Riksdagens skrivelse Nr 216.

1

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 4 maj 1940.
Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 117.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
139, 144, 146, 149, 151, 153, 155, 159 och 236 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 4 januari 1940) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna medel under vissa anslag
till folkskoleväsendet m. m. för budgetåret 1940/41.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 8 mars 1940 dagtecknad proposition
(nr 155), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

1. ur personalförteckningen för folkskoleseminarierna utesluta följande
under rubriken Tjänstemän å övergångsstat upptagna befattningshavare,
nämligen 1 lektor i lönegraden A 27 och 1 lärare i musik i lönegraden A 21;

2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

3. medgiva, att till läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i
Karlstad Anders Gustafsson må, räknat från och med den 1 juli 1937, tills
vidare, så länge han innehar sin nuvarande befattning, utgå personligt
lönetillägg med 300 kronor för år;

Bihang till riksdagens ''protokoll 10^0. lif sami. Nr 216—222.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 216.

4. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 2,337,000 kronor; ■

5. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 238,000 kronor;

6. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor;

7. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 56,000 kronor;

8. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

9. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 534,400 kronor;

10. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

11. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

12. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 33,000 kronor;

13. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning åt
lärare vid folk- och småskolor och med dem i avlöningshänseende likställda
befattningshavare samt åt nomadlärare skola med av departementschefen
angiven jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

14. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare
vid folk- och småskolor m. fl. skola äga tillämpning jämväl för budgetåret
1940/41;

15. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 129,000,000 kronor;

16. medgiva, att ur nämnda anslag må, om och i den mån behov därav
prövas föreligga, utgå statsbidrag till svensk undervisning för svenska barn
i utlandet, dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;

17. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,
mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 3,850,000 kronor;

18. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 265,000
kronor;

19. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 330,000 kronor;

20. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skol -

Riksdagens skrivelse Nr 216. 3

hem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 1,175,000 kronor;

21. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

1.300.000 kronor;

22. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 950,000 kronor;

23. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler
för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1,690,000 kronor;

24. till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler för budgetåret
1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

180.000 kronor;

25. godkänna av departementschefen angivna ändringar i gällande grunder
för underhålls- och materielbidrag, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1940/41;

26. till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för budgetåret
1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

900.000 kronor;

27. till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret 1940/41
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3,200,000 kronor;

28. vidtaga av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten
för nomadskolorna;

29. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 125,300 kronor;

30. till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 4,050,000 kronor;

31. till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 530,000
kronor;

32. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm.
fl. anstalter för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

1.120.000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels de två likalydande motionerna 1:184 och II: 240, vari hemställts,
jämte annat, att riksdagen, med vidhållande av den uppfattning, som
kom till uttryck i punkt 159 av riksdagens skrivelse nr 8 år 1939,
ville uttala, att riksdagen finner önskvärt, att småskollärarinnor icke
åläggas skyldighet att utan särskild ersättning undervisa i slöjd mer
än två timmar utöver den i tjänstgöringsreglementet angivna minimitjänstgöringstiden; dels

de två likalydande motionerna 1:107 och II: 170, vari hemställts,

4

Riksdagens skrivelse Nr 216.

jämte annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville uttala, att
ett påskyndat genomförande av lästidens utökning inom folk- och småskolan
med hänsyn till nuvarande tidsläge icke bör ifrågakomma;

dels motionen 1:183, vari hemställts, jämte annat, att riksdagen ville
besluta, att rörligt tillägg skall tillkomma timlärare vid folk- och småskoleseminarier
samt timlärare i läsämne vid folkskolor, under förutsättning
att timlärarens anställning avser minst en termin och att den
prövas utgöra lärarens huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla;

dels motionen II: 108, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit måtte anhålla, att en undersökning företages rörande skolbarns
inackorderingsförhållanden i enskilda hem samt att sådana bestämmelser
angående denna inackorderingsform utfärdas, att föräldrarnas
berättigade krav rörande de bortlämnade barnens tillsyn, vård och
fostran beaktas;

dels de två likalydande motionerna I: 96 och lii 103, vari hemställts,
att riksdagen måtte med beaktande av i motionerna anförda synpunkter
hos Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning och förslag rörande
skyldighet för skoldistrikt att till underlättande av lång och besvärlig
skolväg anordna skolskjutsar;

dels ock de två likalydande motionerna 1:97 och 11:113, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära
vissa i motionerna närmare angivna åtgärder beträffande upplåtande
av folkskolornas gymnastiklokaler till den frivilliga gymnastikrörelsen.

