Riksdagens skrivelse Nr £64-
1
Nr 264.
Godkänd av första kammaren den 29 maj 1940.
Godkänd av andra kammaren den 29 maj 1940.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar
vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 150.)
Till Konungen.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
120, 123, 131, 161, 164, 170 och 180 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1940) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i
ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1940/41
dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av
420,000 kronor;
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,400,000
kronor;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag
av 4,000,000 kronor;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett
förslagsanslag av 3,300,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag
av 525,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag
av 500,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag
av 77,300 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 14 sami. Nr 264.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 264-
dels till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 3,200,000
kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 375,000
kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av
150,000 kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
ett förslagsanslag av 204,000 kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
ett förslagsanslag av 80,000 kronor;
dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,235,000
kronor;
dels till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 470,000
kronor;
dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,177,300
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 8 mars 1940 dagtecknad proposition,
nr 154, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
1. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för högre
lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41;
2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 404,000 kronor;
3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken ej mindre under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra ytterligare 3 lektorer än även
under rubriken Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;
4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än den 20 :e uppföra 205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden
Eo 21;
5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1940/41, då för realskolstadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller
ämneslärarinnebefattning;
6. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41;
7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 26,280,000 kronor;
8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning åt
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mel
-
3
Riksdagens skrivelse Nr S64.
lanskolor och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola
med av departementschefen angiven jämkning äga tillämpning jämväl för
budgetåret 1940/41;
9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid
kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;
10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 4,080,000 kronor;
11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,340,000 kronor;
12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret
1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1,700,000 kronor;
13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1939/40 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig
tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag
må utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda
privatläroverk;
14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 554,000 kronor;
15. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1940/41;
16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 516,000 kronor,
därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1940/41 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,
att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på
sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;
17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 75,500 kronor;
18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 1,560,000 kronor;
19. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41;
20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 374,800 kronor;
21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 152,600 kronor;
22. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1940/41;
4
Riksdagens skrivelse Nr %64-
23. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 194,200 kronor;
24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 83,200 kronor;
25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska antalet lärare
i kunskapsämne med tre till 55;
26. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;
27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 1,187,000 kronor;
28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 466,000 kronor;
29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken uppföra ytterligare
en lektorstjänst;
30. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;
31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 1,186,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels motionen 1:182, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att rörligt
tillägg skall tillkomma timlärare vid i motionen avsedda statliga och högre
kommunala läroanstalter, under förutsättning att timlärarens anställning
avser minst en termin och att densamma prövas utgöra lärarens huvudsakliga
sysselsättning eller förvärvskälla, samt att riksdagen ville vidtaga härav
föranledda höjningar av ifrågakommande anslag, från vilket rörligt tilllägg
bestrides;
dels motionen II: 236, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om
rörligt tillägg enligt de grunder, som gälla för övriga stats- och kommunalanställda
lärare, på ersättningar åt timlärare vid i proposition nr
154 omhandlade läroanstalter, vilka lärare hava timläraranställningen
som sin huvudsakliga försörjning, samt att riksdagen ville vidtaga härav
föranledda höjningar av vederbörande anslag för rörligt tillägg;
dels motionen I: 95, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Majit anhålla om en skyndsam utredning örn införande av ''
skjututbildning för gossar samt utbildning i röda kors- och lottaverksamhet
för flickor vid de högre allmänna läroverken och motsvarande
läroanstalter;
dels de två likalydande motionerna I: 167 och II: 225 vari hemställts,
att lärarinna vid kommunal flickskola, som under minst 5 år varit anställd
som ämneslärarinna med full tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild flickskola, som ombildats till kommunal, och som vid skolans
kommunalisering icke kunnat beredas ordinarie anställning, måtte kunna
5
Riksdagens skrivelse Nr 264-
bibehållas vid tjänstgöring i den kommunala flickskolan till samma omfattning
som under innevarande läsår, oberoende av vad som kan komma
att föreskrivas angående tjänstgöringens omfattning och uppdelning av
klass vid kommunala flickskolor under kommande budgetår;
dels ock de två likalydande motionerna I: 181 och II: 237, vari hemställts,
att riksdagen ville förklara hinder icke möta att högre folkskola
under nästkommande budgetår må kunna förändras till kommunal mellanskola,
därest skolan fyller de krav, som anses böra ställas för sådan
ombildning.
