Kungl. Majds proposition nr 67.
1
Nr 67.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anvisande
av vissa anslag till det civila luftskyddet;
given Stockholms slott den 16 november 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 16 november 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist, Bagge, Bosander.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, jordbruksoch
folkhushållningsdepartementen anmäler chefen för socialdepartementet,
statsrådet Möller, frågorna örn anvisande av vissa anslag för det civila luftskyddets
behov och anför därvid följande.
I skrivelse den 15 november 1940 har luftslcyddsinspeJctionen anfört bland
annat.
I sina den 28 september 1940 avgivna anslagsberäkningar för budgetåret
1941/42 hade luftskyddsinspektionen upptagit vissa belopp avseende kostnaderna
för ytterligare anskaffning av alarmeringsanordningar, gasskyddsmateriel
m. m. Ur beredskapssynpunkt vore det självfallet önskvärt, att all
för luftskyddet erforderlig mobiliseringsmateriel snarast möjligt kunde an
Bihang
till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 67.
2283 40
2
Kungl. Majus proposition nr 67.
skaffas. Inspektionen kade därför undersökt vilka belopp, som lämpligen
kunde erfordras för ifrågavarande materielanskaffning m. m. redan under
innevarande budgetår.
Inspektionen hemställer med anledning härav, att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1940/41 måtte anvisas under rubriken civilt luftskydd:
alarmeringsanordningar 318,244 kronor, under rubriken civilt luftskydd: gasskyddsutrustning
1,775,000 kronor samt under rubriken civilt luftskydd:
bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum 2,000,000 kronor.
Då enligt vad jag inhämtat åtskilliga av de fabriker, vilka tillverka tidigare
beställd materiel för vårt luftskydd, inom den närmaste tiden fullgjort sina
leveranser, förefaller det lämpligt ur såväl beredskaps- som sysselsättningssynpunkt,
att redan under innevarande budgetår medel anvisas för sådan
utrustning, som bör anskaffas. Jag upptager därför redan nu till behandling
luftskyddsinspektionens äskanden i vad de röra alarmeringsanordningar och
gasskyddsutrustning. Vad däremot beträffar anslaget till bidrag till kommuner
för anordnande av vissa skyddsrum torde för närvarande icke behöva
anvisas ytterligare medel.
1. Alarmeringsanordningar.
I berörda skrivelse den 28 september 1940 har luftslcyddsinspeldionen under
rubriken civilt luftskydd: alarmeringsanordningar anfört i huvudsak följande.
För alarmeringens ordnande hade i riksstaten för budgetåren 1937/38,
1938/39 och 1939/40 anvisats reservationsanslag å respektive 450,000, 300,000
och 450,000 kronor alltså till ett sammanlagt belopp av .. kronor 1,200,000
därav 1,000,000 kronor avsetts för anskaffande av sirener
och 200,000 kronor för anskaffande av alarmeringscentraler.
Vidare har å tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 anvisats
ett reservationsanslag av.................................. » 777,000
samt å tilläggsstat II för samma budgetår ytterligare ett
reservationsanslag av .......................................... » 1,350,000
Summa kronor 3,327,000
Anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 hade beräknats på följande sätt.
I skrivelse den 27 april 1940 anförde inspektionen, att »Kungl, telégrafstyrelsen
har i samråd med luftskyddsinspektionen utfört försök att på
telefon genom samtidig uppringning av ett flertal abonnenter komplettera den
alarmering, vilken erhålles genom yttre anordningar. Försöken ha visat,
att en alarmering enligt dessa principer är praktiskt genomförbar på orter,
där automatis ering av telefonnätet är genomförd. I första hand avses då
Stockholm med förorter, Göteborg samt Malmö med Limhamn». Inspektionen
hade tillika hemställt, att Kungl. Maj:t ville till telegrafstyrelsen
anvisa ett belopp av 200,000 kronor för anordnande av ifrågavarande telefonalarmering
för allmänheten.
Genom brev den 3 maj 1940 hade Kungl. Maj:t anbefallt inspektionen
»att för bestridande av nämnda kostnad från det å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget till civilt luftskydd:
alarmeringsanordningar till telegrafstyrelsen utbetala högst omförmälda
belopp» av 200,000 kronor. Vid sistnämnda tidpunkt hade emellertid
inspektionen redan genom förhandsbeställningar disponerat praktiskt taget
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
3
samtliga till alarmeringsanordningar anvisade medel. Av denna anledning
nödgades inspektionen därför hemställa örn ett belopp av 200,000 kronor för
bestridande av de kostnader, som ursprungligen avsetts skola bestridas av
de å tilläggsstat II anvisade medlen.
I skrivelse den 2 mars 1940 hade inspektionen ansett det nödvändigt,
att en viss utbyggnad av vid denna tidpunkt installerade alarmeringsanläggningar
komme till stånd. Antalet för detta ändamål behövliga larmaggregat
hade av inspektionen beräknats till omkring 200 samt kostnaderna
för desamma till 320,000 kronor. Vidare hade antalet erforderliga
aggregat för återstående luftskyddsorter beräknats till omkring 500 och kostnaderna
för dessa aggregat till 800,000 kronor. På grund av att prisstegring
inträffade innan aggregaten kunde beställas, hade inspektionen icke kunnat
beställa aggregat till önskvärt antal. De beställda larmaggregaten hade
därför av inspektionen tänkts disponeras sålunda, att samtliga luftskyddsorter
i första hand försåges med alarmeringsanordningar, innan komplettering
av tidigare installerade anläggningar företoges. Av denna anledning
erfordrades ytterligare medel för anskaffning av önskvärt antal aggregat för
komplettering. Inspektionen hade beräknat behovet till 50 aggregat och
kostnaderna för desamma till 115,000 kronor.
Under transport av två sirene!’ från Stockholm till Västerås havererade
fartyget s/s »Hagvald» vid avgången från Stockholm. På grund därav hade
inspektionen måst bekosta 1,165 kronor för reparation av sirenerna samt
därutöver i haveribidrag erlägga 2,079 kronor 11 öre. I anledning av haveriet
hade sjöåklagaren yrkat ansvar å fartygets befälhavare. Kronans talan
beträffande sistnämnda kostnader fördes av ett av Överståthållarämbetet utsett
ombud. Intill dess målet slutligt avgjorts, kunde icke avgöras huruvida
kronan kunde utbekomma ersättning för av haveriet orsakade kostnader.
