksdagens protokoll loit. 7 sami. Nr 18.

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Utskottet.

elände av vissa på statens sockernämnd ankommande kostnader åtfölja detta
betänkande såsom bilagor.

Frågan örn utjämning av detaljhandelspriserna å socker har vid olika tillfällen
varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

Senast vid 1938 års riksdag framhöll bevillningsutskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 3 bland annat, att av tillgängliga uppgifter tydligt
syntes framgå, att de åtgärder, som föranletts av ett av 1932 års riksdag
gjort uttalande rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen, icke lett till
bestående resultat. Med hänsyn härtill och då fråga vore örn prissättning å en
vara, som vore föremål för statliga regleringsåtgärder, funne utskottet, att
frågan om en utjämning av detaljhandelspriserna å socker borde upptagas till
förnyat övervägande. Utskottet förutsatte, att Kungl. Majit ägnade denna
fråga uppmärksamhet och genom lämpligt organ, exempelvis statens sockernämnd,
läte närmare undersöka, huruvida och på vad sätt en dylik utjämning
skulle kunna åvägabringas.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen
anmält att sockernämnden med skrivelse den 21 mars 1940
överlämnat en jämlikt Kungl. Majits beslut den 18 november 1938 anbefalld
utredning rörande möjligheterna att åstadkomma en utjämning av detaljhandelspriserna
å socker. I utredningen har nämnden uttalat, att densamma
icke funnit något statligt ingripande för ernående av en dylik utjämning vara
av behovet påkallat.

Statens priskontrollnämnd har i yttrande den 22 mars 1941 förklarat, att
den biträdde sockernämnden i dess uppfattning, att något särskilt ingripande
från statsmakternas sida icke vore påkallat i nu ifrågavarande syfte.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot det föreliggande förslaget.

Vad angår frågan örn möjligheterna att åstadkomma en utjämning av
detaljhandelspriserna å socker har utskottet tagit del av den utredning, sockernämnden
härutinnan verkställt. Av utredningen framgår, att detaljhandelspriserna
i allmänhet icke äro oskäliga. Endast å ett fåtal orter hava
priser konstaterats, vilka kunna rubriceras såsom toppriser. I syfte att åstadkomma
en viss sänkning av sistnämnda priser hava på nämndens initiativ
genom sockerbolagets försorg upptagits underhandlingar med vederbörande
detaljistorganisation för ernående av en prissänkning å orter, där högre
bruttopriser uttagas än de i branschen normala. Dessa underhandlingar hava
ännu ej slutförts. Nämnden har emellertid uppgivit, att densamma har för
avsikt att i sinom tid avgiva rapport i detta ärende. Ehuru såsom av den ovan
lämnade redogörelsen framgår, nämnden icke funnit anledning till statligt
ingripande i och för utjämning av minuthandelspriserna å socker, finner
sig utskottet likväl under hänvisning till riksdagens tidigare uttalanden i
ämnet böra understryka angelägenheten av att Kungl. Majit ägnar detta
spörsmål fortsatt uppmärksamhet samt därvid söker åstadkomma en skälig

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

3

utjämning av försäljningspriset å socker särskilt å sådana orter, där priset
befinnes vara högre än som normalt tillämpas inom handeln med denna
vara.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 212,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1942
till och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, dock
senast den 31 januari 1943, rätt att till riket införa socker
(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit
stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller
den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt

3) medgiva att avtal må träffas mellan staten och sockerfabriksaktiebolaget
rörande sockertillverkningen m. m. i
huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit anfört.

Stockholm den 9 maj 1941.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Wahlmark, Sköldén,
Sjödahl, Elon Andersson, Ekman, Sglivan, Herman Ericsson och Sandström; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Eklund, Sandberg, Persson i Undersvik, Lundell, Falk och Hosander.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Bilaga 1.

