Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
1
Nr 43.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
befrämjande av landsbygdens elektrifiering; given
Stockholms slott den 27 september 1940.
Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 september 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finansoch
handelsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet
Pehrsson-Bramstorp:
1 skrivelse den 27 juni 1936, nr 383, hemställde riksdagen om övervägande
av möjligheterna till en statlig medverkan för en fortsatt elektrifiering av
landsbygden med särskilt beaktande av att även vissa skärgårdsområden
och mera avlägset belägna eller glest befolkade landsdelar måtte kunna erhålla
tillgång till elektrisk kraft.
Genom beslut den 23 oktober 1936 uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium
att verkställa utredning rörande de åtgärder, som funnes påkallade
och lämpligen borde vidtagas i de av riksdagen angivna hänseendena för
landsbygdens elektrifiering. Till fullgörande av detta utredningsuppdrag
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 43. . 1
2
Kungl. May.ts proposition nr 43.
framlade kollegiet i skrivelse den 12 oktober 1938 förslag om åtgärder i
ifrågavarande avseenden. Förslaget utmynnade i en hemställan örn anvisande
för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av 35,000 kronor till täckande
av kostnaderna för detaljutredningar rörande elektrifiering av avlägset
belägna eller glest befolkade landsändar.
Vid 1939 års lagtima riksdag beviljades sedermera å riksstaten under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 50,000 kronor
för undersökning rörande landsbygdens elektrifiering (IX. H.T. p. 122; r. skr.
nr 9).
Erinras må att vid samma års riksdag beviljades ett reservationsanslag å
185,000 kronor till bidag till elektrifiering av Jokkmokks socken (VI. H.T.
p. 56; r. skr. nr 6, p. 56).
Genom beslut den 19 maj 1939 ställde Kungl. Majit av förenämnda anslag
å 50,000 kronor ett belopp av sammanlagt 39,800 kronor till förfogande
åt länsstyrelserna i Gotlands, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län att av länsstyrelserna disponeras
för undersökning rörande elektrifiering av länets landsbygd m. lii. i enlighet
nied i brevet meddelade bestämmelser. Enligt dessa har länsstyrelsen att genom
särskilt utsedd sakkunnig person eller firma undersöka möjligheten att
dels elektrifiera sådana hittills icke elektrifierade områden av länets landsbygd,
beträffande vilka elektrifiering nied hänsyn till befolkningstätheten
skäligen kan ifrågasättas samt anledning finnes att antaga, att elektrifieringskostnaden
utan statens medverkan skulle bli högre än vad som kan anses
normalt, dels på ett fullständigare sätt elektrifiera de hittills endast delvis
elektrifierade områden, beträffande vilka en sådan åtgärd kan antagas
betinga högre kostnader än vad som kan anses normalt, dels ock beträffande
på otillfredsställande sätt elektrifierade områden genomföra en mera ändamålsenlig
elektrifiering i huvudsakligt syfte att nedbringa kraftpriset till
en nivå, som kan betraktas som normal och som möjliggör användning av
elektrisk kraft för hantverk och mindre industri. Ansökning av företag för
detalj distribution av elektrisk kraft eller av för ändamålet nybildad sammanslutning
om statsbidrag för genomförande av elektrifiering skall ställas till
Kungl. Majit och ingivas till länsstyrelsen. Utan att avvakta utredningens
slutförande för länet i dess helhet har länsstyrelsen att med eget utlåtande
rörande respektive bygds utvecklingsmöjligheter och andra omständigheter
av betydelse för ärendets prövning överlämna inkommen ansökning jämte
till densamma hörande handlingar till Kungl. Majit i jordbruksdepartementet.
Slutligen tillkännagavs, att återstående delen av ifrågavarande anslag,
10,200 kronor, om vars användning Kungl. Majit framdeles ville meddela
beslut, vore avsedd bland annat för täckande av kostnaderna för utredningar
angående elektrifiering av vissa skärgårdsområden.
Sedermera ställdes genom beslut den 9 februari 1940 ett belopp av 4,000
kronor till förfogande för länsstyrelsen i Stockholms län och genom beslut
den 1 mars 1940 ett belopp av 3,000 kronor till förfogande för länsstyrelsen
i Kopparbergs län. Sistnämnda beslut avsåg utredning angående ifrågasatt
elektrifiering av Idre kommun.
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
3
På förslag av Kungl. Maj :t har 1940 års lagtima riksdag till undersökning
rörande landsbygdens elektrifiering m. m. å riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor (IX. H.T. p. 119; r. skr. nr 9).
Beträffande detta anslag har meddelande lämnats länsstyrelserna, att framställningar
om bidrag från detsamma böra ingivas före den 1 oktober 1940.
Slutligen må erinras, att å nionde huvudtiteln sedan ett flertal år finnes
uppfört ett anslag för befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Detta
anslag, vilket för budgetåret 1940/41 upptagits till 10,000 kronor, disponeras
av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och är
avsett såsom bidrag till upprätthållande av de elektriska länsföreningarnas
verksamhet.
Med utlåtande den 13 oktober 1939 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län överlämnat förslag jämte kostnadsberäkningar rörande elektrifiering
av Klöverön, Lövön och Brattön m. m., viss del av Forshälla socken,
Lane-Ryrs socken, Hede socken, Stora och Lilla Kornö, områden kring
Bullarensjöarna samt Lurs och Hogdals socknar. Förslagen och kostnadsberäkningarna,
vilka överlämnats till länsstyrelsen av en för undersökning
rörande elektrifiering av länets landsbygd tillsatt kommitté, ha granskats av
särskild sakkunnig, ingenjören Karl G. Eliasson, Göteborg. Denne har upprättat
följande sammanställning av kostnadsberäkningarna rörande här
ifrågavarande elektriska distributionsnät.