Inspektionen beräknade således kostnaderna för här ifrågavarande alarmeringsanordningar
till följande belopp:
För inköp av de alarmeringsanordningar, som ursprungligen
avsetts skola bestridas av för telefonalarmering anvisade
medel .......................................................... kronor 200,000
För anskaffande av ytterligare larmaggregat.................. » 115,000
» reparation av två sirene! jämte haveribidragskostnader » 3,244
Summa kronor 318,244.
Jag anser mig kunna godtaga luftskyddsinspektionens medelsberäkningar. DepartementsI
likhet med inspektionen anser jag, att ifrågavarande medel böra anvisas chefen.
redan under innevarande budgetår.
Jag får därför hemställa, att ett reservationsanslag av 320,000 kronor anvisas
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken
civilt luftskydd: alarmeringsanordningar.
2. (^skyddsutrustning.
Luftsfa/ddsinspeMionen har i sin skrivelse den 28 september 1940 under
rubriken gasskyddsutrustning anfört i huvudsak följande.
Till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning hade av riksdagen tidigare anvisats
reservationsanslag
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
å riksstaten för budgetåret 1937/38.......................... kronor 1,000,000
» , » » 1938/39 .......................... » 1,500,000
» tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ........ » 3,500,000
» riksstaten för budgetåret 1939/40.......................... » 4,000,000
» tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40...... » 6,800,000
» >>b II » » » » 1939/40...... » 9,320,000
» » II » » » » 1939/40...... » 7,800,000
» riksstaten för budgetåret 1940/41.......................... » 2,000,000
Summa kronor 35,920,000
Den utrustning, för vilken anslagen avsetts, utgjordes av dels gasmasker,
gasskyddskläder och annan personlig utrustning för den aktiva luftskyddspersonalen,
dels folkgasmasker för den i det civila luftskyddet icke aktivt
deltagande civilbefolkningen, dels ock viss sjukvårdsmateriel m. m.
I skrivelse den 2 mars 1940 hade inspektionen anfört bland annat,
att enligt från länsstyrelserna införskaffade uppgifter antalet personer tillhörande
den aktiva luftskyddspersonalen skulle utgöra 653,072. Då anledning
funnes att antaga, att denna siffra vore för hög, hade inspektionen vid
beräkningen av erforderliga anslagsmedel för gasskyddsutrustning avsedd
att uppläggas i mobiliseringsförråd för den aktiva luftskyddspersonalens
räkning, reducerat densamma till 500,000. Till förhindrande av att gasskyd.dsmateriel
anskaffades i större omfattning än som vore alldeles nödvändigt,
hade inspektionen dessutom ansett sig böra nedsätta anskaffningskostnaderna
med 20 procent. Utrustningen hade därför beräknats för en aktiv luftskyddspersonal
på 400,000 personer. _
I anledning av senare erfarenheter hade emellertid under senaste kalvaret
en förstärkning och utökning av personalantalet inom luftskyddets olika
organ måst vidtagas över hela landet. Inspektionen hade fördenskull från
luftskyddscheferna infordrat nya uppgifter örn föreliggande behov av gasskyddsmateriel
för utrustning vid krigstillfälle av den aktiva luftskyddspersonalen.
Enligt inkomna uppgifter utgjorde den aktiva luftskyddspersonalen
inom det allmänna luftskyddet .............................. 107,198 personer
» industriluftskyddet...................................... 127,987 »
» det enskilda luftskyddet................................ 509,652 »
eller sammanlagt 744,837 personer.
Det av luftskyddscheferna uppgivna antalet aktiv personal inom det enskilda
luftskyddet, 509,652 personer, torde emellertid icke utan vidare kunna
läggas till grund för en beräkning av behovet av utrustning. _ Dels torde
personalorganisationen inom ett flertal orter vara för stort tilltagen och
dels torde en del av hemskyddspersonalen redan hava tillgodosetts med
utrustning på grund av tjänst inom det allmänna luftskyddet eller industriluftskyddet.
Till dess en av inspektionen å varje luftskyddsort företagen
granskning av personalbehovet hunnit ske, syntes det inspektionen, att vid
beräkningen av erforderlig gasskyddsmateriel, antalet aktiv personal inom
det enskilda luftskyddet borde reduceras så att sammanlagda antalet aktiv
luftskyddspersonal komme att uppgå till 600,000 personer.
Vid början av luftskyddets organiserande hade ansetts, att gasmask, typ
A (pris 20 kronor) erfordrades för all aktiv luftskyddspersonal. Verkställda
undersökningar hade emellertid givit vid handen, att såväl B-gasmasker (pris
18 kronor) som i viss utsträckning C-gasmasker (pris 6 kronor) kunde användas
som arbetsgasmasker. Vid beräkningen av antalet gasmasker, som
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
ytterligare erfordrades, hade inspektionen därför utgått ifrån, att den aktiva
personalen inom det allmänna luftskyddet och industriluftskyddet borde utrustas
med gasmask, typ A, personalen inom det enskilda luftskyddets (hemskyddets)
brandtjänst med gasmask, typ B, samt övrig personal inom det
enskilda luftskyddet med gasmask, typ C.
Anskaffningskostnaderna för den mobiliseringsmateriel utom gasmasker
för sjukvårdsinrättningar och sjukvårdsmateriel, som ytterligare erfordras
för utrustning av en till 600,000 personer uppgående aktiv luftskyddspersonal
uppgå enligt inspektionen till 3,123,639 kronor. I en bilaga till skrivelsen
har inspektionen angivit, hur detta belopp fördelar sig på olika gasskyddsmateriel.
Av bilagan framgår bland annat, att gasmaskbehovet uppskattas
till 4,087 A-gasmasker, 28,711 B-gasmasker och 88,043 C-gasmasker till en
sammanlagd kostnad av 1,126,796. Vidare uppskattas behovet av stålhjälmar
till 120,000 med en sammanlagd anskaffningssumma av 960,000 kronor. Den
tredje stora anslagsposten avser gasskyddsdräkter, av vilka behövas 6,558
till en kostnad av 327,900 kronor. Slutligen upptager bilagan diverse gasskyddsmateriel
för tillhopa 708,943 kronor.
