Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

1

Nr 29.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms
slott den 19 januari 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—27 :o.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
19 januari 1940.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller
att få underställa Kungl. Majrts prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra
föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

l:o.

Ekeby nr 1 och 2 i Uppsala län.

Kronoegendom^ 2 mantal Ekeby nr 1 och 2 i Börje socken av Uppsala
län är utarrenderad till den 14 mars 1940 mot en årlig avgäld av 1,300
kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 15 oktober 1937. Av
det vid förrättningen förda protokollet med tillhörande handlingar samt en
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements chefen.

av distriktslantmätare!! M. Mörtsell år 1916 över egendomen upprättad karta
med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Uppsala stad och 8 kilometer
från Börje kyrka, har en areal av 69.191 hektar, varav 43.B21 hektar
tomt och åker, 1.568 hektar äng, 23.098 hektar avrösningsjord samt 1.004
hektar impediment.

Åkerjorden består till övex-vägande del av lerjord, som delvis är stenbunden.
Den är i sin helhet täckdikad.

Kronans byggnader å egendomen äro samtliga i medelgott stånd samt väl
underhållna.

Egendomen har del i Ulleråkers häradsallmänning. Jämlikt Kungl. Maj:ts
resolution den 12 mars 1920 har Börje elektriska distributionsförening elektriska
ledningar framdragna över egendomen. Taxeringsvärdet å egendomen
utgör 37,300 kronor, därav 35,400 kronor jordbruksvärde och 1,900 kronor
skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 43,950 kronor,
därav 6,500 kronor för skogsmark och växande skog samt 6,000 kronor
för andelen i häradsallmänningen, ävensom ett arrendevärde av 1,570 kronor.
Nämnden har föreslagit egendomens försäljning till dennas arrendator
W. Andersson, vilken väl brukat egendomen sedan år 1920.

Överjägmästaren i östra distriktet har i yttrande den 28 maj 1938 tillstyrkt
egendomens försäljning.

Sedan arrendatorn Andersson av domänstyrelsen erbjudits förvärva egendomen
för en köpeskilling motsvarande det av nämnden föreslagna saluvärdet,
har Andersson i en till styrelsen den 12 juli 1939 inkommen skrift
förklarat sig önska inköpa egendomen för 40,000 kronor.

Domänintendenten i länet har i yttrande den 17 juli 1939 meddelat, att
egendomen numera krävde kostnader för modernisering av vissa byggnader
och anskaffande av vatten, samt förordat egendomens försäljning till Andersson
mot den av honom erbjudna köpeskillingen.

Med skrivelse den 19 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att domänstyrelsen biträdde uppskattningsnämndens
förslag att försälja egendomen till dennas arrendator
samt att styrelsen med hänsyn till nu upplysta förhållanden ansåge, att det
av arrendatorn ifrågasatta priset av 40,000 kronor borde kunna godtagas.
Med hänsyn till egendomens arrendevärde erfordrades riksdagens medverkan
för försäljningens genomförande.

Jag har ej något att erinra mot bifall till det föreliggande försäljningsförslaget
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 2 mantal Ekeby nr 1 och 2 i Börje
socken av Uppsala län må med ett saluvärde av 40,000 kronor
försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens arrendator
W. Andersson, under villkor i övrigt, att egendomen
överlåtes med tillträdesrätt den 14 mars 1940, att egendomen

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

3

försäljes i det skick, vari den vid tillträdet befinner sig, att
endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen,
att, därest egendomen förvärvas av Andersson,
samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan
honom och kronan, med undantag av till äventyrs varande
anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i
och genom köpet anses vara reglerade, samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående
och nyttja desamma utan rätt för köparen till annan
ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom
för skada, som förorsakas å kreatur.

2:o.

Västerby nr 4 och 5 i Uppsala län.

Kronoegendomen l1/2 mantal Västerby nr 4 och 5 i Läby socken av Uppsala
län utarrenderades genom domänstyrelsens den 27 juli 1928 upprättade
kontrakt för tiden 14 mars 1929—14 mars 1939 mot en årlig avgäld av 1,675
kronor. Genom styrelsens beslut den 3 mars 1933 bestämdes arrendeavgälden
att från den 14 mars 1932 till arrendeperiodens slut utgå med dels 15
hektoliter vete, 14 hektoliter blandsäd, hälften korn och hälften havre, samt
166 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställt
pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 837 kronor 50 öre.
För närvarande är egendomen utarrenderad till den 14 mars 1940 mot sistnämnda
avgäld.

Uppskattningsförrättningar ha hållits å egendomen dels år 1936, dels år
1938. Av uppskattningsprotokollen jämte övriga till ärendet hörande handlingar
samt en av distriktslantmätaren T. Rönöberg år 1925 över egendomen
upprättad karta med beskrivning inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Uppsala, har en areal av
122.2772 hektar, nämligen 47.9794 hektar åker, 0.4422 hektar äng, 73.2271 hektar
avrösningsjord och 0.6285 hektar impediment.

Åkern består till övervägande del av lerjord. Cirka 10 hektar av åkerjorden
täckdikade.

Egendomen har del i Ulleråkers häradsallmänning.

Vidare är egendomen delaktig i Kvarnbodamm—Ekebysjö vattenavledningsföretag.

Kronans byggnader å egendomen äro i huvudsak medelgoda. Därest egendomen
skulle ånyo utarrenderas, torde dock nybyggnad av stall och ladugård
erfordras.

Egendomens taxeringsvärde utgör 41,800 kronor, därav 34,700 kronor för
inägor och 7,100 kronor för skog.

Uppskattningsnämnden har vid den år 1938 hållna förrättningen åsatt
egendomen ett saluvärde av 61,500 kronor. I detta värde ingår, förutom vär -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements chefen.

det av skog och skogsmark eller 22,700 kronor, det kapitaliserade värdet av
egendomens andel i Ulleråkers häradsallmänning, beräknat till 5,000 kronor.
Värderingen är verkställd under förutsättning att egendomen överlåtes i befintligt
skick. Nämnden, som förordat att egendomen säljes, har icke funnit
anledning föreslå föreskrivande av särskilda villkor rörande egendomens
användning eller återköpsrätt. Därest föreskrifter härutinnan likväl skulle
anses vara erforderliga, har nämnden förordat, att saluvärdet nedsättes med
tio procent.

Enligt vad domänintendenten i skrivelse till domänstyrelsen meddelat, har
uppskattningsnämnden sedermera funnit det uppskattade värdet av egendomen,
61,500 kronor, vara för högt med hänsyn till att det ståndskogen
åsätta värdet enligt nämndens åsikt vore för högt; en försäljning av egendomen
till det åsätta saluvärdet, 61,500 kronor, syntes näppeligen kunna genomföras.
Nämnden hade därför enats om att sänka saluvärdet till 56,700
kronor. Tillika hemställde nämnden, att egendomen skulle med sistnämnda
saluvärde hembjudas egendomens arrendator, Axel Cederholm, vilken sedan
den 14 mars 1933 arrenderat egendomen och därunder väl hävdat densamma.

Cederholm har skriftligen förklarat sig vilja förvärva egendomen för en
köpeskilling av 56,700 kronor.

Överjägmästaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning
men har icke kunnat tillstyrka en så kraftig sänkning av egendomens
saluvärde, som av nämnden förordats. Även om det jämväl enligt överjägmästarens
åsikt vore försvarligt att sänka ståndskogens uppskattade värde,
borde sänkningen begränsas till cirka 1,500 kronor. Egendomens saluvärde
borde sålunda upptagas med 60,000 kronor.

I skrivelse den 25 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid tillstyrkt, att egendomen i enlighet med
vad uppskattningsnämnden föreslagit försåldes till arrendatorn Cederholm
för en köpeskilling av 56,700 kronor.

Därest egendomen skulle behållas i kronans ägo för att ånyo utarrenderas,
syntes en jämförelsevis omfattande nybyggnad vara erforderlig, och den kostnad,
som härigenom skulle åsamkas statsverket, komme med all sannolikhet
att överstiga hälften av den för egendomen under en följande arrendeperiod
utgående arrendeavgälden. Styrelsen hade förgäves sökt erhålla högre
anbud än det av nämnden föreslagna lägre saluvärdet. Ehuru egendomens
arrendator, Axel Cederholm, icke innehaft arrendet i så lång tid, att
han jämlikt gällande författning kunde tillerkännas hembudsrätt, förordade
styrelsen, att han medgåves rätt att efter hembud förvärva egendomen. Denna
borde försäljas med full och oinskränkt äganderätt. Tillträdesdagen borde
sättas till den 14 mars 1940.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts kan jag biträda domänstyrelsens förslag
till disposition av ifrågavarande kronoegendom. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen l‘/2 mantal Västerby nr 4 och 5 i Läby
socken av Uppsala län må med ett saluvärde av 56,700
kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

5

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn Axel
Cederholm och under villkor i övrigt, att egendomen försörjes
med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1940,
att egendomen säljes i befintligt skick, att endast kronan tillhöriga
hus och anläggningar ingå i försäljningen, att köpare
av egendomen skall vara skyldig att dels övertaga egendomen
åvilande betalningsansvar för Kvarnbodamm—Ekebysjö vattenavledningsföretag,
dels ock, därest kronan nödgas till egendomens
arrendator utgiva ersättning för av denne å egendomen
verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, gottgöra
kronan för vad kronan i sådant hänseende erlagt, att,
därest Cederholm förvärvar egendomen, samtliga på arrendekontraktet
om egendomen grundade rättsanspråk mellan honom
och kronan med undantag av eventuella anspråk på
oguldna arrendeavgifter och skatter skola i och genom
försäljningen anses vara reglerade, att köpare av egendomen
medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj:t och
kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten Söderfors l2 i
Älvkarleby socken av Uppsala län rätt att kostnadsfritt och
för ali framtid bibehålla vattenfallsstyrelsen tillhöriga, över
egendomen framdragna elektriska ledningar samt att borttaga
för ledningarna hinderliga och för ledningarnas säkerhet
farliga träd och buskar, med skyldighet för vattenfallsstyrelsen
att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, att
vattenfallsstyrelsens personal skall erhålla obehindrat tillträde
till egendomen för ledningarnas tillsyn och underhåll samt
reparation av desamma, därvid möjligen uppkommande skada
skall ersättas av vattenfallsstyrelsen, att de träd och buskar,
som fällas för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra
ägaren av den försålda egendomen och av denne tillvaratagas,
att till säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må
meddelas i den försålda egendomen och att, innan sådan inteckning
meddelats, ägaren av egendomen skall vara skyldig
att vid överlåtelse av egendomen eller del därav göra förbehåll
om ifrågavarande rättigheters bestånd och förbinda ny
ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll, samt att
innehavare av andra över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha
ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan rätt för
köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

3:o.

Kronoparken Tunaberg i Södermanlands län.

Sedan fråga uppkommit örn utbyte av den kronan tillhöriga fastigheten
Långbro l12 å Tunabergs kronopark mot viss del av den Tunabergs Trävaruaktiebolag
tillhöriga fastigheten Häradstorp 21, allt i Tunabergs socken av
Södermanlands län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattning
och värdering av sagda bytesområden verkställts under åren 1937 och 1939.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande
handlingar samt kopia av en av distriktslantmätaren G. Willén år 1936 upprättad
karta och en av F. Carlbom år 1937 upprättad karta inhämtas i huvudsak
följande.

Kronans bytesområde utgöres av skiftet IV (Lilla Aspdalen) av kronoparken
Tunaberg, vilket numera avstyckats och i jordregistret betecknats Långbro
l12.

Fastigheten, som icke gränsar till den övriga delen av kronoparken Tunaberg,
är belägen 11 kilometer från Nyköpings stad och järnvägsstation samt
3 kilometer från allmän väg. Utfartsväg finnes. Fastighetens areal utgör
16.2585 hektar, varav omkring 0.99 hektar utgöra åker, 11.88 hektar skogsmark
och 3.39 hektar impediment.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet. Skogsmarken är av god beskaffenhet
med undantag beträffande områdets östra del, där skogsmarken
är starkt bergbunden. Ståndskogen utgöres huvudsakligen av yngre och medelålders
skog av god beskaffenhet. Kalmark förekommer i obetydlig omfattning.
Virkesförrådet har uppskattats till 1,169 kubikmeter, varav 1,058
kubikmeter barrskog och lil kubikmeter lövskog. Avsättningsförhållandena
äro goda.

Fastigheten är obebyggd.

I området ingående åker är för ett år i sänder under hand upplåten mot
en årlig avgift av 5 kronor. Jakträtten å skifte IV av kronoparken Tunaberg
är genom ett den 24 maj 1937 upprättat kontrakt utarrenderad till den 15
maj 1942.

Taxeringsvärdet utgör 2,900 kronor.

Tunabergs Tråvaruaktiebolags bytesområde utgöres av en del av fastigheten
Häradstorp 21; området är närmare angivet å den av F. Carlbom år
1937 upprättade kartan. Området, som i öster och sydost omslutes av skifte
VI av kronoparken Tunaberg, är beläget omkring 25 kilometer från Nyköping.
Utfartsväg saknas. Arealen utgör omkring 18.20 hektar, varav omkring
12.10 hektar skogsmark och 6.10 hektar impediment.

Skogsmarken är till övervägande del av god beskaffenhet. Ståndskogen
utgöres till större delen av ungskog i åldern 10—15 år. Ett område med en
areal av omkring 2 hektar är bevuxet med gammal, starkt genomhuggen
tallskog. Kalmarker förekomma icke. Skogens kvalitet är medelgod. Virkesförrådet
har uppskattats till 386 kubikmeter, varav 320 kubikmeter barrskog
och 66 kubikmeter lövskog. Avsättningsförhållandena äro goda.

Å området finnas båthus, motorhus och timmerslip, vilka icke äro avsedda
att ingå i köpet.

Området är icke åsatt särskilt taxeringsvärde.

Förrättning smannen har uppskattat värdena av kronans och bolagets bytesområden
till för det förra området 6,200 kronor, varav 305 kronor 52 öre

Kungl. Majlis proposition nr 29.

7

motsvarade av kronan förskotterad avstyckningskostnad, och för det senare
2,800 kronor. För det högre värdet av kronans bytesområde skulle bolaget
sålunda till kronan erlägga ett belopp av 3,400 kronor. Förrättningsmannen
har tillstyrkt markbytet under förutsättning, att bolagets bytesområde kunde
avstyckas från fastigheten Häradstorp 21.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt bytet.

Lantmåteristyreisen har i skrivelse till domänstyrelsen förklarat, att enligt
lantmäteristyrelsens mening hinder med hänsyn till jorddelningslagens bestämmelser
icke förelåge mot avskiljande av bolagets avsedda bytesområde
från Häradstorp 21 men att, då området innehölle endast 12.10 hektar skogsmark
och därför näppeligen kunde bestå såsom särskild fastighet, avstyckningen
borde tillåtas under villkor att området sammanlägges med den kronans
fastighet, med vilket det skulle brukas.

Bolaget har förklarat sig villigt godtaga vissa av domänstyrelsen föreslagna
villkor för bytet.

I skrivelse den 4 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid förklarat, att styrelsen ansåge det föreslagna
markbytet vara förmånligt för kronan. Ärendet syntes icke kunna
avgöras utan riksdagens medverkan.

Under åberopande av den lämnade utredningen anser jag mig kunna till- Departementsstyrka
det föreslagna markutbytet. Därest statsmakterna bifalla förslaget, c e/en''
har bolaget att i vanlig ordning söka tillstånd till förvärvet av fastigheten
Långbro l12.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av mark må äga rum mellan kronan och
Tunabergs Trävaruaktiebolag under villkor,

att kronan till bolaget överlåter fastigheten Långbro l12 i
Tunabergs socken av Södermanlands län,

att bolaget till kronan överlåter den del av fastigheten
Häradstorp 21 i Tunabergs socken av Södermanlands län,
vilken finnes angiven å förenämnda av F. Carlbom år 1937
upprättade karta,

att bolaget för det högre uppskattningsvärdet av kronans
bytesområde till kronan erlägger ett kontant belopp av 3,400
kronor, vilket belopp av bolaget skall inbetalas till domänstyrelsen
vid bytesavtalets underskrivande,

att kronan ombesörjer och bekostar avstyckning av bolagets
bytesområde för sammanläggning med den kronans
fastighet, med vilket det skall brukas,

att tillträdet skor å dagen för bytesavtalets upprättande,
att områdena överlåtas i befintligt skick,
att å bolagets bytesområde befintliga båthus, motorbus
och timmerslip icke ingå i bytet och skola av bolaget
ha bortförts inom ett år efter bytesavtalets upprättande,

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

att kronan och bolaget förbinda sig att intill tillträdesdagen
ej avverka skog å respektive områden,
att kronans bytesområde lämnas fritt från alla gravationer,

att bolagets bytesområde lämnas fritt från gravationer
med undantag av den inteckning, som beviljats den 30 augusti
1922 under § 138 i bolaget tillhöriga Vs mantal Häradstorp
21 m. fl. fastigheter för servitut och nyttjanderättsförmåner
enligt köpekontrakt den 4 maj 1917 och den 28
augusti 1922 av Näfvekvarns bruks aktiebolag till Näfvekvarns
Gjuteriaktiebolag, i vad avser rätt till dämning,
att upplåtelser och utfästelser, vilka röra områdena och
som äro gällande vid tillträdesdagen, skola respekteras av
den tillträdande parten och att å områdena för tiden efter
tillträdesdagen belöpande avgälder för sagda upplåtelser och
utfästelser skola tillfalla denne,
att kronan och bolaget å ömse sidor svara för alla å
respektive bytesområde intill tillträdesdagen belöpande utskylder
och besvär,

samt att kronan och bolaget var för sig bestrida kostnaderna
för lagfart å de områden, som vid bytet tillfalla dem.

4:o.

Duvedal nr 1 i Östergötlands län.

Kronoegendomen Duvedal nr 1 litt. A i Motala socken av Östergötlands län
är belägen omkring 2 kilometer från Motala stad. Egendomen, vars läge
närmare framgår av en av distriktslantmätaren A. Hallander år 1928 upprättad
karta, har en areal av 2.3438 hektar tomt och åker samt 4.7440 hektar avrösningsjord.
Av tomt- och åkermarken äro 1.402 hektar för tiden 14 mars
1932—14 mars 1940 upplåtna under arrende till kamreraren E. Särnstedt mot
en årlig avgäld av 600 kronor. Egendomen i övrigt är icke utarrenderad.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 12 maj 1938. Av
det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande
handlingar och förut angivna karta inhämtas i huvudsak följande.

Egendomens åkerjord består av sandmylla på syrsandsbotten. Trädgården
är obetydlig och lämnar ingen inkomst.

Å den under arrende upplåtna delen av egendomen, som av arrendatorn
användes för industriellt ändamål, finnas 2 boningshus, 1 spannmålsbod, 1
ladugårdsbyggnad samt därjämte 2 mindre hus. Samtliga dessa hus, vilka
tillhöra kronan, äro gamla och i mindre gott stånd.

Motala Ströms Kraftaktiebolag har elektriska högspänningsledningar framdragna
över egendomen.

Egendomen är elektrifierad. Anläggningen tillhör arrendatorn.

Taxeringsvärdet utgör 43,700 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

9

Uppskattningsnämnden, som haft under övervägande ansökningar dels av
Motala landskommun att få inköpa hela egendomen och dels av förenämnde
Särnstedt att få för bostadsändamål förvärva ett område om cirka 2,000
kvadratmeter av egendomen, har förordat försäljning av egendomen i dess
helhet till landskommunen. Nämnden har därvid åsatt egendomen ett saluvärde
av 76,200 kronor, varav omkring 70,900 kronor för själva marken och
omkring 5,300 kronor för den växande skogen.

Vederbörande Överjägmästare har icke haft något att erinra mot egendomens
försäljning och det saluvärde som av nämnden åsatts denna.

Motala landskommun har godkänt saluvärdet.

I skrivelse den 25 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Domänstyrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag att försälja egendomen
till Motala landskommun. Mot det av nämnden ifrågasatta, av kommunen
godkända saluvärdet av 76,200 kronor har styrelsen ingen erinran.

Bland överlåtelsevillkoren bör intagas åläggande för kommunen att, därest
arrendatorn så påfordrar, till skäligt pris inlösa den honom tillhöriga elektriska
anläggningen, och bör, för den händelse överenskommelse om priset
icke kan träffas, detta bestämmas av skiljemän såsom i 2 kap. 8 § av gällande
lag örn nyttjanderätt till fast egendom är stadgat för där avsett fall.

För försäljningens genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Efter övervägande av de i ärendet framkomna förslagen till disposition av DeparUmentsifrågavarande
kronoegendom anser jag mig böra biträda uppskattningsnämn- chefendens
och domänstyrelsens förslag om hela egendomens försäljning till Motala
landskommun. Jag vill även tillstyrka, att den av domänstyrelsen föreslagna
bestämmelsen för tillvaratagande av arrendatorn Särnstedts intressen intages
bland försäljningsvillkoren. Härvid förutsätter jag, att, därest Särnstedt vidhåller
sin önskan att förvärva ifrågavarande område om cirka 2,000 kvadratmeter
för att för egen räkning använda detsamma för bostadsändamål, kommunen
skall vara villig att på skäliga villkor lämna samtycke därtill.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Duvedal nr 1 litt. A, motsvarande de
i en av distriktslantmätaren A. Hallander den 27 februari
1928 upprättad beskrivning över avstyckning från fastigheten
Duvedal l69 med litt. A 1 och A 2 utmärkta skiftena om
tillhopa 7.0878 hektar, i Motala socken av Östergötlands län
må försäljas till Motala landskommun för 76,200 kronor
samt under villkor i övrigt, att egendomen må tillträdas dan
14 mars 1940 i då befintligt skick, att köpeskillingen för
egendomen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen
i länet, som har att utfärda köpebrev å egendomen, att endast
kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen,
att kommunen genom köpet inträder i de rättigheter och

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

skyldigheter, kronan kan äga till vederbörande rtyttjanderättshavare
å egendomen, varvid nyttjanderättshavaren icke
skall äga rätt till option vid eventuell förnyad utarrendering,
att kommunen, därest nyttjanderättshavaren så påfordrar,
skall vara skyldig inlösa en denne tillhörig elektrisk anläggning
å egendomen till skäligt pris, vilket i brist på överenskommelse
skall bestämmas av skiljemän såsom i 2 kap.
8 § lagen den 14 juni 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom
är stadgat för där avsett fall, att kommunen ansvarar
för på egendomen efter tillträdesdagen belöpande onera och
utskylder, att kommunen ensam skall vidkännas kostnaderna
för lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter,
att kommunen såsom blivande ägare av egendomen
medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj:t och kronan
såsom ägare av strömsfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads
socken rätt att kostnadsfritt för all framtid bibehålla
en över egendomen framdragen högspänningsledning och att
borttaga för ledningen hinderliga och för ledningens säkerhet
farliga träd och buskar, med skyldighet för vattenfallsstyrelsen
att ersätta därvid uppkommande skada och intrång,
att vattenfallsstyrelsens personal skall erhålla obehindrat
tillträde till egendomen för ledningens tillsyn och underhåll
samt reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande
skada skall ersättas av vattenfallsstyrelsen, att de träd
och buskar, som fällas för ledningens bibehållande, skola
fortfarande tillhöra kommunen och av denna tillvaratagas,
samt att till säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må
meddelas i egendomen och att, innan sådan inteckning meddelats,
kommunen skall vara skyldig att vid överlåtelse av
egendomen eller del därav göra förbehåll om rättigheternas
bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda
förbehåll.

5:o.

