Kungl. Majus proposition nr 64.
1
Nr 64.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående civiltekniska
luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar;
given Stockholms slott den 9 februari
1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 februari 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse den 28 december 1939 har vattenfallsstyrelsen hemställt, att
till utförande av civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverk måtte
ställas till styrelsens förfogande ett belopp av 4,918,000 kronor. Innan jag
ingår på styrelsens framställning torde jag få erinra örn följande.
I Kungl. Maj:ts av 1938 års riksdag bifallna proposition, nr 214, angående
anordnande av bombskyddstak å kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven
framlades en av vattenfallsstyrelsen uppgjord plan för åtgärder
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 64.
872 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
till skyddande av landets större vattenkraftsanläggningar mot anfall från
luften. Enligt denna plan skulle, såvitt avsåg civiltekniska åtgärder vid
statens anläggningar, de viktigare kraftstationerna förses med bombskyddstak,
vilka beräknades draga en sammanlagd kostnad av 2,395,000 kronor,
samt i övrigt skyddsanordningar vidtagas för ett belopp av 3,765,000 kronor.
Med sistnämnda belopp avsågs att bestrida kostnaderna för — förutom
viss materiel — huvudsakligen skyddsrum och stängsel, anordningar för
minskande av översvämningsrisker och snabbt stoppande av maskiner, splitterskydd
samt förbättrat skydd mot eldrisk.
Med hänsyn till angelägenheten av att varje ny kraftstationsanläggning,
som på grund av sin storlek vore av allmän betydelse för kraftförsörjningen
i landet, från början så anordnades, att den erhölle ett efter förhållandena
tillfredsställande skydd mot anfall från luften, föreslogs i propositionen, att
den under byggnad varande kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven
skulle förses med bombskyddstak. Kostnaderna för detsamma beräknades
till 625,000 kronor och skulle bestridas av till vattenfallsstyrelsens förfogande
stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till statens
vattenfallsverks förnyelsefond. Beträffande frågan örn anordnande av bombskyddstak
å de övriga i utredningen angivna statliga kraftstationerna, vilka
samtliga vid propositionens framläggande voro färdigbyggda och tagna i bruk,
uttalade dåvarande departementschefen, att densamma borde upptagas i
annat sammanhang.
Yad angår de övriga civiltekniska åtgärderna hade vid förslagets framläggande
med stöd av statsmakternas beslut vissa arbeten redan utförts för
en sammanlagd kostnad av 205,000 kronor, varför de då återstående åtgärderna
representerade en kostnad av 3,560,000 kronor. I propositionen tillstyrktes
vidtagandet av dessa åtgärder. Med hänsyn till att desamma voro
av beskaffenhet att lämpligen kunna utföras under en period av minskad
arbetstillgång, fastställdes icke någon tidpunkt för deras vidtagande utan
förutsattes, att denna skulle bliva beroende i första hand av utvecklingen å
arbetsmarknaden. I samband därmed uttalade emellertid departementschefen,
att, därest på grund av planerade revisionsarbeten vid kraftstationerna
eller andra förhållanden särskilda skäl skulle föreligga att oberoende
av arbetsmarknadssynpunkter utföra de berörda skyddsåtgärderna, hinder
därför icke borde föreligga.
Beträffande finansieringen av senast berörda civiltekniska åtgärder föreslogs,
att kostnaderna för fasta anläggningar, t. ex. skyddsrum och reservavstängningsanordningar,
skulle bestridas på samma sätt som föreslogs i
fråga örn bombskyddstaket å kraftstationen vid Stadsforsen, medan kostnaderna
för övriga anordningar i anslutning till förut tillämpad praxis skulle
bestridas av statens vattenfallsverks driftmedel.
På därom av vattenfallsstyrelsen gjord framställning anvisade därefter
Kungl. Maj:t genom beslut den 14 oktober 1938 till utförande av vissa civiltekniska
luftskyddsåtgärder ett belopp av 517,000 kronor, att utgå av likvida medel,
som uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelse
-
o
Kungl. Majus proposition nr 64.
fond. Nämnda arbeten ansågos böra få utföras redan under budgetåret 1938/39,
för att de av vattenfallsstyrelsen skulle kunna på lämpligt sätt inpassas i
programmet för då pågående arbeten. Arbetena förutsattes skola i görligaste
mån utföras i samband med normala revisionsarbeten å kraftverken och med
utnyttjande av de driftsstopp och tömningar av vattenvägar, som gjordes för
dessa.