Efter att ha hemställt örn ett belopp av 500,000 kronor för materiel för
den aktiva luftskyddspersonalens utbildning och övning anför inspektionen.
Sedan vårdplatsantalet vid rikets beredskapssjukhus fastställts, hade utredning
rörande behovet av gasmasker vid ifrågavarande sjukhus verkställts.
Inspektionen ifrågasatte, huruvida icke anskaffningskostnaderna för dessa
gasmasker borde bestridas från det anslag, som ställts till medicinalstyrelsens
förfogande för beredskapssjukhusens utrustning. I skrivelse den 9 september
1940 hade emellertid medicinalstyrelsen meddelat, att den av medicinalstyrelsen
för beredskapssjukhusen fastställda utrustningsplanen icke omfattade
anskaffning av gasmasker, och att styrelsen icke förfogade över de
medel, som skulle erfordras för detta ändamål. Det behov av gasmasker,
som här förelåge, beräknades utgöra:
gasmask, typ A 20,500 till 20 kronor stycket.................. kronor 410,000
» » B 9,530 » 18 » » » 171,540
» » O 5,430 » 6 » » » 32,580
Summa kronor 614,120
För övriga sjukvårdsinrättningar, belägna å luftskyddsort, hade för patienter,
vilka vid flyglarm komme att kvarligga å avdelningarna, beräknats ett
behov av 2,000 gasmasker, typ B, motsvarande en kostnad av 36,000 kronor.
Inspektionen funné angeläget, att den aktiva luftskyddspersonal, som vore
avsedd att tjänstgöra utomhus, försåges med s. k. första förband. Det vore
visserligen önskvärt, att all personal av ifrågavarande kategori kunde tilldelas
ett första förband, men inspektionen ansåge sig av kostnadshänsyn
böra föreslå, att förband i första hand endast anskaffades åt en tredjedel av
nu nämnda personal eller för
inom det allmänna luftskyddet............................ 30,000 personer och
» industriluftskyddet .................................. 35,000 »
Summa 65,000 personer.
Lämplig typ av första förband torde kunna erhållas till ett pris av 0: 25
kronor per styck. Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande anskaffning
skulle följaktligen uppgå till 16,250 kronor.
6
Departements
chefen.
Kungl. May.ts proposition nr 67.
Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 hade anvisats
1.150.000 kronor för anskaffning av sjukvårdsmateriel till hjälpplatser samt
å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår 200,000 kronor för anskaffande
av sjukvårdsmateriel för sjuktransportavdelningar eller tillsammans
1.350.000 kronor. Anskaffningen av denna sjukvårdsmateriel hade dels skett
genom av inspektionen och medicinalstyrelsen företagna upphandlingar, dels
genom av luftskyddscheferna företagna lokala inköp, för vilka luftskyddscheferna
erhölle ersättning av inspektionen. Av nämnda belopp av 1,350,000
kronor hade omkring 650,000 kronor åtgått för anskaffning av sjukvårdsmateriel,
som upphandlats av inspektionen och medicinalstyrelsen. Till inlösen
av lokalt anskaffad sjukvårdsmateriel återstode följaktligen omkring
700.000 kronor. På grund av anbefallt luftskyddstillstånd måste ur beredskapssynpunkt
en utökning av den tidigare lokalt anskaffade sjukvårdsmaterielen
ske genom lokala inköp, som verkställdes av luftskyddscheferna.
Kostnaderna för denna ytterligare anskaffning kunde icke överblickas, men
inspektionen uppskattade de totala anskaffningskostnaderna för lokalt anskaffad
materiel till omkring 1,000,000 kronor, varför utöver dittills för detta
ändamål anvisade medel torde erfordras ungefärligen 300,000 kronor.
För utrustning av eventuella nya luftskyddsorter med sjukvårdsmateriel
under budgetåret 1941/42 beräknade inspektionen erfordras omkring 25,000
kronor.
Av å förevarande anslag å tilläggsstat II för budgetåret 1939/40 anvisade
7.800.000 kronor vore 800,000 kronor avsedda för anskaffning av en reserv
av 40,000 gasmasker av typ A. Det syntes emellertid inspektionen, att
storleken av denna reserv skulle kunna nedsättas till 20,000 gasmasker, varigenom
400,000 kronor kunde tagas i anspråk för ovan angivna kostnader.
Vidare vore av ovannämnda 7,800,000 kronor beräknade omkring 3,800,000
kronor för anskaffning av 340,000 ventilhus i reserv samt 1,000,000 gasmaskbehållare
i reserv. Till dess behovet av reservmateriel kunde säkrare beräknas,
funne inspektionen en första anskaffning av 75,000 ventilhus och
500.000 gasmaskbehållare böra vara tillfyllest. Därigenom skulle omkring
1.400.000 kronor kunna användas för annat ändamål.
Medel hade beviljats för anskaffning av 1,550,000 folkgasmasker. Genom
ökningen av antalet aktiv luftskyddspersonal, för vilkens förseende med gasmasker
redogjorts i det föregående, hade emellertid behovet av folkgasmasker
minskat i motsvarande grad. Enligt inspektionens beräkningar utgjorde det
totala behovet av folkgasmasker omkring 1,370,000. Av det uppkomna överskottet,
180,000, torde därför vara lämpligt, att 93,473 folkgasmasker användes
för täckande av det föreliggande behovet; för den aktiva luftskyddspersonalen
inom det enskilda luftskyddet 88,043 samt 5,430 för ovannämnda
behov för sjukhuspersonalen, varigenom anskaffningskostnaderna för _ gasskyddsmateriel
under budgetåret 1941/42 kunde nedbringas med ytterligare
528,258 + 30,780 + 1,800 kronor.
Till reservationsanslaget civilt luftskydd: gasskyddsutrustning, skulle sålunda
för budgetåret 1941/42 erfordras (3,123,639 + 500,000 + 614,120 +
36.000 + 16,250 + 300,000 + 25,000 — 400,000 — 1,400,000 — 528,258 — 30,780
— 1,800) 2,254,171 kronor eller avrundat 2,300,000 kronor.