Gustad Norrgård nr 5 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Gustad Norrgård 51 i Vikingstads socken av
Östergötlands län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1940 mot en
årlig avgäld, som från och med den 14 mars 1932 utgår med dels 16 hektoliter
vete, 31 hektoliter havre och 90 kilogram smör att lösas med penningar
efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan,
dels ock därutöver 675 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

11

Med anledning av egendomens arrendeledighet har arrende- och saluvärderingsförrättning
å densamma hållits den 29 september 1938. Av det vid
förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar
samt en av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson år 1926 över egendomen
upprättad karta med beskrivningar inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Vikingstads järnvägsstation
och 13 kilometer från Linköping, har en areal av 46.4322 hektar, varav
25.2822 hektar tomt och åker, 2,2050 hektar äng, 18.2430 hektar avrösningsjord
och 0.7020 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i två skiften. Åkerjorden, som utgöres av lera
på lerbotten, är till större delen täckdikad. Ängsmarken utgöres av gärdesoch
åbackar, vilka användas såsom beten. Ä egendomen finnes skog utöver
husbehovet, varjämte egendomen har del i häradsallmänning.

Egendomen är väl hävdad. Av åbyggnaderna är boningshuset gammalt
och otidsenligt. Ladugårdsbyggnaden är i gott och övriga byggnader i
medelgott stånd. Den elektriska anläggningen å egendomen tillhör arrendatorn.

Taxeringsvärdet är 40,900 kronor, varav 35,100 kronor jordbruksvärde och
5,800 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har i första hand föreslagit egendomens försäljning
med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn Martin Fredrik Andersson,
i andra hand dess förnyade utarrendering under 20 år. Andersson har
innehaft egendomen å arrende sedan år 1930. Nämnden har åsatt egendomen
ett saluvärde av 51,200 kronor, varav 16,700 kronor för skogsmark
och växande skog enligt vederbörande jägmästares värdering samt 600 kronor
för kapitaliserade värdet av utdelning från allmänningen. Arrendevärdet
har uppskattats till 1,500 kronor, vilket emellertid skett under förutsättning
att ny arrendatorsbostad uppfördes å egendomen.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia lämnat försäljningsförslaget
utan erinran.

Arrendatorn Andersson har skriftligen förklarat sig villig att inköpa egendomen
för en köpeskilling, motsvarande det av nämnden åsätta saluvärdet.

I skrivelse den 16 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen för sin del biträdde
uppskattningsnämndens förslag om egendomens försäljning. Styrelsen
hade visserligen uppmärksammat, alt nämnden vid saluvärderingen
medräknat arealen av den från kronoegendomen tidigare sålda lägenheten
Gustad Norrgård 5° örn 0.2778 hektar, men detta förhållande syntes med
hänsyn till lägenhetens ringa areal icke böra föranleda någon nedsättning
i saluvärdet. Med hänsyn till egendomens arrendevärde vore riksdagens
medverkan till försäljningen erforderlig.

Jag har icke något att erinra mot försäljningsförslaget och hemställer Departementsalltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen''

att kronoegendomen 1 mantal Gustad Norrgård 51 i Vikingstads
socken av Östergötlands län må med ett saluvärde
av 51,200 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens
arrendator Martin Fredrik Andersson samt under
villkor i övrigt, att egendomen försäljes i befintligt skick med
tillträdesrätt den 14 mars 1940, att endast kronan tillhöriga
hus och anläggningar ingå i försäljningen, att, därest Andersson
kommer att förvärva egendomen, samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan honom och kronan
med undantag av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder
och skatter skola genom köpet anses vara reglerade,
att, därest egendomen kommer att förvärvas av annan än
Andersson samt kronan nödgas till arrendatorn utgiva ersättning
för av denne å egendomen utförd elektrisk anläggning
eller verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, egendomens
köpare skall vara skyldig gottgöra kronan, vad kronan
i sådant hänseende utgivit till arrendatorn, samt att
innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna
kvarstående å egendomen och nyttja desamma
utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur.

6:o.

Herrestad nr 10 i Östergötlands län.

I skrivelse den 1 december 1936 underställde domänstyrelsen Kungl. Maj:ts
prövning uppkommen fråga angående den framtida dispositionen av kronoegendomen
3/« mantal Herrestad nr 10 i Herrestads socken av Östergötlands
län. Av skrivelsen jämte med densamma överlämnade handlingar och en
av distriktslantmätaren S. Wolke år 1915 upprättad karta över egendomen
framgick i huvudsak följande.

Egendomen är belägen omkring 10 kilometer från Vadstena och 3 kilometer
från Herrestads järnvägsstation. Den har en areal av 45.193 hektar,
därav 39.528 hektar tomt och åker, 4.185 hektar ängs- och odlingsmark samt
1.480 hektar impediment. Det senast fastställda taxeringsvärdet å egendomen
utgjorde 51,500 kronor.

Då den löpande arrendeperioden utginge den 14 mars 1939, hade domänstyrelsen
med anledning av den förestående arrendeledigheten införskaffat
vissa förberedande uppgifter, avsedda att tjäna till ledning vid prövning av
frågan örn egendomens framtida disposition. Domänintendenten hade förklarat
sig anse, att egendomen ånyo borde utarrenderas; ladugården å densamma
vore visserligen otidsenlig och rötskadad, men frågan om byggnad
av ny ladugård syntes kunna uppskjutas, och vidare vore byggnaderna i
övrigt å egendomen medelgoda och tillräckliga. Vederbörande jägmästare
hade däremot med instämmande av överjägmästaren ansett egendomen

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

13

böra försäljas med hänsyn till det dåliga byggnadsbeståndet. Slutligen hade
statens jordnämnd — från vilken införskaffats yttrande rörande egendomens
lämplighet till upplåtelser för arrendeegnahem — den 27 augusti 1936
efter erforderliga undersökningar meddelat, att nämnden ansåge egendomen
böra överföras till arrendeegnahemsfonden från den 14 mars 1939 för tillskapande
av förslagsvis tre arrendeegnahem.

Under den förberedande handläggningen inom domänstyrelsen av frågan
rörande egendomens framtida disposition hade inkommit dels ett köpeanbud
å hela egendomen av J. A. Eriksson, Svälinge, lydande å 32,000 kronor,
och dels framställningar av Oscar Karlsson och Axel Gustafsson, båda i
Kolsbro, om rätt för en var av dem att få inköpa 15 hektar åker av egendomen.

I skrivelsen förklarade domänstyrelsen för egen del, att styrelsen icke
ville motsätta sig, att förvaltningen av egendomen övertoges av statens jordnämnd
för med nämndens verksamhet avsett ändamål. Styrelsen hemställde
i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att kronoegendomen
skulle från den 14 mars 1939 överföras till arrendeegnahemsfonden, varvid
jordnämnden skulle inträda i kronans rättigheter och skyldigheter i förhållande
till arrendatorn av egendomen.

I infordrat utlåtande över framställningen hemställde statens jordnämnd,
att Kungl. Majit måtte förordna, att egendomen skulle överföras till arrendeegnahemsfonden
till ett bokfört värde av 45,000 kronor per den 14
mars 1939.

Sedan härefter genom domänstyrelsens försorg till jordbruksdepartementet
överlämnats dels en av jordbruksarbetaren Sjunne Svensson, Svälinge, den
3 december 1936 dagtecknad framställning, vari han anhållit att få förvärva
arrenderätten till ett arrendeegnahem om cirka 25 tunnland av egendomen,
dels ock ett av egendomens arrendator, Ernst Eriksson, avgivet yttrande, i
vilket han förklarat sig villig att inköpa egendomen till det pris, som av
vederbörande uppskattningsnämnd kunde bliva åsatt densamma, anbefalldes
domänstyrelsen den 11 januari 1937 att ånyo avgiva yttrande i ärendet.
Domänstyrelsen anmodades sedermera den 8 februari 1938 att avgiva yttrande
med anledning av en av arrendatorn Eriksson den 5 februari 1938
gjord, till jordbruksdepartementet inkommen ansökning om försäljning till
honom av egendomen med undantag av ett område om 3 V2 hektar, vilket,
enligt Erikssons uppgift, ifrågasatts skola försäljas till lägenhetsägaren
Oskar Erik Karlsson, Åsberga mosse, Arneberga. Karlsson å sin sida vidhöll
dels i en av länsstyrelsen i länet till domänstyrelsen överlämnad ansökan,
och dels — sedan han erhållit kännedom örn Erikssons sistnämnda
framställning — i en den 12 februari 1938 gjord, till jordbruksdepartementet
inkommen ansökan den av honom i skrivelse till domänstyrelsen den 5
augusti 1936 gjorda anhållan att få inköpa cirka 15 hektar eller 30 tunnland
jord av egendomen. Den till departementet inkomna ansökningen
överlämnades den 15 februari 1938 till domänstyrelsen för att tagas i övervägande
vid avgivande av yttrandet över Erikssons framställning.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Med skrivelse den 23 december 1939 har domänstyrelsen ånyo anmält
ärendet för Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid meddelat, att uppskattningsförrättning
å egendomen, avseende såväl salu- som arrendevärdering
av densamma, i vederbörlig ordning hållits den 19 oktober 1937.
Av det med styrelsens skrivelse överlämnade protokollet vid uppskattningsförrättningen
jämte övriga till ärendet hörande handlingar ävensom dels
förutnämnda av t. f. extra lantmätaren S. Wolke år 1915 över egendomen
upprättade karta och dels karta rörande en av extra lantmätaren A. Näslund
åren 1938—1939 å egendomen verkställd avstyckningsförrättning inhämtas
i huvudsak följande.

Egendomens ägor äro förlagda i två skiften. Arealen utgör, såsom angivits,
45.193 hektar, varav 39.528 hektar tomt och åker, 4.185 hektar ängs- och
odlingsmark samt 1.480 hektar impediment.

Åkerjorden, som är täckdikad, består av styv lera på lerbotten. Ängsmarken
utgöres av åbackar och sidvall, varav den vid sjön Tåkern belägna
delen eller det s. k. landvinningsskiftet användes såsom bete. Egendomen
saknar skog men har del i Göstrings häradsallmänning, varifrån erhålles en
årlig utsyning till ett uppskattat värde av 40 kronor. Egendomens avsättningsförhållanden
äro medelgoda.

Samtliga kronan tillhöriga byggnader å egendomen äro i medelgott stånd
med undantag av ladugården, som är gammal och rötskadad. Ett i vinkel
mot ladugården uppfört överloppshus tillhör arrendatorn. Den elektriska
anläggningen å egendomen tillhör likalades arrendatorn.

Det egendomen senast åsätta taxeringsvärdet utgör 51,900 kronor, vilket
i sin helhet utgör jordbruksvärde.

Uppskatt ning snämnden har föreslagit, att Oskar Erik Karlsson måtte tillerkännas
rätt att inköpa ett område av egendomen örn 13.5970 hektar för att
tilläggas en honom förut tillhörig angränsande mindre lägenhet, benämnd
Åsberga mosse, vilken därigenom skulle giva sin brukare full bärgning.
Återstoden av egendomen eller huvudgårdslotten med därå befintliga byggnader
borde erbjudas arrendatorn Eriksson med hembudsrätt eller, därest
densamma icke konnne att försäljas, utarrenderas till Eriksson under 10 år.
Vid nämnda disposition av egendomen återstode icke något till övriga sökande.

Det till försäljning till Karlsson föreslagna området, som är obebyggt,
har vid en den 10 juni 1938 påbörjad och den 1 juli 1939 avslutad förrättning
vederbörligen avstyckats från egendomen. Området, som å den av
förenämnde Näslund upprättade kartan betecknats litt. Xa, har erhållit
jordregisterbeteckningen Herrestad 102. Av dess areal, 13.5970 hektar, utgöra
13.4650 hektar åker och 0.1320 hektar avrösningsjord. Med det avstyckade
området följer 30 procent av styckningsfastigheten tillkommande andel i
Göstrings häradsallmänning.

Huvudgårdslotten, Herrestad 101, innehåller efter avstyckningen en areal
av 31.5960 hektar, varav 26.0630 hektar tomt och åker, 4.1850 hektar ängsoch
odlingsmark samt 1.3480 hektar impediment.

Nämnden har åsatt huvudgårdslotten ett saluvärde av 37,500 kronor,
varav 560 kronor utgjorde kapitalvärdet av allmänningsutdelning, samt
styckningslotten litt. Xa ett saluvärde av 15,880 kronor, varav 240 kronor
utgjorde kapitalvärdet av allmänningsutdelning. Arrendevärdet har uppskattats
till 1,500 kronor för huvudgårdslotten och 690 kronor för styckningslotten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

15

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha förklarat sig icke ha
något att erinra mot uppskattningsnämndens försäljningsförslag.

Arrendatorn Eriksson och Karlsson ha skriftligen förklarat sig villiga inköpa
huvudgårdslotten respektive styckningslotten för köpeskillingar motsvarande
de av nämnden åsätta saluvärdena.

För egen del har domänstyrelsen anfört följande.

Då försäljningsfrågan på grund av lantmäteritekniska skäl icke kunnat
hinna avgöras per den 14 mars 1939 har styrelsen i skrivelse till domänintendenten
den 10 januari 1939 låtit föranstalta om förlängning mot oförändrad
arrendeavgäld, 1,275 kronor, och oförändrade villkor i övrigt till den
14 mars 1940 av det om egendomen för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939
gällande arrendekontraktet.

Arrendatorn Eriksson har brukat egendomen sedan år 1922, då han övertagit
arrenderätten efter sin svärfader, A. J. Andersson Elfving, vilken innehaft
egendomen sedan år 1898. Egendomen har väl hävdats.

Styrelsen biträder numera uppskattningsnämndens förslag om egendomens
försäljning. Vid angivna disposition av egendomen har tillkommit
ännu en fullt bärkraftig jordbruksfastighet i orten. Mot de åsätta saluvärdena
synes icke vara något att erinra. För genomförandet av försäljningarna
torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Mot domänstyrelsens slutliga förslag rörande den framtida dispositionen Depariementsav
ifrågavarande kronoegendom har jag ingen anledning till erinran. Jag chefen.
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3A mantal Herrestad nr 10 i Herrestads
socken av Östergötlands län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. försäljas i två lotter, nämligen
dels huvudgårdslotten Herrestad 101 med ett saluvärde av
37,500 kronor och med hembudsrätt jämlikt 9 § första
stycket i förordningen för egendomens nuvarande arrendator
Ernst Eriksson, dels o/ck styckningslotten Herrestad 102
med ett saluvärde av 15,880 kronor och med hembudsrätt
jämlikt 11 § i förordningen för lägenhetsägaren Oskar Erik
Karlsson, Åsberga mosse, Arneberga; skolande vid försäljningarna
i övrigt iakttagas,

beträffande huvudgårdslotten, att endast
kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen,
att, därest Eriksson kommer att förvärva lotten, samtliga
på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan honom
och kronan avseende lotten, med undantag av eventuella
anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter för hela
egendomen, skola i och genom försäljningen anses vara reglerade,
att, för den händelse lotten kommer att förvärvas
av annan än Eriksson samt kronan nödgas till arrendatorn
utgiva ersättning för av denne å egendomen utförd elek -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

trisk anläggning samt verkställd höstplöjning, trädesberedning
och sådd, lottens köpare skall vara pliktig gottgöra
kronan, vad kronan i sådant hänseende utgivit,

beträffande styck ning slotten, att köparen skall
vara pliktig gälda vad kronan eventuellt kan få komma
att utgiva till egendomens arrendator för höstplöjning, trädesberedning
och sådd å lotten, samt

beträffande båda lotterna, att lotterna försäljas
i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1940, att köparna såsom ägare av de försålda lotterna
medgiva vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj:t och kronan
såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads
socken rätt att dels kostnadsfritt för all framtid
bibehålla över egendomen framdragna högspänningsledningar,
dels borttaga för ledningarna hinderliga och för ledningarnas
säkerhet farliga träd och buskar med skyldighet
för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande
skada och intrång, dels ock för vattenfallsstyrelsens personal
erhålla obehindrat tillträde till den försålda egendomen
för ledningarnas tillsyn och underhåll samt reparation av
desamma, därvid möjligen uppkommande skada skall ersättas
av vattenfallsstyrelsen, att de träd och buskar, som
fällas för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra ägarna
av de försålda lotterna och må tillvaratagas av dem, att till
säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må meddelas i
de försålda lotterna, samt att, innan sådan inteckning meddelats,
ägarna av de försålda lotterna äro skyldiga att vid
överlåtelse av lotterna eller del därav alltid göra förbehåll
om beståndet av rättigheterna och förbinda ny ägare att
vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

7:o.

Kronoparken Karlsby i Östergötlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av Karlsby handelslägenhet under
kronoparken Karlsby i Kristbergs socken av Östergötlands län, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning
hållits år 1938. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen
fört protokoll och kopia av en av distriktslantmätaren A. Hallander
vid avstyckning åren 1936 och 1937 upprättad karta, inhämtas i huvudsak
följande.

Lägenheten är belägen invid allmän väg och invid Karlsby järnvägsstation
samt 24 kilometer från Motala. Den har numera avstyckats, har en
areal av 0.2367 hektar tomt samt är i jordregistret betecknad Karlsby 324.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

17

Å lägenheten finnes kombinerat affärs- och bostadshus m. m., som tillhöra
kronan, samt bodbyggnad och källare, vilka tillhöra arrendatorn.

Lägenheten är för tiden till den 1 april 1941 utarrenderad till Adolf Fredrik
Andersson mot en årlig avgift av 850 kronor. Andersson, som innehaft
arrendet sedan år 1913, har under arrendetiden inlett värmeledning och
elektriskt ljus i byggnaden samt inrett butiksavdelningar m. m. samt överhuvud
taget skött lägenheten väl.

Saluvärdet har uppskattats till 15,000 kronor, därav 19 kronor 69 öre utgöra
av kronan förskotterad avstyckningskostnad. Arrendevärdet har beräknats
utgöra 850 kronor.

Förrättningsmannen har föreslagit, att lägenheten måtte försäljas enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med tillträdesrätt för köpare den 1 april 1940 och
med hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen för arrendatorn Andersson.

Anledning förelåge icke att vid försäljningen föreskriva säskilda villkor angående
lägenhetens användning samt återköpsrätt.

Arrendatorn Andersson har förklarat sig villig inköpa lägenheten på föreslagna
villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt försäljningen.

I skrivelse den 31 juli 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl.

Marits prövning samt därvid förklarat, att styrelsen icke hade något att erinra
mot förrättningsmannens förslag. Frågan om försäljning av ifrågavarande
lägenhet syntes icke kunna avgöras utan riksdagens hörande.

Jag har icke något att erinra mot ifrågavarande försäljningsförslag och Departementhemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måttte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av kronoparken Karlsby i Kristbergs socken lägenheten
Karlsby 324 (Karlsby handelslägenhet) må med ett saluvärde
av 15,000 kronor, därav 19 kronor 69 öre utgöra förskotterad
avstyckningskostnad, försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. lii. nied hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen för
arrendatorn Adolf Fredrik Andersson;

skolande såsom villkor för försäljningen gälla, dels, därest
Andersson begagnar sig av hembudsrätten, att han äger
tillträda lägenheten den 14 mars 1940, därvid det rörande
lägenheten nu gällande arrendeavtalet skall upphöra att gälla,
samt att varken kronan eller Andersson äger framställa fordringsanspråk
gent emot varandra på grund av nämnda avtal,
med undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter
och skatter för lägenheten, d c l s, därest försäljning sker till
annan köpare, att lägenheten må tillträdas den 1 april 1941,
dels ock (dt lägenheten överlåtes i det skick, vari den vid
tillträdet befinnes, att i försäljningen ingå endast kronan tillhöriga,
å lägenheten befintliga byggnader och anläggningar,
att köparen ställer sig till efterrättelse såväl de föreskrillcr,
som kunna komma att av länsstyrelsen fastställas att gälla

Mimny till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

för lägenhetens bebyggande, som de anvisningar och föreskrifter,
vilka av stamfastighetens ägare kunna komma att
bli utfärdade beträffande nyttjanderätten till inom styckningsplanen
upptagna områden för torg och parkändamål,
att köparen förbinder sig att ensam bekosta uppförande och
underhåll av det stängsel kring lägenheten, som kan bli erforderligt,
samt att ägaren av lägenheten skall vara skyldig
att såväl vinter- som sommarhalvåret svara för underhållet
av hälften av lägenheten angränsande gata ävensom av tillstötande
öppen plats längs lägenhetens gräns till så stor del,
som motsvarar halv gatubredd.

8:o.

Marstad nr 8 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Marstad nr 8 i Bjälbo socken av Östergötlands
län har genom domänstyrelsens den 9 juni 1917 utfärdade kontrakt varit utarrenderad
för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939 mot en årlig arrendeavgäld
av 1,260 kronor. För närvarande är egendomen utarrenderad till den 14
mars 1940 mot samma avgäld.

Förrättning för egendomens saluvärdering har hållits den 16 juni 1939.
Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande
handlingar samt en av t. f. extra lantmätaren S. Wolke år 1915 över egendomen
upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen fyra kilometer från Skänninge stad och två
kilometer från Ingridsdal järnvägsstation, har en areal av 47.4140 hektar,
därav 39.0130 hektar tomt, trädgård och åker, 1,4150 hektar äng, 5.7050 hektar
avrösningsjord samt 1.2810 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i tre skiften. Åkern utgöres av dels lera på lerbotten
och dels sandjord på syrsandsbotten. Täckdikning finnes. Ängsmarken
användes såsom bete. Skog saknas, men egendomen har del i allmänning,
varifrån erhålles en årlig utsyning av 10 kubikmeter skog å
rot.

Av kronan tillhöriga byggnader å egendomen är boningshuset tidsenligt
och i gott stånd, övriga byggnader äro i medelgott skick. Å egendomen
äger arrendatorn ett hönshus samt hälften av ett svinhus. Den elektriska
anläggningen tillhör arrendatorn.

Egendomens jordbruksvärde är taxerat till 56,400 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen i dess helhet försäljes.
Då byggnaderna i storlek vore anpassade för den nuvarande arealen
och det större utjordsskiftet ej vore beläget på längre avstånd än cirka 1
kilometer från gården med god väg till denna, borde egendomen överlåtas
ostyckad. Nämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 61,100 kronor,
därav 1,000 kronor motsvarade det kapitaliserade värdet av utsyningen
från allmänningen.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia lämnat försäljningsförslaget
utan erinran.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

19

I skrivelse den 17 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag samt har intet att
erinra mot det saluvärde, som åsatts egendomen. I skrivelse till styrelsen
har egendomens arrendator. Åke Harald Andersson, förklarat sig villig att
inköpa egendomen för det föreslagna saluvärdet. Då Andersson och före
honom hans fader innehaft egendomen alltsedan år 1907 och då egendomen
är väl hävdad, tillstyrker styrelsen, att egendomen hembjudes Andersson.
Med hänsyn till egendomens arrendevärde erfordras riksdagens
medverkan till försäljningen.

Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag och hemställer alltså, Departementsatt
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att kronoegendomen 1 mantal Marstad nr 8 i Bjälbo socken
av Östergötlands län må med ett saluvärde av 61,100
kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn av
egendomen, Åke Harald Andersson, samt under villkor i
övrigt, att egendomen överlåtes med tillträ desrätt den 14
mars 1940, att egendomen försäljes i det skick, vari den vid
tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus och
anläggningar ingå i försäljningen, att, därest Andersson kommer
att förvärva egendomen, samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan honom och kronan med undantag
av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder
och skatter skola i och genom köpet anses vara reglerade,
att, för den händelse egendomen kommer att förvärvas av
annan än Andersson samt kronan nödgas till arrendatorn
utgiva ersättning för av denne å egendomen utförd elektrisk
anläggning eller verkställd höstplöjning, trädesberedning och
sådd, egendomens köpare skall vara pliktig att gottgöra kronan,
vad kronan i sådant hänseende erlagt, samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köpare lill
annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

9:o.

