Kungl. Majus proposition nr 98.
1
Nr 98.
Kungl. Martts proposition till riksdagen angående anslag
till barnsjukvården m. m.; given Stockholms slott
den 1 mars 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott den 1 mars 1940.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan om anslag till
statsbidrag till barnsjukvården m. m. och anför därvid:
Inledning.
I årets statsverksproposition (punkten 115) erinrade jag, att vid 1939 års
lagtima riksdag (prop. nr 84, rd. skr. nr 215) godkänts vissa grunder
för statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid
eller i anslutning till lasarett ävensom till driften av dylika avdelningar jämte
redan befintliga fristående barnsjukhus. Från rätt till driftbidrag enligt de
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 98.
352 40
2
Kungl. Majus proposition nr 98.
nya grunderna, som trätt i kraft den 1 januari 1940, hava emellertid tills vidare
undantagits de pediatriska klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet
i Lund samt Norrtulls sjukhus i Stockholm, vilka i egenskap av undervisningssjukhus
åtnjuta bidrag från skilda anslag under åttonde huvudtiteln.
Beträffande dessa kliniker syntes det nämligen riksdagen böra undersökas,
huruvida och i vad mån en jämkning av bidragsgrunderna borde äga rum i
syfte att undvika en dubblering av statens understöd. Jag omnämnde även,
att en dylik undersökning också verkställts genom medicinalstyrelsens försorg,
ehuru jag då icke hunnit taga ställning till densamma. Slutligen framhöll
jag, att den under hösten inträdda statsfinansiella situationen syntes motivera
en mera allsidig omprövning av hithörande statsbidragsgrunder. På grund
härav föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbida-n på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1940/41 beräkna dels till Bidrag till uppförande eller
inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m. ett reservationsanslag av
100,000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
lii. ni. ett förslagsanslag av 350,000 kronor.
Jag anhåller nu att få återkomma till berörda spörsmål.
Gällande bestämmelser.
Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 20 juli
1939, den ena (nr 537) avseende byggnadsbidrag och den andra (nr 538) avseende
driftbidrag.
Byggnadsbidrag utgår till landsting eller stad utanför landsting för uppförande
eller inrättande av medicinska barnavdelningar vid eller i anslutning
till lasarett eller därmed jämställda sjukvårdsinrättningar. Bidraget utgår som
regel med högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst 2,500 kronor för
plats, som avdelningen med normal beläggning beräknas inrymma. Då inom
landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting, medeltalet barn under
femton år i förhållande till folkmängden inom sjukvårdsområdet för den
senaste femårsperiod, för vilken officiella siffror finnas tillgängliga, överstiger
motsvarande medeltal för hela riket, må, därest Kungl. Majit med hänsyn till
sjukvårdsområdets skatteunderlag, skattebörda eller andra särskilda omständigheter
så prövar skäligt, förhöjt statsbidrag kunna utgå. Denna förhöjning
utgår för sjukvårdsområde, där nyssnämnda medeltal med högst 30 procent
överstiger motsvarande medeltal för hela riket, med högst 500 kronor för vårdplats
samt för sjukvårdsområde, där sagda medeltal med mer än 30 procent
överstiger motsvarande medeltal för hela riket, med ytterligare 500 kronor för
vårdplats, dock att statsbidraget i intet fall må överstiga verkliga kostnaden
för platsernas inrättande, däri ej inräknade utgifter för anskaffande av tomt
och inventarier. Statsbidrag må sammanlagt utgå för högst 2 vårdplatser
på varje tal av 10,000 av sjukvårdsområdes invånare.
Kungörelsen gäller från och med den 1 januari 1940. Såsom övergångsbestämmelse
stadgas dock, att örn landsting eller stad, som ej deltager i landsting,
efter den 1 januari 1939 påbörjat uppförande eller inrättande av barn
-
3
Kungl. Majus proposition nr 98.
avdelning, må statsbidrag enligt kungörelsen utgå, där synnerliga skäl därtill
äro. Ansökan örn statsbidrag skall i sådant fall ingivas före utgången av år
1941.