''Till gasskyddsutrustning för det civila luftskyddets behov har riksdagen
hittills anvisat 35,920,000 kronor. Det viktigaste skyddsmaterielet utgöres av
gasmasker och huvudparten av de anvisade medlen har därför anvisats till
inköp av dylika. Innan jag ingår på luftskyddsinspektionens förevarande
framställning, anser jag mig böra lämna några uppgifter rörande landets tillgång
på gasmasker och hur denna tillgång har disponerats för olika ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
7
Gasmasker tillverkas för närvarande inom landet i tre olika typer. Genomsnittskostnaderna
för dessa olika typer angivas numera av luftskyddsinspektionen
vara följande: typ A 20 kronor, typ B 18 kronor samt typ C (folkgasmasken)
6 kronor. De anvisade medlen ha möjliggjort beställningar av
286.000 A-gasmasker, 295,000 B-gasmasker och 1,550,000 C-gasmasker. Frånsett
110,000 B-gasmasker, vilka importerats, lia dessa beställningar placerats
vid svenska industrier. Leveranserna äro numera praktiskt taget fullgjorda.
Den 31 oktober 1940 hade 276,000 A-gasmasker, 275,334 B-gasmasker och
1,205,990 C-gasmasker levererats. (Av de medel, som riksdagen anvisat för
gasmaskbeställningarna har luftskyddsinspektionen icke disponerat ett belopp
av 400,000 kronor, vilket belopp enligt ursprungliga beräkningar skolat anvisas
för inköp av 20,000 A-gasmasker, avsedda att uppläggas i reserv. Inspektionen
anser sig böra föreslå, att ifrågavarande masker nu beställas men
användas för beredskapssjukhusens behov.)
Enligt tidigare beräkningar skulle de hittills beställda gasmaskerna disponeras
för följande ändamål. C-gasmaskerna skulle uteslutande användas för
den civilbefolkning, som icke tillhörde det aktiva luftskyddet i luftskyddsorterna.
Antalet gasmasker var beräknat så att praktiskt taget hela den
kvarvarande civilbefolkningen i orter, som kunde befaras utsättas för gasanfall,
skulle förses med gasmasker.
A- och B-gasmaskerna voro i huvudsak avsedda för den aktiva luftskyddspersonalens
behov, dock hade nied riksdagens medgivande luftskyddsinspektionen
inköpt vissa kvantiteter för andra ändamål såsom för de affärsdrivande
verken, för de centrala ämbetsverken och för handelsflottan. Eör
dessa speciella ändamål hade erfordrats cirka 45,000 A-gasmasker och cirka
27.000 B-gasmasker. För den aktiva personalen beräknades alltså 241,000
A-gasmasker och 268,000 B-gasmasker eller tillhopa 509,000 gasmasker.
Denna gasmasktillgång måste betraktas såsom ganska riklig enligt inspektionens
tidigare beräkningar av behovet av aktiv personal inom luftskyddet.
I sin skrivelse den 28 september 1940 har luftskyddsinspektionen med ledning
av undersökningar verkställda genom luftskyddscheferna och efter de
erfarenheter, som rådande luftskyddstillstånd givit, beräknat behovet av aktiv
personal till 600,000. Man har dessutom ansett det önskvärt att förutom
en gasmask för varje person inom det aktiva luftskyddet ha en mindre reserv
på 10,000 A-gasmasker och 20,000 B-gasmasker. Luftskyddsinspektionen
anser nu att detta behov av 630,000 masker skall täckas på följande sätt:
245.000 A-gasmasker
297.000 B- »
_88,000 C
Summa
630,000 gasmasker.
Inspektionen anser alltså numera, att man bör kunna använda C-gasmasken
för viss luftskyddspersonal. Meningen är, att denna enklare mask skall
användas allenast inom det enskilda luftskyddet och där givetvis icke i
brandtjänst. Någon nybeställning av C-gasmasker med anledning av detta
8
Kungl. Majlis proposition nr 67.
behov skall emellertid icke ske. Såsom redan framhållits har avsikten varit,
att varje kvarvarande person å luftskyddsort, som icke tillhör den aktiva
personalen, skall erhålla en folkgasmask. När nn ett antal personer överföres
till den aktiva personalen, uppstår tydligen en minskning av behovet
av C-gasmasker för civilbefolkningen. Denna minskning har av luftskyddsinspektionen
uppskattats till 180,000 masker och även örn ett behov föreligger
av en reserv, torde de nu ifrågavarande 88,000 maskerna kunna tagas
till den aktiva personalen från de C-gasmasker, som redan beställts.
Beträffande A- och B-gasmaskerna däremot måste mindre nybeställningar
göras. Såsom av de lämnade siffrorna framgår, uppgår behovet av nybeställningar
till cirka (245,000 — 241,000) 4,000 A-gasmasker och omkring
(297,000 — 268,000) 29,000 B-gasmasker för en kostnad av respektive omkring
80,000 och cirka 520,000 kronor.
Inspektionen föreslår vidare anskaffande av ytterligare 120,000 stålhjälmar
för ett belopp av 960,000 kronor och över 6,500 gasskyddsdräkter till en
kostnad av 327,900 kronor. Dessutom föreslår inspektionen nyanskaffning
av viss annan gasskyddsmateriel för ett sammanlagt belopp av 708,943 kronor.
Tillhopa skulle alltså en nyanskaffning av gasskyddsutrustning för nu nämnda
ändamål behöva vidtagas för sammanlagt (80,000 + 520,000 + 960,000 + 327,900
+ 708,943) 2,596,843 kronor.
Luftskyddsinspektionen har vidare i sin skrivelse framhållit, att ett behov
av gasmasker för beredskapssjukhusens personal och civila patienter föreligger.
Behovet av A-gasmasker skulle enligt inspektionen i allt väsentligt
kunna fyllas därigenom, att man minskade den tidigare beräknade reserven
av A-gasmasker för den aktiva personalen — för vilken reservs anskaffande
medel tidigare av riksdagen anvisats — med 20,000 A-gasmasker, vilka
därefter kunde disponeras för beredskapssjukhusens personal. För nämnda
personal skulle därför allenast 500 A-gasmasker behöva beställas till en
kostnad av 10,000 kronor. Behovet av B-gasmasker för beredskapssjukhusen
uppskattas vidare till 9,530 till en kostnad av 171,540. De 5,430 C-gasmasker,
vilka inspektionen anser behövliga för beredskapssjukhusens civila patienter,
kunna erhållas från redan beställda C-gasmasker, ursprungligen avsedda för
civilbefolkningen, på samma sätt som beträffande de nyss omnämnda 88,000
C-gasmaskerna för den aktiva personalen. Till gasmasker för beredskapssjukhusens
personal och civila patienter skulle alltså erfordras (10,000 +
171,540) 181,540 kronor. För övriga sjukvårdsinrättningar belägna å luftskyddsort
ha för patienter, vilka vid flyglarm komma att kvarligga å avdelningarna,
beräknats 2,000 B-gasmasker till en kostnad av 36,000 kronor.