Kronoparken Rejmyre i Östergötlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av visst område av hemmanet 1
mantal Bremyra nr 1 å kronoparken Rejmyre i Skedevids socken av Östergötlands
län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
å det till försäljning ifrågasatta området i vederbörlig ordning hållits
under åren 1937 och 1939. Av det vid förrättningen förda protokollet jämte
övriga till ärendet hörande handlingar och en av distriktslantmätaren E.
Christoffersson vid avstyckning år 1936 upprättad karta inhämtas i huvudsak
följande.

Uppskattningsförrättningen har avsett en på arrende upplåten lott, benämnd
Bremyre gård, av hemmanet Bremyra. Arrendelotten ligger vid allmänna
vägen Simonstorp—Rejmyre, 37 kilometer från Norrköping och 12
kilometer från Simonstorps järnvägsstation. Den är numera avstyckad från
hemmanet i form av två fastigheter.

Lotten Bremyra 13 (Bremyre pensionat) har en areal av 7.4715 hektar, varav
omkring 0.60 hektar tomt och trädgård, 3.51 hektar skogsmark (park) och
3.36 hektar vatten. Å lotten finnas boningshus nied uthus, vilka tillhöra kronan.
Boningshuset är i behov av rätt omfattande reparationer. I övrigt äro
byggnaderna i stort sett i medelgott skick, ehuru underhållet av dem varit
mindre tillfredsställande. Virkesförrådet å lotten har uppskattats till 450
kubikmeter. I huvudbyggnaden bedrives för närvarande pensionatsrörelse
av Per Lorentz Eriksson, vilken sedan år 1932 förhyr byggnaderna med tillhörande
tomtområde av arrendatorn av Bremyre gård mot en årlig avgift av
350 kronor. Eriksson har under åren 1928—1932 varit arrendator av Bremyre
gård.

Lotten Bremyra l4 (Bremyre gård), har en areal av 84.5072 hektar, varav
omkring 27.52 hektar åker och tomt, 6.52 hektar äng (betesmark), 35.69
hektar skogsmark, 4.87 hektar fastmarksimpediment och 9.91 hektar vatten.
Åkerjorden och ängen äro av medelgod beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet
har uppskattas till 2.354 kubikmeter. Byggnaderna å lotten äro
i allmänhet i medelgott skick. Boningshuset är emellertid för litet för lottens
behov. Egendomen Bremyre gård är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad
till Sven Wallentin Janzon mot ett årligt arrende av 1,400 kronor.
Janzon har brukat egendomen sedan år 1932. Den har städse skötts väl.

Arrendelägenheten Bremyre gård, omfattande båda fastigheterna, är åsatt
ett taxeringsvärde av 48,700 kronor, därav 37.200 kronor utgör jordbruksvärde
och 11,500 kronor utgör skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har åsatt lotten Bremyra 1;: ett saluvärde av 12,600
kronor, därav 114 kronor 45 öre motsvarande av kronan förskotterad avstyckningskostnad,
samt ett arrendevärde av 500 kronor. Saluvärdet å lotten
Bremyra l4 har uppskattats till 34,000 kronor, därav 1,267 kronor 70 öre utgjorde
av kronan förskotterad avstyckningskostnad och omkring 11,500 kronor
belöpte å skogsmark och skog. Arrendevärdet å denna lott har beräknats
utgöra 1,350 kronor. Nämnden har föreslagit, att lotterna måtte efter riksdagens
hörande försäljas enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1940, lotten Bremyra 1" med hembudsrätt jämlikt
10 § i förordningen för Per Lorentz Eriksson samt lotten Bremyra l4
med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Sven Wallentin

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

21

Janzon. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna föreskriva särskilda
villkor angående lotternas användning samt återköpsrätt. Skulle likväl
föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdena
minskas med 10 procent. Uppskattningsnämnden har därjämte föreslagit
vissa villkor i övrigt för försäljningarna.

Eriksson och Janzon ha förklarat sig villiga inköpa respektive lotter på föreslagna
villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia ansett att egendomen
borde försäljas såsom en lott men icke velat motsätta sig försäljning på det
av uppskattningsnämnden föreslagna sättet.

I skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något att
erinra mot uppskattningsnämndens förslag.

Jag biträder det föreliggande försäljningsförslaget och hemställer alltså, att DepartementsKungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av kronoparken Rejmyre i Skedevis socken av Östergötlands
län följande lotter må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m., nämligen

lotten Bremyra 13 (Bremyre pensionat) med ett saluvärde
av 12,600 kronor, därav 114 kronor 45 öre utgöra förskotterad
avstyckningskostnad, med hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen
för Per Lorentz Eriksson, samt lotten Bremyra T1 (Bremyre
gård) med ett saluvärde av 34,000 kronor, därav 1.267
kronor 70 öre utgöra förskotterad avstyckningskostnad, med
hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Sven
Vallentin Janzon;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas beträffande
båda lotterna, att desamma överlåtas i befintligt
skick, med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1940,
att i köpen ingå endast de å lotterna befintliga byggnader och
anläggningar, vilka tillhöra kronan, samt att köparna av lotterna
i sådan egenskap respektera de rättigheter beträffande
lotterna, som upplåtits dels genom kontrakt den 24 februari
1930, varigenom rätt till jakt och fiske m. m. å bland annat
fastigheten Bremyra l1 utarrenderats till Carl Lagercrantz,
dels ock genom kontrakt den 14 november 1931 mellan kronan
och Rejmyre Bruks Aktiebolag angående inköp för kronans
räkning av vissa fastigheter, varigenom kronan medgivit
bolaget rätt att bibehålla å fastigheterna befintliga elektriska
ledningar med tillhörande stolpplatser, transformatorhus
och övriga anläggningar m. m., vilken rätt bolaget genom
avtal den 17 juli 1933 överlåtit å Rejmyre Elektriska
Distributionsförening u. p. a., beträffande lotten

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Bremyra l3, att köpare av lotten medgives rätt att intill
den 1 januari 1942 avgiftsfritt för husbehov nyttja en å lotten
Bremyra l4 inom ägofigur nr 157 enligt avstyckningskartan
belägen brunn, samt att köparen är skyldig att ensam
bekosta uppförande och underhåll av stängsel i rågången mellan
lotten och kronoparken, ävensom, beträffande lotten
Bremyra l4, att, därest arrendatorn Janzon begagnar
sig av hembudsrätten, kronan och Janzon icke skola
äga framställa fordringsanspråk gentemot varandra på
grund av gällande arrendeavtal rörande Bremyre gård, dock
med undantag beträffande eventuellt oguldna arrendeavgifter
och skatter, att köpare av lotten är skyldig tåla skada och
intrång, som förorsakas densamma genom dels ägaren av
lotten Bremyra l3 medgiven rätt att intill den 1 januari
1942 avgiftsfritt för husbehov nyttja en å lotten inom ägofigur
nr 157 enligt avstyckningskartan belägen brunn, och
dels över lotten framdragna, telegrafverket samt abonnenter
vid Bremyre och Magnehults gårdar gemensamt tillhöriga telefonledningar,
att kronan såsom ägare av stamfastigheten
Bremyra l1 förbehåller sig rätt till fri och obehindrad utfart
för all framtid å den över lotten ledande vägen, motsvarande
ägofigurerna n:ris 243 och 260 enligt avstyckningskartan, att
lottens ägare förbinder sig att icke å nämnda väg uppföra
grindar eller andra anordningar, vilka kunna hindra trafiken,
samt att kronan äger att till beståndet av sagda utfästelser
angående rätt till väg erhålla inteckning i lotten.

10:o.

Strand nr 1 och Gissebo nr 1 i Jönköpings län.

Kronoegendomen Strand l1 med Gissebo l1 i Skärstads socken av Jönköpings
län är jämlikt domänstyrelsens den 15 oktober 1935 utfärdade kontrakt
utarrenderad under tjugo år från den 14 mars 1936 mot en årlig arrendeavgäld
av dels 50 hektoliter råg och 221 kilogram smör att lösas med
penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^
dels ock därutöver 1,000 kronor.

I en till domänstyrelsen den 16 februari 1938 inkommen ansökning har
ägaren av Lindefors möbelfabrik, fabrikören J. A. Jonsson, Gisebo, anhållit
att för utvidgning av en från egendomen år 1926 inköpt fabrikstomt få inköpa
ett ytterligare område av egendomen, innehållande cirka 6,500 kvadratmeter
åker samt beläget å ömse sidor om Jönköping—Gripenbergs numera
nedlagda järnväg.

Området, vilket å en av extra lantmätaren H. Segerpalm år 1933 kopierad
och kompletterad karta över egendomen motsvaras av ägofigurerna av nr

Kungl. Maj:ts proposition nr 29. 23

24 och av nr 48, har av domänintendenten i länet åsatts ett saluvärde av
4,875 kronor.

Egendomens arrendator har förklarat sig villig avstå området under återstående
arrendetiden mot årlig nedsättning i arrendet av 60 kronor.

Jonsson har godkänt det av domänintendenten föreslagna saluvärdet.

Överlantmätaren har anfört, bland annat, följande.

Då det med Jonssons ansökan avsedda området utgjorde en snedvinklig
figur och hade en ur fastighetsbildningssynpunkt mindre önskvärd form,
hade överlantmätaren förfrågat sig hos Jonsson, huruvida denne hade något
att erinra mot att området utlades med de gränser, som överlantmätaren
å förenämnda karta utmärkt med blå krita. Jonsson hade därvid förklarat,
att han hellre önskade förvärva ett sålunda förändrat område än det
i ansökningen angivna, varjämte Jonsson meddelat sin avsikt att av vederbörande
förvärva den inom området liggande delen av nedlagda järnvägen
Jönköping—Gripenberg. Enär frågan om rätt till utfartsväg för området
kunde förmodas bliva ordnad vid blivande avstyckningsförrättning, vilken
borde ske under villkor om sammanläggning med Jonssons nuvarande fabrikstomt
(Lindefors 31), hade överlantmätaren intet att erinra mot bifall
till ansökningen under förutsättning att områdets gränser ändrades på sätt
av honom föreslagits.

Med skrivelse den 9 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrker, att området, med de gränser som av överlantmätaren
angivits, försäljes till Jonsson med tillträdesrätt den 14 mars 1940. Då
fastigheten Lindefors 31 av Jonsson äges allenast till hälften (återstående
hälften äges av en omyndig dotter till Jonsson), bör området icke avstyckas
under villkor om sammanläggning med Lindefors 31. Å området ämnar
Jonsson uppföra en byggnad innehållande dels bostadslägenheter för de i
hans möbelfabrik anställda arbetarna, dels ock kontors- och utställningslokaler.
Köpeskillingen för området torde böra fastställas till den av domänintendenten
föreslagna, 4,875 kronor. Med hänsyn till områdets värde
lärer ärendet böra underställas riksdagen.

Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag sådant det förordats av domänstyrelsen
och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att — sedan ett å en över kronoegendomen Strand l1 med
Gissebo l1 i Skärstads socken av Jönköpings län år 1933 av
extra lantmätaren H. Segerpalm upprättad karta med blå
krita utmärkt område, med undantag av därinom belägen
järnvägsmark, blivit från egendomen avstyckat med en areal
av omkring 6,500 kvadratmeter —- samma område må försäljas
till fabrikören J. A. Jonsson, Gisebo, för en köpeskilling
av 4,875 kronor samt under villkor i övrigt, att området
överlåtes i befintligt skick, att området må tillträdas den
den 14 mars 1940, att området vid avstyckningen förbehålles
rätt till erforderlig utfartsväg, att, därest köpeskillingen

Departeme>Ui chefen.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

för området icke erlägges kontant å tillträdesdagen, köparen
må gälda denna på sätt i 21 § och 22 § B) i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. stadgas, samt att i övrigt vid försäljningen
bestämmelserna i samma förordning i tillämpliga
delar skola lända till efterrättelse.

ll:o.

Häggenäs nr 12 i Malmöhus län.

Genom ett den 10 juli 1850 verkställt och den 26 april 1851 fastställt ägoutbyte
mellan å ena sidan de tidigare vid laga skifte delade utägorna till kronoegendomen,
militiebostället 1 mantal Häggenäs nr 12 i Fulltofta socken
av Malmöhus län och å andra sidan skattebeneficiehemmanet 5A>6 mantal
Häggenäs nr 6 i nämnda socken tilldelades kronoegendomen ett område örn
3 tunnland 6.3 kappland av hemmanet samt hemmanet ett område örn 4
tunnland 8.8 kappland av kronoegendomen. Berörda områden åsattes vid
förrättningen uppskattningsinnehåll av 10.358 respektive 10.353 kappland.
Enligt en vid ägoutbytet den 28 mars 1850 ingången skriftlig förening mellan
boställets innehavare, kaptenen P. A. Dahl, och skattehemmanets ägare, Å.
Bondesson — vilken jämväl ägde den väster om det hemmanet tilldelade
området belägna kvarnlägenheten Bondemöllan — skulle såsom villkor för
ägoutbytet gälla, bland annat, att Bondesson eller hans rättsinnehavare skulle
till innehavaren av egendomen eller dennes rättsinnehavare för evärdlig tid
erlägga en avgäld om 10 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn
»dels för medgifvandet af ägoutbytet och dels för beredande af tillfälle för

egaren af Bondemöllan---— att genom afträdande af ett läge för Qvams

anläggande på Boställets tegor kunna utvidga och förbättra denna Qvarnlägenhet».
Avgälden skulle erläggas i januari månad varje år med 36 kappar
på tunnan, med rätt dock för boställets innehavare att före eller senast
den 21 december varje år bestämma, om han ville mottaga spannmålen in
natura eller om ägaren av kvarnen skulle inlösa densamma efter gällande
markegångstaxa med 16 skillingar banco förhöjning för tunnan.

Till säkerhet för avgälden har den 17 juli 1890 meddelats inteckning i
kvarnlägenheten Bondemöllan med tillhörande jord. Avgälden har under
en följd av år inbetalts till länsstyrelsen i länet.

Kronoegendomen Häggenäs nr 12 står numera under domänstyrelsens
förvaltning och är för närvarande utarrenderad till den 14 mars 1957 mot
en årlig avgäld av dels 21 hektoliter råg, 10 hektoliter havre och 84.2 kilogram
smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris
enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 500 kronor. Hemmanet
Häggenäs nr 6 och lägenheten Bondemöllan tillhöra förre kvarnägaren J.
Johnassons dödsbodelägare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

25

I skrivelse den 11 november 1939 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning uppkommen fråga om avlösning av ifrågavarande avgäld.
Av skrivelsen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar inhämtas i huvudsak
följande.

Den 31 december 1935 avkrävde domänstyrelsen J. Johnassons dödsbodelägare
avgäld för tiden 10 juli 1935—10 juli 1936 med 178 kronor 61 öre,
därav 173 kronor 61 öre utgjorde värdet av naturaprestationer, omräknade
i penningar, samt 5 kronor motsvarande den till 16 skillingar banco bestämda
förhöjningen.

I en till domänstyrelsen den 25 februari 1936 inkommen skrift anförde
dödsbodelägarna G. Johansson och hans hustru Elsa Johansson, född
Johnasson, bland annat: Avgälden hade icke varit avsedd att utgöra ersättning
för den mark kronan lämnat vid ägoutbytet eller ens såsom kompensation
för någon av kronan avstådd förmån, utan allenast att vara betalning
för kronoarrendatorns medgivande till ägoutbytet. Även om man emellertid
utginge från att avgälden skulle utgöra ersättning för ett vattenfall, som
vore beläget på den av kronan avstådda marken, stöde dess storlek icke i
rimlig proportion till fallets värde. Enligt beräkning av statens lantbruksingenjör
i länet uppginge värdet av hela den nyttjade fallhöjden till 450 kronor
om året, vari inräknats icke blott värdet av den genom ägoutbytet tillkomna
utan även den kvamlägenheten tidigare tillhöriga delen av fallet.
Avgälden hade ibland under tider, då spannmålspriserna varit mycket höga,
uppgått till belopp, motsvarande fallets hela värde. Kronan hade i varje fall
mångdubbelt ersatts för det avstådda fallet. På grund härav anhölle sökandena,
att dödsboet för framtiden måtte befrias från avgäldens erläggande
eller, därest detta icke kunde beviljas, medgivas rätt att få avlösa densamma
med ett belopp, som svarade mot fallets verkliga värde.

Infordrade yttranden i ärendet lia avgivits av överlantmätaren i länet den
21 september 1936 och av dåvarande domänintendenten i länet, Johan Jönsson
i Revinge, den 24 januari 1938. Den sistnämnde har ansett, att fog icke
funnes för sökandenas begäran örn befrielse från avgälden, men tillstyrkt,
att dessa måtte medgivas avlösa avgälden med 2,500 kronor.

Domänstyrelsen har därefter infordrat yttrande av nuvarande domänintendenten
i länet samt därvid förklarat, att styrelsen funnit ansökningen
i vad den avsåge befrielse från avgälden icke böra föranleda någon styrelsens
åtgärd men att styrelsen eventuellt kunde vara villig att hos statsmakterna
tillstyrka avlösning av avgälden med ett belopp motsvarande det efter
4 procent kapitaliserade värdet av densamma eliel-, vid tillämpning av
10-årigt medelmarkegångspris enligt 1937 års markegångstaxa, 4,551 kronor
75 öre.

Slutligen har den nuvarande domänintendenten med yttrande den 6 oktober
1939, vari upplysts att G. Johansson avlidit, till domänstyrelsen överlämnat
förklaring från änkefru Elsa Johansson, att hon vore villig avlösa
avgälden med 4,551 kronor 75 öre.

För egen del har domänstyrelsen, med förmälan att avgäld inbetalts till
kronan för tiden till den 10 juli 1939, hemställt, att Kungl. Maj it måtte föreslå
riksdagen förklara, att förberörda avgäld skall upphöra att utgå i och med
det ägare av kvarnlägenheten Bondemöllan med tillhörande jord till styrelsen
inbetalar berörda belopp av 4,551 kronor 75 öre.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departement*. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts har jag icke något att erinra mot
c e-en'' att ifrågavarande kronan tillkommande avgäld från kvarnlägenheten Bondemöllan
med tillhörande jord avlöses på det av domänstyrelsen föreslagna
villkoret. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
förklara,

att den avgäld till kronan, som åvilar kvamlägenheten
Bondemöllan med tillhörande jord av hemmanet Häggenäs
nr 6 i Fulltofta socken av Malmöhus län, må upphöra att
utgå, sedan ägare av kvarnlägenheten för kronans räkning
till domänstyrelsen inbetalt ett belopp av 4,551 kronor 75
öre.

12 :o.

Stora Råby nr 20 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 7* mantal Stora Råby nr 20 litt. B i Stora Råby socken
av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1953 mot ett arrende,
som för arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgjorde 1,250 kronor.

Sedan fråga uppstått om vissa byggnadsarbeten å egendomen, samt arrendatorn
pa därom framställd förfrågan förklarat sig önska inköpa egendomen,
har uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 17 oktober 1939.
Av instrument över denna förrättning ävensom av övriga ärendet tillhörande
handlingar samt en av t. f. extra lantmätaren J. Gordh år 1913 upprättad karta
med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Lunds stad, har en areal av
16.7759 hektar, varav 16.4189 hektar tomt, åker och trädgård och 0.357 hektar
äng. Oberäknat denna areal finnes inom hemmanets gränser en ättehög,
ägofigur nr 27 å kartan, samt ett byn tillhörigt grustag och vägar till detta,
ägofigurema nr 28—30.

Samtliga byggnader äro mycket gamla och otidsenliga. Boningshuset
torde kunna användas ännu ett fåtal år, under det att övriga byggnader
snarast behöva ersättas med nya.

Taxeringsvärdet utgör 32,500 kronor.

Uppskattning snämnden har tillstyrkt försäljning av egendomen samt saluvärderat
densamma till 34,200 kronor. Nuvarande arrendatorn, Per Perssons
stärbhus, samt dessförinnan Per Persson hade arrenderat egendomen
sedan år 1909. Egendomen hade städse hävdats väl. Med anledning härav
borde egendomen hembjudas arrendatorn enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning.
Arrendatorn, som delgivits försälj ningsförslaget, hade förklarat
sig önska inköpa egendomen för det föreslagna saluvärdet.

Med skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj.ts prövning och därvid tillstyrkt bifall till uppskattningsnämndens
förslag.

D*Vd^ntt'' Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag och hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

att kronoegendomen 1U mantal Stora Råby nr 20 litt. B i
Stora Råby socken av Malmöhus län må med ett saluvärde
av 34,200 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för egendomens arrendator, Per Perssons stärbhusdelägare,
under villkor i övrigt, att egendomen må tillträdas omedelbart,
då gällande arrendekontrakt skall upphöra att
gälla, att köparen skall erlägga vad av arrendeavgiften belöper
å tiden från den 14 mars det år tillträdet äger
rum till tillträdesdagen, att varken köparen eller kronan
skall äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på
grund av arrendekontraktet med undantag för tilläventyrs
oguldna arrendeavgifter och skatter, att egendomen försäljjes
i befintligt skick, att endast kronoegendomen tillhöriga
byggnader och anläggningar ingå i försäljningen, samt att
innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna
kvarstående och desamma nyttja utan rätt för köparen
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

13:o.

Västra Vemmenhög nr 16 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 1 mantal Västra Vemmenhög nr 16 i Västra Vemmenhögs
socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1940 mot
ett årligt arrende av dels vissa persedlar att lösas med penningar enligt senast
för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver
1,125 kronor. För arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgjorde
arrendet 2,058 kronor 90 öre.

Sedan domänstyrelsen med anledning av egendomens arrendeledighet infordrat
yttrande från domänintendenten och länets hushållningssällskaps
egnahemsnämnd angående egendomens framtida disposition, uppdrog styrelsen
åt domänintendenten att i egenskap av ordförande i vederbörande
uppskattningsnämnd föranstalta örn uppskattningsförrättning för egendomens
förnyade utarrendering. På grund härav har uppskattningsförrättning
hållits å egendomen den 11 augusti 1936. Av instrument över denna förrättning
ävensom av övriga ärendet tillhörande handlingar och en av dislriktslantmätarcn
S. J. Johanson år 1917 kompletterad karta över egendomen
med beskrivning inhämtas bland annat följande.

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements chefen.

Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Skurups köping, har en areal
av 25.324 hektar, varav 24.649 hektar tomt och åker, 0.11 hektar äng och
0.56B hektar impediment.

Åkern, som är täckdikad, består av ensartad lermylla på ler- eller märgelbotten.
Mot öster är marken kuperad, vilket något försvårar brukningen.

Egendomens åbyggnader äro i mindre gott skick samt delvis otillräckliga
för egendomens behov.

Taxeringsvärdet, som 1936 utgjorde 51,500 kronor, höjdes 1938 till 58,200
kronor.

Uppskattningsnämnclen har ansett, att a egendomen behövde nybyggas
dels arrendatorsbostad för en beräknad kostnad av 12,375 kronor, dels en
byggnad inrymmande loge, svinstall, vagnsport och magasin för en kostnad
av 9,725 kronor. Vidare erfordrades förbättring och nyinredning av kostalllängan
för cirka 2,830 kronor. Under förutsättning att berörda byggnadsarbeten
bomme till utförande hade egendomen arrendevärderats till 2,500 kronor.
Nuvarande arrendatorn, som övertagit arrendet efter sin fader, borde
komma i åtnjutande av optionsrätt vid förnyad utarrendering, då han förtjänstfullt
hävdat egendomen.

