Kungl. Maj:ts proposition nr 69.
1
Nr 69.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av
kronan tillkommande rätt till inmutat område; given
Stockholms slott den 16 februari 1940.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den
16 februari 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anför efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet:
Med anledning av en av Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 40, medgav
1932 års riksdag i skrivelse den 29 februari samma år, nr 56, i anslutning
till tidigare lämnade medgivanden av enahanda slag,
att Kungl. Maj:t skulle jämväl efter den 1 januari 1933 tillsvidare äga åt
svenska medborgare, i den ordning Kungl. Maj:t bestämde, mot årlig avgift
och under de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t fastställde, under en tid för varje
Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 69. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 69.
gång av högst tjugu år upplåta begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar
i gruvor, med rätt därjämte för den, som erhållit upplåtelse, att vid
upplåtelsetidens utgång äga företräde till förnyad upplåtelse, därest sådan
ifrågakomme.
Begreppet jordägarandel i gruva hänför sig till bestämmelser i gruvestadgan
den 16 maj 1884 (nr 24). Nämnda stadga har numera upphävts genom
gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314), som med vissa övergångsbestämmelser
trätt i kraft den 1 januari 1940. Enligt gruvlagen har rätten till jordägarandel
bortfallit. Däremot har i lagen upptagits ett nytt stadgande av innehåll
att, örn inmutning sker av annan än kronan, kronan skall vara berättigad
att i gruvföretaget njuta andel med hälften, s. k. kronoandel.
Kommerskollegium, som av Kungl. Maj :t erhållit i uppdrag att i vissa frågor,
som avses i gruvlagen, tillsvidare tillvarataga kronans rättigheter samt
inkomma med förslag till bestämmelser som föranledas av nämnda lag, har
i skrivelse den 11 januari 1940 — under erinran örn det av 1932 års riksdag
åt Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet beträffande upplåtelse av kronans
jordägarandelar i gruvor — vidare bland annat anfört i huvudsak följande:
Efter gruvlagens ikraftträdande komme gruvandelar av med jordägarandelar
likartad men delvis annan natur och med annan benämning att tillföras
kronan. Det vöre därför påkallat, att riksdagens förenämnda medgivande
utsträcktes till att även omfatta dessa kronoandelar. Med den omfattning
kronans innehav av inmutarandelar i gruvor numera tagit ansåge sig
kollegium vidare böra ifrågasätta, huruvida icke bemyndigandet borde utsträckas
till att även möjliggöra för Kungl. Majit att utan riksdagens hörande
i varje särskilt fall utarrendera jämväl dylika. Villkoren för upplåtelserna
syntes utan olägenhet kunna vara desamma i alla tre fallen.
Kommerskollegium hemställer därför, att bemyndigande av riksdagen måtte
utverkas för Kungl. Majit att upplåta kronan tillhörande kronoandelar
ävensom inmutarandelar i gruvor.
1938 års gruvscikkunniga, som den 3 februari 1940 efter remiss yttrat sig
över kommerskollegii förenämnda förslag, biträda detsamma samt framhålla
därvid: > sf
Enligt de sakkunnigas mening vore inmutarandelar och kronoandelar tillgångar
av motsvarande beskaffenhet som jordägarandelar och de sakkunniga
funné det uppenbart, att anlednnig ej förelåge att låta olika bestämmelser
för upplåtelse gälla för kronan tillkommande andelar i gruvor, av vad slag
det vara månde. Därtill komme, att upplåtelser av ifrågavarande slag kunde
bliva relativt talrika och i många fall avse tillgångar av mindre värde. Det
syntes under sådana förhållanden lämpligt, att riksdagens medverkan ej behövde
förekomma i varje enskilt fall av upplåtelse, i synnerhet som ett dylikt
hänskjutande till riksdagen mången gång genom det uppskov, som därigenom
förorsakades, kunde medföra betydande olägenheter. När så av omständigheterna
befunnes påkallat, torde hinder ej möta att frågan om upplåtande
av kronans rätt, både vad anginge inmutarandel och kronoandel, underställdes
riksdagens prövning, även örn Kungl. Majit skulle erhålla det nu
ifrågasatta bemyndigandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69.
3
Det av 1932 års riksdag åt Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet beträffan-Dejwfemenf*-de kronans jordägarandelar i gruvor är alltjämt av betydelse, såvitt angår ehef<™-före gruvlagens ikraftträdande sökta inmutningar. Jag delar kommerskollegii,
av 1938 års gruvsakkunniga understödda uppfattning, att, då de nya bestämmelserna
nu skola börja tillämpas, en utvidgning av bemyndigandet bör
ske i de av kollegium angivna avseendena. Bemyndigandet torde sålunda
böra gälla jämväl beträffande upplåtelse av kronoandel och kronan tillkommande
inmutarandel i gruva.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta,
att det av riksdagen enligt skrivelse den 29 februari 1932,
nr 56, åt Kungl. Majit lämnade medgivandet i fråga om upplåtelse
av begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar
i gruvor skall äga tillämpning jämväl å upplåtelse av
kronoandelar och kronan såsom inmutare tillkommande andelar
i gruvor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.