Driftbidrag utgår för samma avdelningar, som kunna komma i åtnjutande
av byggnadsbidrag, samt dessutom till redan befintliga barnavdelningar eller
fristående barnsjukhus, vilka ägas av landsting, kommun, kommunalförbund,
förening eller stiftelse. Bidraget utgår som regel med 2 kronor för dag och
barn under 15 år, på villkor att för barn, tillhörande anstaltens sjukvårdsområde,
icke uttages högre legosängsavgift än 1 krona 50 öre per dag. Under
enahanda betingelser som gälla beträffande förhöjt byggnadsbidrag må Kungl.
Majit bevilja förhöjt driftbidrag med respektive 25 och 50 öre om dagen.
Statsbidrag må sammanlagt icke utgå för flera platser än 2 på varje 10,000-tal
av sjukvårdsområdets invånare, dock att, där avdelning delvis är avsedd för
barn från andra sjukvårdsområden, statsbidrag må utgå för det ytterligare
antal platser, som Kungl. Majit på därom gjord framställning kan finna skäl
medgiva.
Statsbidrag utgår i princip endast för avdelning eller sjukhus, som förestås
av läkare med behörighet till lasarettsläkarbefattning vid medicinsk bamavdelning.
Utan hinder härav må dock under en tid av högst 10 år från kungörelsens
ikraftträdande den 1 januari 1940 bidrag utgå jämväl för vårdplatser för barn,
som anordnats å eller i anslutning till medicinsk avdelning för vuxna och står
under tillsyn och ledning av läkaren vid denna.
Utredning beträffande de pediatriska
klinikerna i Uppsala, Lund och
Stockholm.
Från rätt till driftbidrag enligt nu angivna grunder hava av skäl, som inledningsvis
berörts, tills vidare undantagits de pediatriska klinikerna vid
akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund samt Norrtulls sjukhus i
Stockholm. Dessa åtnjuta i egenskap av undervisningssjukhus statsbidrag
från skilda anslag under åttonde huvudtiteln enligt följande huvudsakliga
grunder.
Bidraget till Uppsala-kliniken, vilken inrymmer 00 vårdplatser, utgår
som en del av det tillskott, som staten årligen lämnar till driften av akademiska
sjukhuset i dess helhet på grundval av ett mellan universitetet och Uppsala
läns landsting år 1900 träffat avtal, avseende tillhandahållande åt landstinget
av visst antal vårdplatser å akademiska sjukhuset. Därest från landstinget
utgående vårdavgifter, som fastställas för varje år, samt vissa andra inkomster,
däribland anslag från stat eller kommun till sjukvården vid sjukhuset,
icke skulle förslå till täckande av kostnaderna för patienterna från Uppsala
län, skola nämligen staten och landstinget enligt avtalet bestrida hälften
vardera av bristen. Statens kostnad härför har för innevarande budgetår beräknats
till 226,900 kronor samt för nästa budgetår till 316,900 kronor. Därjämte
lämnar staten visst bidrag till nedbringande av legosängsavgifterna för
4
Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.
obemedlade eller mindre bemedlade patienter från ort utom Uppsala län, närmast
i syfte att tillföra sjukhuset ur undervisnings- och forskningssynpunkt
betydelsefullt klientel. För detta ändamål har under de senaste budgetåren
avsetts ett belopp av 15,000 kronor, men för nästa budgetår har beloppet av
besparingsskäl sänkts till 5,000 kronor. Härutöver bestrider staten vissa andra
smärre utgifter för sjukhuset, vilka dock i detta sammanhang sakna betydelse.
Bidraget till pediatr iska kliniken i Lund, omfattande 66 vårdplatser,
utgår på grund av ett mellan staten och Malmöhus läns landsting år 1937
träffat avtal. Enligt detta har staten åtagit sig att som bidrag till driften av
länets sjukvårdsinrättningar i Lund erlägga 10 procent av vissa angivna kostnader
för sådana avdelningar, som icke i annan ordning åtnjuta statsbidrag,
dock att bidragsbeloppet icke må överstiga 190,000 kronor för år. Efter 1938
års dagskostnad skulle bidraget utgöra ungefär 73 öre per underhållsdag.
