10
Riksdagens skrivelse Nr 397.
Nr 397.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1840.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1940.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
''proposition angående anslag till statliga åtgärder för
tryggande av vedproduktionen m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 217.)
Till Konungen.
I en den 3 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 248, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels
till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved för budgetåret
1940/41 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor,
dels till Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid vedavverkning
för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 150,000 kronor, dels ock till Reglering av vedproduktionen
för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket
anvisa ett reservationsanslag av 47,000,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft de två likalydande
motionerna I: 210 och II: 267, vari hemställts, att riksdagen måtte
uttala, att riksdagen förutsätter ej mindre att den av propositionen berörda
arbetskraftens intressen ägnas noggrann uppmärksamhet från vederbörande
statsorgans sida än även att det likartade förhållande, som föreiigger
beträffande betodlingen, och det ingripande, som på detta område skett,
beaktas vid övervägandet av vilka åtgärder, som av omständigheterna
kunna bli påkallade på nu ifrågavarande område.
Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen framgår har
vedbehovet för bränslesäsongen 1940/41 beräknats uppgå till 16 miljoner
kubikmeter. Därest importen av fasta bränslen på grund av oförutsedda
förhållanden skulle komma att ytterligare nedgå, kunde vedbehoyet komma
att stiga utöver den sålunda angivna myckenheten. För att tacka den
11
Riksdagens skrivelse Nr 397.
eventuella bristen har räknats med att ersättningsbränslen eller ved från
de avverkningar, som måste komma till stånd under budgetåret 1940/41,
skulle tagas i anspråk. Riksdagen är liksom departementschefen medveten
örn att osäkerhet måste vidlåda ifrågavarande beräkningar. Nu pågående
avverkningar beräknas emellertid av industrikommissionen och vednämnden
giva till resultat, att en vedtillgång på omkring 16 miljoner kubikmeter
skall bliva disponibel för bränslesäsongen 1940/41. Riksdagens vederbörande
utskott har under hand från vednämnden införskaffat dels sammandrag
över vedavverkningar intill den 1 maj 1940, dels ock uppgift angående
avverkad kvantitet brännved i procent av beräknad avverkningskvantitet
för skogsägargrupper, avseende perioden den 1 juli 1939—den 1 maj 1940.
Av uppgifterna framgår, att avverkningen i vissa län och beträffande vissa
skogsägargrupper varit förvånansvärt låg i förhållande till den beräknade
avverkningskvantiteten. Det har icke varit möjligt för riksdagen att bilda
sig en närmare uppfattning om orsakerna härtill, men riksdagen har likväl
icke velat underlåta att fästa uppmärksamheten å de sålunda förekommande
avsevärda variationerna beträffande olika län och skogsägargrupper.
För säkerställande av landets behov av vedbränsle för bränslesäsongen
1941—42 har departementschefen utgått ifrån att en väsentligt större kvantitet
blir erforderlig än den för bränslesäsongen 1940/41 beräknade och
har godtagit den av industrikommissionen och vednämnden härför beräknade
myckenheten av 25 miljoner kubikmeter ved för avsalu. Riksdagen
delar departementschefens uppfattning att i denna kvantitet böra få inräknas
även vissa myckenheter massaved och kolved, vilka dock ej utan särskilt
medgivande skulle få användas annat än för bränsleändamål. Vidare
anser riksdagen i likhet med departementschefen försiktigheten bjuda, att
avverkningskvantiteten icke fastställes för hela avverkningsperioden, utan
uppdelas på två tidsperioder, omfattande senare delen av år 1940, respektive
förra delen av år 1941, för vilka avverkningskvantiteten preliminärt
synes böra bestämmas till 10 miljoner kubikmeter, respektive 15 miljoner
kubikmeter.
Departementschefen har erinrat om, att de åtgärder, som från statens
sida vidtagits för främjande och stödjande av vedproduktionen, bestå i
statsgaranti för ved och utlämnande av lån till skogsägareförening, ansluten
till Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, för förskottering av avverkningskostnad
för ved, vartill jämväl numera kommit möjlighet att tvångsvis
förmå skogsägare att avverka ved till avsalu enligt i ämnet utfärdad
lag den 12 april 1940. Riksdagen är ense med departementschefen örn,
att de hittills förekommande formerna för statens medverkan i berörda
avseenden alltjämt böra upprätthållas.
Vidkommande låneverksamheten har, såsom av propositionen inhämtas,
Sveriges skogsägares riksförbund framfört önskemål örn att gällande be
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 397.
stämmelser i ämnet måtte jämkas så, att lån kunde lämnas till skogsägareföreningarna,
utan att lånen därvid skulle vara bundna till vissa angivna
personer, varjämte förbundet, som ansett den föreskrivna räntan av 4 procent
för hög, ifrågasatt örn ränta över huvud taget måste beräknas. Departementschefen
har icke ifrågasatt någon ändring av bestämmelserna i
den av riksförbundet föreslagna riktningen samt vidare funnit räntefoten
alltjämt böra bibehållas vid nuvarande nivå. Riksdagen ansluter sig till
departementschefens ståndpunkt i dessa avseenden.
Riksdagen godkänner departementschefens förslag angående de allmänna
föreskrifterna för statsgaranti för ved. Det torde alltså få ankomma på
Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter i fråga om garantipriserna
och örn de vedsorter, som skola omfattas av garantien, ävensom
bestämma giltighetstiden för meddelad garanti.
Emot de av departementschefen gjorda anslagsberäkningarna för nästa
budgetår beträffande här ifrågavarande anslag till Omkostnader i samband
med inköp och inlösen av ved, till Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst
biträde vid vedavverkning samt till Reglering av vedproduktionen, uppgående
till respektive 2,000,000 kronor, 150,000 kronor och 47,000,000 kronor
har riksdagen icke funnit något att erinra.
Vad slutligen angår de i motionerna I: 210 och II: 267 framställda yrkandena
får riksdagen framhålla, att lönerna till den i vedproduktionen sysselsatta
arbetskraften givetvis böra stå i skäligt förhållande till det rotvärdespris,
som erhålles av vederbörande leverantör, vadan en uppgång i nämnda
pris därför även bör påverka arbetslönerna. Riksdagen vill i detta sammanhang
understryka vikten av att lönesättningen på ifrågavarande område
blir lämpligt avpassad, även med hänsyn till det intresse ur hela samhällets
synpunkt, som under rådande förhållanden föreligger för vedproduktionens
programenliga bedrivande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen dels till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved
för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 2,000,000 kronor, dels till Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst
biträde vid vedavverkning för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag av 150,000 kronor, dels ock till Reglering av
vedproduktionen för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i fonden
för förlag till statsverket anvisat ett reservationsanslag av 47,000,000
kronor.
Stockholm den 18 juni 1940.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1940, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
402223