Företag, |
Anläggnings- |
Erforderligt statsbidrag |
||
Anläggning |
kostnad kronor |
kronor |
i procent av |
|
1) Klöverön..................... |
Marstrands Stads |
21,900 |
12,450 |
57.0 |
2) Lövön och Brattön m. m..... |
Elverk Solberga Pasto- |
68,200 |
46,780 |
68.7 |
3) Forshälla socken............ |
rats E. D. F. |
27,000 |
19,000 |
70.5 |
4) Lane-Ryrs socken ............ |
Trollhätte Kraft- |
175.000 |
100,000 |
57.2 |
5) Hede socken.................. |
verk el. egen Trollhätte Kraft- |
100,000 |
66,000 |
66.0 |
6) Stora och Lilla Kornö........ |
verk Lyse E. D. F. |
22,000 |
12,000 |
54.6 |
7) Områden kring Bullarensjöarna. |
A.-B.Skandina- |
443,025 |
484,000 |
109.2 |
8 a) Lurs socken.................. |
viska Elverk |
139,300 |
139,300 |
100.0 |
8 b) d:o, enklare utförande........ |
d:o |
124,300 |
95,000 |
76.4 |
9 a) Hogdals socken .............. |
d:o |
62,000 |
21,000 |
33.9 |
9 b) d:o exkl. transf.-område nr 70 |
d:o |
48,800 |
5,700 |
11.7 |
Summa kronor (samtl. anläggningar Summa kronor (samtl. anläggningar |
1,030,225 1,058,425 |
840,930 900,530 |
Beträffande innehållet i de av den sakkunnige avgivna granskningsutlåtandena
torde i övrigt få hänvisas till handlingarna i ärendet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Länsstyrelsen har föreslagit, att statsmedel till ett belopp av 356,930 kronor
måtte reserveras för ifrågavarande ändamål. Samtidigt har länsstyrelsen
emellertid framhållit, att det torde kunna förutses, att kostnaderna för
anläggningarna i fråga i anledning av rådande krigsförhållanden komrne att
bli högre än de nu beräknade.
Härefter har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län med skrivelse den 5
februari 1940 överlämnat ansökningar örn statsbidrag dels från Solberga
pastorats elektriska distributionsförening u. p. a. rörande elektrifiering av
Lövön och Brattön i Solberga socken samt vissa områden kring Toröd,
Hundsbo och Brehult i Jörlanda socken, dels från Forshälla elektriska distributionsförening
u. p. a. rörande elektrifiering av områden kring Vassbo och
Ivarsbo i Forshälla socken, dels ock från Marstrands stads elektricitetsverk
rörande elektrifiering av ön Klöverön i Lycke socken. Vidare har länsstyrelsen
överlämnat en skrivelse av den 25 januari 1940 från den i ärendet
anlitade sakkunnige, ingenjören Eliasson. Denne tiar härvid meddelat, att de
tidigare verkställda kostnadsberäkningarna avsåge priserna före nuvarande
krigstillstånd. Numera torde man enligt den sakkunniges uppfattning böra
räkna med en genomsnittsökning av kostnaderna med cirka 25 procent. Den
sakkunnige har härjämte påpekat, att priserna för de materialier, som inginge
i elektriska anläggningar, för närvarande vore mycket osäkra samt
tenderade att stiga ytterligare. Länsstyrelsen har emellertid med hänsyn till
angelägenheten av att ifrågavarande arbeten snarast bleve idförda livligt tillstyrkt
bifall till förut omförmälda bidragsansökningar, vilka överensstämde
med de av länskommittén avgivna förslagen.
Med skrivelse den 23 augusti 1940 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län sedermera överlämnat en den 17 i samma månad dagtecknad framställning
från kommittén för utredning örn elektrifiering i länet.
I denna framställning har anförts följande.
På grund av den under senaste tiden inträdda bristen på lys- och brännoljor
har elektrifieringen för berörda orter nu blivit synnerligen aktuell och
befolkningen emotser med stor oro den kommande mörka årstiden samt har
hos kommittén anhållit om vidtagande av åtgärder för påskyndandet av elektrifieringsarbetet
så att bristen å lys- och brännoljor skulle åtminstone i viss
omfattning kunna avhjälpas.
Under de senaste åren har i stor utsträckning vissa arbeten å jordbruksfastigheterna
motoriserats, exempelvis tröskning, mjölkning, förmälning,
hackelseskäming m. m. och härvid ha uti de orter, som sakna elektrifiering,
motorerna utgjorts av bensin- eller brämbol jemotorer, varvid utrangerade bilmotorer
i stor utsträckning kommit till användning. Genom denna motorisering
har arbetskraft besparats samtidigt som produktionen kunnat ökas.
Den inträdda bristen på bensin och brännoljor har emellertid medfört, att
jordbrukare redan nu icke kunna få bensin eller brännoljor för de anskaffade
motorerna, vilket för många blir synnerligen kritiskt. För militärt ändamål
ha därjämte hästarna måst utlämnas till Kronan, varigenom tillgången
på häst-kraft betydligt nedbragts. Det är uppenbart, att för många jordbruk
som sakna elektrifiering, situationen på grund av anförda förhållanden blir
kritisk och att en avsevärd nedgång i tillgången på jordbruksprodukter blir
följden, därest icke kraft genom elektrifiering kan erhållas. Elektrifieringen
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
5
ger därjämte möjlighet att införa vattenledningar med hydroforpumpar, att
lämna drivkraft för motorer för mindre hantverkare o. s. v.