Vissa särskilda besparingsåtgärder inom
folkskoleväsendet.

1. Allmänna synpunkter.

Folkskolans besparingssakkunniga hava påpekat, att nativitetens nedgång
och befolkningsomflyttningen bidragit till en relativ fördyring av
folkskoleväsendet. Olika faktorer inverkade, framhålla de sakkunniga, därhän
att det i regel toge relativt lång tid innan skolorganisationen anpassade
sig efter det sjunkande elevantalet. Sålunda hade man bland annat
att hos skoldistrikten räkna med en viss tendens till bristande ekonomisk
omtanke vid planläggandet av skolorganisationen, sammanhängande med
att staten numera svarade för större delen av utgifterna för folkskoleväsendet.
Departementschefen har funnit, att detta förhållande borde kunna
föranleda antingen ett överskjutande på kommunerna av en något större
del av kostnaderna för folkskoleväsendet eller en ökad statlig tillsyn över
detsamma. En medelväg borde enligt departementschefen kunna sökas mel -

5

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Ian dessa båda alternativa utvägar. Då emellertid i nuvarande läge en
övervältring av utgifter från staten till kommunerna helst icke borde ske,
måste för närvarande, såsom jämväl de sakkunniga och flertalet i ärendet
hörda myndigheter förutsatt, företrädesvis det senare alternativet väljas.

Riksdagen har icke något att erinra mot att en undersökning kommer
till stånd rörande möjligheterna att genom någon förskjutning av kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna åstadkomma ett starkare
intresse hos de senare för en mera ekonomisk planläggning av skolorganisationen.
Riksdagen håller emellertid före, att den i stort sett ändamålsenligaste
utvägen att åstadkomma en önskvärd rationalisering är att
söka i en ökning och intensifiering av den statliga tillsynen över folkskoleväsendet.

De besparingsåtgärder, som i förevarande proposition föreslagits, äro till
en del att hänföra till rationaliseringssträvanden men delvis även av mera
tillfällig natur, avsedda att leda till besparingar, som i rådande läge ansetts
erforderliga. Riksdagen har i likhet med departementschefen icke funnit
anledning till erinran mot de allmänna riktlinjer för besparingssträvandena,
som de sakkunniga framlagt. Särskilt betydelsefullt synes det riksdagen
emellertid vara, att de pedagogiska betingelserna för undervisningen icke
mera kännbart försämras, framför allt icke när det gäller skolor, som nu
arbeta under mindre gynnsamma förhållanden, d. v. s. i främsta rummet
vissa landsbygdsskolor. Liksom departementschefen finner riksdagen det
vara av vikt, att åtgärder icke vidtagas, som kunna leda till en mera omfattande
arbetslöshet bland olika lärargrupper.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört har
icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande. 2

2. Minskning av antalet parallellavdelningar.

Departementschefen har, i huvudsaklig överensstämmelse med vad folkskolans
besparingssakkunniga föreslagit, ifrågasatt vissa restriktioner beträffande
uppdelning i parallellavdelningar av folk- och småskoleklasserna,
företrädesvis vid skolor av A-form. Sålunda skulle såsom huvudregel gälla,
att klassavdelning icke finge delas, förrän lärjungeantalet överstege 35 på
folkskolestadiet och 25 på småskolestadiet. I större skoldistrikt, där en
medeltalsberäkning vore möjlig, skulle i medeltal fordras minst 30 elever
på folk- och 24 på småskolestadiet.