På föranstaltande av domänstyrelsen har ny uppskattningsförrättning hållits
den 15 maj 1939, varvid egendomen saluvärderats till 56,800 kronor.
Nämnden har tillstyrkt, att egendomen försåldes till arrendatorn av egendomen
Harald Hansson. Denne har sedermera förklarat sig villig att för
nämnda saluvärde inköpa egendomen.

Med skrivelse den 11 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:t prövning och därvid meddelat, att styrelsen med hänsyn
lill de avsevärda nybyggnadskostnader, som måste nedläggas å egendomen,
ansåge det förmånligast för kronan att sälja egendomen för det föreslagna
saluvärdet, varvid densamma borde hembjudas åt arrendatorn, vars fader
Sven Hansson övertog arrendet år 1895.

Jag har ej något att erinra mot bifall till ifrågavarande försäljningsförslag
och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Västra Vemmenhög nr 16 i
Västra Vemmenhögs socken av Malmöhus län må med ett
saluvärde av 56,800 kronor försäljas enligt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt för egendomens arrendator,
Harald Hansson, under villkor i övrigt att egendomen försäljes
i befintligt skick med tillträdesrätt omedelbart, att endast
kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningen, att Hansson för tiden efter den 14 mars
1940 till tillträdesdagen skall erlägga arrende, motsvarande
ränta efter 4 procent å köpeskillingen för denna tid, att varken
Hansson eller kronan skall äga framställa ersättningsanspråk
mot varandra på grund av det för egendomen gällande
arrendekontraktet med undantag för eventuellt oguldna
arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare av över

Kungl. Maj.ts proposition nr 29. 29

egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar och anslutningskontakter förbehålles rätt att ha
ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt för
köparen till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

14:o.

Syllinge nr 5 Anders Nilsgård i Hallands län.

Kronoegendomen Syllinge nr 5 Anders Nilsgård- i Veddige socken av
Hallands län är utarrenderad till den 14 mars 1940 mot ett årligt arrende,
som för arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgick med 1,241 kronor
45 öre.

Sedan domänstyrelsen med anledning av egendomens arrendeledighet från
domänintendenten och vederbörande hushållningssällskaps egnahemsnämnd
infordrat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i
egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika
lägenheter funnes i orten, föreslog domänintendenten, att såväl salu- som
arrendevärdering av egendomen anställdes. Domänintendentens mening delades
av vederbörande jägmästare och Överjägmästare enligt av dessa avgivna
yttranden i ämnet. Egnahemsnämnden inkom icke med något yttrande. Sedan
domänstyrelsen härefter uppdragit åt domänintendenten att i egenskap
av ordförande i vederbörande uppskattningsnämnd föranstalta örn
uppskattningsförrätlning för egendomens arrende- och saluvärdering, har
uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 1 augusti och den 28 oktober
1939. Av instrument över denna förrättning ävensom av övriga ärendet
tillhörande handlingar samt en av extra lantmätaren C. E. Sjödell år 1927
över egendomen upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen omkring 18 kilometer från Varbergs stad och
cirka 2 kilometer från Veddige station å Varberg—Borås—Herrljunga järnväg
samt invid vägen Nyebro—Syllinge, har en areal av 60.283 hektar, varav
22.941 hektar tomt och åker, 36.47 hektar skogsmark och 0.872 hektar impediment.

Åkerjorden består genomgående av tämligen styv lermylla på lerbotten.
Där täckdikning överhuvud taget finnes, är den gammal och torde vara utförd
med för små rör. Ängs- och betesmark i egentlig mening finnes ej å
egendomen.

Av åbyggnaderna äro boningshuset och svinhuset av god beskaffenhet, ett
brygghus mindre gott, en vedbod mycket dålig och övriga byggnader av
medelgod beskaffenhet.

Taxeringsvärdet utgör 35,400 kronor, därav 34,000 kronor jordbruksvärde
och 1,400 kronor skogsvärde.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

Departementschefen.

Uppskattningsnämnden har framhållit, alt egendomen borde disponeras
i en lott vare sig den komme att utarrenderas eller försäljas. Någon nybyggnad
vore ej omedelbart erforderlig, men under en ny 20-årsperiod måste hårda
tak påläggas, stallarna moderniseras och mjölkrum uppföras. Egendomen
saluvärderades till 40,900 kronor, varav 4,600 kronor för skogsmark med
växande skog och 500 kronor för jakträtten. Arrendevärdet föresloges till
1,630 kronor. Då nuvarande arrendatorn, Julius Hansson, innehaft arrendet
sedan den 14 mars 1930 och dessförinnan hans fader arrenderat egendomen
sedan den år 1921 indrogs till statsverket, samt då egendomen städse synnerligen
väl hävdats, borde arrendatorn hembjudas egendomen, vare sig denna
komme att utarrenderas eller försäljas.

Jägmästaren och överjägmästaren ha ej haft något att erinra mot egendomens
försäljning.

I skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen under hand
av domänintendenten inhämtat, att nämnden ansåge, att egendomen lämpligen
borde försäljas. Då egendomens arrendator numera i yttrande till domänstyrelsen
förklarat, att han önskade inköpa egendomen för det föreslagna
saluvärdet, biträdde styrelsen för sin del försäljningsförslaget.

Jag ansluter mig till domänstyrelsens förslag örn försäljning av ifrågavarande
kronoegendom och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Syllinge nr 5 i Veddige socken av
Hallands län skall med ett saluvärde av 40,900 kronor försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för Julius Hansson, under
villkor i övrigt att egendomen må tillträdas den 14 mars
1940, att, därest tillträdet sker senare, köparen skall erlägga
4 procent ränta å köpeskillingen från nämnda dag till tillträdesdagen,
att egendomen försäljes i befintligt skick, att
endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningen, att Hansson och kronan icke skola
äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på grund av
arrendekontraktet, dock med undantag för tilläventyrs oguldna
arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare av över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående
och desamma nyttja utan rätt för köpare till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för
skada, som förorsakas å kreatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

31

15:o.

Vegestorp nr 4 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Vegestorp nr 4 i Kareby socken av Göteborgs
och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1941 mot ett årligt arrende
av 1,025 kronor.

I skrivelse den 18 november 1939 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning frågan om kronoegendomens disposition efter arrendetidens
slut. I skrivelsen anföres till en början följande.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har domänstyrelsen infordrat
upplysningar från domänintendenten och länets hushållningssällskaps
egnahemsnämnd angående egendomens lämplighet till upplåtelse i
egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika
lägenheter funnes i orten, över domänintendentens förslag till egendomens
disposition ha vederbörande skogsstatstjänstemän avgivit yttrande.

Domänintendenten har förordat egendomens förnyade utarrendering, därvid
emellertid borde undantagas ett ängsmarksområde, vilket ägaren av lägenheten
Mossetorpet, Adolf Johansson, anhållit att få förvärva. Jägmästaren
i Uddevalla revir och överjägmästaren i Västra distriktet ha instämt i
domänintendentens förslag. Egnehemsnämnden har icke inkommit med
yttrande

Härefter uppdrog domänstyrelsen i skrivelse den 11 april 1938 åt domänintendenten
att i egenskap av ordförande i vederbörande uppskattningsnämnd
föranstalta om uppskattningsförrättning för saluvärdering av egendomen,
varvid Johanssons berörda framställning skulle tagas under omprövning.
Uppskattningsförrättning har numera hållits å egendomen den 20
januari 1939.

Av det med domänstyrelsens skrivelse överlämnade instrumentet över uppskattningsförrättningen
jämte övriga till ärendet hörande handlingar samt
en av A. Magnusson år 1907 över inägorna till »östra och Vestra Vegestorp,
1 mantal» upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Skårby hållplats å Bohusbanan,
13 kilometer från Ytterby station och 5 kilometer från Kungälv, Ilar
en areal av 87.25 hektar, varav 22.245 hektar tomt och åker, 3.602 hektar
äng, 3.653 hektar betesmark, 26.08 hektar avrösningsjord och 31.67 hektar
impediment.

Åkerjorden består av dels mullblandad lerjord av god beskaffenhet, dels
godartad svaitmylla samt dels ett mindre område svartmylla. Ängen är
kringspridd på flera ställen och består delvis av åkervägar och dikesrenar.
Betesmarken är av medelgod beskaffenhet, dock är den icke skogsodlade delen
av utmarken berguppfylld och ljungbevuxen samt av ringa värde som
betesmark. Skogsmarken saknar äldre skog. Hävden är god.

Byggnaderna äro rätt gamla men i stort sett av medelgod beskaffenhet.
Boningshuset är gammalt oell otidsenligt men väl underhållet och ännu under
en längre tid framåt användbart för sitt ändamål. Jämväl övriga byggnader
äro underhållna på ett nöjaktigt sätt.

Egendomen bar ej andel i samfällighet.

Taxeringsvärdet utgör 35,600 kronor.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Egendomen har andel i lån från odlingslånefonden för dikningsföretag
berörande egendomen.

Uppskattningsnämnden har anfört följande.

Den ansökning, som gjorts av innehavaren av lägenheten Mossetorpet örn
förvärv av ytterligare ett område av egendomen, har av honom återkallats.
Egendomens arrendator, Alban Pettersson, har förklarat sig önska inköpa
egendomen. Då Pettersson innehaft arrendet endast sedan den 14 mars 1937
och sålunda vid arrendeperiodens utgång den 14 mars 1941 icke är hembudsberättigad,
kan emellertid ifrågasättas, huruvida det icke är lämpligt
att tills vidare uppskjuta egendomens försäljning och i stället utarrendera
densamma på ett år i sänder. Härigenom skulle såväl arrendatorns som kronans
intressen kunna bliva väl tillgodosedda. Arrendatorn ingick äktenskap
vid den tid, då han tillträdde arrendet, och både han och hans hustru äro
unga. Egendomens byggnader äro i stort sett tillräckliga. Endast källare
och magasin äro i mycket dåligt skick och behöva inom den närmaste tiden
örn- eller nybyggas, dessutom bör dels mjölkrum anordnas för mjölkens
förvaring och skötsel och dels vidtagas en reparation av foderrummet intill
stallet. Egendomens skogsmark synes vara av god beskaffenhet, och skogsbeståndet
å detsamma befinner sig i hastig tillväxt. Då egendomen ligger i
en relativt skogfattig trakt, äro därjämte betingelserna för skogsprodukternas
försäljning rätt gynnsamma.

Därest emellertid försäljning anses böra komma till stånd, bör denna avse
egendomen odelad. Egendomen har åsatts ett saluvärde av 36,500 kronor —
därav 7,900 kronor belöpa å avrösningsjord och växande skog — samt ett
arrendevärde av 1,150 kronor. Med hänsyn till den korta tid Pettersson
innehaft arrendet torde han författningsenligt ej kunna tillerkännas hembudsrätt.
Vid försäljning bör egendomen utbjudas till salu enligt 13 § i
1929 års försäljningsförordning. Särskilda försäljningsvillkor samt återköpsrätt
synas icke behöva stadgas. Skulle detta likväl anses böra ske, bör
saluvärdet nedsättas med 15 procent. Förbehåll bör göras örn rätt till utfartsväg
över egendomen för avstyckningslotterna Kohagstorpet och Mossetorpet.

Alban Pettersson har förklarat sig önska förvärva egendomen för det föreslagna
saluvärdet.

Överjägmästaren har ej haft något att erinra mot egendomens försäljning
för det föreslagna saluvärdet, vilket emellertid gällt under förutsättning alt
försäljningen genomförts per den 14 mars 1939. För varje år, som från den
14 mars 1939 räknat förflöte till dess försäljning komme till stånd borde
enligt överjägmästarens åsikt saluvärdet ökas med minst 4 procent av det
för skog och skogsmark godkända saluvärdet, sedan avdrag därifrån gjorts
för värdet av husbehovsvirke, eller med (316—75 ==) i runt tal 250 kronor.
På sin höjd borde till grund för beräkningen av saluvärdet läggas förhållandena
ett år före den beräknade försäljningsdagen.

Domänintendenten har avstyrkt överjägmästarens förslag örn förhöjning
ay saluvärdet under framhållande av att uppskattningsnämnden icke helt
förbisett skogens årstillväxt vid egendomens saluvärdering — ehuru det ej
antecknats i protokollet — i det att nämnden med hänsyn till årstillväxten
avstått från att göra erinran mot det enligt nämndens mening alltför hö«a
saluvärdet å skogen.

För egen del har domänstyrelsen icke ansett anledning finnas att behålla
egendomen i kronans hand. Mot det föreslagna saluvärdet har styrelsen ej
halt något att erinia, även om, såsom styrelsen ville föreslå, försäljningen
komme till stånd med tillträdesrätt först den 14 mars 1941. Styrelsen har

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

33

tillstyrkt, att egendomen försäljes till arrendatorn Pettersson, ehuru denne
innehaft arrendet endast sedan den 14 mars 1937, då Pettersson väl skött
egendomen och förklarat sig villig att inköpa densamma för det av uppskattningsnämnden
föreslagna saluvärdet.

Jag anser mig böra biträda domänstyrelsens förslag och hemställer alltså, Departement»-

• o n 0 ,

att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Vegestorp nr 4 i Kareby
socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. för en köpeskilling av
36,500 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för egendomens arrendator, Alban Pettersson, under villkor
i övrigt att egendomen försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt
den 14 mars 1941, att endast kronan tillhöriga
byggnader och anläggningar ingå i försäljningen, att köparen
skall gälda annuiteterna å egendomen åvilande odlingsoch
avdikningslån, att ägarna av de från egendomen försålda
lägenheterna Kohagstorpet och Mossetorpet förbehållas rätt
till utfartsväg över egendomen, att Pettersson och kronan
icke skola framställa ersättningsanspråk mot varandra på
grund av arrendekontraktet med undantag för tilläventyrs
oguldna arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare av
över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående
och nyttja desamma utan rätt för köpare till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom
för skada, som förorsakas å kreatur.

16:o.

Välan nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Välan nr 1 i Romelanda socken av Göteborgs
och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1956 mot ett årligt arrende
av 15 hektoliter vete, 34 hektoliter havre och 83.5 kilogram smör att lösas
nied pennningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan,
dels ock därutöver 575 kronor. För arrendeåret 14 mars 1938—
14 mars 1939 utgick arrendet med 1,290 kronor 65 öre.

Sedan egendomens arrendator Nisella J. Rasmusson — i samband med
att vissa byggnadsarbeten å egendomen ifrågasatts till genomförande — i
skrivelse till domänstyrelsen den 17 december 1937 anhållit att få inköpa

Bihang till riksdagens protokoll lOiO. 1 sami. Nr 29.

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

egendomen för en köpeskilling av 25,000 kronor nied tillträdesrätt räknat
från den 14 mars 1938, har på styrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
för egendomens saluvärdering hållits den 8 april 1938. Av instrumentet
över denna förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar
och en av t. f. extra lantmätaren C. Gedde år 1912 över egendomen upprättad
karta med beskrivning inhämtas bl. a. följande.

Egendomen, som är belägen omkring 6 kilometer från Kungälvs stad. har
en areal av 67.84 hektar, varav 24.729 hektar åker, 7.331 hektar äng och 35.78
hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av mer eller mindre mullblandad lättlera på botten av
blå- och gullera. Den kan sägas till största delen vara av god beskaffenhet.

Av åbyggnaderna är boningshuset mycket gammalt och otidsenligt, men
väl underhållet och fullt brukbart. Den såsom brygghus, magasin m. m.
använda byggnaden är dålig. Ladugårdsbyggnaden är i gott skick, varemot
den gamla ladugården är dålig. Svinhuset är rätt bra. Husen äro underhållna
och ungefär tillräckliga för egendomens behov.

Telegrafkabeln Göteborg—Mellerud korsar inägorna. Vattenfallsstyrelsen
har elektriska högspänningsledningar framdragna över utmarken.

Taxeringsvärdet för inägorna utgör 35,700 kronor. Skogsmarkens taxeringsvärde
är beräknat till 6,900 kronor.

Uppskattningsnämnden har anfört följande.

I sin skrivelse angående uppskattningsförrättning å egendomen hade domänstyrelsen
förordnat, att särskilt värde skulle åsättas det å densamma
befintliga grustaget, men nämnden hade ansett detta kunna underlåtas, dels
på grund av att så gott som hela grustäktsområdet vore beväxt med skog
och att lantmäteritekniskt hinder säkerligen mötte mot att få detta område
avskilt från huvudgården, och dels med hänsyn till grusets relativt dåliga
beskaffenhet och de svåra transportförhållandena; någon grustransport hade
icke ägt rum från grusåsen — icke ens för egendomens behov — på grund
av dess relativt svåråtkomliga belägenhet. Området hade värderats som
skogsmark.

Egendomen saluvärderades till 35,700 kronor, varav 9,500 kronor för
skogsmark med växande skog. Värderingen vore verkställd under förutsättning
att egendomen överlätes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna
i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skulle av arrendatorn
överlåtas.

Egendomens arrendator Nisella Rasmusson — som innehaft egendomen
å arrende sedan år 1903 — och hennes man hade förklarat, att de icke vore
köpare av egendomen till det av nämnden föreslagna värdet samt att de ansåge
sig ej kunna betala högre pris än 30,000 kronor. Nämnden kunde ej
tillstyrka antagande av detta anbud, utan ansåge för sin del -— i likhet med
kronojordstyckningssakkunniga, vilka förehaft frågan örn egendomens disposition
vid dess arrendeledighet den 14 mars 1936 —- att egendomen borde
bibehållas i statens hand, bland annat med hänsyn till ekonomibyggnadernas
relativt goda beskaffenhet. Nytt boningshus med nödiga källarutrymmen
borde emellertid snarast möjligt uppföras mot det att arrendatorn
erlade skälig ränta å bvggnadskostnaden.

Örn försäljning av egendomen likväl skulle ske, borde förbehåll göras om
rätt för ägaren av de över egendomen framdragna elektriska ledningarna att
hava dessa kvarstående. Vidare borde egendomen ansvara för gäldande av
de å densamma belöpande annuiteterna å beviljat lån från statens avdikningslånefond
för torrläggningsföretaget Hög—Råstock samt för dikets

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

35

framtida underhåll. Nämnden funne ej skäl föreslå föreskrivande av särskilda
försäljningsvillkor samt återköpsrätt. Skulle föreskrifter härom likväl
anses böra ifrågakomma, borde det föreslagna saluvärdet nedsättas med
15 procent.

Jägmästaren i Uddevalla revir har avstyrkt egendomens försäljning till
det av arrendatorn föreslagna priset och härvid anfört, att egendomens saluvärde
syntes närmare överensstämma med taxeringsvärdet 42,600 kronor
än det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet av 35,700 kronor.
Beträffande grusförekomsten kunde intet uttalande göras utan undersökning
av sakkunnig. Vägen Heljeröds brygga—Kungälv syntes i sinom
tid bliva intagen till allmänt underhåll; arbetslöshetskommittén i Romelanda
hade år 1936 gjort framställning härom. Därest denna väg, som
för närvarande vore svårtrafikabel, bleve iståndsatt, komme utan tvivel
grus- och sandförekomsten att få ett ej obetydligt värde. Grus och sand syntes
förekomma över hela egendomen, fastän till största delen dolda av lerlager
och andra jordlager. Det skulle ställa sig mycket svårt att avsätta visst
område, där de bästa grus- och sandlagrcn funnos.

Över jägmästaren har instämt i jägmästarens yttrande.

Härefter har domänintendenten till styrelsen överlämnat en skriftlig förklaring
från arrendatorn Nisella Rasmusson, att hon önskade förvärva egendomen
för 35,000 kronor.

Domänintendenten har tillstyrkt egendomens försäljning till arrendatorn
för detta pris.

I skrivelse den 19 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att
erinra mot att arrendatorns ansökning att få förvärva egendomen bifölles.
Det erbjudna beloppet, 35,000 kronor, understege visserligen taxeringsvärdet,
men med hänsyn till de förestående nybyggnadskostnaderna, vilka icke
kunde beräknas lägre än 20,000 kronor, syntes det likväl vara förmånligt för
kronan att försälja egendomen för det erbjudna priset, som på 700 kronor
när uppginge till det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet.

Med hänsyn till i ärendet upplysta förhållanden anser jag mig kunna biträda
domänstyrelsens försäljningsförslag. För försäljningens genomförande
erfordras riksdagens medgivande. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Välan nr 1 i Romelanda socken
av Göteborgs och Bohus län må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. för en köpeskilling av 35,000
kronor med hemhudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens
arrendator Nisella Rasmusson, under villkor i övrigt,
att egendomen må tillträdas omedelbart med skyldighet för
köparen att till styrelsen inbetala vad av arrendeavgiften för
arrendeåret den 14 mars 1939—den 14 mars 1940 med tilllämpning
av 1939 års markegångstaxa belöper å tiden från
den 14 mars 1939 till tillträdesdagen, att egendomen försäljes

Departements chefen.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

i befintligt skick, att endast kronoegendomen tillhöriga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningen, att kronan och
arrendatorn icke skola äga framställa ersättningsanspråk mot
varandra på grund av arrendekontraktet, med undantag för
till äventyrs oguldna arrendeavgifter och skatter, att köparen
skall gälda annuitetema å egendomen åvilande odlingslån för
torrläggningsföretaget Hög—Råstock samt svara för framtida
underhåll av diken m. m., i vad belöper å egendomen, att
telegrafstyrelsen förbehålles rätt att ha telegrafkabeln å
linjen Göteborg—Mellerud framdragen över egendomen utan
rätt för köparen till annan ersättning än av telegrafstyrelsen
för skador, som förorsakas av förändring, reparation eller tillsyn
av ledningarna, att köparen medgiver vattenfallsstyrelsen
för Kungl. Majit och kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten
stadsägan nr 630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695
+ 696 + 697 + 698 + 699 + 1171 + 1172 i Trollhättans
stad rätt att kostnadsfritt och för all framtid bibehålla den
över egendomen framdragna högspänningsledningen samt
borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet farliga
träd och buskar, med skyldighet för vattenfallsstyrelsen
att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, varjämte
rörande ifrågavarande ledning skall iakttagas att vattenfallsstyrelsens
personal skall erhålla obehindrat tillträde till den
försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll samt
reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande skada
skall ersättas av vattenfallsstyrelsen, och att de träd och
buskar, som fällas för ledningens bibehållande, skola tillhöra
ägaren av den försålda fastigheten och av denne tillvax-atagas,
att till säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må meddelas
i den försålda fastigheten och att, innan sådan inteckning
meddelats, ägaren av den försålda fastigheten skall vara skyldig
att vid överlåtelse av fastigheten eller del därav göra förbehåll
om ifrågavarande rättigheters bestånd och förbinda ny
ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll, samt
att innehavare av andra över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
ha ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan rätt
för köparen till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

37

17:o.

Kronoparken Ängås i Göteborgs och Bohus län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av kronoparken Ängås, omfattande
fastigheterna 3752 mantal Ängås l5 i Västra Frölunda socken och stadsägan
nr 4159 i Älvsborgs municipalsamhälle, allt av Göteborgs och Bohus
län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning å kronoparken
i vederbörlig ordning hållits under åren 1938 och 1939.

Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande
handlingar inhämtas i huvudsak följande.

Kronoparken är belägen omedelbart söder örn Göteborgs stad och har en
areal av 19.25 hektar, därav 3.67 hektar åker, 1.78 hektar skogsmark och
13.80 hektar impediment. Av arealen belöpa 13.405 hektar å Ängås l5 och
5.845 hektar å stadsägan nr 4159.

Åkerjorden utgöres av mullblandad sandjord av medelgod till god beskaffenhet.
Virkesförrådet har uppskattats till 60 kubikmeter, utgörande
tallungskog av dålig beskaffenhet. Impedimenten utgöras huvudsakligen
av berg i kuperat läge.