Det synes redan nu konstaterat, att fotogen ej kommer att kunna erhållas
för belysningsändamål under den stundande mörka årstiden. För landsbygdens
befolkning betyder den mörka årstiden redan under normala förhållanden
mera än för städernas befolkning. Då man nu står inför det faktum,
att fotogen ej kan erhållas för belysningsändamål och från föregående kristid
känner till karbidens undermålighet såsom belysningsmedel inomhus och
dess riskmoment, är tydligt, att levnadsförhållandena för ett stort antal
svenska lanthem inom närmaste tiden te sig ganska dystra.
Då för en elektrifiering, i den omfattning föreliggande utredning angivit,
erforderliga materialier såsom ledningsmaterial, transformatorer, motorer
och installationsmaterial för närvarande icke torde vara svåra att anskaffa
samt erforderligt antal kunniga montörer, på grund av bostadsbyggandets
upphörande arbetslösa, stå till förfogande, får kommittén hemställa, att länsstyrelsen
ville taga under övervägande att uti särskild framställning söka utverka
att bidrag av statsmedel för elektrifiering av ifrågavarande områden
snarast måtte ställas till förfogande.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 23 augusti 1940 hemställt,
att ett anslag å 500,000 kronor måtte anvisas för beredande av stöd
åt vissa mindre omfattande men snabbt realiserbara företag för utvidgad
elektrifiering inom Norrbottens län. I skrivelsen har länsstyrelsen såsom
motivering anfört i huvudsak följande:
Oaktat de naturliga hinder, som mött på grund av de stora avstånden, bebyggelsens
gleshet och befolkningens ringa ekonomiska bärkraft, har elektrifieringen
av Norrbottens läns landsbygd under de senaste femton åren
visat en jämn utveckling. I samarbete med Norrbottens el eldri citetsförening
u. p. a. har länsstyrelsen kunnat framlägga förslag och utredningar rörande
flera omfattande bygdeelektrifieringar.
Enligt en utredning, som nyligen företagits genom kristidsnämnderna i
länet, skulle antalet oelektrifierade hushåll utgöra i runt tal 12,500.
Den nu inträdda bristen på brännoljor har i hög grad accentuerat behovet
av en utvidgning av elektrifieringen. Enligt det senaste meddelandet från
statens bränslekommission blir bristen såväl å lys- som motorfotogen och motorbrännolja
för civil förbrukning efter den i dagarna verkställda fördelningen
i det närmaste total. Härigenom har kravet på en elektrifiering i
hastigt tempo blivit aktuellt. Å andra sidan bör detta icke föranleda till
åstadkommande av andra elektrifieringsföretag än sådana, som äro av bestående
gagn för bygden.
Från olika delar av länet har till länsstyrelsen och elektricitetsföreningen
inkommit ett flertal framställningar örn hjälp för elektrifiering. En stor del
av dessa avse förhållandevis smärre distributionsföretag, som beträffande
kraftförsörjningen ansluta sig till redan befintliga, i huvudsak statens kraftverk,
inom ramen för dessas nuvarande produktionskapacitet. Fördelen
härav är att de kunna beräknas genomförda på relativt kort tid, i flertalet
fall före innevarande års utgång.
Enligt vad länsstyrelsen inhämtat finnes tillgång på för ändamålet erforderlig
materiel.
Med utgångspunkt från anförda synpunkter och förhållanden har länsstyrelsen
låtit genom elektricitetsföreningens länskonsulent, civilingenjören
Zeth Gerdin, Luleå, utarbeta en tabellarisk översikt över vissa projekt för
kompletteringselektrifieringar.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Länsstyrelsen Ilar funnit det under nu rådande förhållanden i hög grad
angeläget att möjligheter öppnas för förverkligandet av de i promemorian
angivna bygdeelektrifieringarna ävensom andra företag av samma slag. Detta
synes emellertid endast kunna ske genom att statsmedel i viss utsträckning
ställas till förfogande såsom bidrag. För de i promemorian upptagna företagen
har erforderligt statsbidrag beräknats till 245,200 kronor. För övriga
liknande företag, som i samma ordning anses böra komma ifråga för bidrag,
beräknar länsstyrelsen ett belopp av ungefär samma storlek. Totalsumman
skulle sålunda uppgå till omkring 500,000 kronor. Genom detta belopp skulle
ett verksamt stöd kunna lämnas åt de mest angelägna och omedelbart
möjliga nyelektrifieringarna av mindre storleksordning inom länet.
För att bidragen på kortaste tid skola kunna komma till avsedd användning
synes en anordning beträffande dispositionen av anslaget, varigenom
länsstyrelsen bemyndigas att i enlighet med givna direktiv förfoga över detsamma,
vara att föredraga. Till grund för prövningen skulle läggas en teknisk-ekonomisk
utredning genom elektricitetsföreningen samt en undersökning
av hjälpbehovet för vane särskilt fall. Uppenbart är att konstnaderna
måste stå i rimlig proportion till det åsyftade resultatet samt att den berörda
befolkningens egna resurser i största möjliga utsträckning böra tagas i
anspråk. Skulle avgörandena i de särskilda fallen anses böra förbehållas
Kungl. Majit, anhåller länsstyrelsen att i enlighet med vad förut anförts få
inkomma med utredning och förslag för varje särskilt företag.
Den vid skrivelsen fogade översikten är av det innehåll, som framgår av
tabellen å sid. 7.