Det här omnämnda gasmaskbehovet för sjukvården skulle alltså draga en
kostnad av (181,540 + 36,000) 217,540 kronor.
För viss annan sjukvårdsmateriel beräknar inspektionen ett sammanlagt
medelsbehov av 316,250 kronor.
Förutom nu redovisade anslagsäskanden har luftskyddsinspektionen hemställt
örn ett belopp av 500,000 kronor till viss gasskyddsmateriel för den
aktiva luftskyddspersonalens utbildning och övning. Vidare har inspektionen
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
9
hemställt om ett belopp av 25,000 kronor för utrustning av eventuella nya
luftskyddsorter med sjukvårdsmateriel. Med anskaffandet av ifrågavarande
materiel torde emellertid enligt inspektionens skrivelse den 15 november
1940 kunna tills vidare anstå. För närvarande torde därför böra anskaffas
materiel för ett belopp av (2,596,843 + 217,540 4- 316,250) 3,130,633 kronor.
Hela detta belopp behöver emellertid enligt inspektionen icke för närvarande
anvisas. Inspektionen har nämligen tidigare begärt och erhållit
medel för anskaffande av bland annat 340,000 ventilhus samt 1,000,000 gasmaskbehållare
i reserv. Till dess behovet av reservmateriel kan säkrare
beräknas, finner inspektionen nu en första anskaffning av 75,000 ventilhus
och 500,000 gasmaskbehållare vara tillfyllest. Härigenom skulle utgifter å
tillhopa 1,400,000 kronor kunna tillsvidare uppskjutas. De medel, som nu
behöva anvisas till anskaffning av luftskyddsmateriel, skulle därför uppgå
till (3,130,633 — 1,400,000) 1,730,633 kronor.
De beräkningar, som här av luftskyddsinspektionen gjorts, anser jag mig
i allt väsentligt kunna biträda och jag får därför hemställa, att ett reservationsanslag
av 1,700,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 under rubriken civilt luftskydd: gasskyddsutrustning.
3. Brandslang.
I skrivelser den 9 oktober och den 5 november 1940 har luftsky dd.s insp ehHonett
gjort vissa framställningar rörande anskaffande av brandslang.
I den förra av dessa skrivelser har inspektionen — efter att inledningsvis
hava framhållit, att säkrandet av tillgången till brandslang enligt inspektionens
åsikt vore en av de viktigaste åtgärderna för förstärkande av landets
brandberedskap med hänsyn till luftskyddets krav — uttalat sig rörande
det föreliggande behovet av brandslang. I denna del är inspektionens
skrivelse av i huvudsak följande innehåll.
På därom av luftskyddsinspektionen i skrivelse den 11 mars 1940 gjord
hemställan hade Kungl. Majit den 5 april 1940 bemyndigat statens reserv -förrådsnämnd att medelst till nämndens förfogande stående medel inköpa
400,000 meter brandslang samt att till köpare, som av inspektionen angåves,
till självkostnadspris försälja denna kvantitet. Sistnämnda mängd slang
hade i huvudsak varit avsedd för att tillgodose behovet av brandslang för
de 1,200 motorbrandsprutor, vilka —- enligt vad inspektionen i nämnda
skrivelse föreslagit — skulle anskaffas genom inspektionens försorg för att
sedermera användas för förstärkande av kommunernas brandförsvar och för
vilkas inköp anslag anvisats av 1940 års lagtima riksdag. Enligt vad inspektionen
hade sig bekant, hade dessutom reservförrådsnämnden redan tidigare
på initiativ av svenska brandskyddsföreningen gått i författning örn inköp
av 110,000 meter brandslang.
På grund härav hade reservförrådsnämnden inköpt tillhopa 510,000 meter
brandslang, varav emellertid erhållits allenast 140,000 meter, medan 370,000
meter inköpts men ännu icke levererats.
Enligt vad som framkommit vid av inspektionen verkställda undersökningar
erfordrades ytterligare en avsevärd mängd slang för att landet skulle
uppnå en beredskapsnivå, som ur brandskyddssynpunkt kunde anses något
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
så när tillfredsställande. Inspektionens undersökningar hade givit vid handen,
att ytterligare behövde anskaffas 1,720,000 meter slang. Därvid hade medräknats
de 370,000 meter, som beställts av reservförrådsnämnden men dittills
icke levererats, dels ock 150,000 meter, som i annan ordning beställts.
Av den kvantitet slang, som sålunda beräknades erforderlig, vore ungefär
1,000,000 meter avsedda att utgöra ersättning för slitage under krigstid.
Huru stor mängd, som borde beräknas för detta ändamål, vore givetvis
omöjligt att exakt beräkna. Det vore emellertid ställt utom allt tvivel, att
slitaget under krigstid vore mycket stort, vilket berodde ej blott på ökat
antal eldsvådor utan även på bristande möjligheter till lämplig omvårdnad
och översyn av brandmaterielen. Den angivna kvantiteten borde lämpligen
delvis placeras i reserv på skilda orter i landet för att snabbt kunna tagas
i bruk på platser, där behov därav kunde komma att föreligga, samt delvis
uppläggas i centralförråd för att därifrån distribueras till platser, där särskilt
stort behov av reservslang uppstått.
Beträffande sättet för tillgodoseendet av brandslangsbehovet har inspektionen
därefter yttrat.
I samråd med, bland andra, statens industrikommission, statens reservförrådsnämnd
och vissa brandskyddsorganisationer vore inspektionen sysselsatt
med en undersökning angående möjligheterna att på lämpligaste och
snabbaste sätt täcka det föreliggande behovet av brandslang. Den angivna
kvantiteten av 1,720,000 meter kunde antingen erhållas genom utökning av
den inhemska produktionen, eller genom import. För att kunna täcka hela
behovet inom rimlig tid genom enbart inhemsk tillverkning krävdes emellertid
en mycket stor utbyggnad av den nuvarande produktionsapparaten.