Mot de ifrågasatta åtgärderna, sådana de av de sakkunniga och departementschefen
närmare angivits, har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
I likhet med departementschefen har riksdagen emellertid velat särskilt
framhålla vikten av att de ifrågasatta reglerna icke erhålla en mekaniskt
verkande utformning utan att de komma att giva rum för frihet i till -

6

Riksdagens skrivelse Nr %16.

lämpningen i syfte att hänsyn må kunna i största möjliga utsträckning tagas
till förhållandena i de enskilda fallen. Därest ifrågavarande regler anpassas
efter dessa riktlinjer, torde man kunna vinna i stort sett samma elasticitet i
tillämpningen, som skolöverstyrelsen och vissa lärarsammanslutningar åsyftat
genom påyrkande av en fördelning av indragningarna över åtminstone
två läsår.

Departementschefen har förutsatt, att det skulle ankomma på Kungl.
Majit att, om den förstärkta försvarsberedskapen och den partiella mobiliseringen
skulle upphöra, vidtaga de åtgärder, som kunde anses lämpliga
i syfte att mildra verkningarna av de ifrågasatta besparingsåtgärderna, särskilt
i vad avsåge indragning av småskollärarinnetjänster. Riksdagen vill
för sin del ansluta sig till vad departementschefen sålunda anfört.

I övrigt har departementschefens ifrågavarande förslag icke givit riksdagen
anledning till erinran eller uttalande.

3. ökade möjligheter för indragning av lärartjänster i vissa fall.

De ifrågasatta åtgärderna för ökade möjligheter till indragning av lärartjänster
i vissa fall, för vilka departementschefen redogjort, hava icke givit
riksdagen anledning till erinran. Riksdagen finner sålunda bland annat, att
skoldistrikten böra vara skyldiga att såsom icke-ordinarie lärare anställa
ordinarie lärare, som innehava övertalig tjänst, samt att sådana lärare böra
äga rätt till ersättning för rese- och flyttningskostnader.

4. Uppskov med beslutad reglering av den årliga lästiden
i folkskolan m. m.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, förklarade sig 1939 års lagtima
riksdag på förslag av Kungl. Majit icke hava något att erinra mot
att lästiden vid folk- och småskolor från och med den 1 juli 1940 utsträcktes
från minst 34 4A veckor till minst 36 V? veckor, vilket skulle få
till konsekvens, att folkskollärare med placering i lönegraden A 15 komme
att uppflyttas i lönegraden A 16. Departementschefen har nu i besparingssyfte
ifrågasatt, att statsmakterna icke skulle påfordra en obligatorisk
utsträckning av lästiden. Däremot har departementschefen avvisat tanken
på ett förbud mot frivillig sådan utsträckning. På grund av att den längre
lästiden numera genomförts eller beslutats i skoldistrikten utom i omkring
460 distrikt med sammanlagt i runt tal 1,200 folkskollärare, har
departementschefen, under beaktande att frivillig utsträckning i någon
omfattning alltjämt vore att påräkna, uppskattat besparingarna för nästa
budgetår vid ett uppskov med lästidens obligatoriska utsträckning till
inemot 400,000 kronor.

Riksdagen får erinra örn att 1939 års riksdag liksom dåvarande departementschefen
betonade, att spörsmålet örn lästidens utsträckning borde

7

Riksdagens skrivelse Nr 216.

betraktas såsom en pedagogisk och icke en löneregleringsfråga. Det är också
främst ur pedagogisk synpunkt, som betänkligheter kunna resas mot att
uppskjuta det av fjolårets riksdag fattade principbeslutet örn obligatoriskt
genomförande av den utsträckta lästiden. Med hänsyn till den icke obetydliga
utgiftsminskning, som beräknas kunna vinnas genom uppskovet, har
riksdagen likväl icke velat motsätta sig detta, särskilt som möjligheten
att anordna särskild undervisning mot timhirararvode enligt
departementschefens förslag — varemot riksdagen icke funnit anledning
till erinran — skulle komma till stånd på sätt 1939 års riksdag
avsett. Riksdagen delar även departementschefens uppfattning, att det
icke bör ifrågasättas att uppskjuta genomförandet av riksdagsbeslutet örn
rätt till uppdelning av läraravdelning vid vissa skolformer i två grupper,
vilka under vissa av läsårets veckor skulle undervisas växelvis. Möjligheten
att på detta sätt utsträcka undervisningstiden för läraren utan samtidig
ökning av barnens lästid torde även i någon mån komma att medverka till
en fortsatt frivillig reglering av lästiden. Vad angår det i motionerna
1:107 och II: 170 gjorda yrkandet, att riksdagen skulle uttala sig för
att ett påskyndat genomförande av lästidens utökning inom folk- och
småskolan med hänsyn till nuvarande tidsläge icke borde ifrågakomma,
får riksdagen framhålla, att nämnda yrkande, vilket framställts innan nu
förevarande proposition förelagts riksdagen, blivit tillgodosett genom vad
departementschefen i propositionen föreslagit och riksdagen i det föregående
anfört.