Från ett flertal andra håll ha likaledes inkommit ansökningar örn bidrag
till elektrifiering. Sålunda ha ansökningar inkommit från Hållnäs elektriska
distributionsförening i Uppsala län om anslag å 25,000 kronor till elektrifiering
av Hållnäs, från Åkerö elektriska distributionsförening om anslag av
15,000 kronor för elektrifiering av västra delen av Bettna socken i Södermanlands
län, från A. Magnusson i Råggärd i Älvsborgs län m. fl. om statsbidrag
till elektrifiering inom socknen, från Lars Sand i Rossla m. fl. om anslag
till ordnande av kraft- och ljusbehovet inom Rossla och Storsveds byar inom
Gävleborgs län samt inom Västernorrlands län från J. Pålberg m. fl. i Krånge
om statsbidrag för fortsatt elektrifiering av nämnda by, från Junsele elektriska
aktiebolag örn anslag å 28,000 kronor för elektrifiering av Långvattnets
m. fl. byar i Junsele socken, från flötings elektriska aktiebolag örn anslag
å 97,000 kronor för elektrifiering av Björksjönäsets m. fl. byar i Tåsjö
socken, från Tåsjö elektriska kraftförening örn bidrag å 118,000 kronor för
elektrifering av vissa delar av Tåsjö socken, från Backe elektriska aktiebolag
örn bidrag å 41,000 kronor för elektrifiering av Rudsjö m. fl. byar i Fjällsjö
socken, från Torsjö elektriska andelsförening örn bidrag å 55,000 kronor för
elektrifiering av Löruddens m. fl. fiskelägen i Njurunda socken ävensom
inom Norrbottens län från S. Hellström i Pello m. fl. angående elektrifiering
av vissa delar av Tornedalen, samt från G. H. Johansson å Seskarö om framdragning
av elektriska ledningar till Seskarö.
Härjämte har småbrukarnas riksförbund i skrivelse den 15 augusti 1940
hemställt bland annat, att en utvidgning av landsbygdens elektrifiering skyndsamt
måtte genomföras med hjälp av statliga stödlån eller bidrag.
Byar |
Antalet fastig- heter |
Antalet andelar |
Total |
Eget kapital kronor |
Brist att kronor |
Natura- presta- tioner kronor |
Kraftkälla |
Trollbäcken, Slammermora, Pitsund, Högsböle, Små- |
|||||||
skärsudden. (Biåsmarks El. Kraft A.-B.)........ |
43 |
150 |
21,000 |
6,000 |
15,000 |
9,500 |
|
Grundträsk, Lappträsk, Yalvträsk, Korpdal. (Råneå |
|||||||
El. Kvarn A.-B.).............................. Mörön, Tallskär, Långsund, Bjurträsk, Hällefors, |
72 |
400 |
52,000 |
18,000 |
34,000 |
26,000 |
Statens kraftverk, Porjus |
(Selets Kraftstationsförening u. p. a.)............ |
65 |
700 |
79,000 |
41,000 |
38,000 |
33,000 |
|
Gemträsk, Mellersträsk, Smedsträsk, Flarken, Edet, |
|||||||
Notträsk, Syden, Flåsjön. (Råneå El. Kvarn A.-B.) |
68 |
300 |
55,000 |
25,000 |
30,000 |
19,000 |
|
Bodträsk, Backträsk. (Norrfjärdens El. Kraft A.-B.) |
35 |
190 |
17,000 |
8,000 |
9,000 |
9,000 |
Sikfors Kraft A.-B. |
Murjeks by...................................... |
17 |
85 |
8,000 |
3,000 |
5,000 |
3,000 |
1 Statens järnvägars kraftnät |
Gransjö kolonat ................................ Sandträsk, Utterliden, Baktsjaur, Hällberg, Bäck-näs, Örnträsk, Rönnliden, Grundträsk, Nyvall. |
10 |
60 |
9,000 |
3,000 |
6,000 |
3,600 |
J (Porjus) |
(Glommersträsks Kraftverksfören. m. b. p. a.) .. |
133 |
575 |
128,000 |
30,000 |
98,000 |
66,000 |
Skellefteå stads kraftverk |
Näverträsk. (Björkfors egendom).................. |
5 |
25 |
3,000 |
800 |
2,200 |
1,000 |
| Statens kraftverk, Porjus |
Avafors. (Råneå El. Kvarn A.-B.)................ |
21 |
120 |
14,000 |
6,000 |
8,000 |
7,000 |
|
Summa |
469 |
2,605 |
386,000 |
140,800 |
245,200 |
177,100 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 43■
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Över vissa av ansökningarna ha yttranden avgivits av vattenfallsstyrelsen,
kommerskollegium och vederbörande länsstyrelse.
Vattenfallsstyrelsen har i sitt yttrande, vilket den 24 september 1940 inkommit
till jordbruksdepartementet, dels tillstyrkt beviljande av 500,000
kronor för stöd åt utvidgad elektrifiering inom Norrbottens län att användas
efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall, dels hemställt, att med
hänsyn till vissa stödåtgärder, som vattenfallsstyrelsen ämnade vidtaga,
framställningarna angående elektrifieringsbidrag till Hållnäs, Åkerö, Klöverön,
Forshälla, Lane-Ryr samt Stora och Lilla Kornö tills vidare icke måtte föranleda
någon åtgärd, dels föreslagit, att det uppdroges åt domänstyrelsen
och vattenfallsstyrelsen att gemensamt med representant för länsstyrelsen
i Norrbottens län skyndsamt avlämna förslag till statligt ordnande av elektricitetsförsörjningen
på Seskarön, dels ock förordat, att behandlingen av övriga
ansökningar finge anstå till dess det blivit klart örn något generellt anslag
för landsbygdens elektrifiering komme till stånd.
