Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

1

]\r n.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till ytterligare
förlag skapital för Svenska gengasaktiebolaget;
given Stockholms slott den 8 november 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen
anför chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson:

Enligt skrivelse den 14 juni 1940, nr 391, har 1940 års lagtima riksdag
bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 298 gjorda förslag örn bildande under
statens medverkan av ett särskilt bolag, benämnt Svenska gengasaktiebolaget,
vars verksamhet skulle inriktas på att bedriva dels en planmässig tillverkning
av gengasaggregat, dels ock förmedling och inköp, eventuellt även
beredning av för gengasdrift lämpligt bränsle. Riksdagen har därjämte medgivit,
att aktiekapitalet i bolaget finge tecknas av staten och bestämmas till
500 000 kronor. Samtidigt har riksdagen anvisat dels till Teckning av aktier
i Svenska gengasaktiebolaget såsom kapitalinvestering i fonden för statens
aktier ett reservationsanslag av 500 000 kronor, dels ock till Förlagskapital
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 71. 1

2

Kungl. Majlis proposition nr 71.

för Svenska gengasaktiebolaget såsom kapitalinvestering i fonden för förlag
till statsverket ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Genom beslut den 12 juli 1940 har Kungl. Hajd uppdragit åt Svenska
gengasaktiebolaget att snarast möjligt anskaffa visst antal gengasaggregat
för jordbrukstraktorer och lastautomobiler att av bolaget försäljas under
iakttagande av de särskilda föreskrifter, som Kungl. Majit kunde komma
att meddela. Samtidigt har Kungl. Majit medgivit, att det tidigare omnämnda
reservationsanslaget å 3 000 000 kronor till Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget
finge tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för
ifrågavarande anskaffning. Därjämte har Kungl. Majit hemställt till fullmäktige
i riksgäldskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet
m. m. för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till
statsverket, uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande
i allmänhet (b) till bolaget, efter rekvisition i mån av behov, utbetala ett
belopp av 3 000 000 kronor för enahanda ändamål.

Sedermera har 1940 års urtima riksdag (skrivelse nr 25) bifallit Kungl.
Maj:ts i proposition nr 1 (bilaga 14) gjorda förslag att, för täckande av
sistnämnda förskottsvis anvisade medel, till Förlagskapital för Svenska
gengasaktiebolaget å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom
kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.

Svenska gengasaktiebolaget har i skrivelse den 15 augusti 1940 hos Kungl.
Majit hemställt, att Kungl. Majit måtte ställa 9 000 000 kronor till bolagets
förfogande såsom rörelsekapital för anskaffning och försäljning av träkol
och ved för gengasdrift.

I skrivelsen har bolaget till en början anfört huvudsakligen följande:

För tryggande av anskaffningen av för gengasdrift lämpligt bränsle syntes
det nödvändigt att redan under innevarande höst anskaffa hela den träkolsrnängd,
som kunde bliva erforderlig intill utgången av 1941, varjämte ved
omedelbart borde inköpas eller reserveras för behovet fram till den
1 juli 1941.

Då det emellertid av flera anledningar vore vanskligt att avgöra, vilken
omfattning gengasdriften kunde komma att få, vore det förenat med vissa
svårigheter att beräkna bolagets förberörda behov av träkol och ved. Det
syntes uppenbart, att större delen av antalet personautomobiler icke skulle
kunna användas, i den mån bensin icke funnes att tillgå. Antalet bussar
torde komma att icke oväsentligt minskas vid bensinbrist, likaväl som antalet
lastbilar torde komma att nedgå genom överföring av trafiken till järnvägar
och båtar. Bensindrivna traktorer torde komma att åtminstone delvis
ersättas med hästar och endast en mindre del motordrivna båtar komme sannolikt
att framdrivas meddelst gengas. En stor del av de stationära dieselmotorer
och ugnar, som nu eldades med olja, torde komma att ersättas med
elektriska motorer eller elektriska ugnar. Därjämte vore det icke utan vidare
klart, att gengasen komme att bliva det enda ersättningsmedlet för bensin.
Det vore nämligen tänkbart att lysgas, methangas eller acetylen skulle
komma att i icke obetydlig omfattning ersätta bensinen, varigenom behovet

Kungl. Majlis proposition nr 71.

3

av gengas komme att begränsas. På grund av ovannämnda omständigheter
vöre det enligt bolagets mening mycket svårt att fastställa det totala behovet
av gengasbränsle. Därtill komme svårigheten att uppskatta den del av
detta gengasbränsle, som gengasbolaget borde kunna tillhandahålla. En del
större konsumenter av träkol lör gengasdrift hade nämligen redan nu själva
organiserat självförsörjning i ifrågavarande hänseende. Bolaget skulle emellertid
övertaga den verksamhet, som bedrivits av Bilkol, förening u. p. a.,
vilken varit den största enskilda försäljaren av träkol för bildriften. Statens
bränslekommission och bolaget hade efter överväganden kommit till den
uppfattningen, att bolaget borde inrikta sig på att täcka ungefär halva träkolsbehovet
för gengasdriften. Vad gengasveden beträffade kunde denna lättare
bli föremål för enskild produktion och försäljning än fallet vore med
träkol, enär det endast erfordrades enkla åtgärder för nedarbetning av vanlig
kastved eller röjningsved till lämplig gengasved. Särskilt i skogstrakterna
torde förbrukarna i synnerligen stor omfattning komma att själva ordna sin
försörjning i detta avseende. På slättbygderna torde enskilda, för gengasaktiebolaget
oberoende distributionsföretag göra gengasveden tillgänglig. Bolaget
hade kommit till den slutsatsen, att bolaget sannolikt endast behövde
svara för tillfredsställandet av en tredjedel av behovet av gengasved i skogsbygderna
och ungefär hälften av samma behov i slättbygderna.

Hittills hade för de gengasdrivna bilarna nästan uteslutande använts träkol
men då anskaffandet av ved till gengasdrivna bilar ställde sig mindre
kostsamt och därtill fordrade mindre uttagning ur skogarna, hade bolaget
gjort mycket stora seriebeställningar av gengasverk för ved.

Bolaget har i sin skrivelse därefter lämnat en redogörelse för de approximativa
beräkningar, som gjorts av bolaget angående den totala bilkolskonsumtionen
inom landet för tiden den 1 september 1940—den 31 december
1941 ävensom angående den del av det sålunda uppskattade bränslebehovet,
som bolaget lämpligen borde tillgodose, och kostnaderna för framställning
härav. Vidare har bolaget i skrivelsen anfört bland annat:

Det hade inom bolaget övervägts en sådan organisation av träkolsförsäljningen,
att bolaget skulle begränsa sin verksamhet till försäljning åt sådana
konsumenter, som antecknade sig för viss kvantitet träkol under perioden
1 september 1940—31 december 1941. Dessa skulle erhålla kol till så lågt
pris, som bolaget kunde åstadkomma. Därest den antecknade kolmängden
icke uttoges och på grund härav förlust uppkomme genom försäljning av
överblivet lager till lägre priser, skulle vederbörande konsument betala den
uppkomna förlusten, dock nied högst en viss måttlig avgift per antecknad
hektoliter träkol. Genom en sådan organisation skulle bolaget och därmed
staten trygga sig emot de icke oväsentliga förluster, som kunde uppstå, ifall
bolaget skulle basera sin rörelse på en relativt oviss kvantitet utan säkerhet
för att konsumenterna sedermera begagnade sig av de avsedda bränslekvantiteterna.
Det vore nämligen möjligt att den träkol, som icke bleve försåld
under nuvarande speciella konjunkturförhållanden, bleve kvarliggande till
dess det nu rådande krigstillståndet hade upphört, då priserna för träkol säkerligen
komme att vara betydligt lägre än nu. Bolaget komme givetvis att
försöka att i någon mån kompensera denna förlustrisk genom ett måttligt
pålägg på priset för de försålda kolen, men då å andra sidan kolpriserna
borde hållas så låga som möjligt, finge man vara beredd på att det ändå
kunde komma att uppstå en betydande förlust.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Även vedförsäljningen vore givetvis förenad med risk för vissa förlaster,
vilka, ifall låga vedpriser skulle hållas, icke med säkerhet kunde täckas
genom de låga pålägg, som enligt bolagets mening borde göras. Risken vore
minst beträffande prima ved, men bleve större för sekunda ved och sannolikt
störst i fråga om röjningsved. Med hänsyn härtill syntes det bolaget nödvändigt
att i någon mån begränsa inköpen av de lägre vedkvaliteterna.