Till driften av pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus, som
inrymmer 75 vårdplatser, utgår enligt ett mellan staten och Stockholms stad år
1931 träffat avtal 60,000 kronor av statsmedel samt 50,000 kronor av allmänna
barnhusets medel. Därjämte lämnar staten ett mindre bidrag till nedsättande
av vårdavgifterna för barn, som ej äga hemortsrätt i Stockholm. För löpande
budgetår har sistnämnda bidrag beräknats till 8,000 kronor samt för nästa
budgetår till 2,500 kronor. Vid sidan härav bidrager staten med 5,700 kronor
per år till en i anslutning till kliniken anordnad pediatrisk poliklinik.
För samtliga tre kliniker gäller dessutom, att staten tillhandahåller överläkare,
vilka i egenskap av professorer uppbära avlöning från universitetens
respektive karolinska institutets stater.
Till komplettering härav må nämnas, att Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn jämväl i viss utsträckning tjänstgör som undervisningsanstalt i
pediatrik och för ändamålet erhåller ett mindre bidrag från karolinska institutet
(2,500 kronor). Detta bidrag är dock icke av den art, att det påkallar uppmärksamhet
i förevarande sammanhang. Jag lämnar det därför åsido i den
följande framställningen. Ifrågavarande anstalt har ej heller undan tagits från
rätt till driftbidrag enligt de nya grunderna,
I skrivelser den 31 augusti och 31 oktober 1939 har medicinalstyrelsen, som
anbefallts att med beaktande av vad riksdagen anfört verkställa omprövning
av grunderna för statsbidrag till de pediatriska klinikerna, inkommit med utredning
och förslag i ämnet. Styrelsen har därvid överlämnat yttranden från
direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, landstingets förvaltningsutskott
i Malmöhus län samt Stockholms stads sjukhusdirektion. Dessa yttranden
innehålla i huvudsak följande.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala anför bland annat:
Statens bidrag under åttonde huvudtiteln till akademiska sjukhusets drift
vore helt och hållet motiverat av att sjukhuset vid sidan av sin sjukvårdande
uppgift även hade att tillgodose den medicinska undervisningen och forskningen.
Detta bidrag avsåge sålunda ej att understödja någon speciell vårdform
vid sjukhuset. Däremot utginge i vanlig ordning driftbidrag under femte
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
huvudtiteln till sjukhusets vårdplatser för lungtuberkulos, tidigare förlagda
inom den s. k. bröstkliniken och numera inom centralsanatoriet. Den omständigheten,
att staten redan i annan ordning bidroge till akademiska sjukhusets
drift, borde därför enligt direktionens mening ej utgöra hinder för tillämpningen
av de för övriga län gällande grunderna i fråga örn driftbidrag för vårdplatser
å sjukhusets pediatriska klinik. Den dubblering av statens bidrag för
dessa vårdplatser, som därigenom i viss mån kunde sägas uppkomma, vore
fullt berättigad, enär de båda bidragen avsåge olika slag av kostnader, det ena
den av den medicinska undervisningen vid sjukhuset betingade merkostnaden,
det andra den normala sjukvårdskostnaden.
Akademiska sjukhuset dreves av universitetet i Uppsala men kunde i alla
avseenden sägas fylla funktionen av ett vanligt centrallasarett för länet, och
dess ekonomi uppbures väsentligen av bidrag från landstinget. Statens bidrag
till lungtuberkulosvården, som numera inginge i centralsanatoriets egen
budget, hade tidigare, då tuberkulossjukvård meddelats å den s. k. bröstkliniken
inom sjukhuset, utgått till sjukhuset och ej till landstinget. Det kunde i
analogi härmed ifrågasättas, örn icke driftbidraget till barnsjukvården borde
utgå till sjukhuset. En sådan anordning skulle, under förutsättning av bibehållen
proportion i sjukhusets budget mellan de statliga driftbidragen under
åttonde huvudtiteln och landstingets bidrag, innebära, att bidraget till barnsjukvården
komme landstinget till godo med 3A av sitt belopp, medan den
återstående fjärdedelen skulle minska statens utgifter för täckande av
bristen vid sjukhuset. Vid tillämpningen av avtalet mellan universitetet
och landstinget hade man emellertid syftat till en sådan fördelning mellan
bidragen från stat och landsting, att landstinget komme att bära så stor del av
sjukhusets driftkostnader, som kunde anses motsvara de egentliga sjukvårdsbehoven.