Med hänsyn till det sedermera försämrade utrikespolitiska läget medgåvo
vidare 1939 års lagtima och urtima riksdagar med bifall till Kungl. Maj :ts därom
framlagda förslag (propositioner nr 127 respektive nr 1, bil. 9, punkt 7),
att för ett fortsatt genomförande av den i det föregående omnämnda planen
till utförande av civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar
under budgetåret 1939/40 finge disponeras sammanlagt dels 765,000
kronor av statens vattenfallsverks driftmedel och dels 1,635,000 kronor av till
vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom
avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond.
Tillhopa med ett belopp av 25,000 kronor, som Kungl. Majit utöver vad
tidigare angivits medgivit finge användas för åtgärder av nu ifrågavarande
slag, hava alltså för ändamålet ställts till förfogande ett sammanlagt belopp
av 3,772,000 kronor. Då ett genomförande av den uppgjorda planen tidigare
beräknats draga en kostnad av 6,160,000 kronor, skulle alltså ytterligare erfordras
ett belopp av 2,388,000 kronor.
I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen meddelat, att på
grund av inträdda fördyringar kostnaderna för ett utförande av de civiltekniska
luftskyddsåtgärderna i ungefär den omfattning, som den tidigare framlagda
utredningen förutsatte, numera ökats med 700,000 kronor. Styrelsen uttalar
vidare, att styrelsen med hänsyn till den nu inträdda krigsrisken funnit, att
skyddsåtgärder för statens kraftverk borde vidtagas i större omfattning än
som angåves i förutnämnda utredning. Med nuvarande prisläge medförde
dessa åtgärder, meddelar styrelsen, en kostnad av 1,830,000 kronor. Sammanlagt
skulle alltså för ett slutförande under budgetåret 1940/41 av programmet
för kraftverkens skyddande erfordras ett belopp av (2,388,000 + 700,000 +
1,830,000) 4,918,000 kronor.
I samband med nu förevarande framställning har vattenfallsstyrelsen i en
till chefen för kommunikationsdepartementet ställd, den 29 december 1939
dagtecknad skrivelse dels lämnat en sammanställning av de skyddsåtgärder,
som hittills utförts eller som äro i det närmaste färdiga, dels ock redogjort för
de åtgärder, som vidtagits eller som vid bifall till styrelsens nu förevarande
framställning avses att utföras utöver de i den ursprungliga planen angivna
åtgärderna. På grund av skrivelsens innehåll torde närmare redogörelse
för detsamma icke lämpligen böra ske till statsrådsprotokollet, utan
riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga tipp
lysningar genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas utskottet.
Under erinran om att hittills vid anvisandet av medel för civiltekniska luftskyddsåtgärder
bestämts, att en viss del av kostnaderna skulle bestridas med
Departementschefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
driftmedel och viss del genom disposition av likvida medel, som uppkommit
genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond, anför styrelsen
i sin framställning den 28 december 1939:
För den senare delen skulle emellertid förnyelsefondsmedel endast temporärt
komma till användning, i det att motsvarande belopp skulle återbetalas
till förnyelsefonden med anlitande av driftmedel under en period av högst tio
år efter arbetenas utförande. Med hänsyn till att återbetalningsperioden bestämts
så kort, torde det vara onödigt att framdeles fördela de för civiltekniska
luftskyddsåtgärder anvisade medlen mellan driftmedel och förnyelsefondsmedel.
Det innebär en avgjord förenkling, örn samtliga medel för civiltekniska luftskyddsåtgärder
anvisas att i första hand utgå av likvida medel, som uppkommit
genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond för att sedermera
successivt överföras till driftmedel. Därigenom fördelas kostnaderna för dessa
arbeten på ett flertal år och man kan i driftkostnadsstaten för varje år på förhand
upptaga ett lämpligt belopp för återbetalning av dessa förnyelsefondsmedel,
varigenom driftöverskottet för det löpande kalenderåret icke påverkas
av de arbeten av detta slag, som utföras under samma kalenderår, vilket ur
budgetteknisk synpunkt är en fördel. För en sådan åtgärd talar även den omständigheten,
att det kan komma att visa sig ändamålsenligt, att vid arbetenas
utförande vidtaga sådana omdispositioner, som skulle ändra proportionen
mellan driftmedel och förnyelsefondsmedel.