Statens bränslekommission har den 21 augusti 1940 avgivit utlåtande över
berörda framställning och därvid tillstyrkt densamma.

Bolaget har kort därefter under hand meddelat, att kraven på bolagets
deltagande i bränsleanskaffningen avsevärt ökats på grund av de alltjämt
stegrade anspråken på bilbränsle samt att till följd härav de framlagda beräkningarna
örn kapitalbehovet icke vöre hållbara. Bolaget hade för avsikt
att förelägga Kungl. Majit förnyade beräkningar härom.

Gengasbolaget har sedermera i skrivelse den 18 oktober 1940 hos Kungl.
Majit anmält, att bolaget funne det behövligt att dess rörelsekapital för anskaffning
och försäljning av träkol och ved för gengasdrift höjdes från i
bolagets förenämnda skrivelse av den 15 augusti 1940 angivna belopp,
9 000 000 kronor, till 15 000 000 kronor.

Bolaget har i skrivelsen anfört huvudsakligen följande:

Gengasdriften hade ökat i betydligt snabbare takt än man hade uppskattat
i början av augusti månad. Antalet aggregat, som tillkommit under de två
senaste månaderna och som med ledning av gjorda beställningar och verkstädernas
produktion kunde väntas bli taget i drift under återstoden av innevarande
år, vore ungefär dubbelt så stort som man då uppskattade.

Man befarade tidigare, att övergången till gengasdrift skulle ske så långsamt,
att allvarliga svårigheter kunde uppkomma vid de nödvändiga biltransporterna.
Dessa farhågor vore nu försvunna. Numera ansåge nian det
i stället vara sannolikt, att gengasdriften vid last- och personbilar kunde få
en större omfattning än som betingades av det oavvisliga behovet, och att
övergången till gengasdrift kunde komma att ske så snabbt, att bilägarna icke
bleve i tillfälle att tillräckligt överväga val av lämpligaste system — träkol
eller ved — eller lämpligaste typ av gengasverk.

Hur utvecklingen komme att fortgå under år 1941, vore emellertid svårt
att förutsäga. För jordbrukets traktorer hade gengasverk hittills beställts i
relativt liten omfattning. Det kunde förväntas, att en betydlig ökning avantalet
gengasverk för traktorer skulle uppkomma till vårplöjningen, ifall
resultaten av de första c:a 2 500 traktorer,* som nu ändrades för gengasdrift,
bleve gynnsamma. Bolaget hade nu utarbetat gengaskonstruktioner för motorbåtar.
De provningar, som hittills företagits med dessa gengasverk, gåve
vid handen, att gengas kunde med fördel användas vid en stor del av motorbåtarna.
Därtill komme, att ett rätt stort antal gengasverk erfordrades för
stationär drift. Behovet av gengasbränsle påverkades även i väsentlig grad
av de tre sistnämnda användningsområdena.

I slutet av september utarbetade bränslekommissionen en ny beräkning
över det uppskattade behovet av gengasbränsle. Denna hade närmast tagit
sikte på maximibehovet, och de siffror, som härletts, lage med all sannolikhet
i överkant. Enligt nämnda utredning skulle totala bränslebehovet vara:

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

5

4 kvartalet 1940 ........................ 0.55 milj. kubikmeter

1 » 1941 ........................ 0.87 » «

2 » 1941 ........................ 1.04 » »

3 » 1941........................ i.2i » j>

Summa 3.67 milj. kubikmeter

De sålunda sammanställda maximibehoven läge cirka 90 % över den i
början av augusti uppskattningsvis beräknade förbrukningen. Man finge
givetvis tillfälle att successivt allt bättre bedöma det verkliga behovet. För
närvarande syntes det emellertid nödvändigt att räkna med ett säkert behov
av 3 000 000 kubikmeter gengasbränsle. Därvid hade förutsatts, att 1 kubikmeter
träkol och 1 kubikmeter gengasved vore likvärdiga med hänsyn till
transportförmågan.

Av de bilar, som i början av oktober varit inrättade för gengas, använde
75 % träkol och endast 25 % ved. Detta berodde därpå, att den svenska
industrien från början inriktat sig på träkolsaggregat, som ansetts vara
enklare och mera driftsäkra. Ett stort antal av de större producenterna fastell©
vid de träkolsaggregattyper, som de hade standardiserat, och de goda
tekniska resultat, som erhållits vid dem, underlättade deras försäljning.

Vedaggregaten hade först i ett senare skede upptagits till tillverkning inom
landet, och driftresultaten trän dessa hade därför framkommit senare. Den
samlade erfarenheten utvisade emellertid, att vedaggregaten med hänsyn till
allmän användbarhet och driftsäkerhet vore fullt jämvärdiga med kolaggregaten.

Eftersom veden bleve avsevärt mycket billigare än träkolet som bilbränsle,
borde bilägaren med hänsyn till det egna intresset föredraga vedaggregat.
Aven tillverkarna av gengasverk borde inse det riktiga i en övergång till vedaggregat.
Ur landets synpunkt skulle en begränsad bildrift med träkol kunna
medföra vissa fördelar, om kolet tillverkades i ugnar, där biprodukterna tillgodogjordes.
Den stora träkolskonsumtion, som nu torde uppkomma på
grund av en alltför vidsträckt användning av gengasverk för träkol, hotade
emellertid att bli för landet mycket besvärande av följande skäl.

Den plötsliga ökningen av träkolsproduktionen kunde endast åstadkommas
därigenom, att större delen producerades i milor eller enkla kolningsugnar
utan tillvaratagande av biprodukterna. Behovet av råmaterial (ved)
bleve vid träkolsdrift 2,5 gånger större än vid veddrift, vilket kunde leda till
en mycket besvärande ökning av avverkningsbehovet. Det vore ovisst, huruvida
det över huvud taget bleve möjligt att sörja för en störningsfri träkolsförsörjning
för bildriften. En igångsättning i stor skala av nya kolugnar för
biproduktutvinning krävde icke obetydliga kapital, och igångsättningen av
en stor träkolstillverkning med åtföljande upplagring av träkol kunde leda
till avsevärda förluster. En stor träkolsförbrukning för gengasdriften komme
med all sannolikhet att leda till höjda träkolspris och öka framställningskostnaderna
inom järnindustrien och eventuellt begränsa dess tillverkningsmöjligheter.

Det syntes därför kunna ifrågasättas, huruvida det icke borde även genom
andra medel än upplysningsverksamhet sörjas för en begränsning av antalet
nya gengasaggregat för träkol. Sålunda syntes det tvivelaktigt, att det kunde
vara riktigt, att staten utan restriktioner lämnade lån för finansieringen av
nya träkolsaggregat.

