Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
1
>T 38.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anvisande
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 av vissa ytterligare anslagsmedel; given Stockholms
slott den 20 september 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna 1—13.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 september 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående
medelsanvisningar för försvarsväsendets räkning med förmälan tillika,
att ärendena nr 2, 3, 4, 9, 10 och 11 vore av den natur, att närmare redogörelse
för deras innebörd än som av det följande framginge icke borde ske
till statsrådsprotokollet; ytterligare upplysningar i nämnda ärenden borde
få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott. Ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker
i riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vöre att
hänföra.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 38. 1897 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
Departementschefen anför vidare:
EGENTLIGA STATSUTGIFTER.
Fjärde huvudtiteln.
D. Lantförsvaret.
[1.] 19- Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag. Å riksstaten för innevarande
budgetår finnes upptaget ett reservationsanslag av 775,000 kronor till
bidrag till skjutbanors ordnande. Rörande användningen av anslaget har Kungl.
Maj:t genom beslut den 30 augusti 1940 meddelat bestämmelser, innebärande,
bland annat, bemyndigande för arméförvaltningens civila departement att i
huvudsaklig överensstämmelse med viss av skytteförbundens överstyrelse uppgjord
förteckning, upptagande till större delen påbörjade och enligt gällande
bestämmelser avsynade skjutbaneanläggningar, utbetala i förteckningen upptagna
bidrag till ordnande av skjutbanor å däri angivna platser, med tillhopa
högst 536,847 kronor. Å anslaget kvarstår därefter odisponerat ett belopp av,
i avrundat tal, 238,000 kronor.
I skrivelse den 6 september 1940 har nu skytteförbundens överstyrelse
framhållit, att omförmälda anslag redan visat sig otillräckligt, samt i anslutning
härtill hemställt, att ytterligare medel måtte för budgetåret 1940/41 anvisas
till bidrag till skjutbanors ordnande.
Till närmare utveckling av berörda framställning har överstyrelsen i sin
skrivelse anfört, bland annat, följande:
Anledningen till det ökade medelsbehovet vore dels att skjutverksamheten
i landet ökats i en omfattning, som överstyrelsen tidigare ej ansett sig kunna
räkna med, dels ock att behov av skjutbaneutrymmen för hemvärnet under den
förlidna sommaren gjort sig starkt gällande. Den del av anslaget, i runt tal
537.000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts omförmälda brev den 30 augusti
1940 redan disponerats, avsåge bidrag, som av styrelsen tillstyrkts under tiden
före den 20 juni 1940. Under tiden därefter intill den 31 augusti 1940 hade
till styrelsen inkommit av vederbörliga skytteförbund tillstyrkta ansökningar
örn bidrag å ytterligare sammanlagt 638,000 kronor, vilket belopp emellertid
beräknades kunna nedprutas till 574,000 kronor. Yid sistnämnda tidpunkt
förelåge alltså ett ytterligare medelsbehov av, i runt tal, (574,000 •—- 238,000 —)
336.000 kronor.
För att minska medelsbehovet hade överstyrelsen emellertid företagit vissa
åtgärder. Sålunda hade i cirkulärskrivelse våren 1940 varnats för bildandet
av nya skytteföreningar i sådana fall, där de skytteintresserade utan större
olägenhet kunde ansluta sig till närbelägen, redan existerande förening och
använda dess skjutbana. Med stöd härav hade i vissa fall ansökningar örn
nybildning av skytteförening återremitterats till vederbörlig förbundsstyrelse
för undersökning av möjligheterna till sammanslagning med grannförening.
I vissa fall hade också resolution utfärdats först sedan vederbörande förening
förklarat sig ej ämna begära statsunderstöd till skjutbana. För att få fram
bidrag från kommun, företag eller annan donator samt medlemmarnas arbetsprestationer
hade formulär till ekonomisk plan upprättats och föreskrift örn
dess användning utfärdats.
Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 3
Den möjlighet som yppat sig att få disponera värnpliktiga civilarbetare för
skjutbanebygge hade utnyttjats i största möjliga utsträckning. I samband härmed
hade i cirkulärskrivelse till föreningar och förbund framhållits, att största
möjliga återhållsamhet måste iakttagas, då statsanslaget ej bleve tillräckligt.
Genom särskild fråga i förenämnda ekonomiska plan hade uppgifter införskaffats,
örn vilka föreningar som utan stor olägenhet kunde vänta med att
utfå statsbidrag. Antalet sådana föreningar hade dock visat sig jämförelsevis
obetydligt. Flertalet föreningar hade igångsatt arbetet i förväntan att med
dot snaraste erhålla sadant understöd och mången hade redan sin skjutbana
färdig. Andra föreningar avvaktade med otålighet besked i fråga om statsbidrag,
detta dels emedan banan behövdes, dels emedan möjlighet att erhålla
bidrag eller förskott av kommun eller enskilda förefunnes endast under förutsättning
att statsunderstöd beviljades.
Den oerhört ökade omfattningen av skjutbanebyggande och det starkt
höjda anslaget härtill jämte föredragandens för skjutbaneärenden inkallande
i militärtjänst hade föranlett överstyrelsen att vid sidan av överstyrelsens
militäre sakkunnige tillkalla två byggnadssakkunniga med uppgift
att granska ritningar och kostnadsberäkningar för skjutbanearbeten.
Sålunda vidtagna åtgärder hade emellertid ej kunnat förhindra, att begärda
statsunderstöd till skjutbaneanläggningar redan nu avsevärt överstege de för
ändamålet disponibla medlen. De kunde ej heller råda bot mot att nya föreningar
alltjämt inkomme mod ansökningar örn understöd. Av dessa kunde
ett stort antal beräknas vara i behov därav redan under detta budgetår.
En av överstyrelsen företagen beräkning gåve vid handen, att, utöver det
belopp av 336,000 kronor, som enligt vad i det föregående anförts utgjorde
det ökade medelsbehovet vid utgången av augusti månad, ytterligare 566,000
kronor erfordrades för ändamålet under innevarande budgetår.
Även med nedprutande av begärda anslag och med avvisande av sådana
anslagskrav som ej vore oundgängligen nödvändiga för skytteverksamheten
och hemvärnet inom vederbörlig bygd nödgades överstyrelsen räkna med att
omförmälda medelsbehov ej kunde reduceras till lägre belopp än 450,000
kronor.
Att uppskjuta anvisandet av hela det sålunda för innevarande budgetår
behövliga merbeloppet till att i stället avse budgetåret 1941/42 skulle medföra
stora olägenheter av följande skäl. För det första skulle de flesta föreningar
icke kunna igångsätta skjutbanebyggande, innan statsbidrag beviljats
dem. Vidare skulle i många fall för närvarande möjlighet finnas att erhålla
bidrag från kommuner och enskilda under förutsättning att statsbidrag beviljades,
medan detta ej kunde paräknas ett kommande år. Härtill komme
slutligen, att det stora antalet nytillkomna skyttar kunde väntas förlora intresset,
örn eje funné att skytteledningen och statsmakterna ej behjärtade
deras framställningar örn bidrag till skjutbaneanläggning, att hemvärnets
skj^utbildning försenades samt att situationen på byggnadsmarknaden gjorde
det önskvärt, att skjutbanebyggandet kunde äga rum medan överskott å arbetskraft
funnes att tillgå. Med hänsyn härtill ansåge överstyrelsen, att det skulle
medföra stora svårigheter, därest med tillgodoseendet till mer än en tredjedel
av det för innevarande budgetår beräknade ytterligare anslagsbehovet, eller
alltså högst 150,000 kronor, skulle komma att anstå till budgetåret 1941/42.
Den föreliggande framställningen giver vid handen, att de beräkningar,
som lago till grund för bestämmandet av det a riksstaten för innevarande
budgetår upptagna reservationsanslaget till bidrag till skjutbanors anordnande,
visat sig icke hållbara, i det att anspråken från skytteföreningarnas
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
sida på sådana bidrag avsevärt överstigit vad man vid tiden för anslagsberäkningen
ansåg sig hava anledning vänta. Detta i sin tur sammanhänger med
att antalet nybildade och återupplivade skytteföreningar, oaktat åtgärder i
återhållande syfte, ökats i snabbare takt än som kunnat beräknas. Sålunda
må nämnas, att medan antalet skytteföreningar i landet under åren närmast
före krigsutbrottet utgjorde omkring 1,350, deras antal nu uppgår till åtskilligt
över 2,000. Antalet aktiva skyttar har också stigit från omkring 90,000
till omkring 250,000. En särskild anledning till att anslaget till skjutbanors
ordnande blivit ansträngt ligger i att hemvärnets behov av skjutbaneutrymmen
under den gångna sommaren gjort sig starkt gällande.
Då denna utveckling av skytteväsendet måste anses utgöra en icke oväsentlig
tillgång för landets försvarsberedskap, anser jag mig böra tillstyrka, att
erforderliga anslagsmedel anvisas för att sådana anspråk på bidrag till skjutbanors
ordnande, vilka efter vederbörlig prövning av överstyrelsen finnas
böra enligt gällande grunder bifallas, så snart som möjligt må kunna tillgodoses.
Med ledning av vad överstyrelsen i sin skrivelse anfört anser jag, att
det belopp, som sålunda nu bör anvisas för förstärkning av reservationsanslaget
till bidrag till skjutbanors anordnande, icke bör sättas lägre än till
500,000 kronor. Detta innebär sålunda, att det belopp, med vars anvisande
överstyrelsen i sin skrivelse ansett kunna anstå till nästa budgetår, kommer
att inräknas i anslaget för innevarande budgetår. Då anslaget har reservationsanslags
natur, synes denna anordning vara att föredraga.
