Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statens tecknande
av aktier i Aktiebolaget Träkolsbriketter; given
Stockholms slott den 6 december 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den
6 december 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bagge,
Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet PehrssonBramstorp
:

I en den 22 maj 1940 till jordbruksdepartementet ingiven ansökning anhöll
bergsingenjören Ernst Rothelius för ett då under bildning varande bolag
om statsbidrag å 100,000 kronor samt statslån å 200,000 kronor för utförande
vid Igelsta av en anläggning för tillverkning enligt den så kallade
licalitmetoden av träkolsbriketter.

I anledning av ansökningen tilldelade Kungl. Majit genom beslut den
7 juni 1940 Rothelius dels statsbidrag å 100,000 kronor och dels statslån å
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 82.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

likaledes 100,000 kronor under villkor att statsunderstöden omedelbart överfördes
på ett på föranstaltande av Rothelius bildat aktiebolag med ändamål
att tillverka och försälja träkol samt enligt den så kallade licalitmetoden
framställda träkolsbriketter ävensom att bedriva annan därmed sammanhängande
verksamhet.

För understödens tillgodonjutande föreskrevs, bland annat, att under den
tid bolaget åtnjöte statsunderstöd skulle halva antalet ledamöter och suppleanter
i styrelsen för bolaget vara utsedda av chefen för jordbruksdepartementet,
som jämväl ägde utse en av de sålunda utsedda ordinarie ledamöterna
att vara styrelsens ordförande, att intill dess statsunderstöden återbetalats
statens vednämnd skulle äga överinseende över bolagets anläggningar,
att statslånet finge utanordnas, sedan bolaget till statskontoret avlämnat dels
till säkerhet för lånet förlagsinteckningar i bolagets lösa egendom liggande
mellan 200,000—300,000 kronor, dels ock vederbörlig skuldförbindelse samt
att statslånet skulle av bolaget återbetalas med en femtedel den 2 januari
vartdera av åren 1942—1946. Enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle lånet åtnjutas
räntefritt intill utgången av år 1940 och för tiden därefter skulle gäldas
ränta efter fyra procent för år å oguldet kapitalbelopp. I beslutet föreskrevs
vidare, att under den tid bolaget åtnjöte statsunderstöd skulle av bolagets
produktion av träkolsbriketter intill två tredjedelar hembjudas statsverket.
Därest enighet örn prissättningen icke kunde ernås mellan bolaget och
vederbörande uppköpande statsmyndighet, skulle frågan underställas Kungl.
Maj:ts prövning och avgörande. Av köpeskillingen för av statsverket inköpta
briketter skulle viss av Kungl. Maj:t efter förslag av bolagets styrelse fastställd
procent gå i avräkning å det bolaget tilldelade statsbidraget.

I överensstämmelse med de villkor som upptagits i förenämnda beslut bildades
sedermera ett aktiebolag under firma Aktiebolaget Träkolsbriketter
med ändamål att bedriva förut omförmälda tillverkning och försäljning av
träkol samt framställa träkolsbriketter. Av mig har utsetts det antal ledamöter
i bolagets styrelse som avsetts i Kungl. Maj:ts beslut.

I skrivelse den 27 september 1940 har Aktiebolaget Träkolsbriketter hemställt,
att ytterligare statsunderstöd måtte anvisas bolaget med ett belopp av

150.000 kronor, därav hälften såsom bidrag med återbetalningsskyldighet
och hälften såsom lån mot säkerhet av förlagsinteckningar i bolagets lösa
egendom liggande mellan 300,000—400,000 kronor. I framställningen har
vidare anförts i huvudsak följande.

I ansökningen om statsunderstöd i maj 1940 framhöll bergsingenjören E.
Rothelius, att kostnaderna för uppförande och igångsättande för drift av
den ifrågasatta anläggningen, som avsåge framställning av 5,000 ton träkolsbriketter
per år, kunde i anslutning till framlagd preliminär kostnadsberäkning
beräknas till 500,000 kronor. Rothelius anhöll i anslutning hällin
med beräknande att genom bankinrättning eller annorledes skulle anskaffas

200.000 kronor — att statsunderstöd till belopp av 300,000 kronor måtte
ställas till förfogande, därav 100,000 kronor såsom bidrag och 200,000 kronor
såsom lån. Statsunderstödet begränsades emellertid till 200,000 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

3

därvid hänsyn torde hava tagits lill svårigheten att på dåvarande stadium
närmare beräkna det erforderliga kapitalbehovet.