Departementschefen har under övervägande haft frågan, huruvida
bestämmelserna örn obligatoriskt genomförande av det sjunde skolåret
tills vidare skulle sättas ur kraft, samt uttalat, att ett direkt förbud
mot skolkursens förlängning icke kunde av honom förordas, men att
reformen under nuvarande förhållanden borde genomföras i ett långsammare
tempo. Riksdagen vill för sin del ansluta sig till departementschefens
sålunda intagna ståndpunkt. 5

5. Utsträckning av undervisningsskyldigheten.

Riksdagen har icke ansett sig böra rikta någon erinran mot den av departementschefen
i utsikt ställda utredningen rörande verkningarna av en generell
höjning av folk- och småskollärares högsta undervisningsskyldighet för
vecka. I samband därmed bör, såsom departementschefen förutsatt, tagas
under övervägande frågan örn fyllnadstjänstgöring för de småskollärarinnor,
som på grund av övergångsanordningen vid 1937 års lönereglering för
folk- och småskollärare successivt komma att erhålla en löneställning, som
icke svarar mot den av vederbörande uttagna årliga lästiden. Uppmärksamhet
synes jämväl böra ägnas de frågor, som berörts i den vid skolöverstyrelsens
yttrande i ämnet avgivna reservationen.

8

Riksdagens skrivelse Nr 816.

6. Besparingsåtgärder inom fortsättningsskolväsendet.

Förslaget om fordran på ett visst minimiantal elever — 10 stycken —
i fortsättningsskola och vad därmed äger samband har riksdagen ansett
sig kunna i allt väsentligt godkänna. Riksdagen delar sålunda även departementschefens
och de sakkunnigas uppfattning, att en uppdelning av läraravdelning
vid teoretisk undervisning lämpligen bör ske först då elevantalet
kan förutses komma att mera varaktigt överstiga 25 eller vid tillfällig
ökning uppgår till 30. I detta sammanhang må emellertid framhållas, att
i fråga örn ersättningsskolan icke torde böra som regel krävas ett så
högt elevantal som nyss nämnts. Vad angår departementschefens uttalande
angående domkapitlets i Lund förslag örn befrielse från fortsättningsskolplikt
för elever, som deltaga i beredskapskurser eller praktiskt beredskapsarbete
vill riksdagen understryka, att en förutsättning för en dylik
befrielse bör vara, att kurserna bibringa eleverna en väsentlig del av fortsättningsskolans
studiemål, såsom insikter i praktiskt arbete och medborgarkunskap.

Riksdagen finner icke anledning till erinran mot den av departementschefen
i utsikt ställda fortsatta utredningen angående statsbidrag för färd
med av barnen själva framförda fordon. Därvid synes, i anslutning till
vad i motionerna I: 96 och II: 103 anförts, uppmärksamhet även böra ägnas
frågan, huruvida icke sådant bidrag i viss utsträckning vore tänkbart jämväl
beträffande den egentliga folkskolan.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och
föreslagit har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

Vad angår den yttre seminarieorganisationen delar riksdagen departementschefens
uppfattning att förutsättningar för närvarande saknas för
bedömande, huruvida de indragningar av folkskollärartjänster, som kunna
förutses för de närmast följande budgetåren, böra föranleda ändringar av
denna organisation. Till denna fråga torde ställning böra tagas först sedan
folkskolans besparingssakkunniga inkommit med utredning och förslag till
ytterligare besparingsåtgärder på folkskoleväsendets område. Försiktigheten
torde, såsom också departementschefen förutsatt, bjuda att i avbidan på ett
ställningstagande till nämnda spörsmål lediga ordinarie tjänster tills vidare
icke besättas med ordinarie innehavare.