Enligt sjukhusets stat för budgetåret 1939/40 beräknades landstingets
bidrag komma att motsvara en vårdavgift av 7 kronor 58 öre för dag och patient,
tillhörande landstingsområdet, däri inräknad den av landstinget fastställda avgift,
som erlades av patienten. Landstinget hade salunda att bära relativt
stora sjukvårdsutgifter, och i stort sett torde dess bidrag till akademiska sjukhusets
drift motsvara de kostnader, sorn.skulle åvila landstinget för drivande
av ett vanligt centrallasarett utan medicinsk undervisning. Då det nya statsbidraget
till driften av medicinska barnavdelningar tillkommit för att minska
de landstingen åvilande kostnaderna för dylika avdelningar, syntes det direktionen
rättvist, att för Uppsala läns vidkommande detta statsbidrag oavkortat
komme landstinget till godo, antingen så att det utbetalades direkt till landstinget
eller så att det rekvirerades av sjukhuset och fördes i avräkning på de
vårdavgifter, som landstinget enligt avtalet hade att erlägga till sjukhuset.
I fråga örn utomlänspatienter på sjukhusets pediatriska klinik intoge de
till Stockholms län hörande patienterna en särställning. Mellan detta läns
landsting och akademiska sjukhuset gällde nämligen ett avtal, som bland annat
innebure en förbindelse för sjukhuset att till landstingets förfogande hålla 10
platser på allmän sal för barnsjukdomar mot att landstinget ersatte sjukhuset
hela vårdkostnaden efter avdrag av den för patienten erlagda vårdavgiften,
vilken senare vore fastställd till samma belopp som vid Stockholms läns egna
sjukvårdsinrättningar. Skulle Stockholms läns landsting önska bibehålla
denna anordning, syntes det vara fullt naturligt och rimligt, att statligt driftbidrag
utginge till ''Stockholms läns landsting för dessa platser. Huruvida ett
sådant bidrag skulle utbetalas direkt till landstinget eller till sjukhuset och av
detta gottskrivas landstinget, vore en detalj, som kunde regleras efter överenskommelse
mellan de båda parterna.
6 Kungl. Majus proposition nr 98.
På grund av det anförda föreslår direktionen, att statsbidrag till driften
av den pediatriska kliniken vid akademiska sjukhuset skall utgå enligt samma
grunder som för de av landstingen själva drivna barnavdelningarna.
Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott framhåller, att det statsbidrag,
som på grund av det år 1937 träffade avtalet utginge till lasarettet i
Lund, närmast utgjorde ersättning för att lasarettets avdelningar vore upplåtna
för den medicinska undervisningen vid Lunds universitet. Ifrågavarande
bidrag hade därjämte varit till beloppet ringa samt, såvitt ditintills kunnat
bedömas, icke ens täckt de av nämnda undervisning föranledda merkostnaderna.
På grund därav funne avdelningen icke skäl föreligga att från driftbidrag
enligt förberörda kungörelse utesluta pediatriska kliniken i Lund.
Stockholms stads sjukhusdirektion erinrar, att staden genom överenskommelse
år 1932 från allmänna barnhuset övertagit förvaltningen av Norrtulls
barnsjukhus samt att principen därvid varit, att staden icke skulle vid
kännas ökad kostnad för barnsjukhuset. Staden hade under år 1931 utbetalat
omkring 94,000 kronor till barnhuset som ersättning för medellösa stockholmsbarns
vård å barnkliniken. Stadens motsvarande nettokostnader för
klinikens drift under år 1938 hade utgjort cirka 150,000 kronor, varvid värdet
av lokalernas disposition beräknats till det ursprungligen avsedda beloppet
av 70,000 kronor. Staden finge alltså nu vidkännas avsevärt större kostnader
för den vid Norrtulls sjukhus bedrivna barnsjukvården än fallet varit före
sjukhusets överförande till stadens förvaltning. Direktionen har vidare fram
hållit, att, oavsett örn statsbidrag enligt förenämnda kungörelse komme att
utgå till ifrågavarande klinik eller icke, det bleve nödvändigt att även där
genomföra den avgiftssänkning, som vid andra barnsjukhus i staden bleve en
följd av de nya statsbidragsbestämmelserna.