1. Inledning.
De av departementschefen inledningsvis framlagda allmänna riktlinjerna
för besparingsåtgärder beträffande ifrågavarande del av undervisningsväsendet
hava icke givit riksdagen anledning till erinran. I likhet med
departementschefen förutsätter riksdagen, att de ifrågasatta restriktiva
åtgärderna icke komma att äga bestånd längre tid än som finnes oundgängligt
med hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.
2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förevarande anslag.
3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.
A. Vissa särskilda besparingsåtgärder.
Vad angår den ifrågasatta tillfälliga höjningen av lärarnas tjänstgöringstid,
finner riksdagen sig böra bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
vilket innebär, att tjänstgöringsskyldigheten för lektorer, adjunkter och
ämneslärarinnor utsträckes med i medeltal en halv undervisningstimme i
veckan. Förhållanden kunna emellertid uppkomma — särskilt genom inkallande
i vidgad omfattning av lärare till militärtjänstgöring — vilka påkalla
längre gående åtgärder med avseende å tjänstgöringsskyldigheten än de sålunda
beslutade. Riksdagen anser sig böra framhålla, att det vid sådant
förhållande bör vara öppet för Kungl. Majit att ytterligare provisoriskt utsträcka
tjänstgöringsskyldigheten exempelvis i enlighet med statskontorets
i ärendet avgivna förslag. I detta sammanhang vill riksdagen jämväl framhålla,
att vid tillfällig lärarbrist vid visst läroverk möjligheten att utnyttja
kvarvarande lärare inom ramen för den stadgade maximitjänstgöringsskyldigheten
i första hand bör undersökas, innan extra arbetskrafter tagas i
bruk för undervisningens fullgörande.
6
Riksdagens skrivelse Nr 864-
Liksom departementschefen utgår riksdagen ifrån, att en ökning av undervisningsskyldigheten
för ämneslärare vid de allmänna läroverken, på
sätt här ovan angivits, bör genomföras jämväl beträffande de av departementschefen
nämnda med dessa läroverk jämförliga läroanstalter.
Riksdagen bifaller förslaget örn tillfällig höjning av det högsta som regel
tillåtna elevantalet i realskolans avslutningsklasser från 30 till 35 och har
icke funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med departementschefens
förslag, det totala antalet nybör jära vdelningar begränsas till högst
samma antal som innevarande läsår.
Förslaget örn tillfälligt indragande av vissa glest besatta läroverkslinjer
har riksdagen med hänsyn till vad departementschefen anfört icke velat
motsätta sig. Riksdagen vill dock framhålla, att dess sålunda intagna
ståndpunkt icke får fattas såsom ett principiellt ställningstagande till ifrågavarande
läroverks lämpliga organisation i framtiden, utan att en indragning
av sagda linjer i nuvarande statsfinansiella läge får anses hava en rent
provisorisk karaktär. Härav följer, att intagning av elever i de ifrågavarande
läroverkslinjerna åter bör äga rum, så snart det av förhållandena
finnes påkallat.
Departementschefen har vidare av besparingsskäl förordat, att uppdelning
av klassavdelning vid ny börj arundervisning i modersmålet, tyska,
engelska och franska icke skall för nästa budgetår förekomma. Riksdagen
bifaller detta förslag. Likaså godkänner riksdagen förslaget, att tillvalsundervisning
i ämnena specialmatematik, fysik och kemi icke skall anordnas
vid ett lägre elevantal än fem, varigenom den särställning, dessa
ämnen för närvarande intaga i förhållande till övriga tillvalsämnen,
skulle upphöra. Riksdagen är vidare ense med departementschefen örn
att tillvalsundervisning i grekiska å latingymnasiet alltjämt bör få anordnas
vid ett lägre deltagarantal än i fråga örn andra tillvalsämnen,
men har funnit sig böra liksom departementschefen förutsätta en provisorisk
höjning från tre till fyra av det lägsta tillåtna deltagarantalet.