Vid den numera av bolagets styrelse gjorda ingående granskningen av kapitalbehovet
har framgått, att detta icke torde kunna beräknas till lägre
belopp än 550,000 kronor. Härav täckas 200,000 kronor av de beviljade
statsunderstöden saint 200,000 kronor av lån mot bottenförlagsinteckningar
i bolagets lösa egendom, vadan sålunda återstår för anskaffande ett belopp
av 150,000 kronor.

Att kapitalbehovet med 150,000 kronor överstiger den kostnadsram, inom
vilken statsunderstöden utmättes, har sin grund i flera orsaker. Främst må
härvid angivas, att den kostnadskalkyl, som låg till grund för anvisningsbeslutet,
var av preliminär natur och vid dåvarande tidpunkt icke kunde
angiva annat än approximativa siffror, bland annat med hänsyn till att
priserna å maskinutrustningen voro i ständigt stigande. Numera låter sig
emellertid läget överblickas, i det att dels kontrakt slutits beträffande leveranserna
från utlandet, dels offerter föreligga rörande den del av utrustningen,
som skall anskaffas från svenska firmor. Vid jämförelse mellan den
preliminära kostnadskalkylen och föreliggande offerter har framgått ett av
prisstegring å maskinutrustningen inklusive montage ökat kapitalbehov med
cirka 63,700 kronor. Utöver i den preliminära kalkylen angivet belopp erfordras
vidare ökning av det för byggnadskostnad^- för fabriken beräknade
beloppet med cirka 36,300 kronor. Vidare har i angivna kalkyl icke upptagits
något belopp för försäkringar, administrationskostnader m. m. Härför
beräknas erforderligt lägst 15,000 kronor. Tidigare har förutsatts, att det
markområde vid Igelsta i Östertälje socken, varå fabriken skulle byggas,
endast skulle arrenderas under en längre tid. Bolagets styrelse har emellertid
efter undersökningar kommit till det resultat, att i stället — icke minst för
att säkerställa statens ekonomiska intressen i företaget — markområdet bör
förvärvas med äganderätt, vilket emellertid föranleder en utgiftsökning av

35.000 kronor. De sålunda angivna merkostnaderna uppgå till sammanlagt

150.000 kronor.

Bolaget har med hänsyn till företagets natur av kristidsföretag icke möjligheter
att från bank- eller privathåll anskaffa angivna 150,000 kronor. Företaget
är för det allmänna av största betydelse, då “/a av produktionen är avsedd
för statsverket och resten avses att avnämas av Stockholms stads spårvägar.

I anledning av bolagets framställning ha vissa underhandlingar förts rörande
ytterligare bistånd till bolaget från statens sida. Härvid har framkommit
förslag om att staten, i stället för att lämna bolaget lån eller bidrag,
i viss omfattning skulle teckna aktier i bolaget. Ett förslag till avtal mellan
staten, å ena, samt innehavarna av samtliga aktier i bolaget, å andra sidan,
har upprättats rörande statens medverkan i bolaget och villkoi-en härför.
Detta avtalsförslag innebär i huvudsak följande.

Bolagets aktiekapital skall ökas från 50,000 till 150.000 kronor därigenom
att staten tecknar för 100,000 kronor aktier till parikurs. Staten skall därutöver
lämna bolaget ytterligare understöd av 50,000 kronor att utbetalas
på samma villkor, som gälla för det i Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1940
omförmälda statsbidraget å 100,000 kronor. Det nya statsbidraget skall av
bolaget börja amorteras på samma sätt som föreskrivits rörande statsbidraget
å 100,000 kronor sedan detta till fullo återbetalats. Två av de nuvarande aktieägarna
skola gemensamt på bolagets tillverkning erhålla en royalty av 0.3

4

Kungl. Majus proposition nr 82.

Departements chefen.