Bästa lösningen syntes därför vara, att den erforderliga kvantiteten anskaffades
delvis inom landet, delvis genom import.
Redan innan berörda undersökning verkställts, vore det enligt inspektionens
åsikt nödvändigt, att åtminstone en del av den angivna behovskvantiteten,
förslagsvis 200,000 meter, anskaffades genom import. Denna import
syntes böra handhavas av reservförrådsnämnden.
I anslutning till det anförda har inspektionen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte anbefalla nämnden att omedelbart föranstalta örn inköp från utlandet
av 200,000 meter brandslang, vilken kvantitet sedan enligt inspektionens anvisningar
borde försäljas till självkostnadspris.
I sin berörda skrivelse den 5 november 1940 har luftskyddsinspektionen
rörande behovet av brandslang och sättet för dess anskaffande anfört ytterligare
följande.
Såsom inspektionen i skrivelse den 9 oktober 1940 framhållit kunde behovet
av brandslang uppskattas till 1,720,000 meter eller — efter frånräknande
av de kvantiteter slang, som redan beställts men ej levererats — till 1,200,000
meter. Inspektionen ville emellertid erinra, att densamma i skrivelse den 26
oktober 1940 angående vissa anslag beträffande skogsluftskyddet bland annat
hemställt örn anvisande av 650,000 kronor för inköp av tyngre brandsläckningsmateriel,
därav 350,000 kronor för inköp av 50,000 meter brandslang,
vilken kvantitet avsetts att användas för vissa motorbrandsprutor, vilka enligt
inspektionens i skrivelsen avgivna förslag skulle för statens räkning inköpas
för skogsluftskyddets behov. Den totala kvantitet brandslang, som återstode
att anskaffa, syntes därför kunna beräknas till 1,250,000 meter.
Enligt inspektionens åsikt vore det nödvändigt, att den erforderliga anskaffningen,
vilken syntes böra ske dels genom inköp från utlandet, dels ock
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
genom tillverkning inom landet oell vilken måste äga rum inom minsta möjliga
tidrymd, sköttes centralt, enär därigenom det bleve lättast att på lämpligt
sätt avväga fördelningen mellan importen och den inhemska tillverkningen.
De priser, som på olika sätt anskaffad brandslang kunde komma att betinga,
måste beräknas bliva väsentligt varierande beroende på de olika anskaffningsmetoderna.
För att emellertid konsumenterna i minsta möjliga grad skulle
behöva bliva berörda av de uppstående prisskillnaderna borde vid försäljningen
av brandslangen en generell prisreglering genomföras. I detta syfte
borde ett visst bestämt pris på förhand beräknas för samtlig slang, varvid
borde beaktas, att detta pris, i den mån så vore möjligt, sattes något högre
än den beräknade genomsnittliga prisnivån. De differenser, som knappast
kunde undvikas mellan beräknat och verkligt medelpris linge sedermera
regleras.
Enär anskaffandet av brandslangen enligt inspektionens förmenande vore
en ur luftskyddssynpunkt oåterkalleligen nödvändig åtgärd, vore inspektionen
beredd att, örn Kungl. Majit så funne lämpligt, söka vidtaga alla
skäliga åtgärder för att på snabbaste sätt tillförsäkra landet den erforderliga
slangkvantiteten. Anskaffningen torde lämpligen böra ske i samråd
med statens industrikommission och statens reservförrådsnämnd. Beträffande
de kostnader, som på detta sätt anskaffade slangkvantiteter komme
att betinga torde man för närvarande kunna utgå från ett medelpris av omkring
7 kronor per meter slang. Sammanlagda kostnaderna för hela kvantiteten
slang 1,250,000 meter skulle då uppgå till 8,750,000 kronor.
Luftskyddsinspektionen har under hänvisning till det anförda hemställt,
att Kungl. Majit måtte bemyndiga inspektionen dels att i samråd med statens
reservförrådsnämnd från utlandet införskaffa en slangkvantitet av minst
200.000 meter, dels ock att i samråd med statens industrikommission föranstalta
örn inhemsk produktion av återstående erforderlig kvantitet så att
den anskaffade slangkvantiteten komme att sammanlagt uppgå till högst
1.250.000 meter. Slutligen har inspektionen hemställt, att Kungl. Majit
täcktes ställa erforderliga förlagsmedel — förslagsvis 4,000,000 kronor —
till inspektionens förfogande.
Med anledning av ifrågavarande framställningar har Kungl. Majit den 8
november 1940 meddelat vissa beslut. Sålunda har Kungl. Majit uppdragit
åt luftskyddsinspektionen, att, under Kungl. Majit, handhava ledningen av
de åtgärder, som böra vidtagas för tryggandet av landets försörjning med
brandslang.
Vidare har Kungl. Majit uppdragit åt inspektionen att för statens räkning
inköpa 200,000 meter brandslang. Inköpet skulle, till den del så lämpligen
kunde ske, äga rum inom landet, men skulle till återstående del ske
genom import. Samråd skulle äga rum, då fråga vore örn inköp inom landet,
med statens industrikommission och, då fråga vore örn import, med statens
reservförrådsnämnd.
Enligt beslutet skulle inspektionen till de kommuner, sammanslutningar
och enskilda företag, vilka inspektionen funne vara därav i behov, försälja
den sålunda inköpta brandslangen till priser, som kunde växla med hänsyn
till den försålda brandslangens beskaffenhet, men som vore så bestämda,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
Departements
chefen.
att statens totala kostnader för omförmälda inköp knnde beräknas bliva
täckta av de för brandslangen inflytande köpeskillingarna.
Slutligen bar Kungl. Maji medgivit, att de kostnader för ifrågavarande
inköp, som måste gäldas, innan sagda köpeskillingar inflöte, finge intill ett
belopp av 1,400,000 kronor av inspektionen bestridas från det å förskottsstat
för försvarsväsendet m. m. under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget
till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. samt
anbefallt statskontoret att på rekvisition, i mån av behov, till inspektionen för
ändamålet utbetala högst nämnda belopp från berörda anslag.