Liksom departementschefen förutsätter riksdagen, att skolöverstyrelsen
alltjämt skall äga rätt medgiva tillvalsundervisning såväl i grekiska
som i övriga tillvalsämnen jämväl vid lägre antal lärjungar än de nämnda,
då särskilda omständigheter därtill föranleda och tillgängliga medel därtill
förslå.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen
icke ansett sig kunna tillstyrka någon inskränkning av den frivilliga undervisningen
i teckning, instrumentalmusik, manlig slöjd och hushållsgöromål.
Med hänsyn till den pedagogiska och praktiska betydelsen av ifrågavarande
undervisning, icke minst den i manlig slöjd och hushållsgöromål,
samt jämväl med tanke på de lärare, vilka för sin utkomst äro
beroende av ifrågavarande undervisning, anser sig riksdagen icke heller
böra för nästa budgetår ifrågasätta någon beskärning av denna undervisning.
Riksdagens skrivelse Nr 864.
7
B. Anslagsberäkningar.
Riksdagen är ense med departementschefen om att det icke för närvarande
synes möjligt att ifrågasätta inrättande av flera nya ordinarie
lärartjänster än tre lektorstjänster samt att tidpunkten icke torde vara
lämplig för upprättande av en statlig samrealskola i Uppsala. Likaså
finner riksdagen i likhet med departementschefen att förslaget örn minskning
av antalet elever i klasserna icke för närvarande torde böra leda
till någon åtgärd från statsmakternas sida.
Departementschefens övriga i samband med anslagsberäkningarna framförda
förslag hava icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen
har beslutat uppföra ifrågavarande anslag för nästa budgetår med
26,280,000 kronor.
De i motionerna I: 182 och II: 236 framställda yrkandena avse, att rörligt
tillägg skulle under vissa förutsättningar tillerkännas timlärare vid de i
förevarande proposition nr 154 avsedda statliga och kommunala läroanstalterna.
Riksdagen har i sin skrivelse nr 216 behandlat ett motionsvis
(I: 183) framställt yrkande om dylikt tillägg åt timlärare vid
folk- och småskoleseminarier samt timlärare i läsämne vid folkskola.
I nämnda skrivelse anförde riksdagen, att goda skäl syntes föreligga
för att kompensation för levnadskostnadsökningen tillerkändes de i motionen
I: 183 åsyftade lärarna. På i skrivelsen närmare angivna skäl
förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t ägnade ifrågavarande spörsmål sin
uppmärksamhet och vidtoge de åtgärder, som kunde befinnas påkallade för
frågans närmare utredning. Då timlärare vid de i nu förevarande proposition
nr 154 angivna läroanstalterna förekomma i avsevärt större utsträckning
än vid seminarier och folkskolor, hava motionerna I: 182 och II: 236 en
helt annan räckvidd än den tidigare behandlade motionen I: 183. Det i förstnämnda
motioner berörda spörsmålet är därför i ännu högre grad än det i
motionen 1:183 avhandlade av den vikt, att det bör närmare uppmärksammas.
Riksdagen utgår ifrån, att Kungl. Maj:t i samband med frågan
örn rörligt tillägg åt timlärare vid seminarier och folkskolor jämväl upptager
den i motionerna I: 182 och II: 236 väckta frågan till närmare omprövning.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft den ovannämnda
motionen I: 95, vari förordas en skyndsam utredning om införande
av skjututbildning för gossar samt utbildning i sjukvårds- och s. k. lottaverksamhet
för flickor vid de högre allmänna läroverken och motsvarande
läroanstalter. Enligt vad riksdagen under hand inhämtat, har framställning
i enahanda syfte gjorts hos Kungl. Majit. Utan att vilja föregripa den
prövning, som Kungl. Majit kommer att ägna förevarande spörsmål,
vill riksdagen i anledning av den viickta motionen framhålla, att den
utbildningsverksamhet, varom här är fråga, för närvarande omfattas med
ett betydande intresse av landets ungdom. Riksdagen anser för sin del skäl
8
Riksdagens skrivelse Nr 261+.
föreligga för ett skyndsamt övervägande av frågan om anordnande för den
mognare skolungdomen av en utbildningsverksamhet, inriktad på i huvudsak
de verksamhetsgrenar, som i motionen åsyftas. Av särskild vikt synes
det enligt riksdagens mening vara att, därest denna utbildning kommer till
stånd, den handhaves på ett omdömesgillt sätt och under sådan statlig kontroll,
att den fyller en verklig uppgift i den allmänna försvarsberedskapen.