Man kunde med säkerhet påräkna, att det procentuella antalet vedgasverk
komme alt avsevärt ökas, och att vedgasverken småningom komme att
överväga. Staten borde emellertid medverka till att övergången till vedgas i

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

möjligaste män påskyndades. Gengasbolaget hade arbetat i denna riktning
genom att dess stora inköp av gengasverk uteslutande avsett vedgas samt
genom utarbetande och tillhandahållande till allmänheten av gengaskonstruktioner
för veddrift. Den allmänna upplysningsverksamheten på detta
område kunde emellertid endast till ringa del omhändertagas av bolaget och
handhavandet av gengaslånen folie utanför bolagets arbetsuppgifter.

Man vöre för närvarande hänvisad till gissningar rörande fördelningen av
bränslebehovet på träkol och ved för tiden till den 1 oktober 1941, som tillsvidare
vore av aktuellt intresse. Sannolikt torde man vara i närheten av den
riktiga siffran, örn man antoge att 60 % av bränslet bomme att utgöras av
träkol. I sådana fall skulle man för tiden till den 1 oktober 1941 ha att räkna
med ett bilkolsbehov av 1 800 000 kubikmeter och ett bilvedsbehov av
1 200 000 kubikmeter.

Bolaget ansåge sig böra räkna med en andel i denna bränsleförsörjning,
som minst uppginge till förut antagna belopp, d. v. s. 50 % för bilkolet och
40 å 50 % för bilveden. Bolaget skulle alltså behöva taga hand om 900 000
kubikmeter bilkol och 540 000 kubibmeter bilved, vilket innebure att dess
kolförsörjning skulle ökas med 100 % medan dess vedförsörjning skulle bli
i stort sett den tidigare beräknade.

Bolaget funne det med hänsyn därtill behövligt att dess rörelsekapital för
anskaffning och försäljning av träkol och ved för gengasdrift höjdes till
15 000 000 kronor.

I ärendet har statens trafikkommission den 18 oktober 1940 avgivit utlåtande,
varjämte bränslekommissionen i en den 28 i samma månad till folkhushållningsdepartementet
inkommen skrivelse ånyo utlåtit sig i ämnet.

Trafikkommissionen — som förklarat sig sakna möjlighet att bedöma rätta
storleken av det belopp, som erfordrades såsom rörelsekapital för bolaget —
har tillstyrkt, att erforderligt belopp ställdes till bolagets förfogande för ändamålet
i fråga.

Kommissionen har vidare anfört huvudsakligen följande:

I skrivelse den 20 augusti 1940 till statens bränslekommission hade trafik -kommissionen upptagit spörsmålet örn något borde göras för att erhålla
kännedom örn — förutom i vilken utsträckning tillgång på gengasverk för
trafikväsendet kunde komma att skapas — även för gengasdriften erforderligt
fast bränsle kunde komma att beredas. Vid sammanträde den 19 september
1940 mellan representanter för bränsle- och trafikkommissionerna
hade från bränslekommissionens sida uttalats, att allmänheten i stor utsträckning
föredroge träkol framför ved som gengasbränsle. Tillgång och tillverkningsmöjligheter
beträffande träkolet vöre emellertid begränsade, och
det kunde vara tveksamt örn brist på träkol för gengasdrift kunde befaras.
Någon ransonering av gengasbränsle syntes dock icke erforderlig.

Sedermera hade till trafikkommissionen framförts farhågor, att sådan brist
på träkol skulle uppstå, att driften med kolgasdrivna bilfordon kunde äventyras.
Vid sammanträde den 11 oktober 1940 med vederbörande fraktion av
kommissionens råd i och för överläggning örn den pågående utvecklingen av
bilparkens omformning för gengasdriften samt gengasbränsleläget betonades
angelägenheten av att — främst på upplysningens väg — söka ernå en
avsaktning av produktionen av gengasverk samt av applikationen av dessa
på bilparken. Såsom motiv härför gällde, att bilparken med en sparsam

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

7

transporthushållning sannolikt skulle visa sig tillräcklig för det reducerade
trafikbehovet, enär under sista veckan i december 1940 antalet gengasaggregat
i drift kunde beräknas utgöra över 30 000. Icke minst med hänsyn till
den förutsebara knappa bränsletillgången för denna driftsomslutning, enkannerligen
tillgången på bilkol, syntes en avsaktning av gengasinstallationen
vara påkallad. Man hade ock att taga hänsyn till den kapitalförstöring, som
kunde komma att drabba bilägare, vilka anskaffade gengasaggregat med reducerade
utsikter att få användning för desamma, beroende såväl på att trafiktillgången
kunde ställa sig oviss som på att tillgången på motorbränsle
kunde bliva otillräcklig.

Mot bakgrunden av vad sålunda förekommit syntes det vara en angelägenhet
av vikt, att åtgärder vidtoges i syfte att i möjligaste mån säkerställa tillgången
på gengasbränsle. Även örn en betydande ökning av träkolsproduktionen
komme att ske genom en geografiskt spridd träkolstillverkning, torde
för den bilpark, som komme att drivas med träkol och ved, bränslebehovet
för tiden intill juni 1941, vilken tidsperiod närmast syntes böra tagas i beaktande,
bliva av mycket betydande storlek. Man måste ock räkna med svårigheter
för transport av bränslet. I likhet med gengasbolaget ville kommissionen
därför ifrågasätta, huruvida det icke borde även genom andra medel än
upplysningsverksamhet sörjas för en begränsning av antalet nya gengasaggregat
för träkol. Liksom gengasbolaget funne kommissionen det tvivelaktigt,
att det kunde vara riktigt, att staten utan restriktioner lämnade lån
för finansieringen av nya frakofaaggregat. Ur de synpunkter, kommissionen
hade att företräda, vore det emellertid i varje fall angeläget, att försörjningen
med gengasbränsle bleve ordnad på bästa sätt.

Bränslekommissionen har i sin skrivelse inledningsvis erinrat örn att gengasaktiebolagets
framställning huvudsakligen grundar sig på vissa inom
bränslekommissionen verkställda beräkningar av behovet av gengasbränsle
samt med anledning därav ansett sig böra något närmare redogöra för dessa
beräkningar. Härom har kommissionen anfört:

Till utgångspunkt för beräkningarna hade valts det totala behovet av flytande
motordrivmedel under år 1938, vilket approximativt fördelats på olika
användningsområden. För varje användningsområde hade antagits, att kvantiteten
flytande bränsle ersattes med gengas till vissa procenter, vilka växlade
mellan 25 procent och 75 procent. Med understrykande av att denna beräkning
givetvis måste utgå från subjektiva bedömanden, hade på denna grundval
beräknats, att en kvantitet flytande bränsle av 520 000 kubikmeter per år
skulle kunna ersättas med gengas, vilket under vissa förutsättningar kunde
beräknas motsvara 52 miljoner hektoliter gengasbränsle.

Beräkningarna avsåge därjämte en uppskattning av behovet av träkol intill
den 1 oktober 1941, då kol från den nu påbörjade avverkningssäsongen
kunde väntas framkomma, och av bilved intill den 1 juli 1941, då vedbränsle
från nyssnämnda avverkningar torde vara tillgängligt. Med utgångspunkt
från ett beräknat antal av 11 700 gengasdrivna fordon den 1 oktober 1940,
fördelat på 7 500 lastbilar, 1 100 bussar och 3 100 personbilar, och en beräknad
veckoförbrukning av 20 hektoliter gengasbränsle för lastbilar, 40 hektoliter
för bussar och 6 hektoliter för personbilar, uppskattades bränslebehovet
per vecka till totalt 213 000 hektoliter. Av denna myckenhet torde 74 % eller
157 000 hektoliter utgöras av träkol och 28 % eller 56 000 hektoliter av bilved.
Med hänsyn till att även inom andra användningsområden för flytande