Vattenfallsstyrelsen har i sitt yttrande rörande utvecklingen av elektrifieringen
å landsbygden under styrelsens medverkan och de åtgärder, styrelsen
har för avsikt att vidtaga, anfört i huvudsak följande:
Vattenfallsstyrelsens landsbygdsdistribution har under det senaste decenniet
utvecklats tillfredsställande, vad beträffar såväl äldre som ny elektrifiering.
Distributionsföreningarnas skulder lia avsevärt minskats, så att
större delen av landsbygdselektrifieringen nu torde vara skuldfri, medan
resten endast är behäftad med måttlig eller liten skuld. Föreningarnas inre
taxor ha fått en rationell form och äro i allmänhet låga. Nyelektrifiering
har fortgått i relativt hastig takt både inom äldre föreningars områden och
genom nybildade föreningar. Visserligen har icke full elektrifiering ernåtts,
men inom styrelsens mellansvenska område skulle med den under de senaste
åren rådande takten huvudparten av återstående möjlig elektrifiering under
fredliga förhållanden ha blivit klar på 5 år eller något mer.
Vattenfallsstyrelsens landsbygdselektrifiering har till övervägande delen
genomförts medelst distributionsföreningar — i enstaka fall aktiebolag —
som i allmänhet uttaga kraften från styrelsens tertiärstationer vid 3,000 volt
och sedan vidarebefordra kraften över ett av föreningen byggt ortsnät till
konsumenterna.
Styrelsen har givit stöd åt landsbygdselektrifieringen genom lämpliga taxeformer,
successiva taxesänkningar, valfrihet mellan bygde- och industritaxa
samt genom rådgivande verksamhet ifråga örn föreningarnas såväl tekniska
och ekonomiska som administrativa angelägenheter.
För nyelektrifieringen inom äldre föreningars område har det år 1934 beslutade
konstanthållandet av bygdenätsavgifterna under 10 år varit till stort
gagn. Detta innebär, att nya andelar kunna anslutas, för jordbruk till obegränsat
antal och för bostäder och industri intill vissa gränsbelopp, utan att
bygdenätsavgiften ökas under nämnda 10 år. Härigenom erhålla föreningarna
en avgiftsminskning som kan uppfattas såsom bidrag till byggnadskostnaden
för nyanslutningarna och sålunda underlätta dessa.
Bildandet av nya föreningar har underlättats därigenom, att styrelsen framdragit
ledning och byggt tertiärstation samt till normala villkor tillhandahållit
kraft även vid relativt knapp begynnelseanslutning.
Vid elektrifieringen av öarna i Stockholms skärgård har styrelsen själv
framdragit tertiärledning inklusive sjökabel från befintlig tertiärstation på
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
9
fastlandet till lämplig leveranspunkt på huvudön. Bidrag lämnas därjämte
i vissa fall till andra kabelledningar, som erfordras för förbindelse mellan
olika öar.
Även på fastlandet har i en del fall bidrag lämnats till högspända ortsledningar,
då dessa varit särskilt långa och dyrbara i förhållande till anslutningen.
Inom styrelsens mellansvenska område motsvarar den genomförda landshygdsclektrifleringen
ungefär 1,100,000 tariffenheter. En tariffenhet motsvarar
inom normalt jordbruk en hektar odlad jord. För bostäder, hantverk
m. m. tillämpas likvärdig tariffenhetsberälcning.
Enligt de utredningar, som verkställts inom vattenfallsverket, finns det
ytterligare att elektrifiera ungefär 220,000 tariffenheter inom befintliga föreningars
områden och 35,000 tariffenheter inom nya områden. Att denna
elektrifiering icke kommit tili stånd har i många fall orsakats av bristande
företagsamhet eller motvilja mot nymodigheter; i regel ha konsumenterna
tvekat inför kostnaderna för de erforderliga ortsnäten.
På många håll kännetecknas den återstående elektrifieringen av höga ortsnätskostnader.
Anledningen till dessa ligger ofta i bygdens natur. Bär gårdarna
äro små och spridda eller den odlade jorden splittrad av skog, sjöar,
hav, bliva kostnaderna för ortsnätet proportionsvis höga. I vissa fall har det
förelegat bristande intresse från en eller ett par stora gårdar, varigenom kostnaden
för de övriga stigit. Stundom lia svårigheter beträffande kostnadsfördelningen
mellan markägare och arrendatorer verkat hämmande. Det är
vidare givet, att bygdens välståndsgrad inverkar på möjligheten att få samling
kring en elektrifiering.
Den nu uppkomna oljebristen har i hög grad aktualiserat elektrifieringen.
Villigheten att bära de därmed förbundna kostnaderna har ökats. I många
fall begäres det emellertid statsunderstöd. Man kan vara tveksam om lämpligheten
att just nu forcera elektrifieringen med hänsyn till prisstegringen
och den begränsade tillgången på skolad arbetskraft och därtill möjligen på
lämplig materiel. Men fördyringen är ännu relativt måttlig och tillgången
på erforderlig materiel någorlunda god. I betraktande av de föi''delar, som
tillgång på elektrisk kraft under nuvarande förhållanden medför, framstår
det motiverat, att återstående elektrifiering påskyndas.
Till befrämjande av nyelektrifieringen inom vattenfallsstyrelsens distributionsområden
böra enligt styrelsens uppfattning de stödjande åtgärder,
som tidigare tillämpats, icke endast fullföljas utan även något utvidgas, särskilt
för bygder med ogynnsamma elektrifieringsförutsättningar.