Lämpligheten av att anknyta verksamheten i fråga till den stadgade friluftsverksamheten
vid omförmälda läroanstalter torde även böra övervägas.
Riksdagen får slutligen understryka, att en förutsättning för utbildningens
anordnande bör vara, att det egentliga skolarbetet icke härigenom kommer
att eftersättas. Då, som nämnts, ifrågavarande spörsmål redan är underställt
Kungl. Maj:ts prövning, finner riksdagen icke i anledning av motionen
1:95 påkallat att hos Kungl. Maj:t hemställa örn utredning i ämnet.
4. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i detta sammanhang framlagda
förslag, att de för innevarande budgetår gällande provisoriska grunderna
för avlöning åt lärare vid de högre kommunala skolorna samt för
statsbidrag till sådana skolor skola med viss jämkning — avseende tillämpning
av den s. k. minimiregeln — äga tillämpning jämväl för nästa
budgetår. Likaså bifaller riksdagen förslaget om fortsatt giltighet för
nästa budgetår av gällande grunder för provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt dyrortstillägg. Riksdagen har icke heller funnit
anledning till erinran mot att, på sätt departementschefen föreslagit, det
särskilda förfarandet för beräkning och utbetalande av förskott, som tilllämpats
för innevarande budgetår, i huvudsak kommer till användning
även för budgetåret 1940/41.
Departementschefen har i detta sammanhang gjort vissa uttalanden av
principiell innebörd, avseende upprättandet av nya statsunderstödda högre
kommunala skolor. Departementschefen har förklarat sig utgå ifrån, att
tillstånd till upprättandet av sådana skolor tills vidare i allmänhet icke
skulle av Kungl. Majit lämnas, dock att ombildning av yrkesbestämd
högre folkskola till praktisk mellanskola borde kunna medgivas, om förutsättningarna
för en dylik ombildning befunnits särskilt gynnsamma. Riksdagen
kan i huvudsak ansluta sig till departementschefens ståndpunkt i
förevarande avseende. Av skäl, som i motionerna I: 181 och II: 237 anförts,
anser sig riksdagen likväl böra uttala, att ombildning av allmän högre folkskola
till kommunal mellanskola synes böra kunna ifrågakomma, då en dylik
högre folkskola fyller förutsättningarna härför och särskilda förhållanden,
såsom exempelvis långt avstånd till närmaste läroverksort, kunna anföras
till stöd för vidtagandet av ombildningen.
9
Riksdagens skrivelse Nr 264-
Departementschefen har beräknat förslagsanslaget till bidrag till kommunala
flickskolor för nästa budgetår till 4,080,000 kronor. Härvid har
förutsatts, att de besparingsåtgärder, som föreslagits beträffande de allmänna
läroverken, skulle erhålla motsvarande tillämpning beträffande de
kommunala flickskolorna. Häremot synes icke vara något att i princip erinra.
Riksdagen har emellertid icke kunnat undgå att finna de i motionerna
1:167 och II: 225 anförda synpunkterna i viss mån berättigade. Den pågående
kommunaliseringen av enskilda statsunderstödda flickskolor, icke
minst framträdande under de senaste åren, har av naturliga skäl medfört
vissa svårigheter beträffande placeringen av de lärarinnor, som härigenom
blivit övertaliga. Vid ett genomförande av de ifrågasatta besparingsåtgärderna
komma dessa svårigheter med säkerhet att accentueras. Såsom i förevarande
motioner påpekats, torde dessa åtgärder i vissa fall kunna medföra,
att lärare med avsevärd tjänstgöringstid skulle förlora sin anställning
vid vederbörande kommunala flickskola. En dylik konsekvens torde
böra såvitt möjligt undvikas. Enligt vad riksdagen erfarit, torde antalet
av de lärarinnor, varom nu är fråga, icke komma att uppgå till mer än
högst ett tiotal. De åtgärder, som skulle behöva vidtagas i syfte att bereda
dessa lärarinnor fortsatt anställning inom undervisningsväsendet, synas
därför icke behöva medföra mera betydande ekonomiska konsekvenser. I
brist på närmare utredning i förevarande hänseende är riksdagen dock icke
beredd att närmare angiva de utvägar, som kunna stå till buds för vinnande
av nämnda syfte. Riksdagen utgår emellertid ifrån, att Kungl. Maj:t
upptager ifrågavarande spörsmål till övervägande och föranstaltar om erforderliga
åtgärder i angiven riktning. Lämpligen synas åtgärderna, i anslutning
till vad i motionerna förutsatts, böra begränsas till att avse lärarinnor
med sammanlagt minst fem års full tjänstgöring vid visst privatläroverk
eller vid nämnda läroverk och den kommunala flickskola, som
trätt i stället för detsamma.