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

motorbränslen viss övergång till gengas ägt ram exempelvis inom lantbruket,
fisket m. m. hade veckoåtgången av gengasbränsle per den 1 oktober 1940
beräknats till i runt tal 240 000 hektoliter, fördelat på 180 000 hektoliter träkol
och 60 000 hektoliter ved. Med ledning av en beräknad tillverkningskapacitet
av gengasaggregat av 1 700 stycken i veckan, vilken fördelade sig å cirka
1 100 lastbilsaggregat, 60 bussaggregat och 550 personbilsaggregat, samt de
förut använda förb raknings ta len för de olika fordonskategorierna beräknades
bränsleförbrukningen öka med 27 000 hektoliter i veckan. För att vara
på den säkra sidan hade stegringen i bränsleförbrukningen uppskattats till
30 000 hektoliter i veckan under tiden intill utgången av innevarande år. Vid
årsskiftet 1940/41 skulle veckoförbrukningen enligt beräkningarna komma
att uppgå till 600 000 hektoliter per vecka för att vid en sedermera skeende
ökning av bränslebehovet med endast 10 000 hektoliter per vecka vid kvartalsskiftet
den 1 oktober 1941 stiga till den förut angivna maximikvantiteten
av 1 miljon hektoliter per vecka. De kvantiteter råved, som gånge åt för att
bereda de mängder kol och ved, som erfordrades för tiden intill den 1 oktober
1941 respektive den 1 juli 1941, hade, med hänsyn till ovissheten örn de
nytillkommande aggregaten vöre avsedda för kol- eller vedgas, beräknats
enligt tre alternativ, nämligen så att den ökning av bränslebehovet som inträdde
efter den 1 oktober 1940 tillgodosåges med a) 30 % kol och 70 % ved,
b) 50 % kol och 50 % ved samt c) 70 % kol och 30 % ved. Beräkningarna
gåve följande resultat:

G e n g asko!

G e n

g a s v e d

Erforderlig

milj. lil

ved

färdig

råved

vedmängd

milj. lin3

mili. lil

milj. 1m3

milj. lm3

. 16. G

3.S

13.0

1.2

5.0

. . 21.4

4.8

10.0

0.9

5.7

. 26.2

5.9

7.0

0.G

6.5

Med ledning av det program för tillverkning under de närmaste månaderna
av gengasaggregat, som av tillverkarna meddelats bränslekommissionen, utginge
beräkningarna slutligen från att tillskottet av nya aggregat komme att
fördela sig huvudsakligen lilia å kol- och vedaggregat. Bränsleförbrukningen
skulle därför närmast komma att motsvara alternativ b, som angåve en
totalkonsumtion av 5,7 miljoner kubikmeter ved i löst mått.

De angivna beräkningarna avsåge, såsom av det föregående framginge,
endast beträffande gengaskol tiden intill den 1 oktober 1941. Om man, i
likhet med gengasaktiebolaget, för båda slagen av gengasbränsle räknade
med bränsleförsörjningen under hela året 1940 1/10 1941 och vidare antoge
att 60 procent av bränslemängden komme att utgöras av kol — ungefär
alternativ b enligt bränslekommissionens kalkyl — så skulle enligt kommissionens
uppskattning erfordras 2,1 miljoner kubikmeter gengaskol och
1,5 miljoner kubikmeter gengasved under ifrågavarande år. Enär kommissionens
uppskattning avsåge maximala kvantiteter, torde de av bolaget
angivna motsvarande kvantiteterna 1,8 och 1,2 miljoner kubikmeter gengaskol
och gengasved respektive böra godtagas som grund för beräkning av
den erforderliga bränsleförsörjningen för gengasdrift under nämnda år.

Gengasaktiebolagets begäran om anvisande av ett rörelsekapital av 9 miljoner
kronor, vilken begäran biträtts av bränslekommissionen, grundade
sig på att bolaget skulle behöva ett rörelsekapital för anskaffning av gengasbränsle
under ett år, som motsvarade omkring 35 procent av bolagets kostnader
för samma bränsle. Den av bolaget nu föreslagna höjningen av rörelsekapitalet
byggde på samma beräkning, ehuru bränslekvantiteterna ökats

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 9

på sätt här angivits. Bränslekommissionen finge på grund härav tillstyrka
framställningen.

I anslutning till detta utlåtande har på min anmodan inom bränslekommissionen
utarbetats en promemoria, däri framlagts några synpunkter på
frågan om möjligheterna att tillgodose bränslebehovet för gengasdriften samt
sättet därför. Härom har i promemorian anförts följande:

Det totala behovet av gengasbränsle kunde enligt kommissionens beräkningar
antagas komma att uppgå till drygt 5 miljoner kubikmeter gengasved
och gengaskol per år, sedan övergång till gengasdrift skett i den omfattning,
som kunde anses erforderlig för att under avspärrning från import
av flytande bränslen tillgodose de viktigare trafikbehoven samt vissa andra
ändamål inom lantbruket och vägväsendet med flera områden, där gengas
med fördel kunde ersätta flytande bränslen. De egentliga trafikbeboven
beräknades taga ungefär 4 miljoner kubikmeter av nämnda kvantitet i anspråk.
Det vore givetvis vanskligt att bedöma på vad sätt den nämnda
kvantiteten av 5 miljoner kubikmeter gengasbränsle bomme att fördela
sig på gengasved och gengaskol. Vissa hållpunkter för en dylik bedömning
förelåge emellertid. Kolbränslets andel i den totala konsumtionen av gengasbränsle
för trafikändamål kunde sålunda den 1 september, den 1 oktober
och den 1 november 1940 beräknas till respektive 79, 74 och 68 procent.
Om man förutsatte, att denna förskjutning mot vedgasdrift bomme att
fortgå samt att den väsentligaste delen av det gengasbränsle, som vore avsett.
för andra ändamål än trafik, bomme att utgöras av ved, torde man
kunna antaga, att den beräknade årsförbrukningen av gengasbränsle skulle
fördela sig ungefär lika på gengasved och gengaskol, eller med 2,5 miljoner
kubikmeter på vartdera bränslet. Däremot svarade något mer än 2 miljoner
kubikmeter kastved och omkring 6 miljoner kubikmeter kolved eller i allt
ungefär 8 miljoner kubikmeter skogsved löst mått.

Möjligheterna att framställa nämnda bränslemängder inom landet berodde
av åtskilliga omständigheter, såsom tillgången till arbetskraft, transportförhållanden
m. m. och även i viss mån av efterfrågan på andra sortiment,
såsom timmer, massaved, kolved och brännved. Då gengasbränslet i största
utsträckning kunde tillverkas av klenare sortiment, som hittills i stor omfattning
icke kunnat tillgodogöras, torde skogsbruket så småningom anpassa
sig för den nya avsättningen till allmänt gagn för skogsvården i
landet. Svårigheter kunde emellertid uppstå under en övergångstid.

Ordnandet av bränsleförsörjningen för gengasdriften under det närmaste
året vore ett utpräglat krisproblem, vars lösning vore beroende av en rad
speciella förhållanden. Vedavverkningarna för innevarande bränslesäsong
hade planlagts utan större hänsynstagande till gengasdriften, som ända till
slutet av sistlidna avverkningssäsong varit mycket svagt utvecklad. Först
sedan verkningarna av den i april månad inträffade avspärrningen mot
väster under sommarens lopp blivit mera kännbara för motortrafiken, började
övergången till gengasdrift ske i snabbare takt. Under senare hälften
av innevarande år beräknades närmare 30 000 nya gengasfordon komma
i drift. Det vore naturligt att tillgodoseendet av ett nytt bränslebehov av
sådan storleksordning skulle möta svårigheter.

I anslutning till tidigare åberopade kalkyler kunde behovet av gengasbränsle
för tiden till den 1 oktober 1941 beräknas till följande kvantiteter
i miljoner hektoliter:

10

Kungl. Majis proposition nr 71.