Beträffande departementschefens förslag örn begränsning av intagningen
av elever vid folkskoleseminarierna vill riksdagen till en början konstatera,
att en dylik åtgärd ur besparingssynpunkt måste — åtminstone omedelbart
— få en tämligen begränsad räckvidd. Med hänsyn till vad såväl

Riksdagens skrivelse Nr 216. 9

skolöverstyrelsen som de sakkunniga och departementschefen i ärendet anfört
vill riksdagen dock icke motsätta sig det föreliggande förslaget att
elevintagning nästa hösttermin allenast äger rum vid två fyraåriga linjer
med en avdelning för manliga elever vid provårsseminariet i Göteborg och
en avdelning för kvinnliga elever vid provårsseminariet i Stockholm. Enligt
departementschefens förslag skulle det få ankomma på Kungl. Majit
att framdeles fastställa det antal elever, som skulle intagas i vardera klassavdelningen.
Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att erfarenheten
visat, att man — lika väl då det gäller utbyggandet av en organisation
som då det är fråga örn inskränkning av den — bör framgå med
all nödig varsamhet. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Majit vid bestämmandet
av antalet elever i de nya klassavdelningarna beaktar denna synpunkt.
Skulle det sedermera under nästkommande år visa sig, att elevintagningen
varit för liten, synes detta kunna utjämnas genom en då vidtagen
ökning av rekryteringen.

Vad departementschefen i övrigt anfört i nu berörda sammanhang har
icke givit anledning till erinran eller uttalande från riksdagens sida.

Det i motionen I: 183 väckta yrkandet avser, att rörligt tillägg skulle
tillerkännas ej blott timlärare vid folk- och småskoleseminarier utan även
timlärare i läsämne vid folkskola, under förutsättning att timlärarens anställning
avser minst en termin och prövas utgöra lärarens huvudsakliga
sysselsättning och förvärvskälla. En motion (I: 182) i samma syfte
har väckts beträffande timlärare vid de allmänna läroverken m. fl.
högre läroanstalter, vilken motion riksdagen kommer att till behandling
upptaga i annat sammanhang. Riksdagen vill dock redan här
framhålla, att, då timlärare förekomma vid sistnämnda läroanstalter
i avsevärt större utsträckning än vid seminarier och folkskolor, motionen
I: 182 har en helt annan räckvidd än den nu förevarande motionen
I: 183. Det motionsvis väckta spörsmålet är utan tvivel av sådan vikt,
att det bör närmare uppmärksammas. Goda skäl synas föreligga för att
kompensation för levnadskostnadsökningen tillerkännes de i motionen avsedda
lärarna. Emellertid hänföra sig timlärarna lönetekniskt sett till den
stora grupp befattningshavare, som faller under beteckningen arvodestagare
och tillfälligt anställd personal. Den motionsvis väckta frågan berör
alltså ej endast skolväsendet, utan tangerar även statsförvaltningen i dess
helhet. Det låter sig därför icke utan närmare utredning avgöra huruvida
även andra personalkategorier finnas, vilka i samma mån som timlärarna
kunna anses böra erhålla den ifrågasatta löneförmånen, ej heller örn lönekompensation
bör utgå i form av rörligt tillägg eller måhända på annat
sätt, exempelvis genom omreglering av arvodesbeloppen. Riksdagen förutsätter,
att Kungl. Majit ägnar föreliggande spörsmål sin uppmärksamhet
och vidtager de åtgärder, som kunna befinnas påkallade för frågans närmare
utredning och belysning.

10 Riksdagens skrivelse Nr 216.

2. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Riksdagen godkänner Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till
förevarande ändamål.

3. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier:

Materiel, böcker m. m.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande
anslag.

4. Anslaget till Folkskoleseminarier: Stipendier.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag.

5. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.

Riksdagen bifaller departementschefens förslag, att elever i första klass
skola intagas allenast vid seminarierna i Landskrona och Strängnäs.

Vad angår seminarieorganisationen synas skäl tala för att en rationalisering
av den kommer till stånd. Riksdagen delar emellertid departementschefens
uppfattning, att, innan ställning tages till det av de
sakkunniga ifrågasatta nedläggandet av ett småskoleseminarium, ifrågavarande
organisationsspörsmål göres till föremål för närmare utredning.
Riksdagen förutsätter, att förslag i ämnet skall kunna föreläggas nästa
års riksdag. I likhet med departementschefen håller riksdagen före, att,
i avbidan på statsmakternas beslut i förevarande fråga, ledigblivande
ordinarie tjänster vid småskoleseminarierna hållas vakanta.

Emot Kungl. Majits förslag i övrigt under förevarande punkt har
riksdagen icke funnit anledning till erinran.

6. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Omkostnader.

Vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslag till förevarande ändamål
har icke givit riksdagen anledning till erinran.

7. Reservationsanslaget till Småskoleseminarier: Materiel,

böcker m. m.

Riksdagen bifaller Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

8. Anslaget till Småskoleseminarier: Stipendier.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande
anslag.

11

Riksdagens skrivelse Nr 216.

9. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor.

Riksdagen godkänner departementschefens förslag, att gällande grunder
för avlöning åt lärare vid folk- och småskolor och med dem i
avlöningshänseende likställda befattningshavare samt åt nomadlärare skola
äga tillämpning jämväl för nästa budgetår, dock med den jämkningen, som
följer av den s. k. minimiregelns tillämpning å ifrågavarande lärare. Beträffande
sistnämnda fråga har riksdagen i annat sammanhang anmält
sitt beslut. Riksdagen medgiver, att de för budgetåret 1939/40 gällande
grunderna för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa lärare vid folk- och småskolor m. fl. skola äga tilllämpning
jämväl för budgetåret 1940/41.

I fråga om anslagsberäkningen godkänner riksdagen departementschefens
förslag och anvisar till förevarande ändamål för nästa budgetår ett
anslag av 129,000,000 kronor.

På av departementschefen anförda skäl medgiver riksdagen vidare, att
statsbidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet må bestridas
från ifrågavarande anslag, för vilket ändamål Kungl. Majit ifall av
behov skall äga disponera ett belopp av högst 26,500 kronor.

10. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt
lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor.

Vad till en början angår det i motionerna I: 184 och II: 240 framställda
yrkandet, får riksdagen erinra örn att med tillämpning av bestämmelserna
i kungörelsen nr 693 år 1939 en småskollärarinna i vissa
fall måste fullgöra fyra veckotimmars undervisning i slöjd utan ersättning,
medan en folkskollärare för slöjdundervisning i samma utsträckning
erhåller särskild ersättning för minst två timmars tjänstgöring.
En dylik olikformighet i ersättningsgrunderna är mindre tillfredsställande.
Riksdagen uttalade sig också nästlidet år för önskvärdheten av
att småskollärarinnorna om möjligt icke skulle försättas i en jämförelsevis
sämre ställning än folkskollärarna. Med hänsyn till nödvändigheten
av att i besparingssyfte kunna uttaga största möjliga tjänstgöring av
olika lärarkategorier har riksdagen dock icke kunnat godkänna det i
motionerna framställda yrkandet. Riksdagen förutsätter emellertid, att
förevarande spörsmål framdeles upptages till bedömande i samband med
frågan örn revision av gällande bestämmelser om avlöning till folk- och
småskollärare.

Riksdagen godkänner vad departementschefen under förevarande punkt
föreslagit och har icke funnit något att invända mot beräkningen av
ifrågavarande anslags storlek för nästa budgetår.

12

Riksdagens skrivelse Nr H216.

11. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt

lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och
vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag.

12. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till förevarande
ändamål.

13. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att en ändring i gällande
bidragsgrunder för ifrågavarande inackorderingsverksamhet för
närvarande icke bör vidtagas. Riksdagen har icke heller något att erinra
mot, att Kungl. Majit, på sätt departementschefen ifrågasatt,
må kunna dispensera från den i kungörelsen nr 351 år 1925 angivna
högsta åldersgränsen för utgivande av inackorderingsbidrag till lots- och
fyrpersonalens barn för undervisning i folkskola eller fortsättningsskola.

I enlighet med departementschefens förslag uppför riksdagen här
ifrågavarande anslag för nästa budgetår med ett belopp av 1,175,000
kronor.

Beträffande motionen II: 108 vill riksdagen framhålla, att goda skäl
enligt riksdagens mening blivit i motionen anförda för att åtgärder vidtagas
i syfte att åvägabringa en effektiv kontroll av inackorderingsförhållandena
i enskilda hem. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att,
sedan utredning i förevarande fråga verkställts, taga ställning i ärendet och
för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, som kan befinnas påkallat för
undanröjande av de i motionen berörda bristerna.

14. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag
under denna punkt och giver sin anslutning till vad departementschefen
anfört.

Vidkommande det i motionerna I: 96 och lii 103 väckta yrkandet finner
riksdagen sig icke kunna ålägga skoldistrikten skyldighet att, på sätt i
motionerna ifrågasatts, anordna skolskjutsar. De i motionerna anförda olägenheterna
torde komma att i väsentlig grad elimineras i den mån centra -

13

Riksdagens skrivelse Nr 216.

liseringen av folkskoleväsendet fortskrider, varvid skolskjutsar i större utsträckning
måste tagas i bruk. I sådana skoldistrikt, där skolskjutsar icke
anordnats, trots att förhållandena bort föranleda därtill, torde vederbörande
folkskolinspektör hava att söka åstadkomma rättelse härutinnan. Riksdagen
förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på
ifrågavarande spörsmål. Beträffande frågan om eventuellt bidrag för
färd med fordon, som framföras av barnen själva, får riksdagen hänvisa
till vad riksdagen i det föregående anfört angående centraliseringsåtgärder
beträffande fortsättningsskolväsendet.

15. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till
undervisningslokaler m. m.

Riksdagen godkänner vad departementschefen anfört i fråga om bidrag
till undervisningslokaler m. m. Riksdagen medgiver, att statsbidrag
må utgå för ett särskilt ovannämnt byggnadsföretag inom Hjortsberga
skoldistrikt. I enlighet med Kungl. Majits förslag har riksdagen
för nästa budgetår uppfört fem självständiga anslag för här ovan närmare
omförmälda ändamål å sammanlagt 6,920,000 kronor.

Beträffande det i motionerna I: 97 och II: 113 framställda yrkandet får
riksdagen framhålla, att det torde ligga i sakens natur, att ifrågavarande
gymnastiklokaler böra ställas till den frivilliga gymnastikrörelsens förfogande,
för så vitt de därvid komma till användning vid sedvanliga gymnastikövningar
och betryggande garantier lämnas för vård av lokalerna och
utgivande av ersättning för i samband med deras ianspråktagande uppkommande
kostnader för lyse och rengöring m. m. Riksdagen har svårt att
föreställa sig, att de lokala myndigheterna skulle ställa sig avvisande till
upplåtandet av skolorna under nu angivna förutsättningar. Riksdagen har
emellertid icke något att invända mot att tillerkännande av statsbidrag
till undervisningslokaler för folkskoleväsendet förknippas med ett villkor
av den innebörd i motionerna avses. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att vid beviljande av statsbidrag i samband med fastställandet av
erforderliga föreskrifter för bidragets utgående pröva behovet av ett dylikt
villkors uppställande.

16. Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

17. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till
avlöning åt lärare.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om förevarande
anslag.

14

Riksdagens skrivelse Nr 216.

18. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till
centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit riksdagen anledning
till erinran.

19. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om förevarande
anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen

1. ur personalförteckningen för folkskoleseminarierna beslutat utesluta
följande under rubriken Tjänstemän å övergångsstat upptagna befattningshavare,
nämligen 1 lektor i lönegraden A 27 och 1 lärare i musik
i lönegraden A 21;

2. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
..................................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för -

slagsvis ..................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarieläkare.....kronor 12,900

b. Arvoden åt seminariebibliotekarier » 8,200

c. Arvoden åt biträden å rektorsexpe ditionerna.

................. » 6,500

d. Särskilda arvoden vid provårssemi narier.

..................... » 21,700

e. Tilläggsarvoden åt lärare vid de

vid vissa seminarier anordnade kurserna
för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis ............. » 6,200

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 89,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................... » 8,600

Rörligt tillägg, förslagsvis.................

kronor 1,960,500
» 20,400

» 55,500

» 98,100

» 202,500

Summa förslagsanslag kronor 2,337,000;

15

Riksdagens skrivelse Nr %16.

3. medgivit, att till läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet
i Karlstad Anders Gustafsson må, räknat från och med den 1 juli 1937,
tills vidare, så länge han innehar sin nuvarande befattning, utgå personligt
lönetillägg med 300 kronor för år;

4. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat
ett för slag sanslag av 2,337,000 kronor;

5. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 238,000 kronor;

6. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor;

7. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisat
ett anslag av 56,000 kronor;

8. godkänt följande avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt seminarieläkare.......kronor 3,600

b. Arvoden åt seminariebibliotekarier . . » 3,000

c. Arvoden åt biträden å rektorsexpe ditionerna.

................... » 1,700

d. Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
................... » 1,050

e. Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele . . . *_900

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis. kronor 58,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................... » 1,750

Rörligt tillägg, förslagsvis . ...................

kronor 389,000
» 33,500

» 10,250

» 60,250

» 41,400

Summa förslagsanslag kronor 534,400;

9. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 534,400 kronor;

10. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

11. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

12. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisat
ett anslag av 33,000 kronor;

16

Riksdagens skrivelse Nr 216.

13. beslutat, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning
åt lärare vid folk- och småskolor och med dem i avlöningshänseende likställda
befattningshavare samt åt nomadlärare skola med av departementschefen
angiven jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

14. medgivit, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare
vid folk- och småskolor m. fl. skola äga tillämpning jämväl för budgetåret
1940/41;

15. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 129,000,000 kronor;

16. medgivit, att ur nämnda anslag må, om och i den mån behov
därav prövas föreligga, utgå statsbidrag till svensk undervisning för
svenska barn i utlandet, dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;

17. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 3,850,000 kronor;

18. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 265,000
kronor;

19. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 330,000 kronor;

20. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1940/41 anvisat ett
förslagsanslag av 1,175,000 kronor;

21. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av
1,300,000 kronor;

22. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 950,000 kronor;

23. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 1,690,000
kronor;

24. till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler för
budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 180,000 kronor;

25. godkänt av departementschefen angivna ändringar i gällande grunder
för underhålls- och materielbidrag, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1940/41;

26. till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 900,000 kronor;

27. till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret 1940/41
anvisat ett förslagsanslag av 3,200,000 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 217. 17

28. beslutat av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten
för nomadskolorna;

29. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett
förslagsanslag av 125,300 kronor;

30. till För t sättnings skolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 4,050,000 kronor;

31. till Fortsättning sskolor: Bidrag till centralisering av förtsättning sskolväsendet
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 530,000
kronor;

32. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 1,120,000 kronor.

Stockholm den 4 maj 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 217.

Godkänd av första kammaren den 30 april 1940.
Godkänd av andra kammaren den 30 april 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående rätt för professorn S. B. Liljegren
att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss
tjänstgöring.

(Statsutskottets utlåtande pr 119.)

Till Konungen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 136 framlagda förslag medgivit, att professorn vid universitetet
i Uppsala S. B. Liljegren må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid utöver tre år, under vilken han före tillträdandet av sin
nuvarande befattning innehaft professur vid universitetet i Greifswald.

Stockholm den 30 april 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 19^0. lif sami. Nr 216—222.

2