Kronoparken är obebyggd.

Ängås l3 och stadsägan nr 4159 äro taxeringsvärderade till respektive

21.000 och 13,000 kronor, eller alltså sammanlagt 34,000 kronor.

Åkerjorden är för tiden intill den 14 mars 1941 utarrenderad till Hjalmar
Börjesson mot ett årligt arrende av 200 kronor.

Förrättningsmannen har uppskattat kronoparkens saluvärde till 54,000 kronor,
motsvarande i genomsnitt 28 öre per kvadratmeter. Av nämnda belopp
belöpa omkring 34,000 kronor å Ängås l5 och 20,000 kronor å stadsägan
nr 4159. Förrättningsmannen har meddelat, att han hos representanter
för Älvsborgs municipalsamhälle och Göteborgs stad efterhört, huruvida
intresse funnes för förvärv av kronoparken. Härvid hade förklarats,
att municipalsamhället endast hade intresse av förvärv av stadsägan nr
4159, nämligen under förutsättning att densamma kunde förvärvas för ett
pris av 12,000 kronor. Göteborgs stad hade däremot intresse av förvärv
av hela kronoparken. Förrättningsmannen har föreslagit, att kronoparken
måtte försäljas till staden till pris och på villkor i övrigt, varom överenskommelse
kunde träffas efter förhandlingar mellan parterna.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt att kronoparken
försåldes, överjägmästaren har emellertid uppskattat saluvärdet till

58.000 kronor.

I skrivelse den 3 januari 1940 har domänstgrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid meddelat att, sedan vid underhandlingar
mellan styrelsen och representanter för Göteborgs stad preliminär
överenskommelse träffats rörande försäljning av kronoparken till Göteborgs
stad för ett pris av 47,500 kronor, stadsfullmäktige i Göteborg vid
sammanträde den 16 november 1939 bemyndigat stadens drätselkammare
alt förvärva kronoparken åt .staden mot angivna pris och på de villkor i
övrigt, som avdelningen ägde bestämma. Styrelsen har vidare upplyst, att
överenskommelse träffats mellan styrelsen och drätselkammaren angående
övriga villkor för köpet samt tillstyrkt, att kronoparken försåldes till Göte -

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 29-

Departements chefen.

borgs stad på sålunda överenskomna villkor. Ärendet syntes icke kunna
avgöras utan riksdagens medverkan.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit och då högre pris än det av
Göteborgs stad erbjudna knappast synes kunna påräknas av annan köpare
kan jag giva min anslutning till det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoparken Ängås, omfattande fastigheterna 36/52
mantal Ängås l5 i Västra Frölunda socken och stadsägan
nr 4159 i Älvsborgs municipalsamhälle, allt av Göteborgs
och Bohus län, må genom domänstyrelsens försorg försäljas
till Göteborgs stad mot en köpeskilling av 47,500 kronor
samt under följande villkor:

l:o. Fastigheterna, vilka av staden må tillträdas vid köpeavtalets
underskrivande, överlåtas i befintligt skick med
vad till desamma hör och lagligen kan tillvinnas.

2:o. För fastigheterna utgående skatter, utskylder och
andra onera betalas i den mån de belöpa å tiden före tillträdesdagen
av kronan men i övrigt av staden.

3:o. Staden är skyldig respektera Yngeredsfors Kraftaktiebolag
enligt Kungl. Maj:ts resolution den 30 december
1938 medgivet tillstånd att över de försålda fastigheterna
framdraga elektrisk ledning och å desamma uppföra stolptransformatorsstation,
dock att kronan för ifrågavarande
upplåtelse eventuellt tillkommande ersättning skall tillfalla
staden.

4:o. Staden är skyldig att, i den mån Ekebäcks vägkassa
så påfordrar, respektera domänstyrelsens beslut den 4 april
1938, varigenom vägkassan medgivits tillstånd att på i beslutet
angivna villkor iordningställa väg å viss sträckning
över de försålda fastigheterna.

5:o. Staden är skyldig respektera ett den 16 februari
1931 upprättat kontrakt, varigenom visst åkerområde av de
försålda fastigheterna — motsvarande ägofigurerna nr
33, 34 och 35 å en av distriktslantmätaren K. Rydén vid
avstyckning år 1928 upprättad karta — utarrenderats till
Hjalmar Börjesson för tiden till den 14 mars 1936, vilket
kontrakt utsträckts att gälla till den 14 mars 1941.

6:o. Fastigheterna lämnas i övrigt fria från gravationer.

7:o. Alla kostnader för vinnande av lagfart å fånget, lagfartsstämpel
däri inbegripen, betalas av staden ensam.

8:o. Under förutsättning att kronan med behörigt gravationsbevis
styrkt, att fastigheterna icke besväras av några

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

inteckningar, skall köpeskillingen å tillträdesdagen utbetalas
till domänstyrelsen, som har att utfärda köpebrev å de
försålda fastigheterna. Staden är därvid berättigad att avdraga
beloppet av för fastigheterna utgående oguldna skatter,
utskylder och andra onera, som belöpa å tiden före
tillträdesdagen, med iakttagande därav, att skatter och utskylder,
som avse år 1940 men debiteras efter tillträdesdagen,
skola beräknas efter de å senast utfärdade debetsedlar
upptagna belopp.

18:o.

Kronoparken Ed i Älvsborgs län.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 mars och den 6 november 1936 ha
vissa inom Eds municipalsamhälle belägna delar av kronohemmanet 3/8
mantal Västra Ed nr 2 (kronoparken Ed) i Dals-Eds socken av Älvsborgs
län försålts till nämnda municipalsamhälle. Försäljningarna lia icke omfattat
tomten nr 2 i kvarteret 8 i samhället.

I skrivelse den 30 augusti 1939 har domänstyrelsen — med överlämnande
av vissa handlingar, däribland ett av G. Ekholm år 1939 verkställt utdrag
av en den 16 september 1937 fastställd karta över en del av fastigheten Ed
Västra 21 — underställt Kungl. Maj:ts prövning uppkommen fråga örn dispositionen
av nämnda tomt och därvid anfört följande.

Ifrågavarande tomt, vilken finnes med röd kant inramad å kartan, är belägen
i närheten av Eds järnvägsstation och invid allmänna landsvägen Mellerud—Hökedalen.
Ä densamma finnes en kronan tillhörig byggnad, den
s. k. kronstugan, vilken omkring år 1700 uppförts som drängstuga åt det
snett emot på andra sidan landsvägen belägna Edshuset eller Karl XII:s huset;
tillsammans med sistsagda byggnad — vilken jämte tillhörande tomt
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1935 överlåtits till Dalslands fornminnes-
och hembygdsförbund — utgör kronstugan ett parti av den äldsta bebyggelsen
i Eds samhälle.

Kronstugan har tidigare nyttjats av revirets personal och arbetare, men
erfordras icke numera för något kronans ändamål. Då breddning av landsvägen
mellan byggnaderna ansetts erforderlig, har fråga uppkommit om
stugans borttagande. Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, som
i samband härmed hörts i ärendet, har framhållit, att byggnaden ägde ett
sådant kulturhistoriskt värde och en sådan betydelse för miljön, att den
borde återuppbyggas på samma tomt. Domänstyrelsen har sedermera medgivit
förbundet rätt att på vissa villkor verkställa förflyttning av byggnaden.
Styrelsen anser emellertid, att byggnaden bäst bevaras för framtiden
genom att densamma med tillhörande tomt överlåtes till Dalslands
fornminnes- och hembygdsförbund. Överlåtelsen bör härvid med hänsyn
till ändamålet med densamma ske avgiftslritt samt under villkor, bland
annat, att reparationer och förändringar å byggnaden underställas riksantikvariens
och byggnadsstyrelsens prövning och att överlåtelse av byggnaden
ej må äga rum till annan än Kungl. Maj:t och kronan.

Departements chefen.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 29-

Förbundet har förklarat sig villigt förvärva tomt och byggnad på sagda
villkor.

Riksantikvarieämbetet har med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska
värde och dess betydelse för miljön tillstyrkt, att densamma överlåtes till
förbundet.

öyerlantmätaren har anfört, att vid år 1937 fastställd avstyckning från
fastigheten Ed Västra 21 avskilts inom stadsplaneområdet fallande del av
fastigheten, dock med undantag av ifrågavarande tomt, vilkens areal enligt
1937 års avstyckningskarta utgjorde omkring 480 kvadratmeter. Genom
stadsplaneändring, fastställd den 2 september 1938, hade emellertid en remsa
av tomtens norra del, innehållande omkring 40 kvadratmeter, kommit att
uteslutas ur kvarteret och ingå i gatumarken. Något hinder mot tomtens
avstyckande till särskild fastighet syntes icke möta. Den blivande styckningslotten
syntes böra omfatta hela tomten med dess gränser enligt 1937
års avstyckningskarta.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia ansett, att byggnaden
icke borde försäljas till enskild person.

Det synes även mig lämpligast, att ifrågavarande tomt överlåtes till Dalslands
fornminnes- och hembygdsförbund, överlåtelsen torde böra ske avgiftsfritt.
Riksdagens medgivande härtill torde böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten Ed Västra 21 i Dals-Eds socken av Älvsborgs
län, ett område om cirka 480 kvadratmeter, vilket finnes
med röd kant närmare angivet å ett utdrag av en den
16 september 1937 fastställd karta över en del av fastigheheten
Ed Västra 21, må jämte därå befintliga, kronan tillhöriga
byggnader och anläggningar avgiftsfritt överlåtas till
Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund under villkor,
att området tillträdes vid upprättandet av överlåtelsehandling,
som av domänstyrelsen utfärdas, att området överlåtes
i befintligt skick, att förbundet svarar för alla å området efter
tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, att förbundet
är skyldigt dels ombesörja och bekosta avstyckning
av området, dels ock tåla de jämkningar i områdets gränser
och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid nämnda
avstyckning, att förbundet äger rätt uppbära den ersättning
för flyttning av den å området belägna byggnaden, som kan
komma att utbetalas av vägstyrelsen, att förbundet ensamt
vidkännes kostnaderna för lagfart och övriga med överlåtelsen
förenade utgifter, att förbundet ställer sig till efterrättelse
fastställd stadsplan och stadsplanebestämmelser samt
byggnadsordning för Dals-Eds stadsplaneområde, samt att
förbundet förbinder sig att ej verkställa reparationer och
förändringar å den å området befintliga s. k. kronstugan
utan föregående prövning av riksantikvarien och byggnadsstyrelsen
och att ej överlåta området å annan än Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

41

Majit och kronan; skolande, därest förbundet ej vidare önskar
behålla området, så ock där förbundet upplöses eller
befinnes brista i nödig omvårdnad örn området eller byggnaden,
kronan äga kostnadsfritt vinna detsamma åter.

19:o.

Kvättack nr 6 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Kvättack nr 6 i Näs socken av Skaraborgs län
är för tiden 14 mars 1931—14 mars 1951 utarrenderad till Karl Eliasson mot
en årlig avgäld av dels 50 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn,
samt 199 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda
pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 1,000 kronor.
För arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgick avgälden med 2,117
kronor 14 öre.

Sedan Eliasson anhållit att kronan måtte bekosta uppförandet av ny ladugård
å egendomen samt vederbörande domänintendent i avgivet yttrande
över ansökningen dels meddelat, att arrendatorn ej vore villig erlägga förhöjt
arrende i den händelse nybyggnaden komme till stånd, dels ock förordat
försäljning av egendomen under framhållande av att alla åbyggnader
å densamma, frånsett manbyggnaden, vore äldre och trånga och att jordbruket
vore splittrat och tungaxbetat, har på domänstyrelsens föranstaltande
uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning den 15 augusti 1939 hållits
å egendomen. Av det vid förrättningen förda protokollet med tillhörande
handlingar samt en av extra lantmätaren Otto K. Berne år 1927 över egendomen
upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Falköpings stad och 2 kilometer
från Kälvene järnvägsstation, har en areal av 78.241 hektar, varav
57.302 hektar åker och tomt, 8.647 hektar ängs- och betesmark, 11.930 hektar
skogsmark och 0.362 hektar impediment.

Åkern består av dels sand- och svartmylla å grus- och skifferbotten och
dels mossjord, allt av medelgod beskaffenhet Den är delvis stenig samt
ligger i ojämna figurer, då järnväg är framdragen över ägorna. Såväl ängsoch
betesmarken som skogsmarken är knappt medelgod.

Å egendomen äger arrendatorn följande hus, nämligen flygelbyggnad,
lada, körhus, smedja, källare och tillbyggnad till mangårdsbyggnaden.

Egendomen, som tidigare besvärats av odlingslån, har andel i Hökensås
häradsallmänning med en årlig utdelning av i genomsnitt 90 kronor ävensom
i mindre byallmänningar utan avkastning eller värde. Taxeringsvärdet
utgör 49,500 kronor. Häri ingår värdet av de hus å egendomen, vilka tillhöra
arrendatorn.

Uppskattningsnämnden har framhållit, att egendomen på grund av föreliggande
nybyggnadsbehov komme att lämna dålig förräntning därest den
behölles i kronans ägo, samt med hänsyn härtill föreslagit försäljning av
densamma. Nämnden har härvid saluvärderat egendomen till 46,500 kronor,
därav 1,954 kronor belöpte å skogsmarken och skogen samt 2,700 kronor
motsvarade kapitaliserade värdet av utdelning från allmänningar, samt

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements chefen.

förordat, att egendomen försåldes till arrendatorn Eliasson, vilken efter sin
fader innehaft egendomen sedan år 1917 och därunder väl hävdat densamma.

Vederbörande Överjägmästare har ansett, att det pris per hektar, varmed
uppskattningsnämnden räknat vid värderingen av egendomens sand- och
svartmylla, 700 kronor, vore satt alltför lågt med hänsyn till att egendomen
läge i en jordbruksbygd med gott avsättningsläge till stora samhällen. Priset
per hektar för nämnda åkerjord borde höjas till minst 800 kronor.

Arrendatorn Eliasson har skriftligen förklarat sig villig att inköpa egendomen
för en köpeskilling motsvarande det av uppskattningsnämnden föreslagna
saluvärdet.

I skrivelse den 13 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen anser anledning icke finnas att behålla egendomen i kronans
ägo. Mot det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet av 46,500 kronor
anser styrelsen med hänsyn till de förestående stora byggnadskostnaderna
ej löreligga skäl till erinran. Ej heller har styrelsen något att invända
emot att arrendatorn Eliasson medgives rätt förvärva egendomen. Denna
bör överlåtas i befintligt skick samt dagen för tillträdet bestämmas till den
14 mars 1940. För försäljningens genomförande är riksdagens medverkan
erforderlig.

Mot det föreliggande försäljningsförslaget har jag icke något att erinra
och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Kvättack nr 6 i Näs socken
av Skaraborgs län må försäljas till egendomens arrendator,
Karl Eliasson, för en köpeskilling av 46,500 kronor samt under
villkor i övrigt, att egendomen överlåtes med tillträdesrätt
den 14 mars 1940, vid vilken tidpunkt det mellan Eliasson
och kronan upprättade arrendekontraktet skall upphöra
att gälla, att egendomen försäljes i det skick, vari densamma
vid tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus
och anläggningar ingå i försäljningen, att samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan Eliasson och
kronan, med undantag av till äventyrs förefintliga anspråk
på oguldna arrendeavgifter och skatter, skola anses vara
reglerade i och genom försäljningen, att köpeskillingen skall
erläggas på sätt som föreskrives i 21 § och 22 § A i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m., samt alt i övrigt vid försäljningen
av egendomen skola i tillämpliga delar iakttagas
bestämmelserna i nämnda förordning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

43

20:o.

Näs nr 2 och 3 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården och V2 mantal
Näs nr 3 Herr Persgården i Eggby socken av Skaraborgs län är för tiden intill
den 14 mars 1940 utarrenderad till Josef Nilsson mot en arrendeavgift,
som utgår med dels 16 hektoliter spannmål, V3 råg och korn, samt 65V2
kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris
enligt litt. A i markegångstaxan och dels därutöver 740 kronor.

Sedan domänstyrelsen med anledning av egendomens arrendeledighet införskaffat
yttranden från styrelsens lokalförvaltning angående den framtida
dispositionen av egendomen, förordnade styrelsen i skrivelse till domänintendenten
den 1 december 1936 om uppskattningsförrättning å egendomen.
Vid förrättningen borde verkställas salu- och arrendevärdering av egendomen
samt i anslutning till ett av vederbörande Överjägmästare framlagt förslag
undersökas möjligheterna för upplåtelse till bostadstomter av ett till
egendomen hörande mindre strandområde vid sjön Skärvlången.

Efter det på grund härav vissa åtgärder vidtagits för indelning av berörda
strandområde för tomtupplåtelser, inkom Skara husmodersförening
till domänstyrelsen med en den 15 oktober 1937 dagtecknad framställning,
vari föreningen uppgav, att ifrågakomna strandområde i allt större utsträckning
anlitats såsom bad- och friluftsområde för Skara stad med omgivningar,
samt framhöll angelägenheten av att området för framtiden reserverades
för allmänheten för angivna ändamål. I skrivelse till styrelsen
den 18 december 1937 förklarade sig fritidsutredningen bestämt understödja
den av husmodersföreningen gjorda framställningen och hemställde, att den
planerade avstyckningen av tomter från området icke måtte komma till
stånd. Sedan även länsstyrelsen i länet i skrivelse den 15 mars 1938 vitsordat
önskvärdheten av att i främsta rummet berörda synpunkter vunne
beaktande vid egendomens framtida disposition, uppdrog domänstyrelsen i
skrivelse den 24 maj 1939 åt domänintendenten att i samband med den anbefallda
uppskattningsförrättningen — efter underhandlingar med Skara
stad — till styrelsen inkomma med förslag för bevarande av ifrågavarande
strandområde såsom fritidsområde för Skara stad med omnejd.

Uppskattningsförrättning har i vederbörlig ordning hållits å egendomen
den 13 januari 1939. Av det över förrättningen upprättade protokollet jämte
övriga till ärendet hörande handlingar samt en av distriktslantmätaren T.
Hjertquist år 1939 över egendomen upprättad karta inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen vid sjön Skärvlången omkring 14 kilometer
frän Skara och 5 kilometer från Axvalls järnvägsstation, har enligt den till
kartan hörande beskrivningen en areal av omkring 100.17 hektar, därav
34.812 hektar utgörande åker, 5.177 hektar äng och odlingsmark och 60.182
hektar avrösningsjord.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Åkerjorden utgöres dels av i någon mån mullblandad sandmylla och dels
av klapperstensjord, allt av medelgod beskaffenhet. Ängsmarken består av
sänka sjöstränder samt en långt från egendomen liggande äga, som under
en följd av år legat obegagnad. Skogsmarken är godartad.

Byggnaderna å egendomen äro i medelgott skick med undantag av manbyggnaden,
som är dålig, samt tillräckliga för egendomens behov. Vissa
byggnader och anläggningar å egendomen tillhöra arrendatorn.

Till kronoegendomen hör bland annat vattenområdet i Skärvlången utanför
egendomens strand. Egendomen har jämte annan fastighet andel i
fisket i sjön; fisket är av mindre värde.

Sedan år 1924 disponeras en å egendomen befintlig lägenhet, Lilla Klinten
eller Nybygget, av jordbruksarbetaren P. J. Jonsson och dennes hustru.
Å lägenheten befintliga byggnader, stuga och skjul, tillhöra arrendatorn av
egendomen.

Taxeringsvärdet för egendomen, i sin helhet jordbruksvärde, utgör 32.000
kronor. Särskilt taxeringsvärde är icke åsatt den till egendomen hörande
skogen och skogsmarken.

Uppskattningsnämnden har i fråga örn kronoegendomens disposition ansett,
att egendomen bör uppdelas i tre lotter, samt med hänsyn härtill föranstaltat
om avstyckningsförrättning. Vid denna, som handlagts av distriktslantmätaren
T. Hjertquist, ha från egendomen avstyckats två lotter, vilka
å kartan betecknats med litt. Ba och Bb.

Sedan domänstyrelsen granskat och godkänt styckningsförslaget, har avstyckningsförrättningen
avslutats samt den 24 september 1938 vederbörligen
fastställts. De båda styckningslotterna äro införda i jordregistret, litt.
Ba under beteckning Nässkiftet l1 och litt. Bb under beteckningen Näsbadet
l1.

Lotten litt. B, som omfattar de till egendomen hörande ägorna med undantag
av styckningslotterna litt. Ba och Bb, har sina ägor förlagda i fem
skiften — å kartan över egendomen betecknade med Bl—B5 — och halen
areal av 56.71 hektar, därav 33.796 hektar åker, 4.641 hektar äng och
18.273 hektar avrösningsjord. Uppskattningsniimnden har saluvärderat lotten
till 34,500 kronor, därav 7,100 kronor för skogsmark med växande skog,
samt åsatt densamma ett arrendevärde med nybyggd manbyggnad av 1.250
kronor. Lotten, som erhållit tillräcklig skogstilldelning, bör enligt nämndens
förslag försäljas samt härvid hembjudas egendomens nuvarande arrendator
Josef Nilsson, vilken arrenderat egendomen sedan år 1919. Nilsson har
delgivits försäljningsförslaget och i skrivelse till domänstyrelsen förklarat sig
villig förvärva lotten till det föreslagna saluvärdet.

Lotten litt. Ba (Nässkiftet l1) omfattar 39.76 hektar avrösningsjord och
har ägorna förlagda i två skiften, å kartan betecknade med Bal och Ba2.
Nämnden har föreslagit, att denna lott behålles av kronan och ställes under
domänstyrelsens skogsförvaltning.

Lotten litt. Bb (Näsbadet l1), som omfattar en del av egendomens strandområde
vid sjön Skärvlången, har en areal av 3.587 hektar, därav 1.016
hektar åker, 0.536 hektar äng och 2.035 hektar avrösningsjord. Enligt vid
avstyckningen meddelad bestämmelse hör till lotten, förutom andel i utfartsväg,
vattenområdet i sjön Skärvlången utanför lottens strand samt 20
procent av stamfastighetens nuvarande andel i fisket. Lotten har av nämnden
saluvärderats till 5,000 kronor, varav 1,200 kronor för skogsmark med
växande skog. Vid underhandlingar mellan Skara stad och domänintendenten
har staden anmält sig som spekulant å lotten. Uppskattningsnämnden
har ansett, att lotten bör överlåtas till staden för att utgöra bad- och

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

45

friluftsområde, och stadsfullmäktige i staden ha vid sammanträde den 23
februari 1939 beslutat förvärva området på de av uppskattningsnämnden
föreslagna villkoren.

Nämnden har icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till en framställning av
brukaren av lägenheten Lilla Klinten eller Nybygget, P. J. Jonsson, örn rätt
att inköpa lägenheten, som enligt nämndens förslag tillhör salulotten litt.
Bb. Nämnden har framhållit, dels att stugan å lägenheten, vilken vöre i mindre
tillfredsställande skick och icke lämpligen kunde repareras, icke tillhörde
Jonsson, dels ock att det med hänsyn till salulottens disposition såsom friluftsområde
vöre mindre önskvärt, att lägenheten frånskildes salulotten. Jonssons
framställning borde emellertid vinna beaktande såtillvida, att vid salulottens
försäljning till Skara stad bland köpevillkoren borde intagas förbehåll
örn rätt för makarna Jonsson, vilka båda vore i 80-årsåldern, att utan
ersättning bruka och bebo lägenheten, så länge de leva. Till ett dylikt förbehåll
hade såväl representanter för staden som ägaren av bostadshuset å lägenheten,
arrendator Josef Nilsson, förklarat sig villiga medverka.