Gengasved Gengaskol Summa gengaskol

Fjärde kvartalet 1940 ............ 2.0 3.4 5.4 63

Första » 1941 3.6 4.9 8.5 57

Andra » 1941 3.7 5.5 10,2 54

Tredje * 1941 5.7_02_1U»_52

Tiden 1940 Vio 1941 16.0 20.0 36.0 56

Det här redovisade behovet av gengasved behövde endast delvis
täckas med torr ved från förra avverkningssäsongen. Redan omkring den
1 maj torde under något så när gynnsamma torkningsförhållanden den
nya avverkningssäsongens ved kunna användas för gengasdrift. Av den torra
veden torde därför högst 700 000 kubikmeter behöva upparbetas till gengasved.
Denna bränsleanskaffning torde knappast komma att bereda några
större bekymmer.

Så mycket större uppmärksamhet krävde kolgasfordonens försörjning
med gengas kol, med hänsyn icke blott till det mycket större behovet
av torr ved för framställningen utan även till svårigheterna att hastigt få
en omfattande nykobing till stånd. I det följande komme därför träkolsförsörjningen
under det närmaste året att undersökas i den utsträckning,
som nu tillgängliga uppgifter medgåve.

Järnverkens årliga förbrukning av träkol hade under nedanstående år utgjort: -

Medeltal 1901/05 .......

Milj. kbm.
......... 4.4

Medeltal 1931/35 .......

Milj. kbm
......... 1.3

» 1906/10.......

......... 4.1

» 1936 .........

......... 1.7

» 1911/15.......

......... 4.2

» 1937 .........

......... 1.9

* 1916/20 .......

......... 3.9

* 1938 .........

......... 2.1

* 1921/25 .......

......... 2.0

1939 sannolikt.........

......... 1.9

» 1926/30 .......

......... 1.9

Av järnverkens träkolskonsumtion beräknades cirka 80 procent utgöra
milkol och cirka 20 procent ugnskol.

Järnverkens förbrukning av träkol under perioden 1940—1/10 1941 vore
med hänsyn till de osäkra driftsförhållandena mycket svår att beräkna. Det
antoges, att denna förbrukning komme att utgöra 2 miljoner kubikmeter,
jämnt fördelad med 500 000 kubikmeter på varje kvartal. Det totala^ träkolsbehovet
under ifrågavarande tid, uttryckt i miljoner kubikmeter råkol,
skulle då bliva:

Järnverken ^^driftA88 Summa

Fjärde kvartalet 1940 .......... 0.50 0.40 0.90

Första » 1941 .......... 0.50 0.55 1.05

Andra » 1941 .......... 0.50 0.65 1.15

Tredje »> 1941 .......... 0.50075_ 1.25

Året 1940 Vid 1941 2.00 2.35 4.35

Beträffande produktionen av träkol kunde följande framhållas. Skogskolningen
försigginge normalt under sista månaderna av året och på
nyåret, och kolen b leve till allt övervägande del, ef ter uikörning under
januari och februari, tillgängliga under första kvartalet av varje år. En
mindre del bleve åtkomlig redan under december månad. Vilken kvantitet,
som kunde bliva framställd under instundande kolningssäsong, vore givet -

1 Beräknat med 15 procents avstybbning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

11

vis svårt att förutse. Ugnskolningen, som för närvarande påginge,
kunde närmelsevis beräknas med ledning av uppgifter om kolugnsanläggningar,
som tid efter annan införskaffats av bränslekommissionen. Då nya
ugnar undan för undan anlades, kunde icke heller kolugnarnas produktion
för det ifrågavarande undersökningsåret angivas annat än överslagsvis.

Bränslekommissionen hade på grund härav funnit angeläget, att kommissionen
genom ett fortlöpande uppgiftsförfarande holle sig underrättad
örn produktionen av såväl milkol som ugnskol. Kommissionen hade för
avsikt att med stöd av kungörelsen den 4 oktober 1940, nr 862, angående
skyldighet att lämna vissa uppgifter rörande inneliggande lager av vedbränsle
och träkol månadsvis infordra uppgifter från tillverkare av träkol
med hjälp av bränslekontoren, skogsvårdsstyrelseorganisationen och skogsägareföreningarna.
Den första rapporten vore avsedd att infordras per den
1 december 1940.

För att kunna taga ställning till frågan huruvida den på grund av gengasdriftens
snabba utveckling starkt ökade efterfrågan på träkol påfordrade
regleringsåtgärder av något slag hade bränslekommissionen emellertid nödgats
verkställa en förhandsuppskattning av träkolsproduktionen under det
närmaste året. Uppskattningen hade utförts på följande sätt:

Fjärde kvartalet 1940: I september månad 1940 hade företagits
inventering av järnverkens träkolslager. Med ledning därav kunde järnverkens
ingående lager per den 1 oktober 1940 beräknas till cirka 350 000 kubikmeter
träkol. Vissa lager träkol funnes hos producenter och konsumenter
av gengaskol. Ehuru dessa ej torde omfatta några större kvantiteter, borde
de dock ha en viss utjämnande betydelse i den aktuella träkolssituationen.

Träkolsproduktionen i ugnar beräknades med ledning av följande uppgifter,
vilka emellertid i fråga örn tillverkningssiffrorna måste betraktas som
mycket ungefärliga:

1/io

19 4 0

1/n

1940

antal

produktion

antal

produktion

ugnar

kbm/vecka

ugnar

kbm/vecka

Större ugnar (retort-) ......

...... 25

4 500

25

4 500

Mindre ugnar..............

...... 1 325

16 000

1 600

19 000

1 350

20 500

1 625

23 500

Med stöd av dessa uppgifter kunde produktionen av ugnskol under fjärde
kvartalet 1940 antagas uppgå till cirka 25 000 kubikmeter per vecka eller
omkring 300 000 kubikmeter för hela kvartalet.

De för nu innevarande kvartal tillgängliga mängderna träkol skulle i enlighet
härmed uppgå till (350 000 + 300 000 =) 650 000 kubikmeter träkol,
under det att behovet under samma kvartal i det föregående beräknats till
900 000 kubikmeter. Här skulle sålunda föreligga en brist på 250 000 kubikmeter.
I verkligheten torde bristen, örn man beräknade den på detta sätt,
bliva mindre, därför att järnbruken under fjärde kvartalet icke använde så
mycket träkol som under övriga kvartal av året. Möjligen vore bristen helt
och hållet skenbar, ty såsom tidigare nämnts hade såväl förbrukare som
producenter veterligen innehaft vissa lager vid kvartalets ingång, vilka icke
medräknats i denna kalkyl, varjämte en del av de nya milkolen bleve tillgängliga
redan under innevarande år.

Första kvartalet 1941. Under detta kvartal bleve större delen
av milkolen tillgänglig. Skogskolningarna torde komma att lämna minst

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

2,5 miljoner kubikmeter milkol. En del av denna kvantitet komme likväl
föregående kvartalsförbrukning till godo.

Att beräkna träkolsproduktionen i ugnar under ifrågavarande kvartal läte
sig för närvarande knappast göra på grund av den kraftiga utbyggnad av
dylika anläggningar, som nu påginge. Träkolsproduktionen i ugnar kunde
dock antagas bliva ungefär 400 000 kubikmeter.

Den totala tillgången under första kvartalet 1941 skulle enligt detta överslag
uppgå till 2,9 miljoner kubikmeter träkol med avdrag för den träkolskvantitet,
som bleve tillgänglig och förbrukades redan under år 1940 och
som enligt vad som förut sagts kunde beräknas uppgå till högst 250 000
kubikmeter. Häremot svarade en konsumtion, som beräknats till 1,05 miljoner
kubikmeter. Ett överskott av cirka 1,6 miljoner kubikmeter träkol
skulle sålunda erhållas under kvartalet. Under normala förhållanden lade
järnverken under detta kvartal upp sina lager av träkol för det närmaste
årets behov.