Medicinalstyrelsen har under åberopande av de sålunda avgivna yttrandena
ansett skäl icke föreligga att från rätt till driftbidrag enligt de nya grunderna
utesluta klinikerna i LTppsala och Lund. Enligt styrelsens mening
bör statsbidraget för de av Uppsala läns landsting disponerade vårdplatserna
å kliniken vid akademiska sjukhuset utbetalas direkt till landstinget. Frågan
angående vilken, som skulle uppbära eventuellt beviljat driftbidrag för de
vårdplatser å samma klinik, vilka stöde till Stockholms läns landstings förfogande,
syntes styrelsen böra framdeles upptagas till prövning i samband
därmed, att frågan om driftbidrag till dessa platser jämlikt gällande kungörelse
underställdes Kungl. Majlis prövning.
För bedömande av frågan, huruvida en jämkning av grunderna för statsbidrag
till pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus borde vidtagas,
har medicinalstyrelsen funnit nödvändigt att verkställa en utredning
angående det statsbidrag, som jämlikt den nya driftbidragskungörelsen kunde
beräknas utgå för samtliga fyra i Stockholm befintliga barnsjukvårdsanstalter.
Denna utredning, som grundar sig på vissa av Stockholms stads sjukhusdirektion
lämnade uppgifter samt andra för styrelsen kända förhållanden, hariett
till följande resultat, avseende förhållandena under år 1938.
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
7
Antal |
Därav för |
Antal dagar, var- |
Antal vård- platser |
Därav för |
Beräknat antal |
||||
Anstalt |
under- hålls- dagar |
stock- holms- barn |
lands- orts- barn |
under vaxje plats varit belagd |
stock- holms- barn |
lands- orts- barn |
stock- holms- barn |
Summa stock- holms- och lands- ortsbarn |
|
Norrtulls sjukhus . . |
24,933 |
18,455 |
6.478 |
332 |
75 |
55 |
20 |
29 |
49 |
Sachsska barnsjuk-huset .......... |
15,069 |
12,461 |
2,608 |
327 |
46 |
38 |
8 |
20 |
28 |
Kronprinsessan Lo-visas vårdanstalt |
19,984 |
16,033 |
3,951 |
246 |
81 |
65 |
16 |
34 |
50 |
Barnsjukhuset |
21,875 |
20,081 |
1,794 |
337 |
65 |
60 |
5 |
31 |
36 |
Summa |
81,861 |
67,030 |
14,831 |
— |
267 |
218 |
40 |
114 |
163 |
I anslutning härtill har styrelsen anfört huvudsakligen följande.
Då Stockholms stad hade ett invånarantal av 570,771, syntes i anledning
av föreskriften, att statsbidrag icke samtidigt finge utgå för flera vårdplatser
än två på varje tal av 10,000 av stadens invånare, detta bidrag endast kunna
beviljas för 114 med stockholmsbarn belagda vårdplatser, vilket utgjorde
omkring 52 procent av dessa platser. Under förutsättning av enahanda
procentuell fördelning å envar av de fyra stockholmsanstalterna, skulle statsbidrag
utgå för cirka 29 med stockholmsbarn belagda platserna vid Norrtulls
sjukhus, innebärande ett sammanlagt statsbidrag av (29 X 2 x 365) 21,170
kronor. Genom sänkning av dagavgiften uppstode emellertid samtidigt en
inkomstminskning, som av sjukhu sdirektionen uppskattades till cirka 10,200
kronor, vadan nettoinkomsten för dessa platser stannade vid omkring 10,970
kronor.