Ett effektivt civilt luftskydd förutsätter, att brandberedskapen är ordnad
på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär bland annat, att tillgången på
brandslang motsvarar det föreliggande behovet. Stora ansträngningar hava
därför nedlagts på att trygga landets brandslangsförsörjning. Jag erinrar
sålunda örn reservförrådsnämndens på initiativ av svenska brandskyddsföreningen
företagna inköp av 110,000 meter brandslang samt örn Kungl.
Majlis beslut den 5 april och den 8 november 1940 rörande inköp av
sammanlagt 600,000 meter slang. Den inhemska produktionskapaciteten har
bland annat genom ingripande från luftskyddsinspektionen i samarbete med
industrikommissionen ökats väsentligt. Den beräknas från och med den 1
januari 1941 kunna uppgå till 500,000 meter per år mot vid krigsutbrottet cirka
150,000 meter. Under normala förhållanden vore den genom dessa åtgärder
erhållna brandslangsförsörjningen mycket god. Fredsförbrukningen torde
nämligen icke uppgå till mer än på sin höjd 250,000 meter per år. Även
ur luftskyddets synpunkt torde inom närmaste tiden vår försörjning av
brandslang få betecknas såsom åtminstone nödtorftig.
På vissa punkter förefinnas dock betydande brister. Jag vill sålunda
erinra örn att de nya, enligt luftskyddsinspektionens anvisningar inom hemskyddet
bildade blocken icke ännu kunnat förses med brandslang i nämnvärd
utsträckning. Därtill kommer, att erfarenheterna särskilt från kriget i Finland
givit vid handen, att förstöringen av brandslang under pågående krig
är utomordentligt stor samt att det därför för en god brandberedskap kräves,
att man disponerar betydande reservlager av denna vara. I första hand ankommer
det på vederbörande kommuner, sammanslutningar och företag att
själva anskaffa behövliga mängder brandslang även för att möta en befarad
krigsförbrukning men för att erhålla garantier för att anskaffningen verkligen
kommer till stånd utan onödig tidsutdräkt torde inköpen böra ske centralt.
Beträffande den inhemska produktionen torde en särskild omständighet
nödvändiggöra en central upphandling. Förutsättningen för att den betydande
produktionskapaciteten skall kunna utnyttjas är nämligen, att råvarutillgången
tryggas. Så torde näppeligen kunna ske, örn icke mycket betydande
order, helst omfattande en hel årsproduktion, kunna placeras hos den
svenska industrin på en gång.
En central upphandling torde böra anförtros åt luftskyddsinspektionen,
som — enligt vad jag tidigare erinrat — den 8 november 1940 erhållit upp
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
13
drag att under Kungl. Maj:t handhava ledningen av de åtgärder, som böra
vidtagas för tryggande av landets försörjning med brandslang. Självfallet
bör luftskyddsinspektionen vid denna frågas lösning intimt samarbeta med
industrikommissionen och reservförrådsnämnden. Jag beräknar brandslangsbehovet
i överensstämmelse med inspektionens kalkyler, dock att jag här
bortser från behovet av brandslang för skogsluftskyddets räkning, enär frågan
örn tillgodoseendet av sistnämnda behov redan underställts riksdagen genom
proposition nr 62 till 1940 års urtima riksdag angående bidrag till uppförande
av brandtorn m. m. Örn nämnda proposition bifalles av riksdagen, förutsätter
jag, att anskaffandet av brandslang för skogsluftskyddet uppdrages åt
luftskyddsinspektionen. Betydande svårigheter torde möta att genom import
anskaffa brandslang eller råvaror för tillverkning av brandslang till så stor
kvantitet som luftskyddsinspektionen föreslagit. Man bör emellertid tillvarataga
alla de möjligheter, som erbjuda sig att till rimliga kostnader anskaffa
ett tillfredsställande reservförråd av brandslang. Jag föreslår därför, att luftskyddsinspektionen
bemyndigas vidtaga åtgärder för anskaffning av ytterligare
1,000,000 meter brandslang.
Det torde understundom visa sig lämpligt att inköpa råvaror till brandslangen,
vilka sedermera försäljas till fabrikanterna. Något hinder för ett
sådant tillvägagångssätt torde icke böra möta och jag förutsätter, att luftskyddsinspektionen
bör från reservförrådsnämnden övertaga det parti baltiskt
lin, avsett att användas såsom råmaterial, som reservförrådsnämnden inköpte
i juli 1940.
Beträffande inköpet av berörda brandslangskvantitet å 1,000,000 meter
torde böra gälla bestämmelser motsvarande dem, som i beslutet den 8 november
1940 meddelats med avseende å den däri angivna kvantiteten. Likaså
bör förstnämnda kvantitet brandslag försäljas enligt samma grunder, som
föreskrivits beträffande den sistnämnda, därvid inflytande köpeskillingar
böra få tagas i anspråk för täckande av inspektionens inköpskostnader.
Det belopp, som erfordras för inköp av nu föreslagna 1,000,000 meter
brandslang jämte den kvantitet å 200,000 meter, som avsågs i beslutet den
8 november 1940, torde inklusive kopplingar få uppskattas till omkring 8,400,000
kronor. Då detta belopp uppenbarligen blott behöver betalas successivt och
avsevärda likvider för av inspektionen försåld brandslang kunna förväntas
inflyta, kan det belopp, som måste av statsverket förskotteras för berörda
verksamhet, uppskattas till en väsentligt lägre summa, förslagsvis 4,000,000
kronor. Då vidare ifrågavarande utgifter kunna antagas komma att fördela
sig på flera budgetår, torde den på staten fallande kostnaden icke för budgetåret
1940/41 behöva beräknas till högre belopp än 3,500,000 kronor. Ett
förslagsanslag å detta belopp torde därför böra anvisas å tilläggsstat I till
riksstaten för nämnda budgetår. Anslaget synes i likhet med den föregående
förskottsanvisningen böra hänföras till driftbudgeten, emedan utgifterna i den
mån de stanna på statsverket böra likställas med övriga utbetalningar för
förbrukningsmaterial. Anslaget bör upptagas under femte huvudtiteln under
rubriken civilt luftskydd: inköp av brandslang. För nästa budgetår torde för
enahanda ändamål böra anvisas ett förslagsanslag av 500,000 kronor.
14
Kungl. Majds proposition nr 67.
Från förevarande anslag torde det å förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m. under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till engångsanskaffning
av materiel för civilbefolkningens skydd m. ni. böra gottgöras för de utbetalningar,
som från sistnämnda anslag ske på grund av det omförmälda beslutet
den 8 november 1940.
