6

Riksdagens skrivelse Nr 24.

Nr 24.

Godkänd av första kammaren den 17 februari 1940.
Godkänd av andra kammaren den 17 februari 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
render rubriken Utgifter å driftbudgeten, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(Statsutskottets utlåtande nr 15.)

Till K o il u n g’ c n.

I statsverkspropositionen för budgetåret 1940/41 under rubriken Utgifter å
driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, hava under punkt
1 behandlats vissa spörsmål beträffande beräkning av vissa anslagsposter å avlöningsstaterna
m. m. — i samband varmed jämväl frågan örn anmälningsskyldighet
för myndigheterna av beslut örn dubblering av tjänster blivit berörd —
och under punkt 2 anslagsberäkningar beträffande ersättning till statens allmänna
fastighetsfond, ersättning till en försvarsväsendets fastighetsfond, ersättning
till statens domäners fond för upplåten mark, provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt dvrortstillägg, rörligt tillägg, dyrtid stillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. och ersättningar åt verksläkare (se statsrådsprotokollet
över finansärenden den 4 januari 1940, bilaga tili statsverkspropositionen
sid. 1—17).

Beträffande beräkningen av anslagsposterna under avlöningsstaterna är riksdagen
i likhet med departementschefen av den uppfattningen att vissa besparingar
under rådande förhållanden här äro önskvärda samt att dessa besparingar
böra kunna vinnas utan att avskedande behöver ske av redan anställd
icke-ordinarie personal. Möjlighet torde föreligga för vederbörande myndigheter
att så tillämpa meddelade och blivande besparingsdirektiv, att inom ramen
av gällande avlöningsföreskrifter sådana anordningar verkligen genomföras
att effektiva besparingar ernås. Utan att förvaltningsarbetet behöver
avsevärt försvåras och arbetsresultatet lider skada synas sådana åtgärder möjliga
icke blott i fråga örn vikariatsförordnanden, dubblering av tjänster m. m.
utan även beträffande utbetalning av övertidsersättning och annan särskild
ersättning. Med en smidig anpassning efter arbetets och tidsförhållandenas
krav torde myndigheterna böra lämnas viss frihet att disponera av Kungl. Maj :t
begränsade belopp av de fasta avlöningsmedlen vare sig dessa nu äro förslagsvis
beräknade eller ej. Mera formellt betonade synpunkter beträffande avlöningsstaternas
konstruktion torde nu få vika för intresset av att i besparingsliänseende
söka åstadkomma något av positivt värde. Riksdagen anser sig även
kunna räkna med att under nuvarande tidsläge statens befattningshavare med
deras jämförelsevis säkra ställning själva medverka till ett praktiskt resultat
av här föreslagna besparingsåtgärder.

Under angivna omständigheter bör en avsevärd besparing å de för de ordinarie
och icke-ordinarie personalens fasta avlöning upptagna medlen kunna
åstadkommas. Kungl. Maj :t synes enligt riksdagens uppfattning alltså, då

liiksdufjerus skrivelse Nr 2L

/

det gäller tillämpningen av besparingsåtgärderna, böra vara i viss mån obunden
av avlöningsstaternas formella uppställning och därtill från riksdagens sida
knutna villkor.

Vad beträffar det av Kungl. Maj :t begärda bemyndigandet i avseende å anslagsposterna
till grundavlöningar och dessa posters förstärkning från anslaget
till oförutsedda utgifter har riksdagen intet mot att härutinnan godkänna
Kungl. Maj :ts förslag, vilket dock, för den händelse nyssnämnda synpunkter
beaktas, icke i någon utsträckning torde behöva få praktisk betydelse. Det må
här erinras om, att detta bemyndigande ansluter sig till vad som tidigare i ett
likartat hänseende medgivits.

Det bör även uttryckligen framhållas, att nu ifrågasatta allmänna medgivanden
icke få av Kungl. Maj :t utnyttjas annat än för vinnande av nyss nämnda
resultat och under nu rådande krisförhållanden samt icke längre än till och
med utgången av nästa budgetår.

Riksdagen anser sig emellertid från sina utgångspunkter kunna behandla
samtliga poster vid den kommande anslagsberäkningen såsom i huvudsak samhörande
och utan närmare prövning och avvägning i detalj. Myndigheternas
avlöningsanslag torde således vid anslagsberäkningen i regel kunna av riksdagen
vid detta tillfälle betraktas såsom i särskilda poster ej närmare uppdelade
förslagsanslag. Detta torde få anses i viss mån önskvärt jämväl med hänsyn
till de numera i avlön ingsanslagen ingående poster, som avses för rörligt
tillägg. Den av Kungl. Maj :t här angivna grunden för beräkningen synes
nämligen riksdagen vara väl låg. Då riksdagen likväl finner ändring icke nu
böra ske beträffande de allmänna grunderna för den gjorda anslagsberäkningen,
är detta föranlett därav, att den i anledning av de ifrågasatta besparingarna
möjliga sänkningen av avlöningsanslagens belopp torde uppvägas av att kostnaderna
för det rörliga tillägget synas hava beräknats väl lågt.

För den händelse icke prövningen av de särskilda avlöningsanslagens speciella
förhållanden må anses påkalla vissa förändringar, lärer alltså den av
Kungl. Maj :t förordade slutliga uppskattningen av avlöningsanslagen icke
böra från riksdagens sida föranleda generella jämkningar.

Vad i avseende å för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar föreslagits
i fråga örn provisorisk avlöningsförstärkning, provisoriskt dyrort st iilla
gg och dyrt idat il lii gg ävensom beträffande ersättningar åt verksläkare — sistnämnda
fråga beträffande vissa därmed sammanhängande medelsdispositioner
— föranleder icke till någon erinran från riksdagens sida.

Departementschefens uttalanden i övrigt rörande anslagsberäkningarna finner
riksdagen sig icke böra nu upptaga till behandling. Riksdagen vill emellertid
erinra därom, att uttalandena i fråga örn allmänna fastighetsfonden i
huvudsakliga delar ansluta sig till tidigare principbeslut från riksdagens sida.
Huruvida verkligen tidpunkten just nu må anses vara inne att genomföra en
reform beträffande försvarets fastighetsredovisning synes dock riksdagen i viss
mån tveksamt, vilket riksdagen redan i detta sammanhang velat tramhålla.

Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet har även det av riksdagens
revisorer på sin tid upptagna spörsmålet om anmälan av dubblering av tjänster
nu ansetts moget för en lösning.

Riksdagen får meddela, att riksdagen dels bemyndigat Kungl. Majit att i anslutning
lill vad som i det föregående förordats besluta örn förstärkning under
budgetåret 1939/40 och 1940/41 av de i avlönings,staterna under anslagsposterna
till avlöningar till icke-ordinarie personal upptagna delposterna till
grundavlöningar m. m. från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter, ävensom
att i fråga örn avlöningsstaternas disponerande vidtaga sådana åtgärder i hesparingshiinsoende,
soln härovan berörts, dels niet Igivit , att provisorisk avlönings -

8

Riksdagens skrivelse Nr 24.

förstärkning må enligt hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret
1940/41 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten i Uppsala
eller Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilken civila
avlöningsreglementet icke äger tillämpning, dels medgivit, att dyrtidstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under ljudgetåret 1940/41 må i
huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen förordade
grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.
Maj :t, dels ock beslutat, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare
och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa
övertagna företag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i
övrigt bestridas.

Stockholm den 17 februari 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Norrköping 1940. Östergötlands Dagblads Tryckeri.