Enligt gällande kungörelse kunde emellertid, där barnavdelning delvis vore
avsedd för barn från annat sjukvårdsområde än det, inom vilket avdelningen
vore belägen, statsbidrag utgå för det ytterligare antal vårdplatser, som
Kungl. Majit på därom gjord framställning kunde finna skäl medgiva. I anledning
av denna bestämmelse syntes man böra räkna med, att statsbidrag bomme
att utgå till ytterligare 49 vårdplatser vid stockholmsanstalterna, varav 20 å
Norrtulls sjukhus. Enligt den för sjukhuset för år 1938 avgivna årsberättelsen
hade å allmän sal vårdats patienter mot en dagavgift av 4 kronor 50 öre under
tillhopa 4,602 dagar samt mot en dagavgift av 6 kronor under tillhopa 1,872
dagar, samtliga avseende landsortsbarn. Därest statsbidrag skulle hava utgått
jämväl för dessa, skulle detta hava uppgått till (4,602 + 1,872 X 2) 12,948
kronor. Då detta statsbidrag enligt styrelsens uppfattning bort utgå allenast
under förutsättning, att högre vårdavgift än 1 krona 50 öre för dag och barn
icke uttagits, skulle detta hava föranlett en minskad inkomst med 22,230
kronor. Av denna anledning skulle sålunda en nettominskning av (22,230 —
12,948) 9,282 kronor hava uppstått. Emellertid hade från och med budgetåret
1938/39 under åttonde huvudtiteln ett anslag av 8,000 kronor beviljats
till nedsättande av vårdavgifterna för barn, som ej ägde hemortsrätt i Stockholm.
Den verkliga inkomstminskning, som skulle hava uppstått, därest i
enlighet med nu angivna grunder statsbidrag för år 1938 utgått för de å
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
ifrågavarande klinik vårdade landsortsbarnen, syntes sålunda kunna beräknas
till (9,282 — 8,000) 1,282 kronor.
Av de sålunda verkställda beräkningarna framginge, att, därest statsbidraget
utginge enligt i driftbidragskungörelsen angivna grunder, staden
kunde för den pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus beräknas erhålla
ett icke obetydligt nettobelopp, vilket för år 1938 skulle hava utgjort,
om man endast räknade med å kliniken intagna stockholmsbarn, omkring
10,970 kronor, men örn man räknade med såväl stockholmsbarn som landsortsbarn
(10,970 — 1,282) 9,688 kronor. De föreliggande uppgifterna syntes visserligen
utvisa, att stadens utgifter för klinikens drift uppgått till högre belopp
för år än vad som torde hava beräknats vid den år 1932 träffade uppgörelsen,
men då jämlikt nyssnämnda uppgörelse ävensom av riksdagen senare fattade
beslut statsbidrag med relativt högt belopp (60,000 + 8,000) 68,000 kronor,
redan utginge och tills vidare borde bibehållas, funne styrelsen skäligt, att
staden beviljades statsbidrag jämlikt den nya kungörelsen allenast med
belopp, som i huvudsak täckte de utgifter, vilka pålades staden genom kungörelsens
tillämpning. Styrelsen ansåge därför, att kungörelsen borde gälla
för den pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus med den ändringen, att
för de vårdplatser, som belädes med barn från Stockholms stad, statsbidraget
skulle utgå med en krona för dag och barn. Vad däremot beträffar de vårdplatser,
vilka plägade beläggas med landsortsbarn, funne styrelsen statsbidrag
böra utgå med i kungörelsen angivet belopp eller med två kronor för
dag och barn.
I ärendet har statskontoret den 27 november 1939 avgivit utlåtande.
Statskontoret finner det principiellt mindre tillfredsställande, att de pediatriska
klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund och
Norrtulls sjukhus jämsides med bidragen från åttonde huvudtiteln skulle
erhålla driftbidrag från anslag under femte huvudtiteln. Därest anledning
förelåge att i högre grad än hittills tillgodose dessa sjukvårdsinrättningar
med statsbidrag, syntes detta böra ske i samband med en revision av de
regler, som nu tillämpades med avseende å finansieringen av kostnaderna
för driften vid inrättningarna.
Medelsbehovet för budgetåret 1940/41.
Medicinalstyrelsen har ävenledes framlagt beräkningar angående medelsbehovet
för nästa budgetår.