öre per kilogram tillverkade briketter i åtta år från fabrikationens igångsättande,
vilken royalty i varje fall skall utgå intill dess bolaget fabricerat sammanlagt
40,000 ton, dock icke för fabrikation utöver 40,000 ton om denna
siffra nåtts före utgången av åttaårsperioden. Staten skall äga rätt att före den
1 januari 1942 av aktieägarna övertaga nominellt 50,000 kronor aktier i bolaget
till parikurs. Intill dess royaltyn betalats skall bolagets styrelse bestå av
sex ledamöter, varav tre, däribland ordföranden, utses av chefen för jordbruksdepartementet
och tre av de nuvarande aktieägarna. Dessa skola utse
en revisor i bolaget och staten en. Såväl staten som dessa aktieägare skola
vara oförhindrade att anlägga flera licalit-fabriker i Sverige. De nuvarande
aktieägarna skola förbinda sig en för alla och alla för en att på allt sätt
bidraga till anskaffande av maskiner och medverka till underhandlingar med
utländska fabriker samt med ingenjör Tetmaier eller annan utländsk expert,
varmed de kunna hava förbindelser, samt överhuvud taget göra allt vad på
dem ankommer för att bolagets fabrikation skall komma till stånd och fungera
tillfredsställande.

I nuvarande krissituation är det uppenbarligen av största betydelse att
möjligheterna att inom landet framställa bränslen, som kunna ersätta bensin,
omsorgsfullt tillvaratagas. De briketter, som skola tillverkas av här ifrågavarande
bolag, äro avsedda för detta ändamål. Innan Kungl. Maj:t beviljade
de förut omnämnda understöden till bolaget å tillhopa 200,000 kronor inhämtades
yttrande i ärendet från statens industrikommission. I sitt yttrande
anförde kommissionen att denna, som tagit del av de försöksresultat, som
erhållits vid bussdrift med ifrågavarande briketter vid Stockholms spårvägar,
hade funnit att briketterna utgjorde ett utmärkt bränsle för koleldade gasgeneratorer
samt att kommissionen funne det synnerligen önskvärt att den
planerade tillverkningen komme till stånd. Enligt kommissionens uppfattning
vore det ett statsintresse att den påbörjade anläggningen utan dröjsmål
fullbordades. Såsom framgår av vad bolaget anfört är det emellertid för
att verksamheten skall kunna igångsättas erforderligt att statsmakterna tillskjuta
ytterligare kapital. Enligt bolagets uppgift erfordx-as ett belopp av

150,000 kronor, vilket bolaget hemställt skulle tilldelas bolaget dels såsom
bidrag och dels såsom lån. Vid övervägande av bolagets framställning har
jag kommit till den uppfattningen att statsintressena i föreliggande fall bäst
tillgodoses, därest statens bistånd tilt bolaget får den formen, att staten ingår
såsom delägare i bolaget genom tecknande av aktier i detsamma. Det är
nämligen önskvärt, att staten i de fall, där den inträder såsom riskbärare,
också tillförsäkras rätt till viss andel i uppkommande vinst. Staten skulle
vidare få större möjligheter att kontrollera bolagets verksamhet samt utöva
det inflytande över densamma som må påkallas av statens intresse såsom
långivare och avnämare av bolagets produktion. Ett belopp av 100,000 kronor
torde böra insättas i bolaget av staten genom aktieteckning. De närmare
villkoren för aktieteckningen torde få bestämmas av Kungl. Maj:t. Återstoden
av bolagets behov av kapital torde kunna täckas genom att bolaget
erhåller ytterligare bidrag eller lån. Denna fråga torde jag framdeles få underställa
Kungl. Maj:ts prövning. För teckning av aktier torde erforderligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

5

belopp böra utgå från det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda
reservationsanslaget till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m. Det tecknade beloppet torde få bokföras å fonden för statens
aktier såsom helt avskrivet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att för teckning av aktier i Aktiebolaget Träkolsbriketter
ett belopp av 100,000 kronor må tagas i anspråk från det
å riksstaten för budgetåret 1940/41 uppförda reservationsanslaget
till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga lill detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Benno Gårdsten.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 82.

2