4. Vissa vattenbehållare oell s. k. desarmeringskärror.
I skrivelse den 8 november 1940 har luftslcyddsinspeiäionen gjort framställning
örn anvisande av anslag för anskaffande av dels vissa transportabla
vattenbehållare, dels ock s. k. desarmeringskärror. Beträffande vattenbehållarna
har inspektionen anfört i huvudsak följande.
Det hade visat sig, att transportabla vattenbehållare redan i fredstid
kunde vara av stor betydelse för eldsläckning inom områden, där vattentillgången
vore ringa. Behovet av dylika vattenbehållare lomme med säkerhet
att ökas vid krigstillfälle, då särskilda krav komme att ställas på brandtjänstens
förmåga att snabbt ingripa mot de brandhärdar, som uppstode vid
fientliga luftangrepp. Förstahandsbehovet av dylika behållare syntes uppgå till
omkring 300. Behållarna borde tillverkas i olika storlekar och förslagsvis rymma
1 respektive 3 kubikmeter vatten. Kostnaderna för tillverkningen hade inspektionen
beräknat till omkring 250 kronor för den mindre storleken och 550 kronor
för den större. Då två eller tre av de mindre behållarna vid behov kunde
sammankopplas, syntes mindre behållare böra anskaffas till ett antal av 200.
Av den större typen skulle sålunda böra anskaffas 100. Sammanlagda kostnaderna
för anskaffande av vattenbehållare kunde sålunda beräknas till
(200 X 250 + 100 X 550) 105,000 kronor. Enär leveranstiden för här ifrågavarande
behållare vore relativt lång, syntes anskaffningen av desamma böra
påbörjas snarast möjligt. Behållarna borde inköpas av inspektionen och
därefter kostnadsfritt tillhandahållas de luftskyddsmyndigheter, som kunde
vara därav i behov. För möjliggörande därav borde å tilläggsstat till riksstaten
för löpande budgetår anvisas ett anslag å sistnämnda belopp.
Behovet av anslag för anskaffande av de s. k. desarmeringskärrorna
har inspektionen motiverat sålunda.
Bland de uppgifter, som inom det civila luftskyddet komme att i händelse
av krig åvila räddnings-och röjningstjänstens personal, inginge även
omhändertagandet och oskadliggörandet av icke exploderade bomber, vilka
utgjordes av s. k. blindgångare samt tidsinställda bomber. Dylika bomber
utgjorde självfallet en stor fara för den närmaste omgivningen, varför ett
snabbt undanskaffande av desamma måste tillmätas stor betydelse. För att
de icke exploderade bomberna effektivt skulle kunna oskadliggöras erfordrades
s. k. desarmeringskärror, med vilka bomberna kunde upptagas och
bortföras. Behovet av dylika kärror torde framförallt böra tillgodoses på
de ur luftskyddssynpunkt viktigare orterna, i första hand luftskyddsorter
av ortsklass Å ävensom viktigare orter av ortsklass B. Inom var och en
av de största orterna torde ett flertal kärror erfordras. Sålunda borde i
regel varje avdelning av räddnings- och röjningstjänsten inom nu avsedda
orter utrustas med en dylik kärra. Det antal kärror, som erfordrades, hade
av inspektionen beräknats till 300. Kärrorna syntes enligt inspektionens
mening böra kostnadsfritt av statsverket ställas till vederbörande luftskyddsmyndigheters
förfogande. Anskaffningen syntes böra ske i form av central
upphandling genom inspektionens försorg. Då kostnaderna för varje kärra
15
Kungl. Majus proposition nr 67.
uppginge till i runt tal 400 kronor, erfordrades ett belopp av omkring
120,000 kronor för ändamålet. För inköp av ifrågavarande kärror syntes
därför å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 böra anvisas ett
anslag å 120,000 kronor.
Yad först beträffar de omförmälda vattenbehållarna torde det vara klart, Departementsatt
tillgången till dylika behållare mångenstädes skulle avsevärt underlätta
möjligheterna att släcka uppkomna eldsvådor och därför vara av stor betydelse
för det civila luftskyddet. Det måste alltså vara ett önskemål, att sådana
behållare anskaffas i tillräckligt antal. Mera tveksamt kunde det synas,
huruvida kostnaderna för anskaffandet borde stanna å statsverket. Då
emellertid risk torde föreligga, att kommunerna icke i behövlig omfattning
anskaffa dessa behållare, örn de själva nödgas bestrida därmed förenade utgifter,
anser jag mig böra biträda inspektionens förslag enligt vilket behållarna
skulle på statens bekostnad inköpas av inspektionen och därefter
utan ersättning utlämnas till respektive kommuner.
Det synes mig vidare tydligt, att det är av vikt att åtminstone de mera
utsatta luftskyddsorterna äro försedda med möjligheter att oskadliggöra sådana
bomber, som nedkastas utan att explodera, samt att därför behov förefinnes
av de omförmälda desarmeringskärrorna. Av liknande skäl, som nyss
anförts beträffande vattenbehållarna, anser jag även, att kostnaderna för anskaffandet
av de erforderliga kärrorna böra gäldas av statsmedel. Anskaffningen
bör lämpligen ske genom luftskyddsinspektionen, på vilken myndighet
det ock bör ankomma att utlämna kärrorna till vederbörande lokala
myndigheter.
I överensstämmelse med luftskyddsinspektionens kalkyler uppskattar jag
kostnaderna för anskaffandet av vattenbehållarna till 105,000 kronor och utgifterna
för anskaffandet av desarmeringskärrorna till 120,000 kronor. Kostnaderna
torde lämpligen få bestridas från ett å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisat gemensamt reservationsanslag, vilket torde
kunna rubriceras civilt luftskydd: inköp av vissa vattenbehållare m. m. Anslaget
bör upptagas till 225,000 kronor.
Onder åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
under femte huvudtiteln anvisa
dels till Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar ett reservationsanslag
av .................................... kronor 320,000;
dels till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning ett reservationsanslag
av........................................ kronor 1,700,000;
dels till Civilt luftskydd: Inköp av brandslang ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 3,500,000;
dels ock till Civilt luftskydd: Inköp av vattenbehållare m. m.
ett reservationsanslag av.......................... kronor 225,000.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.