Ur styrelsens affärssynpunkt äro dessa stödåtgärder berättigade med hänsyn
därtill, att styrelsens återstående kostnader för landsbygdselektrifieringen
bli relativt små även med inräknande av kostnaden för de nämnda stödåtgärderna.
De komma icke att nämnvärt påverka avkastningen på styrelsens
kapital och det föreligger icke någon risk, att dessa åtgärder skola behöva
betalas medelst skattebidrag. Enligt tidigare erfarenheter torde man
vidare kunna påräkna en successiv utveckling även av de nya elektrifieringsföretagen
och måhända i en framtid skälig ränta på de i dem nedlagda kapitalen.
För nya områden inom sitt mellansvenska område behöver styrelsen bygga
cirka 15 nya tertiärstationer samt vissa sekundärlinjer till en beräknad kostnad
av 700,000 kronor. Detta belopp är mycket måttligt. Vattenfallsstyrelsen
anser det vara lämpligt att även för de nya områdena tillämpa styrelsens
normala taxor.
Verkställda undersökningar ha utvisat, att när kostnaden för nyelektrifiering
blir relativt hög, detta i allmänhet — både inom nya områden och för
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 43. 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
oelektrifierade delar av äldre föreningsområden — beror därpå, att längden
av de högspända ortsledningarna blir stor i förhållande till det anslutna antalet
tariffenheter. Det har visat sig, att örn vattenfallsstyrelsen lämnar bidrag
till dylik högspänd ortsledning, i den mån kostnaden överstiger normalt
belopp, så undanröjes i regel det värsta hindret mot elektrifieringen. Dylikt
bidrag kan lämnas antingen i form av kraftrabatt — exempelvis så att bygdenätsavgiften
efterskänkes för en viss del av nyanslutningen under högst
10 år — eller därigenom, att vattenfallsstyrelsen bekostar lämplig del av det
högspända ortsnätet. Vattenfallsstyrelsen har för avsikt att inom sitt mellansvenska
område lämna dylikt bidrag där så erfordras.
Det är tyvärr icke möjligt att uppställa några strängt matematiska regler
för dessa bidrag. Olika svårdefinierbara omständigheter kunna nämligen
påverka bedömandet. I den mån dessa bidrag få formen av en kraftrabatt
kunna de liksom hittills beslutas av vattenfallsstyrelsen utan att något anslag
behövs. Där ortsledningar bekostas av vattenfallsstyrelsen, böra utgifterna
bestridas av medel från anslaget till distributionsanläggningar. Dylika
ledningar torde i regel böra avskrivas på 10 år med kraftinkomsterna; i flertalet
fall torde dessa ortsledningar böra efter avskrivningen överlåtas på distributionsf
öreningen.
Inom vattenfallsstyrelsens norrländska distributionsområde, som i huvudsak
ligger inom Norrbottens län, äro förhållandena avsevärt annorlunda än
inom Mellansverige. Styrelsens bygdenät fram till matningspunkterna blir
dyrbart. Vad beträffar dessa norrländska områden måste vattenfallsstyrelsen
därför i allmänhet åtnöja sig med att så långt som möjligt utan särskilt
statsbidrag bygga fram bygdenätet till de centrala matningspunkterna, där
kraften tillhandanålles efter normala villkor oberoende av leveranspunktens
läge. I vissa fall torde vattenfallsstyrelsen kunna stödja nyelektrifieringen
med särskild kraftrabatt, dit ledningar redan finnas framdragna. I
den mån understöd eljest erfordras för de nya ortsnäten, vilka i allmänhet
äro mycket dyrbara inom Norrbotten, bör detta understöd liksom hittills
lämnas från särskilda anslag.
I fråga örn det begärda bidraget till elektrifiering i Norrbottens län har
vattenfallsstyrelsen anfört i huvudsak följande:
De egna insatser, som beräknats för den nya elektrifieringen inom Norrbotten,
äro ganska höga, nämligen i genomsnitt 121 kronor per Norrbottenstariffenhet,
motsvarande 87 kronor per mellansvensk tariffenhet, varav dock
56 procent i naturaprestationer. Det begärda statsbidraget är i genomsnitt
43 procent av totalkostnaden, vilket även är rimligt. Örn det därjämte beaktas,
att den ursprungliga, under och omedelbart efter världskriget genomförda
elektrifieringen i Norrbottens kustland, som baserades på lokala
kraftstationer, varit mycket förlustbringande, emedan flertalet av dessa
kraftstationer sedan måst slopas, så torde det vara uppenbart, att stai"ka
skäl tala för de begärda, nu specificerade statsbidragen.
Ser man på de olika objekten var för sig, lili dock statsbidragen i vissa
fall relativt höga per tariffenhet räknade. Då det eventuellt kunde vara
önskvärt att begränsa statsbidragen till visst maximibelopp per Norrbottensenhet,
exempelvis 85 kronor motsvarande cirka 60 kronor per mellansvensk
enhet, och då en sådan begränsning borde kunna åstadkommas genom en
måttlig kraftrabatt, får styrelsen meddela sin villighet att i vissa fall lämna
dylik rabatt.
Styrelsen anser det vara lämpligt, att ett anslag på 500,000 kronor beviljas
för statsbidrag till elektrifiering inom Norrbottens län att för varje särskilt
objekt användas efter närmare beslut av Kungl. Maj:t.
Kungl. Majlis proposition ni 43.