Riksräkenskapsverket, som anbefallts avgiva utlåtande i ärendet i vad avser
sättet för finansieringen av de i framställningen föreslagna arbetena, har den
1 februari 1940 förklarat, att framställningen icke föranlett någon riksräkenskapsverkets
erinran.
Vattenfallsstyrelsens nu föreliggande framställning innebär, att de enligt
den tidigare framlagda planen ännu återstående skyddsåtgärderna vid statens
kraftverk skulle utföras i sin helhet redan under nästa budgetår samt att därutöver
ytterligare dylika åtgärder för en kostnad av 1,830,000 kronor skulle
genomföras. Det härför sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår
skulle med hänsyn tagen till numera inträdda fördyringar, beräknade till
700,000 kronor, uppgå till det avsevärda beloppet av 4,918,000 kronor. På grund
av den allvarliga utvecklingen av de utrikespolitiska förhållandena sedd i
sammanhang med den stora betydelse, som ett i möjligaste mån ostört upprätthållande
av landets kraftförsörjning äger såväl för försvarsberedskapen
som för samhällslivet över huvud, anser jag mig icke böra motsätta mig, att
under nästa budgetår det av vattenfallsstyrelsen nu framlagda arbetsprogrammet
genomföres och att härför erforderliga medel ställas till styrelsens
förfogande.
Såsom jag förut erinrat örn hava kostnaderna för luftskyddsåtgärderna
finansierats på det sätt, att i den mån de avse anläggningar av fast karaktär,
t. ex. bombskyddstak och reservavstängningsanordningar, härför disponerats
till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit
genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond. Innebörden
härav är, att för dessa anläggningar disponerade medel påföras statens vattenfallsverks
kapitalfond såsom förräntningspliktig investering. Kostnaderna för
de övriga åtgärderna hava bestritts av statens vattenfallsverks driftmedel och
5
Kungl. Majlis proposition nr 64.
sålunda omedelbart avskrivits. Vattenfallsstyrelsen har nu förutsatt, att
även de fasta anläggningarna skola avskrivas genom att under en jämförelsevis
kort tid, förslagsvis högst 10 år, medel för ändamålet anvisades å driftkostnadsstaten.
Såsom skäl härför skulle kunna åberopas, att anläggningarna
tämligen snart kunna bliva omoderna på grund av den hastiga utvecklingen
på luftskyddsområdet, vartill kommer att anläggningarna i och för sig icke
öka kraftverkens affärsvärde. Å andra sidan kan framhållas, att utvecklingen
på luftkrigets område samt den allmänna osäkerheten i den internationella
samvaron medfört, att särskilda anläggningar för kraftverkens skyddande för
luftanfall numera måste anses utgöra ett led i de normala säkerhetsanordningar,
som vidtagas för att driften vid kraftverken skall med största möjliga
grad av säkerhet kunna under olika situationer upprätthållas. Med utgångspunkt
härifrån torde någon principiell åtskillnad mellan redovisningen av de
för de fasta luftskyddsåtgärderna disponerade medlen och annan kapitalinvestering
icke böra upprätthållas. Efter övervägande av frågan har jag
anslutit mig till den senare ståndpunkten, nämligen att de för de fasta luftskyddsanordningarna
disponerade medlen böra betraktas såsom förräntningspliktig
kapitalinvestering. I enlighet härmed skola drivmedel icke anvisas
för avskrivning av kostnaderna för dessa anordningar, utan i stället fömyelsefondsmedel
i vanlig ordning avsättas för att möjliggöra anordningarnas förnyelse,
då så är erforderligt. Beträffande avsättningarnas storlek, varom det
torde få ankomma på Kungl. Majit att efter framställningar av vattenfallsstyrelsen
meddela beslut, böra desamma avpassas med hänsyn till den hastiga
utveckling, som äger rum inom luftskyddets område.
Enligt vad jag inhämtat av vattenfallsstyrelsen hänför sig av det av styrelsen
nu begärda beloppet å 4,918,000 kronor ett belopp av 4,600,000 kronor till
fasta anläggningar ävensom reparationsmateriel och reservdelar för befintliga
dylika anläggningar samt återstoden, 318,000 kronor, till övriga luftskyddsanordningar.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva
att till utförande av civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens
kraftverksanläggningar må utöver tidigare medgivna belopp
disponeras ej mindre 318,000 kronor av statens vattenfallsverks
driftmedel än även 4,600,000 kronor av till vattenfallsstyrelsens
förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar
till statens vattenfallsverks förnyelsefond.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.