Det av mig sålunda föreslagna beloppet, 500,000 kronor, torde böra anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår under samma rubrik som det å riksstaten
upptagna anslaget för ändamålet. I enlighet med det anförda hemställer
jag sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till skjutbanors ordnande å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................................ kronor 500,000.
E. Sjöförsvaret.
[2.] 30 a. Inköp av vissa handelsfartyg för flottans räkning, reservationsanslag.
I en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med eget yttrande den 7
maj 1940 överlämnad, den 6 i samma månad dagtecknad skrivelse har marinförvaltningen
— med förmälan, att ämbetsverket med Stockholms rederiaktiebolag
Svea inlett förhandlingar örn inköp för flottans räkning av ett bolaget
tillhörigt fartyg, vilket med stöd av gällande rekvisitionslagstiftning vid inträdet
av den förstärkta försvarsberedskapen tagits i anspråk för att tjänstgöra
såsom sjukvårdsfartyg, samt att bolaget förklarat sig villigt att överlåta
fartyget till kronan för en köpeskilling av 1,325,000 kronor ävensom på vissa
andra i ett skrivelsen bifogat anbud intagna villkor — på närmare anförda
skäl hemställt örn bemyndigande att sluta avtal med bolaget rörande inköp av
det ifrågavarande fartyget i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda
angivits. Ytterligare har marinförvaltningen anfört, att därest fartyget för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 5
värvades, en del kompletteringar å fartyget borde vidtagas, framför allt anordningar
för förbättrande av dess brandskydd samt för isolering mot kyla.
Kostnaderna för dessa arbeten, vilkas utförande dock icke under nuvarande
förhållanden ansåges vara ur beredskapssynpunkt lämpligt, uppskattades till
omkring 150,000 kronor. Marinförvaltningen hemställde därför, att för inköpet
av fartyget ävensom för erforderliga kompletteringsarbeten ett sammanlagt
belopp av (1,325,000 + 150,000 =) 1,475,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets
förfogande.
Sedan marinförvaltningen under hand anmodats att söka erhålla för kronan
förmånligare villkor för fartygets förvärvande än som innefattades i det nyssberörda
anbudet, har marinförvaltningen den 19 september 1940 inkommit
med en skrivelse i ämnet med redogörelse för de fortsatta förhandlingarna med
bolaget. Dessa hade resulterat i ett nytt anbud från bolaget, enligt vilket
bolaget förklarat sig villigt att reducera den tidigare begärda köpeskillingen
å 1,325,000 till 1,200,000 kronor att erläggas under första veckan av oktober
1940. Därigenom skulle den sammanlagda summan för fartygets inköp och
för erforderliga kompletteringsarbeten uppgå till 1,350,000 kronor. Då detta
anbud måste anses synnerligen förmånligt för kronan, hemställde marinförvaltningen
örn utverkande av bifall snarast möjligt till ämbetsverkets hemställan
örn erforderliga medel till inköpet och förbättringsarbetena.
Marinförvaltningen har vidare i skrivelse den 2 september 1940 på närmare
anförda skäl hemställt örn bemyndigande att med aktiebolaget svenska
amerikalinj en sluta avtal örn inköp för kronans räkning av ett nämnda bolag
tillhörigt fartyg, vilket med stöd av gällande lagstiftning vid inträdet av den
förstärkta försvarsberedskapen tagits i anspråk för att användas såsom förbindelsefartyg
inom kustflottan. Bolaget hade förklarat sig villigt att för en
köpeskilling av 1,100,000 kronor till kronan överlåta fartyget i fråga.
De två handelsfartyg, som marinförvaltningen föreslagit skola inköpas för Departementsflottans
räkning, äro såsom av det föregående framgår med stöd av gällande chef™-rekvisitionslagstiftning tagna i anspråk, det ena som sjukvårdsfartyg och det
andra som förbindelsefartyg. För bägge fartygen har kronan att erlägga av
riksvärderingsnämnden fastställda dagsersättningar. Vidare hava å bägge
fartygen nedlagts icke obetydliga kostnader för att göra dem användbara för
sina nuvarande ändamål. Ett återställande i ursprungligt skick efter den förstärkta
försvarsberedskapens upphörande skulle också komma att draga betydande
belopp. Då enligt vad av utredningen i ärendena framgår fartygen
äro väl lämpade för sina nuvarande uppgifter och behovet av dylika fartyg
anses komma att fortvara även efter det lugnare förhållanden inträtt, synas
såväl ekonomiska som lämplighetsskäl tala för att fartygen nu förvärvas för
flottans räkning. De för fartygen enligt senast föreliggande anbud fordrade
köpeskillingarna, 1,200,000 kronor för sjukvårdsf arty get och 1,100,000 kronor
för förbindelsefartyget, torde med hänsyn till föreliggande omständigheter få
anses vara skäliga. Jag finner mig sålunda böra förorda, att ett sammanlagt
belopp av 2,300,000 kronor ställes till marinförvaltningens förfogande för
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
inköp av de båda fartygen. Däremot anser jag mig icke böra i detta sammanhang
tillstyrka anvisande av särskilda medel för de av marinförvaltningen i
skrivelsen den 6 maj 1940 omnämnda förbättringsarbetena å sjukvårdsfartyget.
Frågan örn medelsanvisning för dessa arbeten, vilka av beredskapsskäl
icke böra komma till utförande under nuvarande förhållanden, torde, efter
förnyad anmälan av marinförvaltningen, böra upptagas till prövning i samband
med övriga anslagsäskanden för underhålls- och byggnadsarbeten å
flottans fartyg.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Inköp av vissa handelsfartyg för flottans räkning å ti 11-läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 2,300,000.
KAPITALINVESTERING.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
[3.] 5 a. Vissa garagebyggnader för armén, reservationsanslag. I en av tjänstförrättande
chefen för arméstaben, för chefen för armén, med yttrande den
10 september 1940 överlämnad, den 6 i samma månad dagtecknad skrivelse
har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning örn anvisande
av medel för anordnande av vissa garagebyggnader för arméns behov och därvid
anfört i huvudsak följande:
Chefen för armén hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen framhållit, att
garage borde uppföras vid vederbörliga mobiliseringsorter i en omfattning,
vilken svarade mot det antal motorfordon, som inginge i de av fredsförbanden
utrustade, linjen tillhörande fält- och depåförbanden. Detta antal fordon framginge
av en vid skrivelsen fogad tabell. — I anslutning till vad chefen för
armén sålunda anfört hade styrelsen verkställt utredning angående omfattningen
av vid truppförbanden befintliga garage och möjligheten att vid förbanden
förhyra sådana lokaliteter. Denna utredning hade givit vid handen,
att truppförbanden i allmänhet ägde endast ringa tillgång till garage, att förhyrning
av garage i mera betydande omfattning endast kunde äga rum inom
större garnisonsorter, samt att ett stort antal bilar saknade garagemöjligheter.
För erhållande av garageutrymme för dessa bilar syntes nybyggnader vara
ofrånkomliga. Då det vore angeläget att med undvikande av alltför höga engångskostnader
erhålla dessa garage före vinterns inträde, hade styrelsen utarbetat
ett förslag till ej uppvärmbara garagebyggnader av enkel konstruktion,
vilket kostnadsberäknats till sammanlagt 5,600,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt, att
ett anslag av 5,600,000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål ställas till
styrelsens förfogande.
För det stora antal motorfordon, som under nu rådande särskilda förhållanden
tagits i anspråk för arméns räkning, erfordras helt naturligt avsevärda
7
Kungl. Majlis proposition nr 38.
garageutrymmen. Motorfordonens förvarande i det fria skulle säkerligen inom
kort tid medföra, att de förf ores eller i varje fall starkt minskade i värde. Då
härtill kommer, att de här ifrågasatta utrymmena även efter en blivande minskning
av arméns bestånd av motorfordon på grund av återgång till mera normala
förhållanden komma att fylla ett kännbart behov av kallförråd för en mängd
under beredskapen anskaffad materiel av olika slag, finner jag mig böra tillstyrka
fortifikationsstyrelsens förevarande framställning. Mot de beräknade
kostnaderna torde intet vara att erinra.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa garagebyggnader för armén å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 5,600,000.
[4.] 5 b. Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m. reservationsanslag.
I skrivelse den 17 augusti 1940 har statens ammunitionsnämnd hemställt
örn anvisande av medel för anordnande av centralförråd för ammunition ävensom
för vidtagande av vissa andra därmed sammanhängande åtgärder.
Över framställningen har yttrande avgivits av försvarsväsendets verkstadsnämnd,
som förklarat sig instämma i den av ammunitionsnämnden gjorda
framställningen.
Ammunitionsnämnden har i sin skrivelse lämnat en utförlig redogörelse
för de skäl som motivera förevarande framställning. För min del anser jag
mig böra tillstyrka, att de ifrågavarande anläggningarna komma till stånd i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits. De sammanlagda
kostnaderna för anläggningarna inklusive erforderliga markförvärv hava av
nämnden beräknats till 29,000,000 kronor. Som kostnaderna, särskilt i fråga
örn markförvärven, torde kunna något nedpressas, räknar jag för min del med
att ett sammanlagt belopp av 28,500,000 kronor skall kunna vara tillfyllest.