Beträffande anslagsbehovet för driftbidragen till barnsjukhusen och barnavdelningarna
anför styrelsen därvid:
Enligt en i propositionen i ämnet den 10 februari 1939 (nr 84) intagen
tabell för den medicinska barnsjukvården funnes vid 1937 års utgång omkring
695 stadigvarande vårdplatser. Det beräknades, att statsbidrag skulle komma
att erfordras för 650 av dessa platser samt att medelbeläggningen skulle
komma att utgöra 330 dagar för år. Det hade sålunda räknats med, att statsbidrag
icke skulle kunna utgå till 45 av de 695 platserna. Av de inom Stockholms
stad befintliga, med barn från staden belagda 218 vårdplatserna syntes
emellertid, såsom av det anförda framginge, dylikt bidrag icke kunna beviljas
för (218 —114) 104 platser. Motsvarande siffra för barnsjukhuset i Göteborg
med dess 149 platser kunde på grundval av inhämtade uppgifter beräknas till
(145 — 54) 91. Då man kunde förvänta, att ett likartat förhållande skulle göra
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
sig gällande även inom ytterligare något sjukvårdsområde, syntes det styrelsen
numera antagligt, att av de redan befintliga vårdplatserna endast omkring
490 skulle för budgetåret 1940/41 bliva berättigade till driftbidrag. Detta
bidrag borde beräknas för varje dag av året beträffande de statsbidragsberättigade
vårdplatser i Stockholm och Göteborg, vilka vore belagda nied
barn från respektive städer. Däremot syntes det vara till fyllest, att i fråga
örn övriga statsbidragsberättigade vårdplatser räkna med bidrag för allenast
330 dagar per år.
Enligt dessa grunder skulle för ändamålet erfordras 324,882 kronor. Härtill
borde i anslutning till tidigare verkställda beräkningar läggas det belopp, som
kunde erfordras för 60 nytillkommande platser eller (60 X 2 x 330) 39,600
kronor. Tillhopa skulle sålunda erfordras ett belopp av (324,882 + 39,600)
364,482 kronor, vilket med hänsyn till den enligt kungörelsen föreliggande
möjligheten av förhöjt statsbidrag borde höjas till 370,000 kronor.
I fråga om anslagsbehovet för bidrag till inrättande av nya vårdplatser
erinrar medicinalstyrelsen, att behovet av nya vårdplatser för barn å medicinska
avdelningar i förenämnda proposition uppskattats till 916. Med denna
utgångspunkt och vid bifall till förslaget örn förhöjda byggnadsbidrag till de
sjukvårdsområden, där antalet barn under 15 år översteg rikets medeltal, hade
statens kostnader för dessa vårdplatsers inrättande beräknats till sammanlagt
i runt tal 2,450,000 kronor. Denna kostnad förutsattes bliva fördelad på
ett tiotal år. I anslutning härtill borde för nästa budgetår upptagas ett reservationsanslag
av 245,000 kronor för ändamålet.
Statskontoret har i sitt utlåtande framhållit, att därest vad statskontoret
anfört beträffande de pediatriska klinikerna vunne beaktande, syntes en betydande
reduktion av det beräknade anslaget till driften av barnavdelningar
m. m. kunna äga rum. Ämbetsverket uppskattade det belopp,
varmed anslagssumman sålunda skulle kunna minskas, till 142,000 kronor.
Beträffande anslagsberäkningen i övrigt har ämbetsverket erinrat, att departementschefen
i förenämnda proposition räknat med en medelbeläggning för
samtliga vårdplatser av 330 dagar för år. Då medelbeläggningen för befintliga
vårdplatser i Stockholm och Göteborg icke borde beräknas annorlunda än för
vårdplatserna i övrigt, har ämbetsverket funnit en ytterligare reduktion av
anslaget möjlig i förhållande till medicinalstyrelsens förslag.
Departementschefen.