So c kerk om m i ssi onens förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden
1 augusti 1941—31 juli 1942.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager
upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall
meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantera^ i föreskriven
ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som för säkerställande av landets försörjning med socker
må anses erforderliga.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1941 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares
centralförening överenskomna grunder, sådana dessa må hava godkänts
av Kungl. Majit samt under iakttagande tillika, att priset å sockerbetor
utgår enligt vad som överenskommes mellan Kungl. Majit och sagda
förening eller, om dylik överenskommelse ej kommer till stånd, varder bestämt
jämlikt lagen angående skyldighet att i vissa fall verkställa odling av
sockerbetor.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. ®

Där odling äger rum jämlikt sagda lag, åtager sig bolaget att mottaga leverans
av sockerbetor under iakttagande av i tillämpliga delar ovan åsyftade
bestämmelser om leveransvillkor samt följande särskilda stadganden.
Sedan odlare till sockerfabrik gjort vederbörlig anmälan i två exemplar om
sin sockerbetsodling 1941 samt därvid jämväl avlämnat sådan föreskriven
förbindelse, som avses i 3 § här nedan, åligger det bolaget att å det för odlaren
avsedda exemplaret av sagda anmälan teckna erkännande av dess
mottagande med åtagande tillika för bolaget att i vad på bolaget ankommer
gent emot den enskilde odlare, varom fråga är, iakttaga föreskrivna villkor
och bestämmelser beträffande betleverans och vad därmed sammanhänger.
Där odlare ej iakttager honom åvilande skyldigheter i avseende å betors
odling och leverans, är bolaget skyldigt att härom ofördröjligen göra anmälan
till statens livsmedelskommission eller av denna anvisad myndighet.

Utan hinder av vad ovan sägs, skall beträffande leverans av betor till
Lidköpings, Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik i fråga om täckningsersättning
och bidrag till järnvägsfrakt gälla i huvudsak de grunder,
som tidigare tillämpats av mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

3 §.

De förbindelser angående skyldighet för odlare att erlägga viss lägsta betalning
vid användandet 1941 av lejd arbetskraft för betors skötsel och upptagning
samt angående erläggande av viss s. k. betodlareavgift, som en var
odlare har att avlämna enligt åtagande eller, om sådant ej göres, jämlikt
tillämpningsföreskrifter till den i 2 § ovan omförmälda lag, åligger det bolaget
att mottaga från odlaren samt, på anfordran, överlämna dem till den
i 7 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt 2 § i förberörda förbindelse är skyldig betala skall
bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §■

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har
bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom
hos Kungl. Majit.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1941—31 juli 1942 är bolaget gent emot
staten redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager staten sig att — med den inskränk -

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

ning, som följer av bestämmelserna i 1 morn. här nedan — svara för täckning
av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader.
Därvid skola särskilt nedan angivna grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke
kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,
skatter till stat och kommun och till bolagsstyrelsens fria disposition
stående medel, utan skall bolaget självt täcka dessa utgifter mot det
att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 4.45 öre för varje under räkenskapsåret
i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda örestal blir bestående
oavsett produktionens storlek.

Med hänsyn till vad sålunda bestämts rörande bland annat underhållskostnader
äger bolaget icke att å andra konton (såsom förnödenheter, löner
m. fl.) överflytta vad som av bolaget hittills plägat bokföras å underhållskontot
och ej heller att genom påskyndande åtgärder beträffande underhåll
och nyanskaffningar å året 1940/41 överföra vad som normalt borde
komma först å året 1941/42.

Under avskrivningar, som i detta moment avses, skola innefattas samtliga
anläggningsavskrivningar, som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl
sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen, cisternvagnarna m. m.
och vilka tillförne avförts före bokslutet å respektive konton.

Sådana utgifter som gåvor till filantropiska företag, understöd till forskning
samt överhuvud taget sådana anslag till utomstående, som ej hava samband
med sockerrörelsen, få ej belasta av staten garanterade kostnadsposter
utanför ramen av det belopp, som bolaget jämlikt nu förevarande moment
första stycket äger tillgodoräkna sig.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter
må upptagas i bokslutet den 31 juli 1942, skall gälla, att räkenskapsårets
drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att bolaget
kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av varan till
storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager
samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och lagervärden
förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1942 till
kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande
delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1942 understiger
det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande
underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta innebär
i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten
skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt, genom
belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt
från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å
varan och a andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —
förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

7

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktions fond, får bolaget varken
under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som motsvarar
det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt från
å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra sidan
det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i normallagret
för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får, under
iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens
gottskrivande under avtalstiden för det fall att rekonstruktionsfonden vid
prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret.