11
Vad angår frågan om utvidgade tåne- och bidragsmöjligheter har vattenfallsstyrelsen
— efter att ha framlagt vissa förslag i anledning av övriga
till styrelsen remitterade ansökningar — uttalat:
Vattenfallsstyrelsen anser, att ett påskyndande av återstående landsbygdselektrifiering
är motiverat. Att lånemöjligheter skola finnas anser styrelsen
vara önskvärt. Härför synes en lämpligt avvägd kraftledningslånefond kunna
utnyttjas.
Därest direkta statsbidrag för fortsatt landsbygdselektrifiering skola beviljas,
föreställer sig styrelsen, att formen därför blir — möjligen med undantag
för företag i översta Norrland — att ett allmänt anslag ställes till
Kungl. Maj :ts förfogande att fördelas efter särskilda ansökningar. Enligt
styrelsens mening bör därvid gälla, att bidrag icke lämnas i sådana fall, då
konsumenternas kostnader icke bli onormalt höga. I den mån genom ovan
avhandlade åtgärder, som vattenfallsstyrelsen avser att genomföra till iandsbygdselektrifieringens
underlättande, kraftkostnaden hålles vid normalt värde,
bör icke heller direkt statsbidrag ifrågakomma.
Elektrifieringen måste tills vidare begränsas till sådana områden, där
kostnaderna och behovet av statsbidrag bli måttliga.
Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning är det omöjligt att fastställa
strängt matematiska regler för bedömning av understödsbehovet, emedan
detta påverkas av en mängd svårdefinierbara omständigheter. Avgörandet
synes till övervägande delen få ske från fall till fall. Det framstår som önskvärt,
att bedömningen blir enhetlig och att de remisser till olika ämbetsverk
eller kommissioner, som eventuellt skola göras, bli så organiserade — eventuellt
genom gemensam behandling — att frågorna kunna avgöras med minsta
tidsutdräkt.
Enligt vad jag under hand inhämtat hos kommerskollegium finnes för
närvarande i kraftledningslånefonden en för nya lån disponibel kapitalbehållning
å 1,800,000 kronor, vilket belopp jämte inflytande amorteringar ansetts
vara tillräckligt för att täcka lånebehovet under den närmaste framtiden.
Förslag torde vara att förvänta från kommerskollegium angående förstärkning
av fonden för alt möta därefter uppkommande behov.
Jag torde vidare få anmäla, att inom statens bränslekommission för närvarande
pågår en utredning örn landsbygdselektrifiering.
Utredningen avser i första hand en uppskattning av omfattningen av och
kostnaderna för den återstående elektrifieringen. Denna har befunnits omfatta
omkring 1,500,000 taxäffenheter. Kostnaderna lia uppskattats till
275,000,000 kronor, varav 25,000,000 kronor för bygdenäten, 165,000,000
kronor för ortsnäten och 85,000,000 kronor för installationerna. Dessa siffror
gälla hela landet. Kommissionen söker även bilda sig en uppfattning om
antalet av de tariffenheter, vilkas elektrifiering skulle möjliggöras vid statsbidrag
av olika storleksordning samt örn den lämpliga storleken av den utbyggnadskostnad
pr tariffenhet, utöver vilken statligt bidrag borde lämnas.
Sannolikt kommer en avsevärd del av den återstående elektrifieringen
att kunna genomföras med ett statsbidrag av 25,000,000 kronor. Som arbetet
måste utsträckas över en rätt lång följd av år, erfordras dock till en början
endast en del av detta belopp, för det närmaste året uppskattningsvis
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
5,000,000 kronor. Kommissionen torde förutom statliga bidrag till byggande
företag komma att föreslå inrättande av lånemöjligheter för enskilda, för
att underlätta de blivande föreningsmedlemmarnas inträde i föreningarna.
Bränslekommissionens utredning, i vilken även vissa riktlinjer för administrationen
av den statliga stödverksamheten komma att uppdragas, torde
föreligga inom den närmaste tiden.
Departements- Såsom framgår av vad vattenfallsstyrelsen anfört har elektrifieringen av
chefen. ]andsbygden gått betydligt framåt sedan förra världskriget. Härtill synes i
icke ringa grad lia bidragit den understödjande verksamhet, som bedrivits
av vattenfallsstyrelsen och andra statliga organ samt kommuner. Emellertid
torde ännu mycket återstå att göra på detta område innan landsbygdens
elektrifieringsfråga fått en tillfredsställande och slutgiltig lösning. För närvarande
torde inom landet finnas omkring 275,000 hushåll, vilka icke ha
tillgång till elektrisk kraft. Detta innebär att cirka 25 procent av landsbygdens
hushåll alltjämt äro hänvisade till annan ljus- och drivkraftstillgång
än elektriciteten. Av förstnämnda antal hushåll torde i runt tal 125,000 vara
belägna inom områden, som i huvudsak äro elektrifierade, och 100,000 inom
oelektrifierade områden med något så när tät bebyggelse. Återstående 50,000
hushåll torde finnas inom sådana områden, som ur ekonomisk synpunkt icke
äro möjliga att elektrifiera.
Hitintills har statens huvudsakliga direkta bistånd till elektrifieringen
utgjorts av förenämnda anslag under nionde huvudtiteln för undersökningar
rörande landsbygdens elektrifiering. Ett kraftigt bidrag har dock dessutom
givits genom 1939 års riksdagsbeslut örn anslag till elektrifiering av Jokkmokks
socken. Vid sidan av nu nämnda bidrag ha statsmakterna öppnat
möjligheter att erhålla lån från de för detta ändamål inrättade vattenkraftsoch
kraftledningslånefonderna. Lånen löpa med 4 procent ränta och för
deras erhållande kräves god säkerhet.