Detta riksdagens ståndpunktstagande torde icke föranleda någon ändring
i de av departementschefen verkställda och här godtagna anslagsberäkningarna.
5. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.
Riksdagen, som erinrar örn vad riksdagen under nästföregående punkt anfört
beträffande ombildning av högre folkskola till kommunal mellanskola,
bifaller vad Kungl. Majit föreslagit ifråga örn förevarande anslag.
6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag
angående anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål.
10 Riksdagens skrivelse Nr 864.
7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen beslutat, att gällande
bestämmelser angående statsunderstöd för innevarande budgetår till statsunderstödda
enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl
för nästa budgetår, dock att statsbidrag må utgå till högst 146 parallellavdelningar
vid samtliga statsunderstödda privatläroverk. Riksdagen
har jämväl beslutat att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret
1940/41 uppföra förevarande anslag med 554,000 kronor.
8. Förslagsanslaget till bidrag till högre flickskolor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
anslagsberäkning, har beslutat uppföra ifrågavarande anslag för
nästa budgetår med 516,000 kronor.
9. Förslagsanslaget till bidrag till enskilda mellanskolor.
Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anslag till förevarande ändamål bifalles
av riksdagen.
10. Förslagsanslaget till understöd till högre folkskolor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
anslagsberäkningar. Riksdagen får härjämte framhålla, att riksdagen
delar departementschefens uppfattning, att en utredning, avseende
förekomsten av vissa, mindre frekventerade skolor och möjligheten att
åstadkomma en centralisering på detta område, torde böra komma till
stånd.
41. Förslagsanslagen till Läroanstalter för blinda: Avlöningar och
Omkostnader. Förslagsanslagen till Vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte: Avlöningar och Omkostnader.
Riksdagen, som finner sig böra godkänna en lönereglering för vårdare
och tjänstepersonal vid ifrågavarande undervisningsanstalter i överensstämmelse
med vad departementschefen förordat, har icke funnit anledning
till erinran mot departementschefens beräkningar av anslagen till
förevarande ändamål.
12. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Avlöningar.
Vad Kungl.'' Maj:t föreslagit ifråga örn förevarande anslag har icke
givit riksdagen anledning till erinran.'' Riksdagen bifaller sålunda jämväl
förslaget, att två av lärartjänsterna vid dövstumskolan i Lund skola
11
Riksdagens skrivelse Nr 26\.
ställas till Malmöhus läns landstings förfogande i syfte att bereda sysselsättning
åt de två lärare, Evert Lundberg och Ebba Sjölin Borgström,
vilka genom sin vägran att vid statens övertagande av dövstumundervisningen
övergå i statstjänst erhållit en arbetsfri inkomst. Riksdagen
avlåter särskild skrivelse (nr 265) angående statsbidrag till bestridande
av avlöning till ifrågavarande två lärare.
13. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Omkostnader.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
14. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.
Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om förevarande
anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen
1. godkänt följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 303,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit............................... » 7,250
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........... kronor 62,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
..................*_4,900 » 67,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .................. * 26,650
Summa förslagsanslag kronor 404,000;
2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisat ett förslagsanslag av 404,000 kronor;
3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken ej mindre under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppfört ytterligare 3 lektorer än
även under rubriken Tjänstemän å övergångsstat uteslutit 5 adjunkter;
4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än den 20:e uppfört 205 extra ordinarie adjunkter
i lönegraden Eo 21;
5. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1940/41, då för realskolstadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall till
-
12 Riksdagens skrivelse Nr 264-
sättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
6. godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
. . ................................kronor 20,660,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslags
vis
■■■■■........ ......................... » 165,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga . kronor 1,260
b. Arvoden åt tillsynslärare....... > 18,000
c. Personliga tilläggsarvoden åt första
lärarinnor................... » 2,400
d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis » 130,600
e. Arvoden åt bibliotekarier...... » 87,500
f. Arvoden åt biträden å rektorsex
peditionerna.