I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är, skall bolaget
rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd eller annat
av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran, till
staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig återställning
av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd
och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter
eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren
i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,
skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall
— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under
räkenskapsåret 1941/42 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten
är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets
utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till
vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels
eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och
beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra
sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten
gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret
vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning
av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,
vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget
den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.
Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,
skall den bolaget enligt punkt 5 härnedan tillkommande vinsten få
framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning
av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma pris,
som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
räknas den av bolaget planerade nya tillverkningen av äggvitehaltigt foder i
samband med återtagning av avloppsvatten ej såsom en under statens garanti
och prisbeslämmande enligt kontraktet och bolagets redovisningsskyldighet
fallande del av sockcrrörelsen.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande
nettoräntebeloppet, dels ock ett belopp av 4,100,000 kronor avsett att tillhopa
med bolagets å annan verksamhet än tillverkning och försäljning av
socker och sirap och här avsedda biprodukter erhållna vinst användas till
förräntning av bolagets eget kapital eller till ändamål, som bolaget äger fritt
bestämma, dock förutsättes att den under 1940 tillämpade utdelningen till
bolagets aktieägare ej får höjas.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska
bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande
av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga
all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits,
och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse om beloppets
täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång
utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit
i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga
vad som omfattats av statens garanti, är bolaget skyldigt att. därest
annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda
överskjutande beloppet.

S mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t att
med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser om
täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,
som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

8 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt rörande
bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens
åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden före -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 9

träda staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Kungl. Maj:t. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en
särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska
och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att
vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän därom
är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare
föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget
och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1941 till och
med den 31 juli 1942 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning
uttryckligen det framgår, jämväl tillsvidare för tid efter sist sagda dag.

Bihang till riksdagens protokoll 19&1. 7 sami. Nr IS.

2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

(Se noten
här nedan).1

Bilaga 2.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1941 samt bestridande av vissa på
statens sockernämnd ankommande kostnader.

1 §•

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens
sockernämnd att vid användning under 1941 av lejd arbetskraft för sockerbetors
skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om dylikt
arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning
enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga följande:

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment
(hackning, gallring och ytterligare två hackningar) betalas ett ackord av
minst 91 kronor 52 öre per tunnland. — För upptagningen skall ackordet
vara minst 88 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare
under året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Under
förutsättning att betorna omsorgsfullt avblastats, väl rengjorts från jord
och smårötter och samlats i högar på förut väl rengjord plats samt högarna
täckts med blast skall härutöver för upptagningen betalas ett kvantitetstilllägg
av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar
(cirka 500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger
280 deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 179 kronor
52 öre per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller
den första av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln
liksom helackordet med 3 kronor 20 öre per tunnland. Bortfaller
den sista hackningen, minskas samma ackord med 12 kronor 80 öre per
tunnland. Bortfalla båda sistnämnda hackningar, minskas ackordet med 14
kronor 8 öre per tunnland.

1 I följande fall må 1 § 1 mom. i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen
beträffande

betodlare å Gotland:

För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment
(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av
minst 87 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara
minst 80 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

2. Kvantitetstillägg utbetalas senast två veckor efter kampanjens slut vid
vederbörande fabrik. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller av annat
laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget arbete om minst 3,200 sträckfamnar
skall kvantitetstillägg utgå i proportion till upptagen areal.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,
för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget
tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor
under året.

3. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i 1 och 2
morn., är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd
förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter anmodan
av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen
jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter.

2 §■

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens
sockernämnd har att bestrida, under 1941 till nämnden erlägga en avgift av
intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling sagda
år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall innehållas
å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras avgiften
i proportion till arealen.

3 §.

Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri inbegripet
avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt 1 §
3 mom. föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med
iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för
Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet
samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver
skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400
sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram
per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor per
hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 167 kronor per tunnland jämte
kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller den första av ovannämnda
hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet
med 4 kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas
samma ackord med 11 kronor per tunnland.

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga råsockerfabrik:

För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment,
(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av
minst 90 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara
minst 77 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under
året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härut -

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

över skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400
sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram
per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor
per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 167 kronor per tunnland
jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller den första av ovannämnda
hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet
med 5 kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas
samma ackord med 12 kronor per tunnland.

417860. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.