Andra kvartalet 1941. Något tillskott av milkol beräknades icke
för detta kvartal, ehuru det vore sannolikt att en del vårkolningar kunde
komma till stånd. Kvantiteten ugnskol kunde i fortsättningen endast uppskattas
mycket grovt, så mycket mer som ugnskapaciteten i högre grad bleve
beroende av de statliga åtgärder, som under vinterns lopp kunde vidtagas
för befordrande av en ändamålsenlig kolugnsdrift. Tillverkningen torde
sannolikt uppgå till minst 450 000 kubikmeter.

Förbrukningen under andra kvartalet 1941 hade i det föregående beräknats
till 1,15 miljoner kubikmeter träkol, varför vid utgången av nämnda
kvartal alltjämt skulle föreligga ett överskott av cirka (1,60 + 0,45 — 1,15 =)
0,90 miljoner kubikmeter.

Tredje kvartalet 1941. Förutsatt att ugnskolningen under kvartalet
komme att uppgå till 600 000 kubikmeter, skulle en kvantitet av
(0,90 "-f- 0,60 =) 1,50 miljoner kubikmeter träkol stå till förfogande under
tredje kvartalet 1941. Förbrukningen hade beräknats till 1,25 miljoner kubikmeter.
Vid kvartalets slut beräknades sålunda ett utgående lager av
cirka 0,25 miljoner kubikmeter träkol förefinnas.

För täckande av träkolsbehovet för det fjärde kvartalet 1941,
vilket beräknades till cirka 1,25 miljoner kubikmeter, kunde i anslutning till
förestående uppskattningar antagas stå till förfogande dels en ingående behållning
av 0,25 miljoner kubikmeter, dels en antagen produktion vid kolugnarna
av cirka 0,6 miljoner kubikmeter, dels de milko], som kunde köras
fram redan under ifrågavarande kvartal. Enligt denna i och för sig mycket
osäkra uppskattning skulle alltså under fjärde kvartalet 1941 komma att
uppstå en brist i träkolsförsöx-jningen.

För bedömning av träkolsförsörjningen på lång sikt kunde följande sammanställning
tjäna till ledning:

Årsbehov: järnverken
gengaskol

(2-5 -)

\0.S5

2.0 miljoner libra

3.0 * »

Summa 5.0 miljoner kbm

Produktion enligt i det föregående gjorda antaganden: normal

milkolning .......... 1.5 — 2.0 » »

ugnskolning ................ 2.5 » »

Summa 4 — 4.5 miljoner kbm

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Det överslag över landets träkolsförsörjning under nästkommande år, som
ojorts i det föregående, utvisade att en viss knapphet på kolbränsle gjorde
sig gällande under nu innevarande kvartal, samt att försörjningen sedermera
vore tryggad till sommaren, varefter en brist i försörjningen ånyo
kunde komma att inträda, vilken — därest gengasdriftens årliga tråkolsbehov
komme att uppgå till 3 miljoner kubikmeter rakol (50 /o träkol av
bränslebehovet) — komme att konstant utgöra 0,5—1,0 miljoner kubikmeter
träkol per år. På grund av omöjligheten att åstadkomma en jamil behovstäckning
komme försörjningen givetvis att i praktiken ställa sig något sämre
än vad de här anförda, teoretiska kalkylerna visade. .

Dessa utsikter för bränsleförsörjningen torde i och för sig icke kunna
föranleda statligt ingrepp för begränsning av 1111 v er k n i n gen
av kolgasaggregat. En dylik åtgärd skulle sakna betydelse for trakolsförsörjningen
i den nuvarande ansträngda träkolssituationen. Den skulle
knappast kunna inverka på bränsleförbrukningen förrän under de första
månaderna av nästa år, då någon träkolsbrist icke komme att föiefinnas.
Det underskott i träkolsförsörjningen, som sedermera upps tode. till följd
av träkolsdrift av gengasverk, kunde mycket väl bliva täckt på ett ändamålsenligt
sätt genom ''anläggning av ugnar, där biprodukterna vid kolningen
tillvaratoges. Under sådana omständigheter kunde en reglering av tillverkningen
av gengasverk till förmån för vedgasaggregat för närvarande
icke motiveras med svårigheterna att anskaffa kolbränsle.

Inom bränslekommissionen hade även övervägts huruvida en ransonering
av gengaskol borde genomföras för att under den nu radande
knappheten på sådant bränsle säkerställa de viktigaste behoven.
Denna tanke hade avvisats. Genomförandet av en dylik ransonering av ett
bränsle, vilket framställdes snart sagt överallt i de svenska skogarna, skulle
möta nästan oöverstigliga hinder, och åtgärden kunde icke anses stå i proportion
till syftet att under en kort övergångsperiod ändamålsenligt fördela
bränslet inom en fordonspark, som till allt övervägande del° tjänade den
rena nyttotrafiken. Därest allvarliga svårigheter skulle uppstå för träkolsanskaffningen
till de nödvändigaste trafikbehoven en situation, som hittills
icke varit för handen — torde en reglering av själva trafiken
i en eller annan form böra komma till stånd. Det läge därvid nära
till hands att tänka sig en tillfällig inskränkning av viss långfärdstrafik
med gengasfordon.

På vad sätt den träkolsbrist skulle mötas, vilken emotsages for sommaren
1941, kunde för närvarande icke till fullo överblickas. Ansträngningar
gjordes emellertid för att få till stånd en ökad framställni n g a v
träkol i ugnar, där även biprodukterna kunde tillvaratagas. Bränslekommissionen
utarbetade för närvarande i samråd med Svenska gengasaktiebolaget
ritningar till mindre ugnar, som uppfyllde detta villkor, och
undersökte även möjligheterna att komplettera de nu befintliga småugnarna
i sådant avseende. Domänverket, Kooperativa förbundet m. fl. företag planläde
stora kolugnsanläggningar i Norrland. Gengasaktiebolaget hade beslutat
uppföra kolugnsanläggningar med en årlig produktion av^ cirka
200 000 kubikmeter träkol. Det torde även vara möjligt att få till stånd en
rätt avsevärd skogskolning under varén, därest detta skulle visa
sig av behovet påkallat. Bränslekommissionen hyste för sin del ingen tvekan
om att lämpliga utvägar skulle finnas för att anskaffa den kvantitet av
0,5—1,0 miljoner kubikmeter träkol, varmed produktionen, sådan den i det

14

Kungl. Majlis proposition nr 71.

Departementschefen.

föregående beräknats, unders tege det uppskattade totala årsbehovet av järnbrukskol
och gengaskol.

I det föregående hade nämnts, att produktionen av gengasved kunde beräknas
taga högst 700 000 lin3 av den upphuggna torra veden i anspråk. För
framställning av gengaskol bleve större mängder ved erforderliga. För
framställning av det gengaskol, som förbrukades under tiden den 1 oktober
1940 till den 1 maj 1941, åtginge cirka 2,5 miljoner 1m3 ved. Det skulle innebära
en allvarlig åderlåtning av våra för hushålls- och industriförbrukning
avsedda vedlager, därest hela denna kvantitet toges i anspråk från nämnda
vedtillgångar. Kommissionen vore genom ett stort antal rapporter underrättad
om att sådan kolning av torr kastved i betydande omfattning bedreves
på många håll i landet och hade övervägt huruvida icke förbud
mot kolning av torr brännved (kastved) borde utfärdas för
områden, där försörjningen med erforderlig hushållsved vore svag. Det vöre
ur denna synpunkt synnerligen önskvärt dels att kolningen förlädes till
trakter med mindre efterfrågan på brännved, framför allt Norrland, dels
att även nyhuggen, rå ved toges i anspråk vid kolningen. Bränslekommissionen
komme att söka genom upplysning i lämpliga former leda in den
kolning, som avsåge framställning av gengaskol, på dessa vägar. Det vore
emellertid möjligt att direkta skyddsåtgärder måste vidtagas för att tillgodose
det nödvändigaste behovet av brännved, antingen — på sätt nu antytts
— genom användningsreglering beträffande torr brännved eller ock
genom omhändertagande av erforderliga kvantiteter av
sådan ved medelst beslag eller inköp. Kommissionen kunde emellertid
icke taga ställning till denna fråga, förrän de uppgifter om försörjningsläget
beträffande ved, som nu infordrats från samtliga kristidsnämnder, förelåge.