Enligt vad jag under hand inhämtat kan det beräknas, att två tredjedelar
av nämnda belopp erfordras redan under innevarande budgetår, medan
återstående tredjedel skulle falla å budgetåret 1941/42. För innevarande
budgetår skulle sålunda ett belopp av 19,000,000 kronor erfordras för ändamålet.
Därifrån bör emellertid dragas ett tidigare från vederbörligt förskottsanslag
anvisat belopp örn 4,000,000 kronor, som jämlikt Kungl. Maj:ts den
19 april 1940 lämnade medgivande må av arméförvaltningens tygdepartement
och fortifikationsstyrelse användas för uppförande av ammunitionsförråd
och vilket belopp av dessa myndigheter ställts till ammunitionsnämndens förfogande.
Det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör anvisas för innevarande
budgetår, utgör alltså (19,000,000 — 4,000,000=) 15,000,000 kronor.
Vid anvisande av anslag för avskrivning av det i ammunitionsförråden investerade
kapitalet bör hänsyn tagas till förenämnda å förskottsstat anvisade belopp,
vilket täckes av anslag å driftbudgeten; frågan härom upptages i ett
senare sammanhang av chefen för finansdepartementet. Till frågan örn anvisande
av det för budgetåret 1941/42 erforderliga beloppet torde jag få återkomma
vid framläggandet av statsverkspropositionen till 1941 års riksdag.
8
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m. å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 15,000,000.
[5.] 7 a. Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag.
I skrivelse den 7 februari 1940 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
■—• under förmälan, att å Skillingaryds skjutfält förelåge behov av
vinterbonade förläggningsutrymmen för 500 man, samt med överlämnande av
från chefen för första arméfördelningen infordrad utredning i ärendet jämte
yttranden av bland andra chefen för armén och inspektören för artilleriet —
att för anordnande av vinterbonade förläggningsutrymmen enligt ett såsom
alternativ 2 i utredningen betecknat förslag ett belopp av 360,000 kronor måtte
ställas till förfogande. Genom beslut den 1 mars 1940 fann Kungl. Majit
förevarande framställning ej föranleda någon åtgärd.
I skrivelse den 17 september 1940 har nu fortifikationsstyrelsen återkommit
till frågan örn ordnande av förläggningsförhållandena å Skillingaryd
och därvid anfört i huvudsak följande:
Chefen för Smålands arméartilleriregemente hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen
den 20 mars 1940 framhållit, att en allvarlig sanering av förläggningsförhållandena
å Skillingaryd vore nödvändig. Vidare hade arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse efter inspektion av de hygieniska förhållandena
å Skillingaryd i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 21 juni 1940 påvisat
avsevärda brister i nämnda avseende och framhållit nödvändigheten av snabba
åtgärder för bristernas avhjälpande. I sådant ändamål hade sjukvårdsstyrelsen
föreslagit uppförande av en sjukhusbyggnad, en barack för 100 man, en mässbyggnad
för officerare och underofficerare samt en matsalsbyggnad, vilka
byggnader av fortifikationsstyrelsen kostnadsberäknats till omkring 500,000
kronor. Det vore styrelsernas avsikt att i arméförvaltningens skrivelse angående
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 äska medel för
realiserande av berörda byggnadsprogram. ■—- Emellertid hade chefen för
Smålands arméartilleriregemente i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den
22 augusti 1940 framhållit, att det vore oundgängligen nödvändigt, att av
nyssnämnda byggnader manskapsbaracken och matsalsbyggnaden finge omedelbart
uppföras. I yttrande häröver hade chefen för armén framhållit, att
sjukhusbyggnaden och mässbyggnaden kunde anstå till nästa budgetår, under
det att manskapsbaracken och matsalsbyggnaden vore erforderliga redan innevarande
höst. Med anledning härav hade fortifikationsstyrelsen verkställt
kostnadsberäkningar för uppförande av en manskapsbarack för 100 man jämte
expeditionslokaler samt matsals- och kokhusbyggnad, vilka beräkningar
slutade å ett belopp av 250,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt,
att ett belopp av 250,000 kronor måtte för ändamålet ställas till styrelsens förfogande.
Med hänsyn till den betydande manskapsstyrka, som under nuvarande förhållanden
måste vinterförläggas vid Skillingaryd, torde det vara oundgäng
-
Kungl. Majus proposition nr 38.
9
ligt, att den av fortifikationsstyrelsen föreslagna förbättringen av förläggningen
därstädes snarast möjligt vidtages. Jag finner mig sålunda böra tillstyrka,
att medel anvisas för omedelbart uppförande av dels en manskapsbarack
för 100 man och dels en matsals- och kokhusbyggnad. Emot de för
dessa byggnader beräknade kostnaderna, sammanlagt 250,000 kronor, lärer
intet vara att erinra. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid STcillingaryds skjutfält å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 250,000.
[6.] 8 a. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reservations
anslag.
I skrivelse den 23 augusti 1940 har försvarsväsendets verkstadsnämnd
efter samråd med arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse
hemställt örn anvisande av vissa anslagsmedel för ändringsarbeten
å vissa försvarsväsendet tillhöriga verkstadsbyggnader och därvid
anfört i huvudsak följande:
I samband med verkstadsnämndens övertagande av vissa fabriker och anstalter
hade det konstaterats, att driften vid dessa under nu rådande förhållanden
krävde vissa ändringsarbeten å verkstadsbyggnaderna. Medel för
bestridande av kostnaderna för dessa arbeten vore icke beräknade å staten för
försvarsväsendets fastighetsfond, och icke heller i övrigt hade några anslag
anvisats för ändamålet. Täckning av utgifterna för dylika ändringsarbeten
med driftsmedel skulle medföra ökade kostnader för de å verkstäderna tillverkade
produkterna. Då därjämte ifrågavarande kostnader icke kunde hänföra
sig till normala produktionskostnader syntes denna utväg icke böra
anlitas. Det syntes i stället lämpligare, att ett särskilt anslag anvisades för
ändamålet. — Nämnden vore icke för närvarande i tillfälle att specificera kostnaderna
för de erforderliga ändringsarbetena. Det vore emellertid ur driftssynpunkt
synnerligen angeläget, att arbetena igångsattes snarast möjligt.
I anslutning till det anförda har verkstadsnämnden hemställt, att ett belopp
av 300,000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för ifrågavarande
ändamål.
Vidare har verkstadsnämnden — likaledes efter samråd med tygdepartementet
och fortifikationsstyrelsen — i skrivelse den 31 augusti 1940
anmält, att nämnden enligt överenskommelse med departementet och styrelsen
skulle handhava byggnadsverksamheten m. m. vid Stockholms tygstations
under byggnad varande signalverkstad vid Solvalla och vid Östgöta luftvärnsregementes
likaledes under byggnad varande tyganstalt i Linköping, i anslutning
vartill nämnden anfört, bland annat, följande:
I anledning härav hade nämnden låtit verkställa viss utredning rörande berörda
etablissement, varvid det visat sig, att vissa kompletterings- och anskaffningsarbeten
m. m. måste vidtagas vid båda verkstäderna. Då nämnden emellertid
icke förfogade över medel härför och de anslag, som tidigare ställts till
vederbörande myndigheters förfogande för uppförandet av ifrågavarande verkstäder,
icke försloge till täckande av kostnaderna för dessa arbeten, funne sig
nämnden böra hos Kungl. Majit göra särskild framställning örn anslag för
nämnda ändamål.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
Beträffande omfattningen av ifrågavarande kompletterings- och anskaffningsarbeten
m. m. ävensom de beräknade kostnaderna för desamma finge
nämnden hänvisa till nedanstående sammanställning.
Stochholms tygstation vid Solvalla. Kronor.
Kostnader för vissa svagströmsanläggningar, för vilka medel tidigare
ej äskats (telefon, tidkontroll, tyfon, brandalarm m. m.) ............ 26,000
Komplettering av inredning ...................................................... 60,000
Skyddsrum insprängt i berg för 350 personer, användbart som
garage i fredstid .................................................................. 60,000
Flyttningskostnader från nuvarande verkstäder till nya verkstaden ... 20,000
Tyganstalten vid Östgöta luftvärnsregemente i Linköping.
Kompletteringsarbeten å byggnaderna .......................................... 50,000
Komplettering av inredning ...................................................... 42,000
Ordnande av ytterområdena ...................................................... 25,000
Summa kronor 283,000
I anslutning till vad sålunda anförts har verkstadsnämnden hemställt, att
Kungl. Majit måtte för utförande av de i det föregående angivna arbetena
ställa ett belopp av tillhopa 283,000 kronor till nämndens förfogande.
epartements- Sedan försvarsväsendets verkstadsnämnd övertagit ledningen av driften vid
chefen. (je { nämndens instruktion omförmälda etablissementen (jfr propositionen nr 1
till 1940 års urtima riksdag, fjärde huvudtiteln, punkt 2), hava en del byggnadstekniska
och andra förändringar å vissa av ifrågavarande etablissement befunnits
erforderliga i och för den driftsrationalisering, som utgjort ett huvudsyfte
vid nämndens inrättande. Sålunda har efter därom av Kungl. Majit
i propositionen nr 17 (punkt 1) framlagt förslag den nu samlade urtima
riksdagen (skrivelse nr 26) till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets
fabriker anvisat ett reservationsanslag av 355,000 kronor. De arbeten, för
vilka verkstadsnämnden nu äskat medel, äro av enahanda natur och ingå som
ett led i rationaliseringssträvandena på förevarande område.