Vederbörande Överjägmästare har i skrivelse till domänstyrelsen den 21
mars 1939 anfört vissa erinringar mot uppskattningsnämndens förslag. Enligt
överjägmästarens mening borde kronans intresse föranleda till att det
under lotten litt. B ingående skogsskiftet B 4 behölles av kronan och att till
nämnda lott i stället lades ett annat område. Beträffande den del av strandområdet
vid Skärvlången, som enligt nämndens förslag skulle komma att tillhöra
denna lott, kunde vidare befaras att detsamma vid försäljning komme
att omedelbart utnyttjas för tomtupplåtelser; då det icke syntes möjligt att
på ett effektivt sätt förhindra detta genom att göra förbehåll om återköpsrätt
för kronan, för den händelse lotten brukades annat än för jordbruksändamål,
borde antingen hela lotten kvarbliva i kronans ägo eller ock saluvärdet
väsentligt höjas. Slutligen borde saluvärdet å lotten litt. Bb icke sättas
lägre än 7,000 kronor.

I skrivelse den 1 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag om disposition av egendomen.
Styckningslotten litt. Ba (Nässkiftet l1) bör sålunda bibehållas i
kronans ägo för att handhavas genom domänverkets skogsförvaltning, medan
återstoden av egendomen bör försäljas i två salulotter på sätt uppskattningsnämnden
föreslagit. I anledning av vad överjägmästaren anfört beträffande
utnyttjande lill tomtupplåtelser av det till salulotten litt. B hörande
strandområdet vid sjön Skärvlången har domänintendenten under hand meddelat,
att strandområdet icke kunde förväntas lili exploaterat för sådant ändamål
bland annat med hänsyn till sitt sänka läge. Emot de av uppskattningsnämnden
för salulotterna föreslagna saluvärdena har styrelsen ej annat
att erinra, än att till desamma laira i anslutning till gällande bestämmelser örn
försäljning av kronoegendomar läggas å respektive loll belöpande avstyckningskostnader,
vilka av styrelsen förskotterats. Representanter för Skärvlångens
fiskevårdsförening, vilken sammanslutning bildats mellan de nuvarande
delägarna i fisket i nämnda sjö för alt tillse fisket och fiskevården i
sjön. ha till styrelsen uttryckt vissa betänkligheter mot alt salulotten litt. Bb
skulle tilläggas viss del av stamfastighetens andel i fisket i sjön. Styrelsen
anser dessa synpunkter böra beaktas för tillgodoseende av en rationell fiskevård
och vill på grund härav föreslå alt staden vid inköp av loiten tillförbindes
alt utnyttja den lill salulotten hörande fiskerätten i samråd med Skärvlångens
fiskevårdsförening eller, därest denna upplöses, i samråd med övriga
delägare i fisket i sjön.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements chefen.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit finner jag mig böra tillstyrka,
att ifrågavarande försäljning genomföres på sätt domänstyrelsen föreslagit.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan numera kronoegendomen V2 mantal Näs nr 2
Hustru Britasgården och V2 mantal Näs nr 3 Herr Persgården
i Eggby socken av Skaraborgs län efter en den 24 september
193S fastställd avstyckningsförrättning uppdelats i tre med
litt. B, Ba och Bb betecknade lotter, vilka äro närmare angivna
å en av distriktslantmätaren T. Hjertquist år 1937 över
egendomen upprättad karta, följande två lotter må försäljas
i befintligt skick med tillträdesrätt den 14 mars 1940, nämligen dels

salulotten litt. B (huvudgårdslotten) örn 56.71 hektar
jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. mot ett saluvärde
av 34,857 kronor, därav 357 kronor utgöra å lotten belöpande
avstyckningskostnader, med hembudsrätt enligt 9 § i
förordningen för egendomens nuvarande arrendator Josef
Nilsson och under villkor i övrigt, att endast kronan tillhöriga
å lotten befintliga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,
att kronan och arrendatorn efter tillträdesdagen icke
skola äga framställa ersättningsanspråk gentemot varandra
på grund av det gällande arrendeavtalet med undantag dock
för eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter, att köparen
av lotten ansvarar för å egendomen för tiden efter tillträdesdagen
belöpande utgifter för torrläggningsföretag, samt
att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att lia ledningarna
kvarstående samt nyttja desamma utan rätt för köpare
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,

dels ock salulotten litt. Bb (Näsbadet ll) om 3.587 hektar
till Skara stad mot en köpeskilling av 5,023 kronor, därav
23 kronor utgöra å lotten belöpande avstyckningskostnader,
under villkor i övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet kontant
erlägges till länsstyrelsen i länet, som har att utfärda köpebrev
å lotten, att P. J. Jonsson och dennes hustru såsom innehavare
av den å lotten befintliga lägenheten Lilla Klinten
eller Nybygget förbehållas rätt att under sin livstid avgiftsfritt
bruka och bebo lägenheten, samt att staden förbinder sig
att utnyttja till salulotten hörande fiskerätt i sjön Skärvången
i samråd med Skärvlångens fiskevårdsförening eller, därest
denna upphör, i samråd med övriga delägare i fisket i sjön.

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

47

21:o.

Egeby nr 3 i Örebro län.

Kronoegendomen 1 mantal Egeby nr 3 i Stora Mellösa socken av örebro
län har genom domänstyrelsens den 20 december 1918 upprättade kontrakt
och den 25 november 1921 meddelade transportresolution utarrenderats för
tiden den 14 mars 1920—den 14 mars 1940 mot en årlig avgäld av 2,000
kronor. Arrendet har sedermera blivit omräknat att från den 14 mars
1933 utgå dels med 13 hektoliter vete, 43 hektoliter havre och 122 kilogram
smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt
litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 1,000 kronor. Senaste arrendeavgälden
har utgjort 1,746 kronor 16 öre.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1938. Av det
vid förrättningen förda instrumentet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar
och en av förste lantmätaren F. R. Belfrage år 1896 över egendomen
upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen på ett avstånd av 25 kilometer från Örebro
och 11 kilometer från Odensbackens hamnplats, har en areal av 80.70 hektar,
därav 58.18 hektar tomt och åker, 9.50 hektar kulturbeten, 6.92 hektar
äng och odlingsmark, 2.00 hektar skogsmark samt 4.10 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i tre skiften, av vilka ett ligger invid sjön Hjälmaren.
Åkern består av godartad lermylla och mulljord, den senare huvudsakligen
vunnen genom Hjälmarens sänkning. Fastmarksjorden är mycket
stenbunden. Det genom sänkningen av Hjälmaren vunna markinnehavet
är vid högt vattenstånd i nämnda sjö delvis besvärat av översvämning.

Egendomen har del i Stora Mellösa sockenallmänning. -w

Kronans byggnader å egendomen äro i gott stånd men otillräckliga för
egendomens skötsel. Åtskilliga å egendomen varande ekonomibyggnader,
såsom stall och vagnbod, logar med redskapslider och logkistor, magasin,
mjölkrum, hönshus ävensom vattenledning och elektrisk installation, ägas
av egendomens arrendator, August Persson. Denne äger dessutom verandor
till manhuset. Vid en förnyad utarrendering av egendomen torde, förutom
att arrendatorns hus delvis måste inlösas, byggandet av en arbetarbostad
för två familjer vara ofrånkomligt.

Egendomens taxeringsvärde utgör 67,100 kronor.

Uppsknttningsnämnden har saluvärderat egendomen till 65,200 kronor.
I detta värde ingå, förutom värdena av skogsmark och skog samt kapitaliserade
värdet av egendomens andel i sockenallmänningen till sammanlagda
belopp av 1,500 kronor, värdet av arrendator Persson tillhöriga hus
och anläggningar å egendomen. Då detta lågt räknat uppginge till 9,100
kronor, komme det saluvärde för egendomen, till vilket denna borde hembjudas
Persson, att uppgå till 56,100 kronor. Värderingen är verkställd under
förutsättning alt egendomen överlåtes i det skick, vari den nu hefinnes,
så att avträdessyn ej behövde hållas eller inbetalning av husrötebrist göras.

Nämnden har förordat, att egendomen hembjudes arrendatorn Persson,
vilken innehaft densamma sedan den 14 mars 1923 och synnerligen väl
brukat den. Härvid holde från saluvärdet dragas värdet av de Persson
tillhöriga husen och anläggningarna. Några särskilda villkor angående

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements chefen.

egendomens användning eller återköpsrätt syntes icke erforderliga. Skulle
likväl föreskrifter härutinnan böra anses ifrågakomma, borde saluvärdet
nedsättas med 10 procent.

Arrendatorn Persson har förklarat sig villig förvärva egendomen till angivna
saluvärde av 56,100 kronor.

Överjägmästaren har förklarat sig icke ha något att erinra mot försäljningsförslaget.

Statens jordnämnd har på domänstyrelsens förfrågan förklarat, att nämnden
icke ifrågasatte överförande till arrendeegnahemsfonden av egendomen
eller någon del därav.

1 skrivelse den 16 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Majits prövning samt därvid förklarat sig biträda dispositionsförslaget.
Egendomen borde försäljas med oinskränkt äganderätt och tillträdas
den 14 mars 1940. Därest ny allmän väg komme att före tillträdesdagen
framdragas över egendomen, borde ersättningen för vägen tillfalla egendomens
köpare.

Jag tillstyrker bifall till försäljningsförslaget och hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Egeby nr 3 i Stora Mellösa
socken av Örebro län må med ett saluvärde av 56,100 kronor
försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn av
egendomen August Persson, under villkor i övrigt, att egendomen
överlåtes med tillträdesrätt för köparen den 14 mars
1340, att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningen, att, därest ny allmän väg kommer
att över egendomen framdragas före tillträdesdagen,
egendomens köpare skall vara berättigad att uppbära don
härför utgående ersättningen, att köparen skall vara skyldig
övertaga betalningsansvar för egendomen åvilande lån
från statens odlings- eller avdikningslånefond, att, därest
egendomen förvärvas av annan än arrendatorn och kronan
nödgas till denne utgiva ersättning för av honom å egendomen
verkställd höstplöjning, trädesberedning och frösådd,
köparen skall gottgöra kronan vad kronan i berört hänseende
erlagt, att, därest arrendatorn Persson förvärvar egendomen,
samtliga å arrendekontrakt örn egendomen grundade rättsanspråk
mellan honom och kronan med undantag av eventuella
anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter, skola
anses reglerade genom försäljningen, samt att innehavare av
över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvar -

Kungl. Majlis proposition nr 29.

49

stående och att nyttja desamma utan rätt för köpare till annan
ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till
följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

22:o.

Härvesta nr 2 och 3 i Örebro län.

Kronoegendomen 1 V2 mantal Härvesta nr 2 och 3 i Edsbergs socken av
Örebro län har genom domänstyrelsens den 30 mars 1917 upprättade kontrakt
för tiden den 14 mars 1918—den 14 mars 1938 varit utarrenderad
mot en årlig avgäld av 1,120 kronor. Arrendetiden har sedermera förlängts
till den 14 mars 1940, därvid den årliga avgälden fastställts att utgå
med dels 16.2 hektoliter vete, 35 hektoliter havre och 168 kilogram smör
att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A
i markegångstaxan och dels därutöver 790 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under åren 1935 och
1939. Av uppskattningsinstrumenten jämte övriga till ärendet hörande
handlingar samt en över egendomen år 1914 av distriktslantmätaren H.
Aspling upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Fjugesta och 16 kilometer
från Kumla järnvägsstationer, har en areal av cirka 104.8 hektar, därav
cirka 33.8 hektar åker, cirka 21.7 hektar äng, cirka 48.3 hektar skogsmark
och cirka 1 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i två skiften. Åkern utgöres av god lerblandad
sandjordsmylla. Ängen är utlagd till bete. Skogen består till större delen
av rötskadad gran och är även i övrigt av mindre god beskaffenhet.

Å egendomen finnas inga torp, sedan lägenheten Buskarna numera nediagts.
Detta område arrenderas för närvarande av ägaren av den intilliggande
egendomen Vägen, Jonas Persson, som äger en förfallen stuga å området.
Persson har på förfrågan förklarat, att han icke önskar förvärva området.

Egendomen har del i Edsbergs häradsallmänning.

Kronans byggnader å egendomen äro goda men icke tillräckliga för brukandet
av densamma. Sålunda tarvas å egendomen nybyggnad av arbetarbostad
samt utökning av lada och körbana; kostnaderna härför ha beräknats
till förutom 72 kubikmeter fritt virke cirka 11,000 kronor. Därjämte
lia vissa arrendatorn tillhöriga överloppshus ansetts behövliga för egendomen;
inlösen av dessa skulle draga en kostnad av 4,340 kronor. För
egendomens försättande i fullgott stånd skulle sålunda åtgå cirka 15,000
kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen utan avträdessyn
försåldes lill den nuvarande arrendatorn av densamma, Axel Edlund. Edlund
hade arrenderat egendomen från år 1928, och dessförinnan hade hans
fader innehaft egendomen å arrende från år 1883. Under hela denna lid hade
egendomen brukats väl. Nämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av
71,560 kronor, i vilket belopp jämväl inginge dels värdet av skog och skogsmark,
26,700 kronor, och dels det kapitaliserade värdet av egendomens an Bihang

lill riksdagens protokoll 19W. 1 sand. Nr 29. 4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements chefen.

del i häradsallmänningen, 10,000 kronor. Värderingen hade skett under
förutsättning att egendomen komme att överlåtas i befintligt skick. Särskilda
villkor angående egendomens användning eller återköpsrätt syntes
icke behöva föreskrivas. Om föreskrifter härutinnan likväl skulle anses erforderliga,
borde köpeskillingen nedsättas med tio procent.

Arrendatorn Edlund har förklai''at sig villig att inköpa egendomen, dock
icke för högre köpeskilling än 68,000 kronor.

överjågmåstaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning.

I skrivelse den 14 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid förklarat, att styrelsen ansåge det vara
förmånligast för statsverket att avyttra egendomen. Vid uppskattningsförrättningen
hade en betydande komplettering av egendomens byggnadsbestånd
befunnits nödvändig — därav nybyggnadsarbeten för en beräknad
kostnad av cirka 11,000 kronor -— därest egendomen skulle behållas i kronans
ägo för förnyad utarrendering. Till följd av inträffad stegring i fråga
om priset å såväl arbetskraft som materiel syntes emellertid kostnaden för
ifrågavarande nybyggnad icke kunna begränsas till det av nämnden beräknade
beloppet utan komme med all sannolikhet att ligga betydligt högre, närmare
15,000 kronor. Med hänsyn till denna ökning i kostnaden ansåge styrelsen,
att ett saluvärde å egendomen motsvarande den av arrendator Edlund
erbjudna köpeskillingen eller 68,000 kronor borde vara godtagbar. Egendomen
borde sålunda försäljas till nämnda belopp med full och oinskränkt
äganderätt och i befintligt skick samt borde hembjudas Edlund med tillträdesrätt
räknat från den 14 mars 1940.

Jag anser mig kunna biträda det föreliggande försäljningsförslaget och
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 V2 mantal Härvesta nr 2 och 3 i
Edsbergs socken av Örebro län må med ett saluvärde av
68,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i samma förordning för
arrendatorn Axel Edlund och under villkor i övrigt, att
egendomen försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt den
14 mars 1940, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningen, att, därest Edlund förvärvar egendomen,
samtliga på gällande arrendekontrakt grundade rättsanspråk
mellan kronan och honom med undantag av eventuella
anspråk på arrendeavgälder och skatter skola anses
vara reglerade i och genom försäljningen, att, därest annan
än Edlund förvärvar egendomen och kronan nödgas
till arrendatorn utgiva ersättning för den å egendomen befintliga
elektriska anläggningen ävensom för av arrendatorn
å egendomen verkställd höstplöjning, trädesbruk och sådd,

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

51

köparen skall vara skyldig gottgöra kronan för vad kronan
i berörda hänseenden erlagt, samt att innehavare av över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående och
nyttja desamma utan rätt för köparen till annan ersättning
än av ledningarnas innehavare för skada till följd förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur.

23:o.

Kronoparken Karlsdal i örebro län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av egendomen Skråmmen under
kronoparken Karlsdal i Karlskoga socken av örebro län, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning å egendomen i vederbörlig
ordning hållits år 1939. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland
vid förrättningen fört protokoll och kopia av en av extra lantmätaren H. E.
Lundström åren 1931 och 1932 upprättad karta jämte avstyckningshandlingar,
inhämtas följande.

Till försäljning har ifrågasatts fastigheten Skråmmen l28, även benämnd
Skråmmens gård, med undantag av ett å kartan med röd kant inramat
tomtområde med en areal av omkring 3.304 hektar, vilket område avsetts
skola tillsvidare behållas i kronans ägo. Från Skråmmen l28 ha förut avstyckats
lotten Skråmmen l30, som upplåtits till skolhustomt, och lotten
Skråmmen l31, som försålts till Örebro elektriska aktiebolag.

Egendomen är belägen vid allmän väg, 32 kilometer från Nora stad och
3 kilometer från Granbergsdals järnvägsstation, samt har en areal av omkring
94.08 hektar, varav omkring 43.03 hektar åker, 3.72 hektar äng, 45.80
hektar skogsmark och 1.53 hektar impediment.

Åkerjorden och ängen äro av medelgod beskaffenhet. Hävden är god.
Virkesförrådet har uppskattats till 2,729 kubikmeter.

Å egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro tillräckliga
för egendomens behov.

Egendomen har brukats i domänverkets regi sedan kronan år 1934 förvärvade
densamma. Ett rum och kök i huvudbyggnaden å Skråmmens gård
äro sedan den 1 februari 1924 med en uppsägningstid av 3 månader och en
årlig hyra av 250 kronor upplåtna till Karlskoga skolråd; lägenheten användes
som skollärarbostad.

Saluvärdet har uppskattats till 56,000 kronor, därav 12,500 kronor belöpa
å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 1,700
kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen måtte utbjudas till
salu under hand enligt 15 § i 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1941. Anledning förelåge icke att vid försäljningen
föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning
samt återköpsrätt.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt försäljningen.

överlantmätaren har ansett hinder icke möta mot avstyckning av det
område av egendomen, som avsetts skola behållas i kronans ägo.

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

I skrivelse den 14 september 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att
erinra mot uppskattningsnämndens förslag. Ärendet syntes icke kunna avgöras
utan riksdagens medverkan.

Departements- Jag har ej något att erinra mot bifall till det föreliggande försäljningsJe
'' förslaget och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Karlsdal i Karlskoga socken av Örebro
län fastigheten Skråmmen l24 * * * 28 med undantag av ett område
med en areal av omkring 3.304 hektar, vilket område angivits
med röda begränsningslinjer å en i ärendet företedd kopia av
en av extra lantmätaren H. E. Lundström åren 1931 och 1932
upprättad karta, må med ett saluvärde av 56,000 kronor och
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1941 utbjudas till
salu under hand enligt 15 § i förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.; skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen
överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet befinnes,
att i köpet ingå endast kronan tillhöriga, å egendomen befintliga
byggnader och anläggningar, att i köpet icke ingå å
egendomen befintliga inventarier, däribland mjölkmaskinanläggning,
att köparen är skyldig tåla skada och intrång, som
förorsakas egendomen genom över densamma framdragna
dels telegrafverket och örebro elektriska aktiebolag tillhöriga
telefonledningar, dels ock en domänverket tillhörig belysningsledning,
att köparen respekterar ett den 25 april 1938
upprättat avtal, varigenom jakträtten å viss del av kronoparken
Karlsdal utarrenderats för tiden till och med den 15 maj
1941, i vad nämnda kontrakt rör den försålda egendomen, att
kronan ombesörjer och bekostar avstyckning av det område
av fastigheten Skråmmen l28, som icke skall ingå i försäljningen,
alt, i den mån så erfordras, med berörda område följer
rätt till utfart över styckningsfastigheten fram till allmän
väg, samt att köparen är skyldig tåla de jämkningar i gränserna
och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid
nämnda avstyckning.

24 :o.

Bockhammar nr 2 under kronoparken Skinnskatteberg i Västmanlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av egendomen Bockhammar un der

kronoparken Skinnskatteberg i Gunnilbo socken av Västmanlands län,

har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning å egendo -

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

53

men i vederbörlig ordning hållits den 25 maj 1939. Av det vid förrättningen
förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar samt en
av extra lantmätaren T. Löfgren åren 1935 och 1936 upprättad karta inhämtas
i huvudsak följande.

Egendomen är belägen invid allmänna vägarna Gunnilbo—Västanfors och
Stjärnvik—Skinnskatteberg, 52 kilometer från Köping och 10 kilometer från
Skinnskattebergs järnvägsstation.

Uppskattningsförrättningen har avsett sex från fastigheten Bockhammar
21 avstyckade områden, vilka införts i jordregistret under beteckningarna
Bockhammar 22 (Huvudgården), 23 (Moren), 24 (Killinghammar), 25 (Missionshustomten),
26 (Fårbo och Kvarntorpet) och 27 (Badhustomten). Återstående
delar av stamfastigheten —• vilken uppkommit i följd av sammanläggning
av fastigheterna Bråten 1\ Dramboln 1\ Erlandsbo l4, Friggesund
l1, Heden 1\ Hällefors eller Bockhammar 1\ Moren l2 och l3, Naddebo 2\
Ormkärret 1\ Rönningen l1 och Sarvtjärn l1 i Gunnilbo socken — ha ansetts
vara behövliga som skogsarbetarlägenheter och böra behållas i kronans
ägo. Även styckningslotten Bockhammar 26, å vilken finnas två mindre
boningshus, är avsedd att tills vidare behållas av kronan, enär den för närvarande
är behövlig som skogsarbetarlägenhet.

Fastigheterna Bockhammar 22, 23 och 24 äro jordbrukslotter, fastigheterna
Bockhammar 25 och 27 bostadstomter. Fastigheternas arealer i olika
ägoslag samt storleken av virkesförråden å desamma framgå av följande
sammanställning:

Fastighet

Åker och
tomt
hektar

Äng

hektar

Skogsmark

hektar

Impediment

hektar

Summa

hektar

Virkesförråd

ms

22..........

41.17

0.56

;58.6i

3.64

103-98

3,870

2S..........

20.59

2.74

21.79

2.81

47-93

1,605

24..........

21.97

3.38

24.98

4.31

54’64

2,118

22, 23 och 21

83.73

6.68

105.38

10.76

206.55

7,602

25..........

0.3350

—

—

—

0.3350

—

2’..........

0.1445

—

_

_

0.1445

—

Åkerjorden och ängen äro i stort sett av medelgod beskaffenhet. Hävden
är tillfredsställande. Skogen är i huvudsak medelålders och av medelgod
beskaffenhet.

Å egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan med undantag av ett
missionshus, som tillhör Bockhammars missionsförening, och ett badhus,
som tillhör Gunnilbo kommun. Å en holme i dammen vid huvudgården
finnes uppfört ett lusthus, kallat Ebba Brahes paviljong. Av jordbrukslotterna
är endast lotten 22 bebyggd med för lottens behov erforderliga byggnader,
vilka äro tillfredsställande underhållna men i stort sett i mindre gott
skick. Å lotterna 23 och 24 befintliga byggnader äro icke tillräckliga för
jordbruks bedrivande.

Fastigheterna beröras av följande nyttjanderättsupplåtelser:

1. Bockhammars huvudgård, omfattande huvudsakliga delen av den lotterna
22, 23 och 24 tillagda inägojorden jämte de lägenheter, som äro avsedda
att behållas i kronans ägo, är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad
till Ernst Herbert Eriksson mot ett årligt arrende av 1,300 kronor. Eriksson,
som innehaft arrendet sedan år 1935, har under arrendetiden skött egen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

domen väl samt förbättrat hävden, som vid lians tillträde av egendomen varit
otillfredsställande.