Genom den av kriget förorsakade avspärrningen av tillförseln till landet
av bensin samt lys- och brännoljor har frågan örn landsbygdens fortsatta
elektrifiering kommit i ett i viss mån förändrat läge, vilket synes påkalla ett
intensifierande av elektrifieringsarbetet. Under senare år har man i icke
ringa utsträckning inom jordbruket i de trakter, där elektrisk kraft icke står
till buds, börjat använda stationära motorer för utförande av vissa arbeten
vid jordbruket. På grund av bristen på bensin och fotogen ha emellertid
nu inom sådana landsändar stora svårigheter uppkommit att på ett
tillfredsställande sätt hålla arbetet i gång inom jordbruket. Dessa svårigheter
för produktionens upprätthållande ha ytterligare ökats därigenom att tillgången
på arbetskraft minskats till följd av inkallelser och uttagning av hästar
för krigsmaktens räkning. För närvarande kan på grund av fotogenbristen
icke heller erhållas någon fotogen för belysningsändamål. Vad detta
betyder för folket i de trakter, där elektrisk belysning icke finnes att
tillgå, torde icke närmare behöva framhållas. Uppenbart är, att en
snabbare elektrifiering skulle få stor betydelse för landsbygden, enkanner
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
13
ligen för befolkningens försörjningsmöjligheter och trivsel. Ett snabbare genomförande
av elektrifieringen torde emellertid icke kunna komma till stånd
med mindre statsmakterna lämna sitt bistånd härtill. Starka samhälleliga
skäl synas sålunda tala för att statsmakterna ingripa stödjande för elektrifieringssträvandena
å landsbygden, särskilt inom de mera vanlottade bygder,
där de allmänna livsbetingelserna äro mindre goda. Möjligheter torde
för närvarande finnas att erhålla för arbetena erforderlig arbetskraft och
materiel. Med hänsyn till det anförda förordar jag alltså att statliga åtgärder
vidtagas i sådant syfte.
Det av mig nu föreslagna stödet från statens sida synes lämpligen böra
taga formen av statsbidrag till elektrifieringsföretag, vilka befinnas vara
särskilt förtjänta och i behov av sådan hjälp. Att närmare bestämma omfattningen
av statsbidragen och de regler, som höra gälla för deras erhållande,
möter uppenbarligen betydande svårigheter. Helt allmänt synes man
kunna säga att understöd bör lämnas endast åt elektrifieringsföretag, för
vilka kostnaderna överstiga vad som kan anses såsom normala kostnader.
I anslutning härtill synes det ligga närmast till hands, att statsbidrag bör
kunna erhållas i den omfattning att företaget blir ekonomiskt självbärande
genom ett engångsbidrag. Emellertid kan man härvid icke fastslå att statsbidraget
bör utgå med ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den verkliga
anläggningskostnaden och de såsom normala ansedda kostnaderna. Del
torde nämligen svårligen låta sig göra att med någon större exakthet bestämma
sistnämnda kostnader. Kostnaderna för elektrifiering variera högst väsentligt
med hänsyn till gårdarnas större eller mindre spridning samt storleken av
den odlade arealen. Inom områden där bebyggelsen är väsentligen samlad i
byar blir kostnaden sålunda lägre än där gårdarna ligga spridda med relativt
stort avstånd sinsemellan. Är bebyggelsen mycket spridd, synes böra
undersökas huruvida icke kostnaderna kunna nedbringas genom anlitande
av lokala anläggningar för alstrande av elektrisk energi, varigenom alltför
långa och dyrbara högspänningsledningar kunna undvikas. Såsom framgår
av vattenfallsstyrelsens yttrande synes styrelsen inom sina distributionsområden
kunna genomföra elektrifieringen av mindre gynnsamt belägna platser
genom lämplig avvägning av taxorna och byggnadskostnadernas fördelning,
utan att större direkta statsbidrag behöva ifrågakomma. Det synes
angeläget, att även inom områden, där enskilda företag erhållit koncession
för elektrifiering, finna utvägar, varigenom möjliggöres att mindre välbelägna
områden kunna elektrifieras utan mera väsentliga bidrag av statsmedel.
Kostnaderna för elektrifieringsföretag bli givetvis även beroende på
anslutningens fullständighet. Andra synpunkter torde också böra komma under
beaktande vid bestämmandet av statsbidragets omfattning. Sålunda synes
man icke böra bortse från befolkningens ekonomiska bärkraft i de trakter,
där elektrifiering skall ske. Några mera bestämda allmängiltiga regler rörande
statsbidragens storlek eller de förutsättningar, som böra gälla för
bidragen, kunna därför knappast uppställas. Det torde få ankomma på
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 43. 3
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Kungl. Majit att därom bestämma från fall till fall under beaktande av de
föreliggande särskilda förhållandena.
Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att uppskatta storleken
av det belopp, som nu bör äskas för ifrågavarande ändamål. Såsom framgår
av vad jag förut anfört föreligger för närvarande ett stort antal ansökningar
om statsbidrag. Enbart från Norrland samt Göteborgs och Bohus län ha inkommit
ansökningar örn statsbidrag å sammanlagt över 1,000,000 kronor.
Bränslekommissionen har uppskattningsvis räknat med att ett belopp av
5,000,000 kronor skulle vara erforderligt under det närmaste året. Jag förordar
därför att till befrämjande av landsbygdens elektrifiering ett belopp
av 5,000,000 kronor äskas å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1940/41. Därest så skulle finnas erforderligt, torde av anslaget få disponeras
behövliga medel även för undersökningar och planläggning rörande
elektrifieringsföretag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 å driftbudgeten
under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 5,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Richard Jobson.
408554. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.