Jag finner mig därför böra tillstyrka, att erforderliga medel för de i det
föregående omförmälda arbetena, mot vilkas beräknade kostnader, tillhopa
(300,000 + 283,000 =) 583,000 kronor, jag ej har något att erinra, ställas till
förfogande. Medelsanvisningen torde böra ske under samma anslagsrubrik
som det nyssberörda, förut anvisade anslaget till byggnadsarbeten vid vissa
försvarsväsendets fabriker.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 583,000.
[7.] 9 a. Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott, reservationsanslag. På
därom av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1939 års lagtima riksdag
(fjärde huvudtiteln, punkt 76) framlagt förslag anvisade riksdagen till vissa
Kungl. Majus proposition nr 38.
11
restaureringsarbeten inom Karlbergs slott för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag
av 100,000 kronor. Såsom framgår av den i ärendet verkställda utredningen
beräknades kostnaderna för ifrågavarande restaureringsarbeten i
deras helhet till 250,000 kronor. Vid ärendets anmälan anförde jag bland annat,
att det måste anses synnerligen önskvärt, att de planerade restaureringsarbetena
inom Karlbergs slott kunde igångsättas inom den närmaste tiden, men
att det för arbetena beräknade totalbeloppet syntes kunna fördelas på två
eller tre budgetår.
Sedermera hemställde arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1940/41, att för slutförande av resterande
arbeten enligt det i det föregående omförmälda förslaget ett belopp av
190,000 kronor måtte ställas till förfogande. Med hänsyn till de allmänna
principerna för budgetarbetet för nämnda budgetår föranledde denna arméförvaltningens
framställning icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I skrivelse den 20 februari 1940 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
återkommit till frågan örn restaureringsarbetenas fullföljande och
därvid åberopat en av chefen för krigsskolan den 7 i samma månad till
styrelsen avlåten skrivelse, däri denne framhållit, att det vore av största
vikt, att de restaureringsarbeten som planerats för slottets rikssal och dess
förrum — det s. k. röda rummet —• komme till utförande inom den närmaste
tiden. Lokalförhållandena vore sådana, att rikssalen måste tagas i anspråk
för undervisningen. Det vore dock icke möjligt att använda rikssalen i dess
nuvarande skick. Vid nyligen företagna undersökningar hade nämligen
konstaterats betydande oförutsedda brister.
Yid chefens för krigsskolan skrivelse hade fogats ett av arkitekten E. Fant,
vilken anlitats för restaureringsarbetenas utförande, den 8 februari 1940 avgivet
intyg angående rikssalens tillstånd. I detta intyg har Fant uttalat bland
annat:
I rikssalens stucktak vore vissa partier lösa, så att de vid beröring rörde
sig. Smärre partier stuck hade redan fallit ned och sprickbildningar förekomme
i stor utsträckning. Yid avvägning av takytan hade det visat sig, att
en del partier, särskilt vid ingångarna sjunkit i allmänhet 7—8 cm, på enstaka
ställen mer än 10 cm. Bjälklaget, som bure stucktaket, hade nu blottats, så
att bjälkarna blivit synliga. Särskilt å ovannämnda delar vore bjälklaget i
bedrövligt skick. Sålunda vore vissa bjälkar närmast tvärmuren helt upprötade
och till och med panelen, vid vilken taket varit fästat, alldeles försvunnen.
Taket torde här vila blott på taklistens konsoler. Till yttermera
visso vore skorstensstocken över spisen murad på detta bjälklag. Underlaget
vore således nu helt borta och skorstenen hängde blott fast vid väggen genom
tegelförbandet. Den vore också sprucken nedtill. Spännbockarna, på vilka
bjälklaget vore upphängt, hade dåliga upplag och vissa strävor vöre spruckna.
På grund av vad som anförts vore det sålunda märkvärdigt, att ej den västra
delen av taket störtat in och att allvarligare ras av stucken ej förekommit.
För att tills vidare undvika faran härav hade nu taket uppstöttats under de
mest riskabla delarna. Att det vore förenat med stor risk att vistas i rummet
läge i öppen dag. Det vore av lika stor vikt att bjälklaget förstärktes som
att stucktaket lagades och fästes, varvid det samtidigt borde rengöras för
att alla skador skulle kunna konstateras. — Det vore önskvärt, att rummets
12
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
övriga delar samtidigt gjordes i ordning, då ställningar och dylikt funnes
till hands. Likaså vore det lämpligt att samtidigt restaurera förrummet, som
vöre i dåligt skick och som eljest skulle kontrastera på ett olyckligt sätt mot
rikssalen.
Vidare hade till chefens för krigsskolan skrivelse fogats dels ett av Fant
uPPgj°rt> den 30 december 1939 dagtecknat förslag till restaurering av rikssalen
och förrummet jämte tillhörande förslagsritningar, dels ock en approximativ
kostnadsberäkning rörande de föreslagna arbetena, slutande å 45,000
kronor.
För egen del har fortifikationsstyrelsen i sin skrivelse anfört, att kostnaderna
för vidtagande av de av Fant föreslagna åtgärderna för restaurering
av rikssalen och dess förrum beräknades draga en kostnad av 50,000 kronor.
Då ett omedelbart iordningställande av rikssalen syntes vara ofrånkomligt,
hemställde styrelsen örn bemyndigande att för högst nämnda belopp vidtaga
åtgärderna i fråga.
Chefen för armén har i yttrande den 23 februari 1940 tillstyrkt fortifikationsstyrelsens
framställning.
Av handlingarna i ärendet framgår, att den s. k. rikssalen på Karlbergs
slott befinner sig i ett så förfallet skick, att det på grund av fara för takets
instörtande är förenat med risk att vistas i rummet. Rikssalen kan följaktligen
icke användas för undervisningsändamål. Med anledning av kaderökningarna
vid armén kommer elevantalet vid krigsskolan att under de närmaste åren
bliva avsevärt. Stora anspråk komma därför att ställas på tillgången av lektionssalar.
På grund därav bör en reparation av rikssalen nu ske. Helt naturligt
bör arbetet utföras så, att även de kulturhistoriska intressena bli tillgodosedda.
Rikssalens från dess ursprungliga inredning kvarstånde stucktak
bör sålunda bibehållas i ett värdigt skick. Jag finner mig med föranledande av
det sagda böra tillstyrka, att medel anvisas för rikssalens restaurering. Därvid
synes det i ärendet framlagda förslaget i stort sett vara väl ägnat att ligga
till grund för arbetets utförande. Med de föreslagna arbetena på det s. k. förrummet
synes däremot utan olägenhet kunna anstå tillsvidare. Yad beträffar
de för rikssalens iordningställande erforderliga anslagsmedlen torde man numera
få räkna med att enbart detta arbete kommer att draga en kostnad av
cirka 45,000 kronor. Jag vill sålunda föreslå, att sagda belopp anvisas för
ändamålet, därvid jag dock utgår ifrån att fortifikationsstyrelsen skall vid
arbetenas övervakande tillse, att de utföras på det mest ekonomiska sätt.
I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 45,000.
[8.] 21 a. Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden, reservationsanslag. Isin skrivelse
den 27 september 1939 angående lantförsvarets medelsbehov förbudget
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 13
året 1940/41 anmälde arméförvaltningen, att ämbetsverket för förvärv av mark
för pansarvärnskanonskjutfält vid Boden för budgetåret 1940/41 under reservationsanslaget
till markförvärv m. m. beräknat ett belopp av högst 110,000
kronor, att utredningen i ärendet för det dåvarande icke avslutats samt att
ämbetsverket hade för avsikt att, så snart densamma slutförts, till Kungl.
Maj.t inkomma nied utförlig motivering och kostnadsberäkning rörande ifrågavarande
markförvärv.
Sedan utredningen verkställts, anmälde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,
som handlagt ärendet, i skrivelse den 20 november 1939, att
chefen för Norrbottens regemente i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den
27 juni 1939 anfört i huvudsak följande:
På grund av gällande säkerhetsbestämmelser funnes inga möjligheter att
anordna skarpskjutning med pansarvärnskanon å Bodens skjutfält. Såsom
skjutplats användes ett annat område, där skjutningarna emellertid vore svåra
och dyrbara att anordna, varjämte målen till förfång för fältmässigheten måste
anordnas på sjön. Det vore för regementet av utomordentligt värde att i närheten
av Boden kunna disponera ett användbart område för detta ändamål.
Ett sådant område skulle jämväl med fördel kunna användas för fältskjutnmgar
med eldhandvapen, kulsprutor och granatkastare, särskilt mot slutet
av sommarsoldatskolan, då på grund av det stora antalet artilleriskjutningar
det nuvarande skjutfältet icke kunde disponeras i önskad utsträckning. Regementschefen
anhölle fördenskull, att styrelsen måtte göra vederbörlig framställning
rörande förvärv av ett a en skrivelsen närlagd karta närmare angivet
område. Detta område syntes även lämpat för viss luftvärnsskjutning.
\ idare meddelade fortifikationsstyrelsen i sin berörda skrivelse, att styrelsens
skjutbaneofficer i en i ärendet upprättad promemoria framhållit, att i
skjutfältet borde ingå ett å den vid regementschefens skrivelse fogade kartan
inom röda linjer angivet område, att ifrågavarande fält ur säkerhetssynpunkt
syntes väl fylla de fordringar som måste ställas på ett område, där pansarvärnskanonskjutning
skulle äga rum, att ur samma synpunkt sett fältet kunde
disponeras jämväl för fältmässig skjutning med eldhandvapen, kulsprutor och
granatkastare, att med hänsyn till terrängbeskaffenheten och skogarnas omfattning
medel erfordrades för röjning och planering m. m. av för pansarvärnskanonskjutningen
behövliga målområden ävensom för utförande av
markörskydd och målanordningar, samt att kostnaden för utförande av nämnda
arbeten m. m. beräknades komma att belöpa sig på ett belopp av omkring
25,000 kronor.