2. Den så kallade arbetarbostaden vid Bockhammar, omfattande två rum
och kök, disponeras avgiftsfritt av änkan Eda Jacobsson.

3. Två hyreslägenheter om vardera ett rum (kök) i boningshuset vid
Moren m. m. å område, som ingår i lotten 23, äro för tiden till den 1 april
1940 för ett år i sänder och med en uppsägningstid av tre månader upplåtna
till skogsarbetarna Oskar Jansson och Axel Larsson mot en årlig hyra av
48 kronor för vardera lägenheten. Ett rum i boningshuset disponeras avgiftsfritt
av änkan Johanna Karolina Larsson.

4. Lägenheten Södra Bricken är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad
till handlanden Valfrid Eriksson mot ett årligt arrende av 60 kronor.
Huvudsakliga delen av lägenheten (så kallade Södra Brinkfallet) är avsedd
att behållas i kronans ägo, men mindre delar av lägenheten ingå i lotten 24.

5. Lägenheterna Killinghammar och Sandfallet, vilka helt ingå i lotten
24, äro för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderade till Oskar Sigfrid Eriksson
mot ett årligt arrende av 96 respektive 25 kronor. Eriksson har innehaft
arrendet sedan år 1925 respektive 1938.

6. Tre mindre hyreslägenheter i det lägenheten Killinghammar tillhörande
boningshuset m. m. äro för tiden till den 1 oktober 1940 för ett år i
sänder och med en uppsägningstid av tre månader upplåtna till skogsarbetarna
Erik Valter Persson, Bror Gustaf Persson och Leander Persson mot
en årlig hyra av respektive 48 kronor, 60 kronor och 60 kronor. Ett rum i
boningshuset disponeras av arrendatorn av lägenheten.

7. Den så kallade missionshustomten, motsvarande lotten 25, är avgiftsfritt
upplåten till Bockhammars missionsförening.

8. Den så kallade badhustomten, motsvarande lotten 27, är avgiftsfritt
upplåten till Gunnilbo kommun.

Arrendegården Bockhammar, i huvudsak motsvarande fastigheterna Bockhammar
22, 23 och 24, är taxeringsvärderad till 55,300 kronor. Fastigheterna
Bockhammar 25 och 27 äro icke taxerade för sig.

Uppskattningsnämnden har åsatt fastigheterna salu- och arrendevärden,
vilka jämte av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning framgå
av följande tablå:

Fastighet

Saluvärde

kronor

Härav värde
av skog och
skogsmark
kronor

Arrende-

värde

kronor

Kostnad
för avstyck-ning
kronor

22 ........

31,000

16,700

1,200

858.31

28 ........

12,000

6.400

450

411.98

21 ........

16,000

8,500

650

446.32

22,23 och 2*

59,000

31,600

2,300

1,716 61

26 ........

300

—

20

65.00

27 ........

300

—

15

65.00

Nämnden har föreslagit, att fastigheterna 22, 23, 24, 25 och 27 måtte, efter
riksdagens hörande, med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1940 försäljas
enligt 1929 års försäljningsförordning, lotterna 22, 23 och 24 såsom en salulott
med ett till 53,000 kronor nedsatt saluvärde och med hembudsrätt jämlikt
9 § i förordningen för arrendatorn Ernst Herbert Eriksson samt fastigheterna
2S och 27 såsom särskilda försäljningslotter med hembudsrätt jämlikt
10 § i förordningen för respektive Bockhammars missionsförening och

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 29-

Gunnilbo kommun. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna föreskriva
särskilda villkor angående lotternas användning samt återköpsrätt.
Arrendatorn av lägenheterna Killinghammar och Sandfallet Oskar Sigfrid
Eriksson, som icke önskade inköpa den av nämnda lägenheter bildade lotten
24, borde beredas tillfälle att arrendera en skogsarbetarlägenhet vid
Södra Bricken.

Riksantikvarieämbetet har yttrat, att Ebba Brahes paviljong hade ett betydande
kulturhistoriskt värde samt att densamma antingen icke borde försäljas
eller ock vid försäljningen beläggas med visst servitut.

Arrendatorn Ernst Herbert Eriksson och Gunnilbo kommun ha förklarat
sig villiga inköpa respektive lotter på föreslagna villkor. Eriksson har icke
något att erinra mot att försäljning av lotterna 22, 23 och 2 förbindes med
servitut på sätt riksantikvarieämbetet föreslagit.

Bockhammars missionsförening är icke villig ali för lotten 2 betala högre

pris än 150 kronor. .... . . ...

Uppskattningsnämndens ordförande har förordat nedsättning av priset tor

lotten 25 till 150 kronor. .

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt torsaljningarna.

I skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen för egen del i huvudsak
icke hade något att erinra mot uppskattningsnämndens förslag med
det av riksantikvarieämbetet ifrågasatta tillägget och med sådan ändring, att
saluvärdet för lotten Bockhammar 25 nedsättes till 150 kronor.

Mot ifrågavarande försäljningsförslag, sådant det tillstyrkts av domänsty- Departementsreisen,
har jag icke någon anledning till erinran. Jag hemställer alitsa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Skinnskatteberg i Gunnilbo socken av
Västmanlands län må enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. försäljas dels fastigheterna Bockhammar 22, 23 och 24
såsom en lott med ett saluvärde av 53,000 kronor, därav
1,716 kronor 61 öre utgöra förskotterad avstyckningskostnad,
med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn
Ernst Herbert Eriksson, dels ock fastigheterna Bockhammar
25 och 27 med saluvärden av respektive 150 kronor
och 300 kronor, därav för vardera lotten 65 kronor utgöra
förskotterad avstyckningskostnad, med hembudsrätt jämlikt
10 § i förordningen för respektive Bockhammars missionsförening
och Gunnilbo kommun;

skolande i övrigt för försäljningarna gälla följande villkor:

A. Beträffande salulotten Bockhammar 22, 23 och 2*:

l:o. Lotten överlåtcs i befintligt skick med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1940.

2:o. Därest arrendatorn Eriksson begagnar sig av hembudsrätten,
skola kronan och arrendatorn icke äga fram -

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

ställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund av det
rörande egendomen Bockhammar gällande arrendeavtalet,
med undantag dock för eventuellt oguldna arrendeavgifter
och skatter för egendomen.

3:o. I försäljningen ingå kronan tillhöriga, å lotten befintliga
byggnader och anläggningar, med undantag av telegrafverket
tillhöriga stolpar och ledningsnät.

4:o. Lottens ägare skall tåla skada och intrång, som förorsakas
lotten genom en över densamma framdragen, telegrafverket
tillhörig telefonledning.

5:o. Lottens ägare förpliktas att beträffande den inom
ägofigur nr 1 enligt avstyckningskartan belägna byggnaden,
kallad Ebba Brahes paviljong, med därtill ledande broar och
dessas landfästen dels tåla de underhållsarbeten, som kunna
komma att vidtagas av kronan, dels ock underlåta att vidtaga
förändringar utan riksantikvarieämbetets tillstånd.

6:o. Kronan förbehålles såsom ägare av stamfastigheten
Bockhammar 21 rätt att dels för kraftutvinning disponera
över vattnet i Bockhammarsån och att därstädes företaga
nödiga regleringsarbeten, med skyldighet för ägaren av lotten
att tåla den skada och det intrång, som därav kan förorsakas
lotten, dels ock såsom upplagsplatser för virke nyttja
ett område om 1,200 kvadratmeter i sydöstra delen av ägofiguren
nr 10 mot allmänna vägen Stjärnvik—Skinnskatteberg
och ett område om 2,000 kvadratmeter i nordvästra delen
av ägofigur nr 158 utmed enskilda vägen Trekanten—
Bockhammar, allt på sätt särskilt markerats å avstyckningskartan.

7:o. Ägaren av lotten övertager de skyldigheter beträffande
fri bostadsförmån m. m., som kronan iklätt sig gent
emot följande personer, nämligen dels änkan Eda Jakobsson,
som medgivits rätt att under sin återstående livstid eller
så länge hon det önskar åtnjuta förmånen av fri bostad om
två rum och kök i den s. k. arbetarbostaden inom ägofigur
nr 6 enligt avstyckningskartan jämte erforderliga utrymmen
i uthus och källare invid bostaden, ett mindre tomtområde
med trädgårdsland däromkring, utfartsväg och erforderlig
vedbrand å rot, och dels änkan Johanna Karolina Larsson,
som tillförsäkrats att under sin återstående livstid eller, så
länge hon det önskar, åtnjuta förmånen av fri bostad om ett
rum (kök) i mangårdsbyggnaden vid Moren inom ägofigur
nr 101 enligt avstyckningskartan jämte årligen 8 kubikmeter
löst mått ved å rot och nyttja erforderliga utrymmen i uthusbyggnaden
(vedbod och källare) jämte ett mindre potatisland.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

57

8:o. I försäljningen ingå icke å lotten vid tillträdet eventuellt
befintliga upphuggna skogsprodukter. Ägaren av nämnda
skogsprodukter medgives rätt att under tiden till den 1
juli 1942 fritt avforsla desamma och nyttja erforderliga upplagsplatser
för dem.

9:o. Ägaren av stamfastigheten Bockhammar 21 förbehålles
rätt att under tiden till den 14 mars 1951 dels fritt disponera
ägofiguren nr 142 enligt avstyckningskartan jämte därinom
belägna byggnader, dels ock hämta vatten i en omkring
60 meter sydväst om mangårdsbyggnaden vid Killinghammar
inom ägofigur nr 143 enligt avstyckningskartan belägen
källa och begagna för vattenhämtningen erforderlig
väg.

10 :o. Ägaren av lotten förbinder sig alt under en tid av
tio år från tillträdesdagen från en inom lotten befintlig kraftstation
— i samma mån som ägaren själv tillgodogör sig
kraft för belysnings- eller andra ändamål — till kronojägarbostället
väster örn Bockhammars gård leverera elektrisk
kraft för belysningsändamål mot en avgift av 10 öre per
kilowattimme, dock att detta villkor skall upphöra, därest
kronojägarbostället genom andra anordningar beredes tillgång
till elektrisk energi.

liro. Ägaren av lotten skall respektera kontrakt dels av
den 8 juni 1938, varigenom en lägenhet vid Moren uthyrts
till Oskar Jansson för tiden till den 1 april 1940, dels av
den 12 april 1938, varigenom en lägenhet, ävenledes vid
Moren, uthyrts till Axel Larsson för liden till den 1 april
1940, dels ock av den 20 mars 1935, varigenom ett rum i bagarstugan
vid Killinghammar uthyrts till Svenska flottningsarbetareförbundcts
avdelning 138, Stjärnvik, för tiden till den
1 januari 1941.

B. Beträffande lotten Bockhammar 25:

l:o. Lotten överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1940.

2:o. I försäljningen ingå icke å lotten befintliga, enskilda
tillhöriga byggnader och anläggningar eller å densamma befintliga,
telegrafverket tillhöriga stolpar och ledningsnät eller
en domänverket tillhörig källare.

3:o. Kronan förbehålles såsom ägare av fastigheten Bockhammar
26 rätt att under en tid av fem år från tillträdesdagen
ha nämnda källare kvarstående å dess nuvarande plats
och nyttja för dess användning erforderlig väg.

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

4: o. Lottens ägare skall tåla skada och intrång, som förorsakas
lotten genom en över densamma framdragen, telegrafverket
tillhörig telefonledning.

5:o. Ägaren av lotten skall ensam svara för uppförande
och underhåll av den hägnad kring lotten, som kan bli erforderlig.

6:o. I köpekontraktet skall intagas erinran om vad föreningen
har att iakttaga för att erhålla tillstånd att förvärva
lotten.

C. Beträffande lotten Bockhammar 2r:

l:o. Lotten överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1940.

2: o. I försäljningen ingå icke å lotten befintliga byggnader
och anläggningar.

3:o. Kronan förbehålles såsom ägare av stamfastigheten
Bockhammar 21 rätt att för kraftutvinning disponera över
vattnet i Bockhammarsån och att därstädes företaga nödiga
regleringsarbeten, med skyldighet för ägaren av lotten att
tåla den skada och det intrång, som därav kan förorsakas
densamma, dock att ägaren av lotten äger att i samma utsträckning
som hittills disponera för badhuset erforderligt
vatten.

4: o. Ägaren av lotten skall ensam svara för uppförande
och underhåll av den hägnad kring densamma, som kan bli
erforderlig.

25:o.

Emthyttan nr 4 under kronoparken Skinnskatteberg i Västmanlands län.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av vissa områden av kronoparken
Skinnskatteberg i Skinnskattebergs socken av Västmanlands län, har på domänstyrelsens
föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig
ordning år 1939. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen
fört protokoll, kopior av två av extra lantmätaren E. Pettersson vid
avstyckning från fastigheten Emthyttan 41 åren 1936 och 1937 samt år 1938
upprättade kartor med tillhörande handlingar samt kopia av en av extra lantmätaren
T. Löfgren år 1936 upprättad karta, som använts år 1939 vid utläggande
av ett område av fastigheten Emthyttan 41 för sammanläggning
med fastigheten Emthyttan 414, inhämtas följande.

Lägenheten Skinnskattebergs kvarn, vilken tillhör kronoparken Skinnskatteberg,
är belägen i Skinnskattebergs samhälle i omedelbar närhet av
Skinnskattebergs herrgård och invid Hedströmmen, 48 kilometer från Köping,
1 kilometer från Skinnskattebergs järnvägsstation och 100 meter från

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

59

allmänna vägen Skinnskatteberg—Ludvika. Lägenheten bär under en tid
av omkring 30 år varit utarrenderad till mjölnaren Edvin Karlsson och är
från den 1 januari 1937 utarrenderad till denne för ett år i sänder med sex
månaders uppsägningstid mot en årlig avgäld av 600 kronor. I arrendet
ingå dels en kvarnbyggnad, dock med undantag av den i norra delen av densamma
befintliga Skinnskattebergs gårds slöjdstuga, och ett kvarnbyggnaden
tillbyggt transformatorhus, dels kvarnen tillhörande maskiner och inventarier
enligt arrendekontraktet bilagd förteckning, dels ock en bostadslägenhet
om ett rum och kök i den s. k. missionsbyggnaden samt källare
och vedbod. Kvarnen drives icke av vattenkraft från Hedströmmen utan
medelst elektricitet.

Ett område om 878 kvadratmeter, omfattande den plats, å vilken kvarnen
är belägen och i huvudsak motsvarande arrendelotten Skinnskattebergs
kvarn, har efter den 12 maj 1938 fastställd avstyckning från fastigheten
Emthyttan 41 införts i jordregistret under beteckningen Emthyttan 412.

Omedelbart norr om Skinnskattebergs samhälle, på ett avstånd av omkring
1 kilometer från Skinnskattebergs järnvägsstation och omkring 300 meter
norr örn fastigheten Emthyttan 412, gränsa till allmänna vägen Skinnskatteberg—Ludvika
det från fastigheten Emthyttan 41 avstyckade området Emthyttan
414 om 1,365 kvadratmeter samt norr därom ett område av nämnda
stamfastighet. Emthyttan 414 är ej åsatt särskilt taxeringsvärde.

Förrättning smannen, som ansett att området Emthyttan 412 icke vidare
bör utarrenderas utan framdeles lämpligen bör ingå i Skinnskattebergs samhälle
som öppen plats eller park, har framhållit att ett bibehållande å detsamma
av den därå befintliga kvarnen skulle vara mindre tillfredsställande
ur estetisk synpunkt och att kvarnen för sin drift icke vore beroende av
det nuvarande läget. Kvarnbyggnaden med tillhörande maskiner och inventarier
borde försäljas tillsammans med fastigheten Emthyttan 414 och den
närmast därintill belägna delen om cirka 1,750 kvadratmeter av fastigheten
Emthyttan 41; de båda till försäljning föreslagna områdena borde lämpligen
sammanläggas till en fastighet. Nämnda markområden lämpade sig väl
till tomtmark — större delen utgjordes av åkerjord och omkring en fjärdedel
av sank ängsmark — vore obebyggda och berördes ej av något arrendeavtal;
jämte kvarnbyggnaden in. m. borde desamma försäljas till arrendatorn
Karlsson.

Saluvärdet har uppskattats till 6,600 kronor, varav 4,800 kronor för kvarnbyggnaden
m. m., 1,750 kronor för tomtområdet och 50 kronor för av domänverket
förskotterad avstyckningskostnad.

Karlsson har förklarat sig villig inköpa lägenheten på av förrättningsmannen
föreslagna villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia tillstyrkt försäljning enligt
förrättningsmannens förslag.

överlantmätaren har ansett hinder icke möta mot avstyckning av området
av fastigheten Emthyttan 41 för sammanläggning med fastigheten Emthyttan
414.

I skrivelse den 3 oktober 1939 har domänstgrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att
erinra mot förrättningsmannens förslag.

Jag har ej något att erinra mot bifall till det föreliggande försäljningsför- Departemenisslaget
och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen -

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

att av kronoparken Skinnskatteberg i Skinnskattebergs
socken av Västmanlands län ett område, vilket finnes närmare
angivet å en i ärendet företedd kopia av en av extra
lantmätaren T. Löfgren år 1936 upprättad karta och som
omfattar fastigheten Emthyttan 414 med en areal av 0.1365
hektar och omkring 0.175 hektar av fastigheten Emthyttan
41, eller tillsammans omkring 0.3115 hektar, må jämte en
å fastigheten Emthyttan 412 belägen kvarnbyggnad och inom
densamma befintliga, kronan tillhöriga fasta och lösa inventarier
enligt upprättad inventarieförteckning försäljas till
mjölnaren Edvin Karlsson för en saluvärdet motsvarande köpeskilling
av 6,600 kronor, därav 50 kronor utgöra förskotterad
kostnad för avstyckning av fastigheten Emthyttan 414,
samt under villkor i övrigt, att området jämte kvarnbyggnaden
och inventarierna tillträdas i befintligt skick vid köpets
avslutande, då köpeskillingen kontant erlägges till länsstyrelsen
i länet, som har att utfärda köpebrev, att i köpet
av kvarnbyggnaden icke ingår ett kronan tillhörigt, å
fastigheten Emthyttan 412 befintligt transformatorhus med
tillhörande inventarier, att kvarnbyggnaden skall vara
från kvarntomten avforslad senast den 1 juli 1942, att köparen
omedelbart efter kvarnens avforsling iordningställer
kvarntomten i skick, som kan av vederbörande jägmästare
godtagas, att köparen omedelbart efter köpets avslutande
ombesörjer avstyckning av i det köpet ingående området av
fastigheten Emthyttan 41 för sammanläggning med fastigheten
Emthyttan 414, att köparen är skyldig tåla de jämkningar
i det försålda områdets areal, gränser och eljest, vilka
kunna komma att bestämmas vid nämnda avstyckning, att
kostnaderna för avstyckning, lagfart och övriga med köpet
förenade utgifter skola bestridas av köparen, att det rörande
lägenheten Skinnskattebergs kvarn nu gällande arrendekontraktet
skall upphöra att gälla den 1 januari 1941,
samt att köparen och framtida ägare av området skola vara
skyldiga att tåla skada och intrång, som förorsakas området
genom dels en över detsamma framdragen domänverket tillhörig
elektrisk ledning, dels ock dämning av sjön övre Vettern
till nu medgiven höjd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

61

26 :o.

Stadsägorna nr 887, 888 oell 891 i Västerås stad.

I en den 10 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 132, underställde
Kungl. Majit under punkten 10:o riksdagens prövning frågan om den framtida
dispositionen av stadsägorna nr 887 (Johannisberg) samt nr 888 och
891 (Gränsta) i Västerås stad, vilka motsvarade i kronans ägo kvarvarande
delar av kronoegendomen Johannisbergs Kungsladugård nr 1—7 örn 7
mantal med underlydande hemmanen Gränsta nr 1 och 2 om tillhopa 2
mantal, som förut ingått i Lundby socken av Västmanlands län. Beträffande
egendomens beskaffenhet samt vad i nämnda ärende förekommit rörande
dispositionen av densamma må här erinras om följande.

Egendomen vore belägen invid Mälaren, som begränsade densamma i
öster, och på ett avstånd från Västerås stads centrum av cirka 5 kilometer.
Egendomens areal utgjorde 541.4890 hektar, därav 200.8870 hektar åker och
tomt, 27.9500 hektar äng, 101.6670 hektar avrösningsjord och 210.9850 hektar
impediment, detta senare till huvudsaklig del eller till 203.8500 hektar vattenområde.
Åkerjorden bestode till hälften av styv lerjord, medan övrig åker
utgjordes av lättare lerjord. Egendomen hade del i Tuhundra härads allmänning.
Taxeringsvärdet utgjorde 178,100 kronor, därav 171,200 kronor
för jordbruket och 6,900 kronor för skog.

Vid uppskattningsförrättning å egendomen under åren 1936 och 1937 hade
uppskattningsnämnden förordat, att egendomen skulle uppdelas i lotter och
i sin helhet försäljas. Vid egendomens västra gräns skulle avskiljas 6 med
litt. B—G betecknade lotter med en sammanlagd areal av 46.7945 hektar —
därav 37.7010 hektar åker, 1.3390 hektar äng, 6.5180 hektar avrösningsjord och
1.2365 hektar impediment — och med saluvärde av tillhopa 29,880 kronor,
vilka vore avsedda att såsom utökningslotter tilläggas vissa från egendomen
förut försålda mindre jordbruk. Vidare skulle en lott om sammanlagt
3.6830 hektar av stadsägan nr 887 — av vilken lott 1.0885 hektar utgjorde
åker, 1.4750 hektar äng och 1.1195 hektar avrösningsjord —- försäljas till
Kristliga föreningen av unga män mot ett saluvärde av 9,900 kronor; lotten
motsvarade delvis mark, som föreningen redan innehade på arrende. Återstoden
av egendomen borde enligt nämndens mening försäljas i en lott till
Västerås stad. Denna lott åsattes ett saluvärde av i runt tal 792,000 kronor.
Vid förvärv av lotten skulle staden förpliktas övertaga ansvaret för vissa
i uppskattningsinstrumentet angivna, av egendomens arrendator framställda
ersättningsanspråk.

Domänstyrelsen meddelade, att mellan styrelsen och Västerås stad förda
underhandlingar rörande stadens inköp av sistnämnda lott icke fört till
resultat, men förordade försäljning av övriga 7 lotter av egendomen i huvudsaklig
överensstämmelse med uppskattningsnämndens förslag.

I enlighet med i propositionen framlagt förslag lämnade 1939 års lagtima
riksdag (R. skr. nr 147) medgivande till försäljning under vissa villkor
av dels förenämnda 6 för utökning av vissa .jordbruk avsedda lotter, samtliga
med tillträdcsrätt den 14 mars 1940, och dels lotten örn 3.6830 hektar
till Kristliga föreningen av unga män, med tillträdcsrätt räknat från den 14
mars 1939. Statsmakternas beslut i ämnet har meddelats domänstyrelsen i
brev den 13 april 1939.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

I skrivelse den 16 januari 1940 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning uppkommen fråga angående försäljning jämväl av den del
av stadsägorna nr 887, 888 och 891, som icke avsågs i förut angivna proposition
och riksdagsskrivelse. Styrelsen har därvid meddelat, att lotten
om 3.6830 hektar numera försålts till Kristliga föreningen av unga män i
Västerås samt att övriga delar av stadsägorna för tiden den 14 mars 1939—
14 mars 1940 utarrenderats i två lotter, den ena med en areal av 2.5 hektar
till nämnda förening mot en avgäld av 50 kronor, och den andra, utgörande
återstående delar av egendomen, till fru Dagmar Lindqvist mot en
avgäld, utgående med dels 50 hektoliter vete, 50 hektoliter blandsäd, hälften
korn och hälften havre, samt 505 kilogram smör att lösas med penningar
efter senast fastställda pris enligt litt. A i den för länet gällande markegångstaxan,
och dels därutöver 2,500 kronor. I övrigt framgår av domänstyrelsens
skrivelse jämte övriga till ärendet hörande handlingar i huvudsak följande.