................ » 85,000
g. Särskilda arvoden vid provårsläro
verk.
...................... » 163,200
h. Särskilda arvoden vid statens aftonskola
.................. »_4,340 i 492 300
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis
......................kronor 3,365,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................. > 300,000 , 3,665,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Vissa ersättningar m. m., förslagsvis kronor 300
b. Tillfällig löneförbättring.......... > 600 » 900
6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... > 2,223,400
Summa kronor 27,206,600
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms stad.....kronor 15,000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyresersättningar och hyror ...... »
274,000
13
Riksdagens skrivelse Nr 264-
3. Avkastning av donationer från kronan
m. m....................kronor 37,600
4. Av vaktmästare erlagda hyror samt
ersättning för bränsle och lyse. ... » 120,000
5. Bidrag ur läroverks ljus- och ved
kassor
till vaktmästarpersonalens avlöning
....................... » 480,000 kronor 926,600
Nettoutgift kronor 26,280,000;
7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 26,280,000 kronor;
8. beslutat, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning
åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor
skola med förut angiven jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret
1940/41;
9. medgivit, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid
kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;
10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för
budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 4,080,000 kronor;
11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för
budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 3,340,000 kronor;
12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för
budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 1,700,000 kronor;
13. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för
budgetåret 1939/40 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga
huvudsaklig tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag
må utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid samtliga
statsunderstödda privatläroverk;
14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 554,000 kronor;
15. beslutat, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga
örn beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning
jämväl för budgetåret 1940/41;
16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 516,000 kronor,
därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1940/41 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under
villkor, att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp
på sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;
17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 75,500 kronor;
14
Riksdagens skrivelse Nr 264-
18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 1,560,000 kronor;
19. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit ..................................
Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 83,300
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
..... » 7,800
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m..........kronor 11,620
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
....................... » 1,200
Rörligt tillägg, förslagsvis.... . ..................
kronor 243,500
» 3,680
» 91,100
» 12,820
»_23,700
Summa förslagsanslag kronor 374,800;
20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisat ett förslagsanslag av 374,800 kronor;
21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1940/41
anvisat ett förslagsanslag av 152,600 kronor;
22. godkänt följande avlöningsstat för vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor
Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl.
Majit .................................... »
Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 96,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 8,000 »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m..........kronor 12,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.
..................... » 1,700 »
Rörligt tillägg, förslagsvis. . ................... »
67,000
1,200
104,000
13,800
8,200
Summa förslagsanslag kronor 194,200;
15
Riksdagens skrivelse Nr 264-
23. till V år danstalt en i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 194,200
kronor;
24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 83,200
kronor;
25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minskat antalet lärare
i kunskapsämne med tre till 55;
26. godkänt följande avlöningsstat för dövstumskolorna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Avlöningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
.................................. kronor
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis
................................... »
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Grundbelopp ............. kronor 32,675
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis
..................... »_350 >
Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 236,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................. .»__31,000 »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 112,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................... _»_9,000 »
Rörligt tillägg, förslagsvis.................... »
680,000
11,700
33,025
267,000
121,000
74,275
Summa kronor 1,187,000;
27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 1,187,000 kronor;
28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 466,000 kronor;
29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken uppfört ytterligare
en lektorstjänst;
30. godkänt följande avlöningsstat för de tekniska läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
16 Riksdagens skrivelse Nr 26Jt.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
.................................. kronor 678,300
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis » 8,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt skolläkare......... kronor 6,400
b. Arvoden åt bibliotekarier........ » 3,570
c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden
åt rektorer............ » 7,700 » 17,670
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis
...................... kronor 420,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................... » 10,000 » 430,000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............. »_75,000
Summa kronor 1,209,570
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m................kronor 23,570
Nettoutgift kronor 1,186,000;
''• .'' i ii--; /.
31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 1,186,000 kronor.
Stockholm den 29 maj 1940.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1940, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
401953