I foitsättningen av sin skrivelse anförde fortifikationsstyrelsen följande:
Länsjägmastaren _C. Stenborg, som värderat de fastigheter och fastighetsdelar,
vilka mginge i1 det av regementschefen till förvärv föreslagna området,
hade i tvenne den 3 november 1939 dagtecknade värderingsinstrument åsatt
7eleSårllgf ^as^g^e^er och fastighetsdelar, innehållande en areal av sammanlagt
847.7 5 hektar, med därå växande skog ett värde av tillhopa 109,567 kronor.
Ägarna av fastigheterna och fastighetsdelarna hade avgivit anbud å försäljmng
av desamma till kronan. Enligt en den 13 november 1939 avgiven promemoria
hade fortifikationsstyrelsens domänofficer vid beräkning av kostnaderna
för markförvärvet kalkylerat med att fyra av de avgivna anbuden med
anbudssummor, vilka överstege värderingsprisen med högst 30 procent, även
-
14
Kungl. Martts proposition nr 38.
sora ett anbud, som lydde å lägre summa än värderingssumman, skulle kunna
godtagas. Tillhopa uppginge anbudssummorna till ett belopp av 94,898
kronor. För förvärv av övrig mark, som värderats till 18,510 kronor, hade
domänofficeren ansett, att expropriationsförfarande måste tillgripas och att
fördenskull vid beräkningen av kostnaderna för förvärvet ett tillägg till
värderingssumman å 30 procent eller 5,552 kronor vore motiverat. Härutöver
borde beräknas 3,000 kronor för bestridande av kostnaderna för utredning och
expropriation m. m. i samband med förvärvet. Ett sammandrag av de sålunda
beräknade kostnaderna gåve ett belopp av tillhopa 121,960 kronor eller i runt
tal 122,000 kronor.
Slutligen anförde fortifikationsstyrelsen för egen del i skrivelsen följande:
Styrelsen ansåge i hög grad önskvärt, att möjligheter bereddes Norrbottens
regemente att i närheten av Boden bedriva övningar i skjutning med pansarvärnskanon
under fältmässiga förhållanden. För sådana övningar syntes det
av regementschefen till förvärv föreslagna området lämpligt, varför detsamma
syntes böra förvärvas för kronans räkning. Styrelsen ansåge, att för själva
markförvärvet borde beräknas ett belopp av 125,000 kronor. Härtill komme,
såsom skjutbaneofficeren framhållit, vissa kostnader för skjutfältets iordningställande,
beräknade till 25,000 kronor. För anordnande av ett pansarvärnskanonskjutfält
vid Boden syntes alltså ett belopp av 150,000 kronor erforderligt.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen, att
för budgetåret 1940/41 för anordnande av ett pansarvärnskanonskjutfält vid
Boden —• i stället för tidigare äskat belopp •—- måtte beräknas ett belopp av
150,000 kronor. Benna framställning föranledde emellertid icke någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.
I skrivelse den 20 augusti 1940 har nu fortifikationsstyrelsen ånyo
underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan örn ordnande av ett pansarvärnskanonskjutfält
vid Boden och därvid meddelat, att befälhavaren för Övre
Norrlands militärområde i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 1 juli 1940
anfört i huvudsak följande:
Enär behovet av särskild övningsterräng för stridsvagnsbekämpning numera
framträdde ännu starkare än förliden höst, då den ursprungliga framställningen
i ämnet gjordes, syntes ärendet ånyo böra underställas Kungl.
Maj:ts prövning. Be av vederbörande markägare tidigare avgivna anbuden å
försäljning till kronan av de till förvärv ifrågasatta områdena vore gällande
till den 1 december 1940. Som förhållandena nu utvecklat sig, syntes det vara
av vikt, att anbuden utnyttjades. Skogsbeståndet syntes i kronans hand bliva
fullt räntabelt. Uppskötes ärendet, kunde emellertid förvärv icke påräknas till
samma pris.
Eör egen del har fortifikationsstyrelsen i sin sistnämnda skrivelse framhållit,
att såväl militära som ekonomiska skäl talade för att ifrågavarande
markförvärv genomfördes utan dröjsmål. Fortifikationsstyrelsen hemställde
därför, under hänvisning till innehållet i sin berörda skrivelse den 20 november
1939, att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års urtima riksdag att för
förvärv av pansarvärnskanonskjutfält vid Boden, för skjutfältets iordningställande
samt för utrednings- m. fl. kostnader anvisa ett belopp av tillhopa
150,000 kronor.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
Med hänsyn till vad i fortifikationsstyrelsens skrivelse den 20 augusti 1940
anförts örn det numera ytterligare framträdande behovet av ett särskilt skjutfält
i närheten av Boden för skjutning med pansarvämskanoner och då de
tidigare avgivna anbuden å försäljning av den härför avsedda marken äro
gällande till den 1 december 1940, anser jag mig nu böra tillstyrka, att medel
anvisas för inköp av de ifrågavarande områdena ävensom för deras iordningställande
för ändamålet. Emot de av fortifikationsstyrelsen härför beräknade
kostnaderna, sammanlagt högst 150,000 kronor, torde icke föreligga anledning
till erinran. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 150,000.
Marinförva!tningens delfond.
[9.1 32 a. Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m., reservationsanslag.
I skrivelse den 8 juli 1940 har marinförvaltningen hemställt
örn anvisande av medel för anordnande av slipar, båthallar, verkstäder m. m.,
avsedda dels för basering och dels för underhåll av motortorpedbåtar och
minsvepare av mindre typ. Hallarna för motortorpedbåtar och i viss utsträckning
även för minsvepare hava förutsatts skola vara frostfria. En del av minsveparna
har emellertid beräknats kunna för förvaring omhändertagas av
privata båtvarv. De ifrågavarande anläggningarna skulle utföras dels vid
Stockholms örlogsvarv, dels vid Karlskrona örlogsvarv och dels vid angiven
plats å Ostkusten. Förslagen hava närmare åskådliggjorts å skrivelsen bilagda
ritningar. Kostnaderna för arbetenas utförande hava av marinförvaltningen
beräknats till sammanlagt 2,825,000 kronor, av vilken summa 2,685,000 kronor
skulle erfordras under innevarande budgetår och resten budgetåret 1941/42.
Därefter har marinförvaltningen i skrivelse den 10 september 1940
framlagt förslag till motsvarande anordningar jämväl vid Göteborgs örlogsdepå.
Detta förslag slutar på en kostnadssumma av 1,225,000 kronor, varav
725,000 kronor skulle åbelöpa innevarande budgetår och 500,000 kronor budgetåret
1941/42. I anslutning därtill har marinförvaltningen anmält behov av
en ny kaj vid Nya varvet. Kostnaderna härför uppginge till 340,000 kronor,
av vilket belopp emellertid 75,000 kronor kunde disponeras av redan anvisade
anslagsmedel.
Förslagen hava avgivits efter samråd med statens industrikommission.
I och med att ett avsevärt bestånd av motortorpedbåtar och mindre minsvepare
tillförts eller inom en nära framtid kommer att tillföras flottan, måste
jämväl tillses, att tillfredsställande möjligheter finnas för båtarnas underhåll,
översyn och vinterförvaring. Särskilt för motortorpedbåtarnas del ställas i
detta avseende höga krav, då dessa båtars skrov och motorer äro av ömtålig
beskaffenhet och tarva en mycket noggrann översyn och vård. För minsveparna
Departements
chefen.
Departements
chefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
avses reparationer och vinterlörvaring delvis skola ske vid privata varv, men
för åtskilliga av dem måste dock arbetena utföras vid marinens egna varv,
för vilket ändamål särskilda åtgärder tarvas.
Enligt marinförvaltningens nu föreliggande förslag skola anordningar för
förvaring, reparation m. m. av de ifrågavarande båtarna utföras såväl vid
Stockholms och Karlskrona örlogsvarv som vid Göteborgs örlogsdepå. Dessutom
föreslås särskilda anordningar för basering av en del av dem å angiven
plats å Ostkusten. För min del anser jag det ofrånkomligt, att anordningar
vidtagas för båtarnas översyn och vård. Likaså torde för motortorpedbåtarna
böra uppföras frostfria förvaringshallar. Däremot ställer jag mig synnerligen
tveksam beträffande en så dyrbar vinterförvaring av minsveparna. Anordningar
böra kunna träffas för en tillfredsställande förvaring av dessa båtar
på ett mindre dyrbart sätt. Dock anser jag mig böra förorda, att de föreslagna
anordningarna snarast komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med förslaget. Även örn vissa utrymmen iordningställas för minsvepare, kunna
nämligen utrymmena ifråga efter tillkomsten av ett ökat antal motortorpedbåtar
avses för dessa senare. Under tiden bör frågan örn minsveparnas förvaring
ytterligare prövas.