Efter den 14 mars 1940 eller den tidpunkt, vid vilken försäljningarna av
de till utökning av jordbrukslägenheter avsedda områdena skola vara genomförda,
komme den del av stadsägorna, som kronan fortfarande ägde, att ha en
areal av 491.0115 hektar, därav 162.0975 hektar tomt och åker, 25.1360 hektar
äng, 94.0295 hektar avrösningsjord och 209.7485 hektar impediment. Området,
som bland annat innesluter större delen av den förutvarande huvudgården
med åbyggnader och som i det följande betecknas såsom egendomen, begränsas
i öster av Mälaren; dess gräns i väster är å en av distriktslantmätaren
R. Grebius över kungsladugårdens alla ägor år 1937 upprättad karta utmärkt
med röd heldragen linje.

Kristliga föreningen av unga män i Västerås har i en av domänintendenten
i Västmanlands län till domänstyrelsen ingiven skrift anhållit att för utökning
av den lott av egendomen, som föreningen förut inköpt, få förvärva ett
söder om densamma beläget, i föreningens nuvarande arrendelott ingående
område örn cirka 2,500 kvadratmeter. Området motsvarar å den av distriktslantmätaren
Grebius upprättade kartan en del av ägofig. 510 och bär å kartan
utmärkts nied blå gränslinje.

Föreningens framställning har tillstyrkts av domänintendenten i länet,
som för området föreslagit ett saluvärde, beräknat efter 20 öre per kvadratmeter.

Vidare ha förhandlingar ånyo upptagits mellan domänstyrelsen och Västerås
stad angående försäljning till staden av egendomen. Från stadens sida
har upplysts, att vissa områden av ifrågavarande egendom på grund av sin
närbelägenhet till stadens centrum utgjorde lämplig plats för anläggande av
ett flygfält, vilket staden hade för avsikt att anordna för privat flygverksamhet
och som möjligen kunde i framtiden inlemmas i stadens allmänna kommunikationsväsende;
fältet kunde dessutom förväntas komma att tagas i anspråk
såsom reservflygfält för flygvapnet. Flygfältets anläggning vöre av
betydelse för staden även därigenom, att dess iordningställande beredde staden
en beaktansvärd tillgång på kommunala beredskapsarbeten.

Vid förhandlingarna har försäljningsobjektet fastställts såsom egendomen
med undantag av det mindre område, som Kristliga föreningen av unga män
önskar förvärva.

Preliminär överenskommelse har träffats örn försäljning av egendomen
med nämnda undantag till staden mot en köpeskilling av 550,000 kronor.
Köpeskillingen skulle erläggas i tiondelar under loppet av tio år sålunda, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

63

första avbetalningen skulle verkställas viel köpekontraktets underskrivande
och att därpå följande avbetalningar skulle ske vid ingången av varje kalenderår
med början den 1 januari 1941. Å ogulden del av köpeskillingen skulle
i samband med avbetalningarna å köpeskillingen erläggas ränta, beräknad
efter tre procent per år. Lagfarts- och övriga med köpet förenade kostnader
skulle erläggas av staden. Då egendomens arrendator, fru Dagmar Lindqvist,
i anledning av den ifrågasatta försäljningen framställt anspråk på ersättning
dels för henne tillhöriga, å egendomen varande byggnader och anläggningar,
dels ock för viss henne genom försäljningen förorsakad förlust, lia domänstyrelsen
och staden därjämte överenskommit, att, sedan klarhet vunnits i vilken
omfattning och till vilka belopp ersättning till arrendatorn skall utgå,
styrelsen och staden skola svara med hälften var för nämnda ersättningsbelopp.

Vid sammanträde den 5 december 1939 mellan domänintendenten och representanter
för Västerås stad, å ena sidan, och arrendatorn, å andra sidan,
har förslag framlagts, att ersättning skulle till arrendatorn utgå i den
omfattning och med de belopp, som framgå av följande uppställning:

Kronor

för byggnader .......................................... 11,247: —

» vattenledning ........................................ 4,080: —

» elektrisk anläggning .................................. 18,930:96

» invallning .......................................... 1,000: —

» gärdesgårdar ........................................ 2,000:—-

» telefonledning ........................................ 300: —

» mjölkmaskinanläggning ................................ 1,070: —

» andelar i mjölkcentralen i Västerås ...........,.......... 580:-—

» uppkommen förlust genom hävande av ett med mjölkcentralen
träffat, till den 31 oktober 1942 gällande kontrakt .... 8,201: —

Summa kronor 47,408: 96.

Arrendatorn Lindqvist har godkänt förslaget.

För egen del har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Styrelsen tillstyrker försäljning till Kristliga föreningen av unga män i
Västerås av det i dess arrende ingående området örn 2,500 kvadratmeter. Köpeskillingen
bör erläggas kontant. Vid områdets försäljning böra i övrigt bestämmelserna
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

De villkor för genomförande av försäljning lill Västerås stad av återstoden
av egendomen, örn vilka preliminär överenskommelse träffats mellan styrelsen
och staden, motsvara — särskilt beträffande köpeskillingen — icke de
vid uppskattningsförrättningen för överlåtelse av i huvudsak samma område
föreslagna villkoren. Med hänsyn till det icke allenast för staden utan jämväl
för landet i dess helhet gagnande och viktiga mål, som staden skulle förverkliga
genom förvärvet, har styrelsen emellertid ansett sig böra moderera
sina anspråk på vederlag och förordar därför försäljning av egendomen på
de överenskomna villkoren. Styrelsen kan likväl icke biträda uppgörelsen
med Västerås stad angående ersättning till arrendatorn Lindqvist, såvitt densamma
innebär, ali kronan skulle bestrida hälften av ersättningen till henne
fiir andelar i mjölkcentralen i Västerås ävensom för den förlust, som på
grund av arrendatorns frånträdande av egendomen den 14 mars 1940 kommer
att tillskyndas henne lill följd därav, att hon blir urståndsatt att fullgöra
ett av henne i egenskap av andelsägare åliggande kontrakt örn mjölkleverans
till den 31 oktober 1942. Styrelsen anser sålunda, att kronan icke

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements chefen.

bör bidraga till gäldande av ifrågavarande båda poster å ett sammanlagt belopp
av 8,781 kronor. Staden blir nämligen såsom ägare av egendomen genom
övertagande av arrendatorns andelar i mjölkcentralen i tillfälle att få
mjölkkontraktet överflyttat på sig, och då staden vid sådant förhållande kommer
att ensam få åtnjuta de fördelar, som genom kontraktet tillförsäkras andelarnas
innehavare, synes det vara riktigt, att staden ensam såväl löser andelarna
som lämnar arrendatorn kompensation för henne åsamkad förlust.

Västerås stads drätselkammare har den 4 januari 1940 avlåtit skrivelse till
stadsfullmäktige i staden med hemställan att stadsfullmäktige måtte förklara
sig villiga att under förutsättning av vederbörligt medgivande till försäljningen
förvärva ifrågavarande saluloit på de nu av domänstyrelsen angivna villkoren.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit anser jag mig kunna giva min
anslutning till domänstyrelsens försäljningsförslag. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de delar av stadsägorna nr 887, 888 och 891 i Västerås
stad, vilka icke innefattas i det av 1939 års lagtima riksdag
lämnade medgivandet (proposition nr 132, punkt 10:o; R.
skr. nr 147) till försäljning av vissa lotter av stadsägorna och
som å en av distriktslantmätaren R. Grebius år 1937 upprättad
karta utmärkts inom heldragna röda gränslinjer, må försäljas
i två lotter, nämligen

en lott om cirka 0.2500 hektar — utgörande den del av
stadsägan nr 887, som å kartan utmärkts med blå kritlinje
och som omfattar viss del av den å kartan angivna ägofiguren
nr 510 — till Kristliga föreningen av unga män i
Västerås mot en köpeskilling, beräknad efter 20 öre per kvadratmeter,
och

en lott om cirka 490.7615 hektar — utgörande återstoden av
ifrågavarande delar av stadsägorna nr 887, 888 och 891 — lill
Västerås stad mot en köpeskilling av 550,000 kronor;
skolande i fråga om försäljningarna i övrigt gälla,
beträffande båda lotterna, dels att lotterna försäljas
i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1940, dels att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningarna, dels att förbehåll göres för de
jämkningar i lotternas gränser och arealer, som vid avstyck -ningsförrättning kunna befinnas erforderliga, dels att köpare
tillförbindas att, därest kronan eventuellt nödgas till arrendatorn
utgiva ersättning för av henne verkställd höstplöjning,
trädesbruk och sådd, gottgöra kronan för vad kronan
i sådant hänseende erlagt beträffande respektive lott, dels,
därest elektrisk ledning tillhörande vattenfallsstyrelsen är
framdragen över någon av de till försäljning avsedda lotterna,
att köpare av sådan lott såsom ägare av densamma med -

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

65

giver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj :t och kronan såsom
ägare av lägenheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken av Uppsala
län rätt att kostnadsfritt för all framtid bibehålla ifrågavarande
ledning samt borttaga för ledningen hinderliga och
för ledningens säkerhet farliga träd och buskar med skyldighet
för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande
skada och intrång, att vattenfallsstyrelsens personal skall erhålla
obehindrat tillträde till den försålda fastigheten för
ledningens tillsyn och underhåll samt reparation av densamma,
därvid möjligen uppkommande skada skall ersättas av
vattenfallsstyrelsen, att de träd och buskar, som fällas för
ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren av den försålda
fastigheten och må tillvaratagas av denne, att till säkerhet
för nämnda rättighet må meddelas inteckning i den försålda
fastigheten, samt att, innan sådan inteckning meddelas, ägaren
av den försålda fastigheten skall vara skyldig att vid
överlåtelse av densamma eller del därav göra förbehåll om
ifrågavarande rättigheters bestånd och förbinda ny ägare att
vid överlåtelse göra enahanda förbehåll, dels att innehavare
av andra över lotterna med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för lotternas köpare
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, dels
ock att, därest ifrågasatt reglering av Mälarens vattenstånd
kommer till utförande, köpare av lott icke skall äga påfordra
ersättning av domänstyrelsen eller annan på grund av
nämnda reglering under förutsättning att kostnader för samma
reglering icke påföras köparen;

beträffande lotten om cirka 0.2500 hektar,
att köpeskillingen för densamma erlägges kontant vid tillträdet
samt att i övrigt vid försäljningen bestämmelserna i förordningen
deli 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, ävensom

beträffande lotten örn cirka 490.7615 hekt
a r, att staden till länsstyrelsen i länet, som bar att i fråga
örn försäljningen utfärda nödiga köpehandlingar, erlägger
köpeskillingen i tiondelar under loppet av tio år, därvid
första avbetalningen skall verkställas vid köpekontraktets
undertecknande och följande avbetalningar skola ske vid ingången
av varje kalenderår med början den 1 januari 1941,
att å ogulden del av köpeskillingen skall erläggas ränta efBihang
till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29.

5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

ler 3 procent per år i samband nied erläggandet av till betalning
förfallande amorteringar å köpeskillingen, att staden
vid tillträdet av egendomen till arrendatorn av densamma
utbetalar ersättning med 47,408 kronor 96 öre, med rätt
för staden att å köpeskillingen avdraga ett belopp av 19,313
kronor 98 öre, motsvarande hälften av skillnaden mellan å
ena sidan ersättningsbeloppet 47,408 kronor 96 öre och å
andra sidan ett belopp av 8,781 kronor, utgörande beräknad
ersättning för arrendatorn tillhöriga andelar i mjölk -centralen i Västerås ävensom för arrendatorn tillskyndad förlust
på grund av omöjlighet att fullgöra kontrakterad mjölkleverans,
att kronan äger uppbära den ersättning för brister,
som arrendatorn vid arrendets frånträdande kan befinnas
skyldig utgiva, samt att lagfarts- och övriga med köpet förenade
kostnader skola erläggas av staden.

27:o.

Kronoparken Limön i Gävle stad.

I skrivelse den 30 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning uppkommen fråga om försäljning av kronoparken Limön
i Gävle stad. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland dels protokoll
vid uppskattningsförrättning rörande kronoparken den 1 oktober 1938, dels
en år 1922 över kronoparken upprättad skogsindelningskarta, som år 1933
reviderats av E. F. Malmgren och använts vid ett av extra ordinarie skogstaxator!
S. Hilde år 1937 upprättat förslag till tomtindelning, dels ock kopia
av en av assistenten E. Thunwall år 1931 upprättad karta över Limö
fiskeläge, använd vid tomtindelning år 1938 av Hilde, inhämtas i huvudsak
följande.

Kronoparken Limön utgöres av en ögrupp, som är belägen i Gävlebukten
omkring 10 kilometer nordost om staden Gävle. Ögruppen står icke genom
reguljär trafik i förbindelse med fastlandet.

Kronoparkens areal utgöres enligt fastighetsregistret av 162.588 hektar,
men enligt år 1933 i samband med skogsindelning verkställd kartläggning
av 174.65 hektar, varav omkring 14.20 hektar inägor, 141.12 hektar skogsmark
och 19.33 hektar impediment. Skillnaden i arealuppgifterna torde
bero på den fortskridande landhöjningen.

Vid 1938 års fastighetstaxering är kronoparken åsatt ett taxeringsvärde
av sammanlagt 45,200 kronor, varav belöpa 34,600 kronor å skog och skogsmark
samt 10,600 kronor å skogsjordbruket Limöns huvudgård.

Kronoparken beröres av de upplåtelser, som upptagas i följande tablå,
vilken jämväl angiver arrendetid och arrendeavgäld ävensom tomtnummer,
vilka hänvisa till förenämnda karta över kronoparken Limön.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

67

Arrendator j

; 1

Arrendetid

Arrendeavgäld

kronor

För jordbruksändamål (Limöns huvudgård).

Eriksson, Karl..................................

1938 u/s 1953

400

För vid Limå fiskeläge bosatta fiskare.

Westergren, Alfred..............................

1938 u/s 1943

45

Nordin, J. Vallentin.............................

1938 “/« 1943

44

Hillberg. Axel..................................

19 8 lt/s 1943

20

Berg, Viktor....................................

1938 uh 1943

20

Grönqvist, Wilhelm.............................

1938 14/s 1943

15

Söderhäll, Emanuel..............................

1938 “A 1943

30

övriga lomiupplålelser.

Segelklubben Surfing (tomt nr 1) ................

1933 14/s 1943

100

Lundqvist, Gustaf (tomt nr 2)...................

1930 14/s 1940

50

Gävle motorbåtsklubb (tomt nr 3)...............

1934 ''/1 1944

100

Lindberg, Knut R. (tomt nr 4)..................

1934 14/s 1944

150

Bergfors, Gunhild (tomt nr 5)....................

1938 ,4/s 1943

125

Lundqvist, Åke (del av tomt nr 6)f..............

1930 14/s 1940

20

Hedlund, joh. Osk. (tomt nr 9)..................

1935 14/s 1945

40

Lundblad, Knut (del av tomt nr 12) ............

1934 14/s 1944

25

Bäcklund, Folke Ä. (del av tomt nr 12)..........

1934 14/s 1944

25

Wennberg, Jakob (tomt nr 15) ..................

1935 14/s 1945

40

Hillberg, Nore (del av tomt nr 16) ..............

1930 14/s 1940

40

Fransson, Å. S. (tomt nr 17) ....................

1936 ,4/s 1946

40

Sjöberg, Gunnar (tomt nr 87)....................

1934 “/» 1944

75

Lundgren, Per (tomt nr 88)......................

1938 ,4/s 1948

40

Rapp, Harald (tomt nr 89)......................

1930 ,4/s 1940

20

Forssell, Karl Harry (tomt nr 90)................

1930 l4/s 1940

20

Berggren, John (tomt nr 93) ....................

1930 I4/a 1940

20

Sahlström, Frans Helmer (tomt nr 94)...........

1934 uls 1944

20

Gävle stad (tomt nr 97).........................

1928 I4/« 1948

100

Lundberg, B. (tomt nr 103)......................

1937 44/a 1947

20

Andersson, Gust. H. (tomt nr 105)...............

1936 ,4/« 1941

20

Nordberg, C. J. W. (del av tomt nr 107) ........

1930 14/a 1940

30

j Edberg, K. E. (tomt nr 108) ....................

1933 14/a 1940

45

: Westman, J. A. (tomt nr 8).....................

19 57 14/s 1940

50

Söderström, G. (tomt nr 95).....................

1938 14/s 1940

40

Vidare har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1901 till staden Gävle
för uppförande av fyr upplåtits en tomtplats av omkring 0.5 hektar jämte
erforderliga vägar, med tillstånd därjämte för staden att enligt vederbörande
lotskaptens bestämmande och efter anmälan till vederbörande jägmästare
avverka träd, som kunna skymma fyrljuset.

Slutligen har kronan för begagnade under sommartiden, då ett antal personer
bruka vara inackorderade hos fiskarbefolkningen och ett stort antal
tillfälliga besökare kortare tider uppehålla sig på ön, avgiftsfritt upplåtit ett
omkring 6 hektar stort och härför lämpligt campingområde å Limöns norra
strand. Vissa svårigheter ha emellertid mött att lokalisera de tillfälliga besökarnas
uppehållsplatser lill sagda område, varför kronan — med hänsyn
till skadegörelse och eldfara — mäste, därest föi''säljning ej kommer till
stånd, anordna vakthållning.

Limöns huvudgård har en areal av omkring 8.84 hektar, varav omkring
4.93 hektar odlad jord, 0.48 hektar tomt och trädgård, 1.55 hektar äng och
1.88 hektar gärdesbackar. Åkerjorden, som förutom mindre arealer inom
fiskeläget ligger samlad i ett komplex å Limöns västra del, utgöres huvudsakligen
av mullblandad, kalkrik grusjord av medelgod beskaffenhet, men

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements chefen.

är i rätt stor utsträckning bemängd med jordfasta stenar och block. Ängsoch
betesmarkerna äro av medelgod beskaffenhet. Hävd och dikningsförhållanden
äro goda. Å huvudgården finnas för lantbruket erforderliga byggnader,
vilka ägas av kronan; byggnaderna äro i stort sett i medelgott skick.

Inom fiskeläget finnas inom envar av förut nämnda sex lotter boningshus
med uthus, vilka ägas av respektive arrendatorer. Dessutom ha arrendatorerna
av övriga tomter åt sig uppfört sportstugor, mindre sommarvillor m. m.
Å förenämnda fyrplats uppförd fyr samt tvenne mindre bodar m. m. ävensom
å tomt 97 uppförd karantänsbyggnad m. m. ägas av staden.

Skogens tillstånd kan i stort sett betecknas såsom medelgott. Det nuvarande
virkesförrådet å kronoparken har uppskattats till 14,100 kubikmeter.

Förrättningsmannen har föreslagit, att kronoparken måtte försäljas till
Gävle stad, bland annat enär den på grund av sitt exponerade läge i havsbandet
syntes betydligt mindre värdefull i skogligt hänseende än såsom exploateringsobjekt
för sportstugebebyggelse. Inom Limöns fiskeläge boende
personer hade anhallit alt fa inköpa de områden de för närvarande nyttjade,
men då avstyckning av områdena måste föregås av upprättande av
stadsplan, vore det lämpligare, att de friköptes sedan de kommit i stadens
ägo; man syntes^kunna förutsätta, att staden icke komme att motsätta sig
en försäljning på humana villkor till fiskarbefolkningen, eller att i varje
fall en upplåtelse pa liknande villkor, som nu gällde, alltjämt komme att
fortbestå.

Under förutsättning att sålunda hela kronoparken avyttrades till Gävle
stad, hade den åsatts ett saluvärde av 100,000 kronor. Arrendevärdet hade
beiäknats utgöra 4,000 kronor. Anledning förelåge icke att föreskriva särskilda
villkor angående kronoparken användning samt återköpsrätt.

Därest annan än Gävle stad komme att förvärva kronoparken, skulle fiskarbefolkningen
sannolikt känna större trygghet, om förvärv av tomtområdena
skedde direkt från kronan. I sådant fall borde försäljningen av dessa
områden behandlas i särskilt ärende och den nu ifrågavarande försäljningen
avse allenast kronoparken med undantag av områdena; saluvärdet kunde
därvid uppskattas till 96,000 kronor.

Staden har förklarat sig villig inköpa kronoparken till ett pris av 80,000
kronor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia tillstyrkt försäljningen.

Domänstgrelsen har för egen del förklarat att styrelsen ansåge ett pris
av 80,000 kronor tillfredsställande ävensom ad styrelsen i övrigt icke hade
något att erinra mot förrättningsmannens förslag.

Då, på sätt av handlingarna i ärendet framgår, kronoparken Limön är
av mera underordnad betydelse ur skoglig synpunkt i jämförelse med det
värde, densamma på grund av sin natursköna beskaffenhet och sitt läge
far anses äga för Gävle stad såsom lämpligt område för friluftsreservat
och sportstugebebyggelse, och då staden enligt vad jag inhämtat äger begiänsad
tillgång till dylika områden, alldenstund såväl norra som södra
stränderna av Gävlebukten kring staden äro utnyttjade för bebyggelse och
för industriella ändamål, vill jag tillstyrka, att kronoparken försäljes till staden.
I likhet med förrättningsmannen finner jag därvid lämpligt, att överlåtelsen
avser hela kronoparken. I fråga om de områden av kronoparken,
vilka äro upplåtna till den vid Limå fiskeläge bosatta fiskarbefolkningen,
förutsätter jag, att staden medgiver försäljning på skäliga villkor, därest

Kungl. Maj:ts proposition nr 29. 69

innehavare önskar förvärva till honom upplåtet område, samt att staden i
annat fall på i huvudsak oförändrade villkor medgiver fortsatt upplåtelse
till nuvarande innehavare. Mot den ifrågasatta försäljningssumman av
80,000 kronor har jag icke heller funnit anledning till erinran. För försäljningens
genomförande erfordras riksdagens medgivande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoparken Limön, omfattande stadsägan 275 + 276
+ 277 + 278 + 279 + 280 + 281 + 282 + 283 + 284 t285
+ 286 + 287 med därtill hörande holmar och skär jämte
vattenområden, allt inom Gävle stad i Gävleborgs län, må
försäljas till staden mot en köpeskillning av 80,000 kronor
under villkor i övrigt, att kronoparken tillträdes vid köpets
avslutande, då köpeskillingen kontant erlägges till länsstyrelsen,
som har att utfärda köpebrev å kronoparken, att kronoparken
överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet befinnes,
att i köpet ej ingå å kronoparken befintliga, enskilda tillhöriga
byggnader och anläggningar, att staden genom köpet inträder
i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Maj :t och kronan
äger i förhållande till vederbörande nyttjanderättshavare
å kronoparken, att staden svarar för alla på kronoparken
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, att staden
skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å fånget
och andra med köpet förenade utgifter, att i köpet ej ingå å
kronoparken utstämplad skog och upphuggna virkesprodukter,
att sagda skog och virkesprodukter må avgiftsfritt kvarvara
å kronoparken intill ett år efter tillträdesdagen, under
vilken tid ägaren av desamma jämväl äger avgiftsfritt disponera
erforderliga upplagsplatser och utfartsvägar ävensom
båtbrygga för utfraktning, samt att köparen är skyldig tåla
skada och intrång, som förorsakas kronoparken genom över
densamma framdragen, telegrafverket tillhörig elektrisk ledning.

r —4,

Vad departementschefen ovan under punkterna Ilo—
27 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gustav T. Roupe.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29.

6