Sammanfattningsvis framhölles, att gengasdriften ställde särskilda krav
på hushållningen med landets skogstillgångar ävensom på transportapparaten
och därjämte krävde betydande uppoffringar i arbete och kapital för
gengasverkens framställning. När övergången till gengasdrift genomförts
för de viktigare behoven, kunde det därför ifrågasättas huruvida den fortsatta
utvecklingen kunde behöva regleras genom statliga ingripanden.
Bränslekommissionen ansåge det emellertid ännu vara för tidigt att ur dessa
allmänna synpunkter överväga en sådan reglering av gengasdriften.

Då kolgasdriften, även om vissa biprodukter tillvaratoges vid kolning,
kunde komma att visa sig ur virkeshushållningssynpunkt underlägsen vedgasdriften,
kunde statliga åtgärder även ifrågasättas i syfte att begränsa användningen
av kolgasaggregat. Bränslekommissionen hade för sin del sökt
påskynda utvecklingen av vedgasdriften, som tidigare alltför mycket stått
tillbaka för kolgasdriften, genom att meddela upplysningar om vissa fördelar,
som vedbränslet erbjöde i förhållande till kolbränslet. Innan starkare
ingripanden företoges, torde man böra avvakta resultatet av de försök
och praktiska prov, som för närvarande påginge i syfte att skapa klarhet
om de olika gengasverkens företräden gentemot varandra inom skilda användningsområden
och under växlande förhållanden.

Av vad förut anförts framgår, att intresset för användande av gengasaggregat
för drift av motorfordon kraftigt stegrats allteftersom tilldelningen
av flytande bränsle minskats. Som följd av den ökade efterfrågan
av gasgeneratorer har tillverkningen därav alltmer utvidgats. Med den tillverkningstakt
som för närvarande hålles beräknar bränslekommissionen,

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

enligt vad jag inhämtat, antalet gengasdrivna fordon (traktorer icke inräknade)
vid årsskiftet 1940/41 till omkring 33 000 stycken. Hinder för att aggregatframställningen
skall fortsätta i samma takt på grund av knapphet på
råvara eller av andra liknande orsaker anses ej heller föreligga.

Tillverkningen har hittills huvudsakligen varit inriktad på generatorer
för träkolsdrift. Vedgasgeneratorer lia först under senare tid, främst genom
Svenska gengasaktiebolagets åtgöranden, blivit föremål för framställning
i större omfattning inom landet. Erfarenhet under tillräckligt lång tid
föreligger icke för en slutlig jämförelse mellan de olika generatorsystemens
företräden i tekniskt hänseende. Ur bränslesynpunkt är emellertid att beakta,
att den bränslekvantitet, räknat i råved, som behövs för drift av visst vedgasaggregat
i förhållande till behovet för motsvarande träkolsaggregat, är
avsevärt mycket mindre. Med nuvarande priser ställer sig veden såsom bilbränsle
betydligt billigare än träkolet.

Den hastiga utvecklingen i fråga örn användningen av gengasdrivna fordon
har aktualiserat frågan örn landets försörjning med gengasbränsle.
Storleken av de bränslekvantiteter, som erfordras för att gengasdriften skall
kunna uppehållas, låter sig icke exakt beräkna utan måste uppskattas med
hänsyn till vissa förutsättningar. Huruvida beräkningarna komma att stå sig
blir alltså beroende på i vad mån dessa förutsättningar komma att vara för
handen. Såsom den föregående redogörelsen utvisar, ha inom bränslekommissionen
verkställts vissa alternativa beräkningar rörande erforderliga
bränslekvantiteter. Dessa beräkningar avse både de bränslemängder, som
bliva erforderliga, sedan gengasdriften nått sitt maximum, och de kvantiteter,
vilka bliva behövliga för att tillgodose bränslebehovet under det närmaste
året. I båda fallen ha vid beräkningarnas uppgörande hänsyn tagits
till vissa antagna proportioner mellan kolgas- och vedgasaggregat. Beräkningarna
visa, att i samtliga antagna fall mycket avsevärda bränslekvantiteter
behövas för tryggande av gengasdriften. Särskilt betydande myckenheter
erfordras, därest gengaskolen bli förhärskande som bränsle.

Redan för allmänna bränsleändamål erfordras som bekant för närvarande
en starkt utökad vedavverkning. Skall vid sidan härav det maximala årsbehovet
av gengasbränsle enligt nyss nämnda beräkningar tillgodoses, stiger
den behövliga vedavverkningen till en omfattning, som kommer att kräva
betydande ansträngningar från skogsägarnas sida samt ställa stora anspråk
på tillgången å arbetskraft och hårt belasta transportapparaten. Om avverkningen
av de behövliga myckenheterna råved för gengasbränsle planlägges
i tid, bör emellertid själva vedanskaffningen väl kunna genomföras, helst
som gengasveden till stor del utgöres av sekunda ved samt röjningsved. Ur
vedanskaffningssynpunkt lär man därför icke behöva hysa betänkligheter
mot ett program för framställning av gengasbränsle av den storleksordning
som nu antytts.

Däremot är det svårare att få till stånd en träkolsproduktion tillräcklig för

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

att täcka behovet av bilkol vid sidan av det stora behov av träkol som redan
under normala förhållanden föreligger för järnhanteringen. Särskilt gäller
detta, örn de träkoJsdrivna bilarnas andel i trafiken blir mycket stor. Vid
bedömande av möjligheterna att få till stånd en så omfattande träkolsproduktion
har man anledning att erinra sig, att under perioden 1915—1919
enbart järnbrukens förbrukning av träkol vissa tider till och med översteg
det nu beräknade sammanlagda behovet av träkol för järnindustri och gengasdrift.
Även om milkolningen på grund av minskad efterfrågan å träkol
från järnhanteringens sida de senare decennierna nedgått, lära med hänsyn
till de betydande framsteg ugnskolningen gjort större kvantiteter träkol numera
kunna framställas än tillförene. Med hänsyn till de säsongmässiga
växlingarna hos produktionen synes en jämn behovstäckning emellertid icke
vara säkerställd. På sätt bränslekommissionen framhållit torde genom en
än mera ökad framställning av träkol i ugnar, särskilt under sommaren och
hösten, samt skogskolning även under våren de befarade olägenheterna i
fråga örn försörjningen med gengaskol kunna avsevärt motverkas. På det
hela taget skulle det därför bliva möjligt att tillgodose det ökade behovet av
träkol. På lång sikt torde således försörjningen med träkol för gengasändamål
icke behöva ingiva bekymmer.