Yad beträffar Stockholms örlogsvarv torde emellertid — med hänsyn till
det samband som det förevarande förslaget äger med ett föreliggande
projekt rörande modernisering av örlogsvarvet i dess helhet — anläggningen
tillsvidare böra begränsas till att avse blott en mindre hall för
förvaring av till en början minsvepare, för vilken enligt vad jag under hand
inhämtat kostnaderna kunna beräknas till cirka 400,000 kronor. Detta belopp
torde erfordras i sin helhet under innevarande budgetår. Frågan örn ytterligare
anläggningar i förevarande hänseende vid Stockholms örlogsvarv torde
få upptagas i samband med prövningen av den nyssnämnda frågan örn varvets
modernisering.
I fråga örn de vid Karlskrona örlogsvarv föreslagna anordningarna tillstyrker
jag, att desamma i sin helhet komma till utförande. Emellertid vill
jag erinra om att Kungl. Majit genom beslut den 8 december 1939 för utförande
av vissa nybyggnadsarbeten m. m. för Karlskrona och Stockholms
örlogsvarv anvisat visst belopp från det å förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m. uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet i allmänhet: Engångs
utgifter
(Ga). I nämnda summa ingick ett belopp av 110,000 kronor för
anordnande vid Karlskrona örlogsvarv av en slip för förvaring av motortorpedbåtar
och verkstad för översyn av deras motorer. Enligt vad jag inhämtat
har nämnda belopp ännu icke tagits i anspråk i avvaktan på utförande av
de senare planerade, mera omfattande anläggningarna. Beloppet ifråga bör
därför i stället komma till användning för de nu föreslagna anläggningarna
i Karlskrona. Det för dessa anläggningar beräknade kostnadsbeloppet,
1,125,000 kronor, bör sålunda minskas med 110,000 kronor till 1,015,000 kronor.
Yad beträffar de vid Göteborgs örlogsdepå föreslagna anläggningarna
för basering och förvaring av motortorpedbåtar och minsvepare hava dessa
kostnadsberäknats till sammanlagt 1,225,000 kronor, varav 725,000 kronor
Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 17
skulle erfordras för innevarande budgetår och återstoden för budgetåret
1941/42. Emot denna kostnadsberäkning synes intet vara att erinra. Ytterligare
finner jag mig böra tillstyrka anvisande av anslagsmedel för uppförande
av en ny kaj vid Nya Varvet. Kostnaderna härför hava beräknats
till sammanlagt 340,000 kronor. Då enligt vad marinförvaltningen anfört för
detta ändamål kan från annat, redan anvisat anslag disponeras ett belopp
av 75,000 kronor, skulle sålunda i detta sammanhang tarvas en medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål av (340,000—75,000 =) 265,000 kronor.
Vad slutligen angår den av marinförvaltningen beräknade kostnaden,
500,000 kronor, för den föreslagna anordningen å Ostkusten för basering av
motortorpedbåtar m. m. synes någon erinran däremot icke vara att göra. Jag
tillstyrker sålunda, att nämnda belopp beräknas för detta ändamål.
I enlighet med det anförda skulle för de ifrågavarande anläggningarna
erfordras följande anslagsbelopp enligt nedanstående fördelning:
Summa |
1940/41 |
1941/42 |
|
Stockholms örlogsvarv .. |
......................... 400,000 |
400,000 |
_ |
Karlskona örlogsvarv .. |
......................... 1,015,000 |
1,015,000 |
_ |
Göteborgs örlogsdepå .. |
......................... 1,225,000 |
725,000 |
500,000 |
D:o. Kajanläggning ..... |
......................... 265,000 |
265,000 |
_ |
Baseringsanordningar å |
Ostkusten ......... 500,000 |
500,000 |
— |
Summa kronor 3,405,000 |
2,905,000 |
500,000 |
Det för innevarande budgetår sålunda erforderliga beloppet, vilket torde böra
avrundas till 2,900,000 kronor, synes böra anvisas under ett särskilt anslag
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Erågan örn anvisande
av det a budgetåret 1941/42 belöpande anslagsbeloppet torde få återupptagas
i samband med framläggandet av statsverkspropositionen till 1941 års riksdag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 2,900,000.
Flygförvaltningens delfond.
[10.] 33 b. Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag.
I propositionen nr 1 till den nu samlade urtima riksdagen äskades å tilläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår, bland annat, ett reservationsanslag
av 3,662,000 kronor till Förläggning av jaktflottiljer (Bil. 10, punkt 2). Framställningen
i fråga har sedermera av riksdagen bifallits, varefter anslagsbeloppet
ställts till förfogande för ändamålet. Av det äskade beloppet avsågos
2,974,000 kronor för ordnande av Göta flygflottiljs förläggning,
medan återstående 688,000 kronor hänförde sig till ett provisoriskt ordnande
av tionde flygflottiljens förläggning. I det för Göta flygflottiljs förläggBihang
till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 38.
1897 40
Departements
chefen.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
ning avsedda beloppet ingingo icke kostnaderna för hangarer med uppställningsplaner;
flygförvaltningen hade nämligen ansett det nödvändigt
att taga frågan örn hangartyp m. m. under förnyat övervägande, varför med
uppförandet av hangarer jämte uppställningsplaner borde anstå till dess utredning
i ärendet blivit slutförd.
I skrivelse den 21 augusti 1940 har nu flygförvaltningen återkommit till
frågan örn anordnande av hangarer och uppställningsplaner vid Göta flygflottiljs
förläggning. Ämbetsverket har därvid utgått ifrån att hangarerna
borde liksom förläggningen i övrigt erhålla permanent karaktär och icke, såsom
tidigare avsetts, allenast anordnas såsom ett provisorium. Efter en ingående
utredning rörande frågan om lämpligaste sättet för hangarernas anordnande
har flygförvaltningen stannat för att föreslå, att hangarerna vid denna
flottilj skulle i sin helhet insprängas i berg. Kostnaderna härför hava beräknats
till 1,900,000 kronor. Härutöver erfordrades tre s. k. divisionsbyggnader
för expeditioner, omklädnadsrum, förrådslokaler m. m. För dessa byggnader
beräknades den sammanlagda kostnaden till 350,000 kronor. Slutligen erfordrades
för uppställningsplaner ett belopp av 125,000 kronor.
Ytterligare har flygförvaltningen i sin skrivelse anfört, att oberoende av
det slutliga ordnandet av hangarfrågan det med hänsyn till flottiljens uppsättning
vore nödvändigt att från och med oktober 1940 hava tillgång till
enkla, provisoriska trähangarer för förvaring av flottiljens flygplan. Kostnaderna
för dessa hangarer beräknades till 225,000 kronor.
Elygförvaltningen har sålunda i sin skrivelse hemställt, att för ordnande
av hangarfrågan vid Göta flygflottilj matte ställas till förfogande ett sammanlagt
belopp av (1,900,000 + 350,000 -f- 125,000 + 225,000 =) 2,600,000 kronor.
överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i avgivet yttrande tillstyrkt
flygförvaltningens framställning.
Den för Göta flygflottilj bestämda förläggningsplatsen avses att få
en mera permanent och definitiv karaktär än vad fallet är med tionde
flygflottiljens förläggning. Det synes därför vara lämpligt att anordna
de erforderliga hangarutrymmena vid flottiljen på ett mera bestående sätt än
som från början avsetts. Då flygförvaltningens förslag att spränga in
hangarerna i berg erbjuder avsevärda fördelar och de härav föranledda merkostnaderna
i förhållande till permanenta hangarbyggnader av vanlig typ icke
beräknas uppgå till högre belopp än cirka 750,000 kronor, anser jag mig böra
tillstyrka, att hangarerna anordnas på sätt flygförvaltningen föreslagit. Vidare
torde det vara erforderligt att i anslutning till dessa hangarer uppföra tre
divisionsbyggnader av i huvudsak samma typ som vid de äldre flottiljförläggningarna.
Slutligen böra uppställningsplaner anordnas i enlighet med förslaget.
Kostnaderna för de ifrågavarande permanenta anordningarna hava
beräknats till 1,900,000 kronor för hangarerna, 350,000 kronor för divisionsbyggnaderna
och 125,000 kronor för uppställningsplanerna eller till sammanlagt
2,375,000 kronor. Emot dessa beräkningar synes anledning till erinran
icke föreligga. Sistnämnda belopp torde sålunda böra för ändamålet äskas
Kungl. Majlis proposition nr 38.
19
av riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Beloppet
lärer böra upptagas under samma anslagsrubrik som det förut å tilläggsstaten
beviljade anslaget till förläggning av jaktflottiljer.
Vad beträffar flygförvaltningens i förevarande skrivelse gjorda framställning
örn anvisande av 225,000 kronor för omedelbart anordnande av enkla trähangarer
för flygplanens förvaring i avvaktan på de permanenta hangarernas
färdigställande, synas de härför erforderliga medlen böra av Kungl. Maj:t
anvisas direkt från vederbörligt förskottsanslag, varom jag kommer att i annat
sammanhang göra framställning. Jag förutsätter, att dessa hangarer göras
flyttbara så att de sedermera kunna komma till användning på annat håll,
exempelvis vid krigsflygfält.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ..........''....................... kronor 2,375,000.
[11.] 40 a. Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m., reservationsanslag.
Till vissa flygfältsarbeten m. m. — avseende dels vidtagande av förbättringsåtgärder
å vissa redan befintliga flygfält, dels ock anordnande av ett antal
nya flygfält utöver de befintliga — har 1940 års lagtima riksdag enligt skrivelse
den 6 mars 1940, nr 70, i anledning av Kungl. Majits proposition nr 48
(punkt 3) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisat ett
reservationsanslag av 8,900,000 kronor.