Den verkställda utredningen utvisar, att de under åttonde huvudtiteln
utgående bidragen till pediatriska klinikerna i Uppsala och Lund närmast
avse att täcka den merkostnad, som är förenad med den medicinska
undervisningen vid dessa kliniker. 1 båda fallen föreligga också avtal, som
reglera förhållandet, därest jämsides med undervisningsbidraget annat statsunderstöd
skulle komma att utgå till respektive sjukhus. För Uppsalaklinikens
del skulle en tillämpning av avtalet mellan universitetet och Uppsala
läns landsting medföra, att statsbidraget enligt den nya kungörelsen utginge
direkt till akademiska sjukhuset och därmed i sin mån bidroge till att minska
den brist, som staten och landstinget enligt avtalet hava att gälda till hälften
vardera. I fråga örn Lunda-kliniken innebär det mellan staten och Malmöhus
Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 98.
352 40 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 98.
läns landsting träffade avtalet, att bidraget från åttonde huvudtiteln automatiskt
upphör att utgå för sådan avdelning, som i annan ordning kommer i
åtnjutande av statsbidrag. Under sådana förhållanden finner jag skäligt, att
den nya driftbidragskungörelsen vinner tillämpning jämväl på dessa kliniker.
Beträffande kliniken vid Norrtulls sjukhus ligga förhållandena annorlunda
till. Den mellan staten och Stockholms stad träffade ekonomiska uppgörelsen
angående upprätthållande av ifrågavarande klinik tager nämligen sikte icke
enbart på undervisningskostnaden utan på utgifterna för sjukhuset som sådant.
Här föreligger alltså icke samma anledning för staten att lämna bidrag enligt
den nya kungörelsen som i fråga örn klinikerna i Uppsala och Lund. Då
emellertid, såvitt utredningen giver vid handen, staden fått vidkännas större
kostnader för klinikens drift än som ursprungligen beräknats samt den nya
kungörelsens bestämmelse om nedsättning av dagavgiften vid barnsjukvårdsanstalter,
till vilka statsbidrag utgår, torde komma att åsamka staden ytterligare
utgifter för vård å kliniken av i Stockholm hemmahörande barn, kunna
onekligen vissa skäl anföras till stöd för ökat bidrag från statens sida. Jag är
ock benägen förorda, att sådant bidrag skall utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med vad medicinalstyrelsen föreslagit, helst som giltighetstiden för det
med staden träffade avtalet utgår den 1 juli 1942. Vid detta statsbidrag torde
dock beträffande patienter från ort utom Stockholm icke rimligen böra knytas
strängare villkor än att dagavgiften skall nedsättas med ett belopp motsvarande
statsbidraget. Styrelsen har i detta hänseende utgått från lika dagavgift —
1 krona 50 öre — för alla patienter å allmän sal.
I anslutning till vad jag inledningsvis antytt har jag ock haft under övervägande,
huruvida en ändring i besparingssyfte av gällande statsbidragsgrunder
lämpligen kunde genomföras. De undersökningar, som i detta hänseende
verkställts inom departementet, hava emellertid givit vid handen, att
en begränsning av ifrågavarande statsbidrag icke låter sig genomföras utan
betydande olägenheter. Jag har därför avstått från att föreslå åtgärder i
sådant syfte.
Vid nu angivna förhållanden torde medelsbehovet för bidrag till hithörande
anstalter under nästa budgetår kunna uppskattas i huvudsaklig anslutning till
medicinalstyrelsens förslag. Anslaget till driften av ifrågavarande anstalter
lärer därvid, med hänsyn till ovissheten i kalkylerna för det första året, böra
upptagas med i runt tal 350,000 kronor, medan anslaget till inrättande av
nya barnavdelningar torde böra avrundas uppåt till 250,000 kronor. Jag vill
upplysningsvis nämna, att ansökningar örn byggnadsbidrag hittills ingivits och
av medicinalstyrelsen tillstyrkts för ett sammanlagt belopp av 212,500 kronor.
Med hänsyn härtill och för att bereda möjlighet till bidrag för ytterligare ett
antal platser torde anslaget icke böra upptagas till lägre belopp än 250,000
kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna de ändrade bestämmelser för driftbidrag till
ifrågavarande anstalter, som av mig i det föregående förordats,
att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1940;
11
Kungl. Majus proposition nr 98.
dels ock för budgetåret 1940/41 anvisa
a) till Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m.
ett förslagsanslag av 350,000 kronor,
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar
vid lasarett m. m. ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Stig Wernstedt.