För innevarande bränsleår synes det emellertid förenat med vissa svårigheter
att fylla behovet av ved för framställning av gengasbränsle utan eftersättande
av övriga behov av ved för bränsleändamål. Det gengasbränsle,
som erfordras för driften under tiden till dess bränsle kan erhållas från ved
som framställes under innevarande avverkningsperiod, måste till större delen
tagas från den vedmängd, som nu finnes upphuggen och som i sin helhet
varit avsedd att användas för allmänna bränsleändamål. Detta medför i sin
tur att en avvägning måste ske mellan de behov, som skola tillfredsställas
ur den förefintliga vedmängden. Med hänsyn till vikten av att det nödvändiga
transportarbetet kan utföras måste man söka tillhandahålla de för gengasdriftens
upprätthållande oundgängligen erforderliga bränslekvantiteterna.
Det är möjligt, att detta icke kan ske med mindre de vedlager, som för närvarande
finnas tillgängliga för hushållsförbrukning, industriändamål och
andra trafikmedel, utökas genom att vissa delar av massaindustriens råvarulager
tagas i anspråk. I samband härmed kan det även befinnas lämpligt
att närmare reglera användningen av vedlagren för olika ändamål. Det
torde ankomma på bränslekommissionen att förbereda och i mån av befogenhet
genomföra härför erforderliga åtgärder.

Även om åtgärder i här antytt syfte komma till stånd, kan den knapphet
på träkol som för dagen gör sig gällande väntas bestå under någon tid, intill
dess den nyss påbörjade säsongens milkol komma i marknaden och i
viss omfattning kunna disponeras såsom bilkol. I ett sådant läge kunna
åtgärder för reglering av bilkolsförbrukningen givetvis ifrågasättas. Såsom
bränslekommissionen framhållit kan därvid en begränsning av marknads -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 11.

17

förandet av gengasaggregat knappast medföra önskad verkan under den
ganska kortvariga övergångsperiod, varom här är fråga. Ej heller torde det
angivna syftet kunna nås genom begränsning av den statliga långivning för
anskaffning av gengasverk, som för närvarande äger runi. Däremot kan
man naturligtvis åstadkomma en förbättrad behovstäckning för de viktigaste
trafikändamålen genom direkt trafikreglerande åtgärder. De svårigheter
av tillfällig natur, varmed bilkolsförsörjningen för närvarande har att
kämpa, synas dock icke vara tillräckliga att nu motivera en statlig reglering
av trafiken med gengasfordon.

Den viktigaste uppgiften för det allmänna inom detta område synes för
närvarande vara att verka för att antalet kolugnsanläggningar i landet ökas
i syfte att åvägabringa en stegrad produktion av träkol under kommande år.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår äro åtgärder härför under förberedande
inom bränslekommissionen. Vid sidan därav framstår som en
angelägen uppgift för staten att medverka till att framskaffa och distribuera
det bränsle, som behövs för att gengasdriften skall kunna hållas i gångunder
det närmaste året eller till den 1 oktober 1941. På sätt kommissionen
förordat, torde de av gengasbolaget angivna myckenheterna av 1 800 000
kubikmeter bilkol och 1 200 000 kubikmeter bilved böra tagas som utgångspunkt
för beräkning av det erforderliga bränslebehovet för gengasdrilten
under förut angivna tidsperiod.

Statens medverkan för anskaffning av denna hränslekvantitet bör äga
runi genom Svenska gengasaktiebolaget, vilket tillskapats bland annat just
för omhänderhavande av denna statliga uppgift. Såsom av bolagets förut
berörda skrivelser framgår är bolaget också berett att i stor omfattning och
på olika sätt ingripa för tryggande av gengasdriftens hränslebehov. Bolaget
avser och är sedan någon tid sysselsatt med att för sin del anskaffa omkring
hälften av det erforderliga bilkolet och 40 ä 50 % av bilveden, vilken
anskaffning enligt de förut omnämnda beräkningarna skulle utgöra cirka
900 000 kubikmeter bilkol och omkring 540 000 kubikmeter bilved. För anskaffning
av dessa avsevärda kvantiteter pågå genom bolagets försorg i samarbete
med olika skogsägareföreningar och andra skogsproducenter inköp
av såväl bilkol som bilved till priser, som godkänts av bränslekommissionen.
Då de mängder bilkol, som härigenom kunnat uppbringas, icke visat sig tillräckliga,
har bolaget vidtagit även andra åtgärder för att öka tillgången på
bilkol. I sådant hänseende har bolaget avtalat med ett större industriföretag
örn återupptagande av driften vid en nedlagd kolugnsanläggning, varigenom
marknaden kommer att tillföras en kolkvantitet på omkring 110 000
kubikmeter per år. Vidare har bolaget beslutat att vid sidan härav i egen
regi ombesörja kolning i avsevärd utsträckning.

Distributionen av genom gengasbolaget anskaffat bränsle skall enligt vad
jag inhämtat handhavas av ett antal inom oljebranschen verksamma företag,
däribland de fern största oljebolagen. Gengasbolaget tillhandahåller före Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1010. 1 sami. Nr 11. 2

18

Kungl. Majis proposition nr 71.

tagen i fast räkning erforderliga kvantiteter bränsle, vilka distribueras genom
företagens försorg till förbrukare direkt eller till företagens ombud i
orterna. Distribution av bilbränsle äger dessutom rum genom förutvarande
andelsägare i Bilkol, förening u. p. a., vars verksamhet övertagits av bolaget.
Genom dessa anordningar lära fasta bilbränslen komma att tillhandahållas
vid omkring 750 distributionsställen å sammanlagt något över 400 orter.

De av bolaget sålunda vidtagna åtgärderna för ökning av tillgången på bilbränsle
synas ägnade att föra till målet. Bolagets samarbete med skogsägareföreningar
och enskilda skogsproducenter torde komma att innebära
en viss garanti för det enskilda skogsintressets aktiva deltagande i bränsleanskaffningen,
vilket ur allmän synpunkt måste anses vara av synnerligt
värde. Bolagets utnyttjande av en redan befintlig apparat för distribution
av bilbränsle synes innebära en praktisk lösning av ett svårlöst problem.
Härigenom vinnes ej blott en avsevärd kostnadsbesparing, motsvarande de
belopp som eljest erfordrats för uppbyggande av en distributionsapparat,
utan därjämte torde man kunna förutse, att personer, vilka hittills haft sin
utkomst inom hithörande branscher men som på grund av nu rådande förhållanden
råkat i svårigheter, åter kunna vinna sysselsättning.

För finansieringen av en rörelse av de mått, som förut angivits, kräves
betydande kapitalmedel. Bolaget har redan tidigare, på sätt framgår av deri
inledningsvis lämnade redogörelsen, erhållit sammanlagt 6 000 000 kronor
såsom förlagskapital för rörelsen. Dessa medel ha använts eller komma att
användas för anskaffning av gengasaggregat för jordbrukstraktorer och lastautomobiler
och torde således icke kunna disponeras för inköp av gengasbränsle.
Härför bliva alltså ytterligare medel erforderliga.

I sin skrivelse den 15 augusti 1940 har bolaget på grund av vissa inom
bolaget verkställda kalkyler, vilka utgå från ett behov av rörelsemedel, motsvarande
35 procent av bolagets kostnader för anskaffning av gengasbränsle
under ett år, beräknat kapitalbehovet för berörda ändamål till 9 000 000 kronor.
Med ledning av enahanda beräkningsgrund uppskattar bolaget behovet
av rörelsemedel i sin senaste skrivelse den 18 oktober 1940 till 15 000 000
kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra. Jag förordar alltså, att
ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.
I likhet med vad förut skett torde anvisningen böra ske såsom kapitalinvestering
i fonden för förlag till statsverket.

Såsom bolaget påpekat torde det vid en framtida avveckling av bolagets
verksamhet icke vara uteslutet, att betydande förluster komma att uppstå å
anskaffat bilbränsle, som icke vinner avsättning. Vilka åtgärder som kunna
vidtagas för att möta de av bolaget påpekade förlustriskerna synes icke vara
möjligt att nu bedöma. Jag förutsätter emellertid, att bolaget ägnar all erforderlig
uppmärksamhet åt detta spörsmål.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 71.

19

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapitcil för Svenska gengasaktiebolaget å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom
kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisa
ett reservationsanslag av..........kronor 15 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.