I skrivelse den 4 september 1940 har nu flygförvaltningen — efter en ingående
redogörelse för vissa förhållanden som medfört, att de arbeten, för
vilkas utförande anslaget avsetts, komme att draga en kostnad, som med
1,539,000 kronor beräknades överstiga det anvisade beloppet — hemställt, att
nämnda belopp, 1,539,000 kronor, måtte ställas till flygförvaltningens förfogande
för merkostnadernas täckande.
Överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i avgivet yttrande på
närmare angivna skäl tillstyrkt framställningen.
För egen del finner jag mig med hänsyn till vad flygförvaltningen och
överbefälhavaren i ärendet andragit böra tillstyrka flygförvaltningens förevarande
framställning och hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
■ att till Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m. å till
läggsståt
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ....................................... kronor 1,539,000.
[12.]/ 40 b. Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag.
I skrivelse den 26 juni 1940 har flygförvaltningen gjört framställning
om anvisande av medel för anordnande av en fårfarm i anslutning till Skaraborgs
flygflottiljs flygfält å Såtenäs. Som skäl härför har anförts, bland
Departements
chefen.
20
Kungl. Majds proposition nr 38.
annat, att det för att förhindra uppkomsten av skador å flygfältet vid Såtenäs
under nederbördsrika perioder vore erforderligt, att å flygfältet utbildades
en kraftig gräsmatta med rikt utvecklat rotsystem. Det ''lämpligaste medlet
härför utöver vanliga kultivationsåtgärder vore gräsets avbetning medelst får.
•Flygförvaltningen hade fördenskull låtit verkställa utredning rörande förutsättningarna
för anordnande av en fårfarm i anslutning till flygfältet. Ifrågavarande
utredning hade givit vid handen, att en dylik anordning skulle bliva
synnerligen ändamålsenlig. Det av flygförvaltningen framlagda förslaget har
närmare utförts i två vid ämbetsverkets förevarande skrivelse fogade bilagor,
varav inhämtas i huvudsak följande:
_ Den tilltänkta farmen avses att drivas av arrendator under flygförvaltningens
inseende och beräknas omfatta ett fårantal av 1,000 moderfår, 1,250
lamm samt omkring 200 ungtackor och baggar. För farmens anordnande
krävas vissa ändrings- och utvidgningsarbeten å byggnaderna till de till
Såtenäs hörande egendomarna Blaxtorp och Bustorp enligt följande kostnads
-
beräkningar:
Blaxtorp.
Ombyggnad av ladugård m. m........................................ kronor 1,500
Ändring och inredning av loge ....................................... » 9,500
Rivning och flyttning av stall och svinhus ........................ » 500
Tillbyggnad till ladugården och logen .............................. » 12,000
Hissanläggning och fodervagnar ....................................... » 3,000
Utvändiga fållor ............................................................ » 1,000
Oförutsedda utgifter m. m.............................................. » 2,500
Summa kronor 30,000
Bustorp.
Ändring och inredning av ladugård, siloanläggning, foder -
vagnar m. m............................................... kronor 12,150
Nybyggnad av loge med spannmålstork, silo- och hissanläggning
m. m................................................................ » 36,850
Nybyggnad av svinhus ................................................... » 10,000
Ändring av äldre byggnad till garage och smedja m. m....... » 10,000
Ny arrendatorsbostad (dylik byggnad saknas, enär Bustorp
tidigare varit utgård under Såtenäs) .............................. » 44,000
Ny arbetarbostad ........................................ » 25,000
Summa kronor 138,000
Utöver de nu förtecknade byggnadsarbetena tillkomma vissa dräneringsåtgärder
vid Bustorp, vilka kostnadsberäknats till 12,000 kronor, vadan sammanlagda
kostnaderna för den ifrågasatta fårfarmens inrättande uppgå till
(30,000 + 138,000 + 12,000 =) 180,000 kronor.
Yad beträffar inkomsterna av fårfarmen hava dessa av flygförvaltningen
beräknats till, i genomsnitt, 6,000 kronor för år i arrende. Minskade underhållskostnader
å flygfältet genom fårbetning hava uppskattats till, likaledes
i genomsnitt, 2,500 kronor för år.
Under åberopande av den utredning för vilken nu redogjorts har flygförvaltningen
hemställt, att för anordnande av en fårfarm i anslutning till flygfältet
vid Såtenäs ett reservationsanslag av 180,000 kronor måtte ställas till
flygförvaltningens förfogande.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
Vid flygförvaltningens förevarande skrivelse hava fogats yttranden av
lantbruksstyrelsen och statens industrikommission, varjämte egnahemsstyrelsen
efter remiss utlåtit sig i ärendet.
Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande anfört följande:
Med stöd av såväl inom riket som utomlands vunnen erfarenhet ansåge
lantbruksstyrelsen sig kunna vitsorda ändamålsenligheten av att gräsmatta
å flygfält utnyttjades såsom bete för får. Dylik avbetning syntes mer än något
annat kunna bidraga till att skötseln av mattan kunde åstadkommas med
låga kostnader, samtidigt som mattan bleve av god beskaffenhet. Att i syfte
att hålla mattans gräs kort använda sig av ofta upprepad slåtter, måste ur
flera synpunkter anses avsevärt mindre ändamålsenligt än att för ändamålet
anordna betning medelst får. Lantbruksstyrelsen förordade därför, att den
nu ifrågasatta fårskötseln anordnades.
Industrikommissionen har ur de synpunkter kommissionen har att företräda
uttalat följande:
Tillgång på inhemsk fårull finge alltid anses vara önskvärd. Under nuvarande
förhållanden, då möjligheten till import av ull vore stängd, måste en
ökning av denna möjlighet betecknas såsom mycket glädjande. Ylleindustrin
vore köpare av den klippta ullen. Därest fåren slaktades vore säkert arméförvaltningens
intendenturdepartement intresserat av att erhålla fårskinnet
med hänsyn till sitt behov av fårskinnspälsar. — Yad anginge räntabiliteten
av den ifrågasatta fårfarmen kunde kommissionen endast upplysa, att ullavkastningen
av de 1,000 fåren kunde beräknas till cirka 2,500 å 3,000 kilogram
per år, vilken kvantitet under nuvarande förhållanden betingade ett försäljningsvärde
av cirka 10,000 å 12,000 kronor. Under fredstid däremot torde
man få räkna med, att ullen måste säljas efter ett pris av cirka 2 kronor per
kilogram eller tillhopa 6,000 kronor. — Några svårigheter att erhålla avsättning
för ullen torde icke komma att föreligga, vare sig för närvarande eller
under fredstid.
E gnahems styr elsen har i sitt utlåtande anfört följande:
Styrelsen hade vid besök å Såtenäs haft att undersöka, huruvida föreliggande
förslag till disposition av de åker- och betesmarksområden, som icke
direkt disponerades för militära ändamål, vore det ur alla synpunkter lämpligaste
eller örn dessa jordområden helt eller delvis skulle kunna disponeras
med större fördel på annat sätt, exempelvis för egnahemsändamål.
Det syntes vara klarlagt, att betning medelst får vore att föredraga framför
andra metoder för underhåll av flygfält. För vinterutfodring av dessa djur
erfordrades foderproduktion å ganska stora arealer, vilket i sin tur förutsatte
en ganska omfattande jordbruksdrift. För detta ändamål skulle dock markerna
till utgården Blaxtorp med någon tillskotts jord från Bustorp vara tillräckliga.
Det huvudsakliga ägoområdet vid Bustorp skulle fördenskull kunna disponeras
för annat ändamål. Å denna egendom skulle exempelvis ett antal
arrendeegnahem kunna utläggas. Emellertid hade det från den militära ledningens
sida uppgivits, att hela området behövde disponeras för vissa militära
ändamål. Det vore därför ej tänkbart, att kronan kunde avhända sig
någon del av området. Arrendeegnahemsbildning, vilken förutsatte framtida
försäljning, kunde sålunda ej ifrågakomma.
Som egnahemsstyrelsen sålunda icke kunde finna det möjligt att disponera
någon del av markkomplexet för egnahemsändamål hade styrelsen kommit till
den uppfattningen, att det föreliggande dispositionsförslaget borde accepteras.
22
Departements
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 38.
Det förslag, för vilket i det föregående en redogörelse lämnats, innebär,
att de två till Såtenäs egendom hörande gårdarna Blaxtorp och Bustorp skola
sammanslås till en brukningsenhet, avsedd att upplåtas på arrende mot villkor,
bland andra, att arrendatorn åtager sig att hålla en fårstam för avbetning av
Såtenäs flygfält. Att detta sätt för flygfältets hållande i gott stånd är synnerligen
effektivt, torde framgå av utredningen, liksom ock att de kostnader, som
för ändamålet måste nedläggas, kunna beräknas giva en skälig avkastning.
Dock synas möjligheter föreligga för att något nedbringa kostnaderna -i förhållande
till vad som av flygförvaltningen föreslagits. Sålunda böra; kostnaderna
för den föreslagna arrendatorsbostaden kunna icke oväsentligt nedbringas,
varjämte nödvändigheten att anordna en spannmålstork torde kunna
ifrågasättas. Då jämväl i övrigt vissa förenklingar i förhållande till förslaget
torde kunna genomföras, anser Jag mig icke bora tillstyrka, att högre aiislagsbelopp
än 160,000 kronor anvisas för de ifrågavarande byggnadsarbetena.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ...................-................ kronor 160,000.
Fonden för förlag till statsverket.
Försvarsdepartementet.
[13.] a. Bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden, reservationsanslag. Genom
brev den 8 mars 1940 angående riksdagens skrivelse, nr 68, i anledning
av gjorda framställningar örn anslag till central torpedverkstad förordnade
Kungl. Majit, att en ny central torpedverkstad skulle komma till utförande
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av marinförvaltningen i
skrivelse den 14 oktober 1939 framlagt förslag, varjämte Kungl. Majit uppdrog
åt marinförvaltningen att —- i samråd med chefen för försvarsstaben —
med anlitande av vissa av riksdagen för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisade
reservationsanslag örn tillhopa 4,780,000 kronor omedelbart gå i författning
om den nya torpedverkstadens uppförande och i sådant avseende på
grundval av ämbetsverkets i nämnda skrivelse framlagda, förslag uppgöra och
till Kungl. Majit inkomma ej mindre med definitiv situationsplan och erforderliga
huvudritningar för fastställelse än även med de övriga förslag i ämnet,
som kunde befinnas påkallade.
Sedermera fastställde Kungl. Majit genom brev den 26 april 1940 av marinförvaltningen
ingiven situationsplan för den centrala torped verkstaden. Vidare
beslöt Kungl. Majit den 24 maj; 1940, att handhavandet i tekniskt och. ekonomiskt
hänseende av ledningen av driften vid vissa försvarsväsendet tillhörande
fabriker och anstalter, däribland den centrala torpedverkstaden, skulle tills
vidare, tillkomma den då; inrättade försvårsväséndets verkstadsnämnd.'' Slutligen
uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 — med ändring
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
därutinnan av förenämnda beslut den 8 mars 1940 — åt verkstadsnämnden
att i fortsättningen handhava uppförandet av torpedverkstaden med rätt för
verkstadsnämnden att hos marinförvaltningen i mån av behov rekvirera erforderliga,
för ändamålet anvisade medel.
Under erinran örn vad sålunda förekommit har verkstadsnämnden i skrivelse
den 18 september 1940 anfört bland annat följande: Samtidigt som verkstadsnämnden
i anledning av Kungl. Marits förenämnda beslut den 21 juni
1940 omedelbart igångsatt byggnadsarbetena å själva verkstaden, hade
nämnden företagit en undersökning angående möjligheterna att å orten bereda
bostad åt den personal, som erfordrades för verkstaden. Denna utredning
hade givit till resultat, att nybyggnad av bostäder erfordrades för tillhopa
cirka 140 familjer. Med hänsyn till att det sålunda för verkstadens drift
vore oundgängligen nödvändigt, att en bostadsbebyggelse komme till stånd,
hade verkstadsnämnden låtit företaga en utredning angående möjligheterna
för en sådan bebyggelse och de lämpligaste formerna för densamma. Denna
utredning hade utmynnat i ett förslag till uppförande av sju byggnader av
närmare angiven typ, varigenom 136 bostadslägenheter skulle erhållas. Kostnaderna
för dessa byggnader beräknades enligt en preliminär kalkyl till
1,750,000 kronor inklusive kostnaderna för erforderlig tomtmark. Utredningen
utvisade emellertid också, att byggnadskostnaderna komme att betinga hyror,
som väsentligt överstege vad personalen rimligen kunde utgiva, valdör det
syptes verkstadsnämnden ofrånkomligt att vidtaga särskilda åtgärder för
hyreskostnadernas nedbringande. Detta borde dock icke ske genom en sänkning
av bostädernas standard. I anslutning härtill har verkstadsnämnden
anfört följande:
Under sådana förhållanden finner nämnden den enda möjligheten för åstadkommande
av erforderlig hyresminskning vara, att statlig subvention i en
eller annan form erhålles. Härvid bör anmärkas, att en sådan subvention blir
nödvändig vare sig bostäderna ägas av staten — och sålunda få karaktären
av tjänstebostäder —, av bostadsrättsförening, stiftelse eller privat företag.
Subventionen torde för övrigt kunna betraktas såsom en oundviklig merkostnad
för verkstadens förflyttning.
Nämnden har sålunda vid sina kalkyler utgått från att för bostadsbyggnaderna
lån erhållas intill 85 procent av byggnadskostnaden mot en ränta av
4Vä procent, samt att återstående 15 procent tillhandahållas i form av ränteoch
amorteringsfritt lån. Då nu befintliga statliga låneformer icke torde passa
för ett lån av denna karaktär, förutsätter nämnden, att en särskild lånefond
bildas, vars villkor bestämmas av de föreliggande särskilda förhållandena.
Beträffande formerna för förvaltningen av de ifrågavarande bostadsbyggnaderna
har verkstadsnämnden angivit fyra olika alternativ, nämligen tjänstebostadsform,
förvaltning genom bostadsrättsförening, förvaltning genom
stiftelse med staten som huvudintressent, vilken stiftelse sedermera kunde
övergå i en bostadsrättsförening, samt slutligen administration av privat företag.
Det sistnämnda alternativet syntes för närvarande vara ogenomförbart.
Nämnden vore emellertid icke för sin del beredd att för närvarande avgiva
något definitivt förslag beträffande den lämpligaste förvaltningsformen. Med
hänsyn till att uppförandet av själva verkstaden numera fortskridit så långt,
24
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
att driften vid densamma beräknades kunna igångsättas inom en icke avlägsen
framtid, hade nämnden dock funnit det oundgängligen nödvändigt, att den
erforderliga bostadsbebyggelsen omedelbart påbörjades samt att — oaktat
några bindande entreprenadanbud ännu icke erhållits — medel snarast ställdes
till nämndens förfogande för ifrågavarande ändamål.
Det föreliggande medelsbehovet har av verkstadsnämnden angivits till
1,850,000 kronor, varav 1,750,000 kronor för byggnadskostnader i enlighet med
nämndens i det föregående angivna kostnadskalkyl och 100,000 kronor för
oförutsedda utgifter och merkostnader på grund av numera tillämpad rörlig
prissättning i entreprenadavtal. I anslutning härtill har verkstadsnämnden
hemställt, att ett belopp av 1,850,000 kronor måtte ställas till förfogande för
ifrågavarande ändamål.
Den föreliggande framställningen giver vid handen, att särskilda åtgärder
äio nödvändiga för att tillgodose det betydande behovet av bostäder för
personalen vid den under uppförande varande centrala torpedverkstaden. Förslaget
innebär, att genom statens försorg för ändamålet skulle uppföras sju
bostadsbyggnader, rymmande sammanlagt 136 lägenheter om ett å två rum
och kök. Huruledes den framtida förvaltningen av fastigheterna skall ordnas,
har av verkstadsnämnden tillsvidare lämnats öppet i avvaktan på vidare utredning
av denna fråga. Med hänsyn till att driften vid verkstaden beräknas
snart kunna igångsättas, har nämnden emellertid ansett, att själva byggandet
borde omedelbart påbörjas.
Hfter granskning av det framlagda förslaget har jag funnit detsamma i stort
sett innebära en godtagbar lösning av det föreliggande spörsmålet. Jag finner
mig sålunda böra tillstyrka, att de föreslagna bostadsbyggnaderna med det
snaraste komma till utförande. Mot de av nämnden uppskattade kostnaderna,
sammanlagt 1,850,000 kronor, har jag heller intet att erinra.
Pa sätt verkstadsnämnden förutsatt, torde frågan örn den slutliga formen
för de ifrågavarande bostadshusens förvaltning böra göras till föremål för
ytterligare övervägande, innan ståndpunkt därtill fattas. Flera lösningar äro
därvidlag tänkbara. Lämpligast torde emellertid vara, att byggnaderna i
sinom tid övertagas av ett särskilt för ändamålet bildat rättssubjekt med
ätt genom bostadsrättsföreningar eller på annat sätt organisera
bostädernas försäljning eller uthyrning. Den ifrågasatta investeringen
av kapitalmedel i byggnadsföretaget, vilken betingas av nödvändigheten att
snabbt iordningställa bostäderna, kan sålunda från statsverkets synpunkt betraktas
såsom provisorisk och innebär ur budgetär synpunkt närmast en förskottering
av statsmedel. Vid sådant förhållande torde anslag för ändamålet
böra uppföras under fonden för förlag till statsverket. Därest framdeles
äganderätten till byggnaderna skulle komma att överföras till enskilt rättssubjekt,
kan vid överlåtelsen av egendomen statsverket tänkas komma att stå
såsom långivare åt köparen. Under sådana förhållanden torde det i förlagsfonden
investerade kapitalet böra överföras till fonden för lånunderstöd.
Frågan örn en dylik försäljning av fastigheten kommer självfallet att i vanlig
Kungl. Maj:ts proposition nr 38.
25
ordning underställas riksdagens prövning, i samband varmed de närmare villkoren
för ett eventuellt lån till köparen kunna fixeras.
Beträffande förvaltningen av egendomen under den tid densamma äges
av statsverket synes det riktigast, att denna förvaltning omhänderhaves av
marinförvaltningen. Underhållet av fastigheterna förutsattes skola bestridas
av inflytande hyresmedel, vilka till överskjutande belopp böra inlevereras till
riksgäldskontoret, som förvaltar förlagsfonden. Uppförandet av byggnaderna
torde böra omhänderhavas av verkstadsnämnden, till vars förfogande därför
erforderliga medel torde få ställas.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .............................. kronor 1,850,000.
Yad departementschefen sålunda under punkterna 1—13
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lind.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 38.
1897 d0